ATT TRÄNA TVÅÅRINGAR. Fördjupningsarbete Amatörtränarkursen steg 3 Januari -05. Mari Falker Norin Ulrika Nordgren Ann-Carin Svedberg

Transkript

1 ATT TRÄNA TVÅÅRINGAR Fördjupningsarbete Amatörtränarkursen steg 3 Januari -05 Mari Falker Norin Ulrika Nordgren Ann-Carin Svedberg

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning.3 2. Litteraturgenomgång 4 3. Intervjuer 6 4. Resultat 7 5. Diskussion Referenser..10 2

3 1 Inledning Vi har tvååringar i stallet hemma och är intresserade av hur proffstränarna tar fram sina tvååringar, hur de matchar dem inför säsongen och vad man bör tänka på. Hur mycket tvååringarna tränas är frågor som vi kommer att fokusera på. Vi ämnar göra intervjuer för att få svar på våra frågeställningar och en mindre litteraturstudie från engelska/amerikanska tränare. 3

4 2 Litteraturgenomgång Vi har läst engelsk/amerikansk litteratur samt svensk. Vid genomläsning av den engelsk/amerikanska litteraturen fann vi ganska snart att våra förhållanden är extremt olika som amatörtränare i den "svenska bushen". Att ha ett stort träningsstall gör att man kan träna tvååringarna i grupp medan vi som bara har några få hästar får rida ut dem själva för det mesta. Men förhoppningsvis är våra fyrbenta vänner sig lika oavsett om de är födda i Amerika och kostat miljontals dollars eller om de är våra egna uppfödningar! Preston M Burch beskriver i boken Training thoroughbredhorses (1992) hur han börjar med sina tvååringar i februari månad. Han låter hästarna gå i långsam galopp i ca två miles per dag. Efter några veckor om all gått bra låter han tvååringarna gå lite snabbare under en fyrahundrameters sträcka. Farten ökas sedan allteftersom hästen utvecklas och mognar. Målet är att hästarna skall gå 800m på 50sek utan problem. När detta delmål uppnåtts är det dags för "serious works" för att få hästarna i form för start. Burch beskriver också hur viktigt det är med en god exteriör på de blivande galoppörerna just ur hållbarhetssynpunkt. Han vill inte heller ha en åring med små ögon (!) och en tråkig personlighet. På åringsauktionerna tittar Burch på hästar från stuterier som haft framgångar de senaste säsongerna. Detta säkrar, enligt författaren, att stuteriet kan föda upp framgångsrika, hållbara hästar. Den svenske veterinären Leif Stilling beskriver i sin bok Träningslära (2001) hur han anser att man bör träna den unga blivande galopphästen. "Träning av fullblod kräver eftertanke, hur man på ett optimalt sätt skall träna, för att nå maximal styrka, i maximalt tempo på de distanser som gäller i tävling" (s.60) Stilling anser att man bör kunna hackecantra åringen i november/december för att sedan öka på arbetet fram till att tvååringen kan gå i 15' tempo (dvs 15sek/200m) i ca 600m under april månad. Stilling skriver att innan hästen är klar till att kvala bör den gå 1,06 min/1000m två gånger under två veckor. Både Burch och Stilling menar alltså att tvååringarna bör vara klara att startas i april, men poängterar naturligtvis att detta är högst individuellt, många tvååringar kommer inte alls så långt. Michael W Marshall beskriver i sin bok The art & science of racehorse training: the Bill Marshall guide sin fars träningsfilosofi. Åringarna kommer till tränarens stall i december och börjar därefter ridas in. Marshall låter alla unghästar ridas i figurer på ridbanan, i åttor, för att få balans och rytm. På frågan om hemligheten bakom alla framgångar svarade Marshall "feed them well" ( Vilket han ägnar ett kapitel åt att beskriva). Nadja Bellander har skrivit om träning av åringar i boken Träningstips för galoppnoviser (2003). De tar generellt ca 6-12 månader att få en unghäst startklar. När unghästarna klarar att galoppera 2 km utan att bli trötta är det dags att lägga in små spritsar om m. Denna uppträning bör ta 2-3månader enligt Bellander. Efter en kortare vila där unghästen fått smälta nya intryck osv. är det dags med träning i skärpt tempo. Vi bör nu vara inne i mars/april. Snabbjobben bör vara korta sträckor som förlängs allteftersom hästen utvecklas. Tom Ivers har i sin bok The Fit Racehorse II (1994), av någon beskriven som en galoppbibel, beskrivit sin träningsfilosofi som skiljer sig något från den traditionella. Han har något av ett mantra som tål att upprepas, och det är faran av too fast, too soon, och detta pga skaderisken. Enligt honom tar det ca 9 månader av 4

5 träning ifrån det att hästen är inriden till det att en 2-åring är färdig för start. Det skulle i så fall innebära kval och start först till hösten som 2-åring. Efter inridningen som tar ca 2 månader, så börjar man med ungefär 3 månaders konditionsträning där man successivt ökar upp distansen till 9600m (6 miles) dagligen. Tider runt 4 min per mile i början. När hästen galopperar de 6 miles med lätthet i ett tempo av 3 min 20 sek per mile så är den redo för intervallarbetena som följer. Intervallträning innebär att träningen till att börja med utförs på distansen 3200 m x 2 (2 mile x 2). Två gånger per vecka körs det intervallträning. Tom Ivers ser ingen anledning till att träna kortare intervaller än 800 m (helst inte kortare än 1000 m, om man inte tränar i backe) innan start på grund av faran med att träna för snabbt för tidigt. De dagar som inte intervallträning utförs, sker träning i form av canter 4800 meter dagligen. Om man använder en definition av snabbjobb på hastigheter lika med eller under 14 sek/200 m så innebär det 1600 m på 1 min 52 sek. Det skulle i så fall innebära att 2-åringen är nere på dessa tider efter ungefär 7 månaders träning då de snabbaste intervallerna på 1600 m (1600 m x 3) går på dessa tider. Ivers vill gärna jämföra sin träning av fullblod med människors elitträning. Han tar upp jämförelsen med löparen/längdhopparen Carl Lewis som tränar ca 6 timmar/dag för att springa ett lopp som tar knappa 15sek! Ivers vill med detta säga att han tycker att galopphästar är på tok för dåligt tränade för sin uppgift och att det är därför många hästar bryter ned. Hästen skall efter ett lopp vara så fräsch att den kan gå ett jobb dagen efter och med lätthet starta varje vecka. Den amerikanske tränaren C. Nafzger tar emot 2-åringen strax efter det att den fyllt 2 år. Den lämnar då sin breaking farm och flyttar till en racetrack. Han beskriver det i sin bok, Traits of a winner, The formula for developing thoroughbred racehorses (1994). Tyvärr saknas det i boken uppgifter på exakta tider som det rör sig om. Troligtvis rör det sig om 3-4 månader på en breaking farm. När hästarna anländer tränaren får de en vilopaus på 10-talet dagar för att ges en möjlighet till acklimatisering. 2-åringarna sätts sedan i träning och förväntas prestera tider på sek per 800 meter. Samtidigt påbörjas startboxträningen. 2-3 gånger per vecka tillåts 2-åringarna bekanta sig med startboxarna. Efter 4-5 veckor i träning bör hästarna vara nere i träningstider på sek på 800 meter. Om det blir bakslag i form av skenbensömhet t ex. så får hästarna vila från snabbjobb under 2 veckor, för att därefter återintroduceras. Även vid nedsatt aptit gäller det att dra ner på träningsintensiteten. Nu introduceras ett racedaysimulation-program, som innebär att hästarna tränas under tävlingslika förhållanden. Detta håller på under 8-10 veckor. Vid denna tidpunkt är hästarna nere på träningstider runt sek på 800 meter. Nu dröjer det 1-3 veckor till start, och vid det här laget anses hästarna skall vara väl förberedda för en tävlingskarriär. 5

6 3 Intervjuer Vi har valt att intervjua 4 proffstränare för att ta reda på hur de tränar sina tvååringar. Tränarnas svar kommer att sammanställas och redovisas anonymt. Undersökningen är kvalitativ, med det menar vi att vi tolkar och sammanställer tränarnas svar, då vi inte har fasta frågor utan snarare samtalar om unghästarna. Vår avsikt är inte att generalisera utan är mera exempel på olika åsikter. Vi samtalade om hur de tränar sina tvååringar, hur mycket snabbjobb, när de är startklara, vad som är viktigt enligt dem. Vilka varningstecken man skall beakta. Om tränarna anser att uppfödningen är viktig och om prispengar i tvåårsloppen. 6

7 4 Resultat Tränare 1 Nästan 50 % av alla 2-ångar slås ut. Anledningen är antingen skador, att talangen saknas eller också är de knäckta. 1 gång per vecka går de snabbjobb. Snabbjobben förlängs upp till 800 meter innan kvaldags. När det gäller tidiga hästar som förväntas kvala i maj/juni börjar snabbjobben i april. Det finns hästar som av någon anledning missat delar av säsongen t ex p g a skenben, hosta eller andra medicinska skäl, men som trots allt kan tränas hela säsongen. Ofta kommer inte dessa till kval förrän i augusti/september. För dessa blir det inte snabbjobb förrän några veckor innan kval. 3-4 snabbjobb brukar räcka för hästar som tränat bra, och är i bra kondition. Där finns 2-åringar som är helt klara, och då finns det ingen anledning att vänta för väntandets skull. Här rekommenderas att starta hästen. Vårt klimat har en betydande roll. Våra banor medger inte alltid vintertid ett bra underlag. Då är det bättre att vänta. Det är mycket svårt att se signalerna, och ibland även omöjligt trots mångårig erfarenhet. Ge akt på om hästen jobbar bra och har mer att ge men vill inte ge det. Om hästen rätt och slätt inte känns bra under ryttare. Det kan vara så att den går med förkortat steg på ett eller flera ben. Den kan vara hängig och tappa aptiten. Under ryttare vill hästen kanske inte att ryttaren sitter ned på visst ben. Det finns hästar som inte alls reagerar på skenbensömhet, trots att den är höggradig. Titta och leta efter minsta tecken och handla utifrån det. Det påbörjas i regel för tidigt med 2-åringarna. Det är ok med tidig inridning, och träning varannan dag med canter. Men det vore bättre för hästarna med målet att kvala i augusti/september. Detta skulle ge fler hästar chansen. 7

8 Tränare 2 Många tvååringar pressas för hårt, klarar inte att gå fort. Då kommer motgångarna. Ca hälften av hästarna kan bli klara som tvååringar. En bra uppfödning ger en bra och hållbar individ. Det finns varningstecken att ge akt på tex ömma skenben. Var väldigt försiktig. Stoppa allt jobb i minst 14 dagar upp till en månad. Unghästen vill så gärna springa det gäller då att vara försiktig. Tränar man unghästarna rätt skall de inte behöva få problem med skenbensömhet. Bonuspengarna i tvåårslöpen är bra och bör vara kvar. Övriga prispengar fördelas jämnare mellan olika löp så att fler får glädje av pengarna. Tränare 3 Jag utgår från att alla tvååringar får bästa möjliga träning. Något annat vore fel mot både häst och ägare. Kontrollera tvååringen om den blir öm i benhinnan. Det syns oftast på frambenens skenben. Om hästen blir loj eller arbetsovillig eller tappar aptiten, så beror det oftast på att den kommit in i en växtperiod. Uppfödningen betyder väldigt mycket. Dålig uppfödning är lika med dålig hållbarhet. Med tanke på prispengarna i vanliga löpningar för äldre hästar så tycker jag att prispengarna är OK. Speciellt för svenskfödda hästar. Tränare 4 Jag anser att ca hälften av tvååringarna får den bättre träningen. Det bästa vore om hästen fick kvala och starta under den senare delen av året. Uppfödningen har stor betydelse den är grunden för hela individen. En bra uppfödning ger en bra individ. Varningstecken kan vara tex, skenbensömhet, senor, börjar växa, kotproblem, ömhet i hovarna, muskelproblem. Lyssna på hela hästen i vardagen. Vad gäller prispengar så tycker jag att bonuspengarna är helt okej. Storlöpen kunde delas upp i fler löpningar med lägre prispengar. 8

9 5 Diskussion Att hästar är individer och att träna dem går inte att generalisera. Men en hel del gemensamma nämnare finns. Både de tränare vi pratat med samt i den litteratur vi läst har vi funnit att behovet att individualisera träningen är viktig och att inte skynda på förloppet. Att vara lyhörd och låta de unga hästarna ta den tid de behöver. Flera av tränarna tycker att man generellt har för bråttom att få hästarna till start. En tränare sade också att en del hästar kanske inte är klara förrän som fyraåringar men säger man det till en hästägare försvinner hästen till en annan tränare. Tid är pengar! I England och USA startar tvååringarna tidigare än här i Sverige, redan i mars/april. Här hemma får inte tvååringarna starta förrän tidigast mitten av maj. Detta antar vi är en klimatfråga. Träningssätten är många, antagligen lika många som det finns tränare. I den engelskspråkiga litteraturen beskrevs respektive tränares sätt att få sina hästar i form ganska utförligt. Upptrappningen av arbetsmängden är ganska likt oavsett tränare vilket också gäller för de svenska tränarna. Tom Ivers metod att hästarna får gå mycket långa jobb är inget vi sett i annan litteratur, man kan undra över hur många säsonger hans hästar går på banan. I samtliga engelska böcker påpekas vikten av att ha manliga "workriders" för att hingstarna inte skall bli distraherade (?) framförallt gällde detta de unga hingstarna. Behöver vi påpeka att detta inte alls nämns i svensk litteratur? Vi tyckte det var intressant att en av de intervjuade tränarna sade att om man tränar sin tvååring rätt behöver den inte få någon skenbensömhet när en annan nämnde att man inte behöver märka några symtom alls. Hur vet man att man tränar rätt då? Uppfödningen är viktig ansåg tränarna, exteriören är viktig anser de engelska författarna. Målet är detsamma ; en hållbar och frisk häst. Att skriva något om träningstempo är svårt då canter betyder olika för olika tränare. Det en tycker är snabbjobb tycker en annan är frisk canter. Vad gäller sträckor för snabbjobb av tvååringar är 800m vanligt förekommande. Men även här finns det olika åsikter. Burch anser att tvååringar skall gå fort på sträckor upp till 800m och Ivers anser att sträckor under 1000m inte ger effekt. Fartlek, beskriver Stilling som ett bra sätt för den unga fullblodshästen. I våra intervjuer menade tre av fyra tränare att hälften av tvååringarna kommer till start som tvååringar, resten är antingen inte klara eller slås ut. Det var svårt att sammanställa intervjuerna då det var stor skillnad på tränarnas svar. Någon svarade mycket utförligt på allt och några svarade kortfattat på våra funderingar och inte alls på någon fråga. 9

10 6 Referenser Bellander, Nadja (2003) Träningstips för galoppnoviser Burch, Preston M (1992) Training thoroughbredhorses Ivers, Tom (1994) The fit racehorse II Marshall, Michael W (1997) The art & science of racehorsetraining, the Bill Marshall guide Nafzger, C (1994) Traits of a winner, The formula for developing racehorses Stilling, Leif (2001) Träningslära för trav- och ridhästar 10