ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten"

Patrik Jakob Nilsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Konditionsträning

2 Korsbryggecykeln

3 ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

4 Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna som ATP Kolhydrater, fett och protein Vilken enegikälla som används beror på tillgång och på arbetets intensitet

5 Substrat Kolhydrat 4,1 kcal/g 6,3 ATP/O 2 Fett 9,4 kcal/g 5,6 ATP/O 2 Protein 4,1 kcal/g svårt beräkna

6 Kolhydrater Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Transporteras som glukos, tas upp av lever och muskler och lagras som glykogen Glykogen från levern konverteras vid behov till glukos och transporteras till muskeln för att bilda ATP Kolhydrater ger ca 4.1 kcal/g

som glykogen Glykogen från levern konverteras vid behov till glukos

7 MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE

8 Fett Bidrar till energi vid vila och lågintensivt arbete Fettförråden är större än kolhydratförråden Mer svårtillgänglig energi eftersom fett måste brytas ner till glycerol och fria fettsyror innan det kan användas Enbart FFA kan användas för att bilda ATP Fett ger ca 9.4 kcal/g

fett måste brytas ner till glycerol och fria fettsyror innan det kan

9 Bränsle- och energiförråd i kroppen Kolhydrater g kcal Lever glykogen Muskel glykogen Glukos i blod Fett Total Subkutant and visceralt Intramuskulärt 161 1,513 Total OBS. Baserat på en kroppsvikt på 65 kg och med 12 % kroppsfett. Anna Tollbäck 17 april

and visceralt 7 800 7 3320 Intramuskulärt 161 1,513 Total 7 961 74 833 OBS.

10 Protein Kan användas som energikälla om det konverteras till glukos via glukoneogenes Kan bilda FFA vid t ex svält genom lipogenesis Protein ger ca 4.1 kcal/g

11 ATP Molekyl

12 ATP-PCr systemet cytoplasman

13 ATP AND PCr UNDER SPRINT

16 FETTMETABOLISM

17 Energiutvinning Alaktacid Laktacid Aerob (glykos/glykogen) Aerob (fett)

18 Dominerande energisystem under arbete

19 Respiratory Exchange Ratio.. RER=CO 2 /O enbart kolhydrater 0.70 enbart fett I vila 0.78 to 0.80

21 Vad är kondition? Kroppens förmåga att transportera syre Förmåga att arbeta med stora muskelgrupper under en längre tid

22 Aerob kapacitet I. Central kapacitet II. Intermediär kapacitet III. Lokal kapacitet

23 I. Ventilation Vila Otränade 5 l/min Tränade 5 l/min Maxarbete Otränade l/min Tränade l/min Ventilationen normalt inte en begränsande faktor

27 Maximal syreupptagningsförmåga Hjärtminutvolym=SV x HF Hjärtminutvolym i vila 5 liter VO 2 max=sv x HF x a-v O 2 -diff Syreupptag: kvinnor 2-3 liter/min män 3-4 liter/min Testvärde ml/kg x minut

29 Hjärtat Maximalt syreupptag ökar Volym ökar Vänster kammarens vägg blir tjockare Ökat antal mitokondrier Ökat antal kapillärer Ökad hjärtfrekvensvariabilitet Ökad kontraktilitet

30 Slagvolym

33 PNS/CNS Axontjocklek Acetylkolinreceptorer Neurogenes

34 II. Intermediär kapacitet Blodvolym 4-5 liter (män) 3-4 liter (kvinnor) 7-9 liter (vältränade män) Hemoglobin g/l (kvinnor) g/l (män)

35 Blood Volume and training

36 Endokrina systemet Insulin Adrenalin Cortisol

37 III. Lokal kapacitet

38 Muskel Mitokondrier Mitokondriella enzymer Kapillärer Myoglobin Glykogen, fettlager Ca 2 + pumpar a-v O 2 -diff Fibertyper Glut-4

39 Träningsprogram Träningseffekten beror på: Utgångsstatus/mål Typ av aktivitet (Mode) Frekvens Duration Intensitet Progression

40 Utgångsstatus/mål Hälso- eller sjukdomshistoria Träningsbakgrund Mål: Idrott, hälsa, prevention, rehabilitering Tester Tid Beteendeförändring SMART

41 Typ av aktivitet Stora muskelgrupper Viktbelastande eller inte Kontinuerlig träning/ intervallform

42 Distansträning, 45 min

43 Aerobics, 55 min

44 Step

45 Intervaller, 55 min

46 Frekvens och duration 3-5 dagar per vecka minuter för friska Skaderisk, överträning

47 Intensitet Vilopuls Maxpuls Arbetspuls Karvonen Arbetspuls=(Maxpuls-vilopuls)*ansträngning i procent + vilopuls

48 Intensitet Procent av VO 2 max eller VO 2 max Reserv Procent av max HF eller HFR (HRR) Borgs ansträningsskala, RPE Talk test mm

49 Intensitet Lågintensiv träning: RPE % VO2R och HRR 55-70% HR Högintensiv träning: RPE % VO2R och HRR 70-90% HR Anaerob träning

50 Maxpulstest Öka farten successivt till den hastighet du brukar välja vid ett korttidspass (ej över mjölksyranivån). Bibehåll denna fart i 2 minuter. Öka farten ytterligare i 2 minuter. Spring sen så snabbt du kan uppför ett långt motlut (backe) under minst 1 minut så att du blir ordentligt trött. Läs av pulsen. Upprepa mätningen två gånger till inom en vecka. Det bör inte skilja mer än 2-3 slag/min. Detta är din maxpuls.

51 Mjölksyratröskel

52 Laktat-tröskeln Relateras till % VO 2 max Inträffar hos: Otränad % VO 2 -max Uthållighetstränad % VO 2 -max

53 Mäta kondition

54 Maximala tester Egrometercykel test Löpband Gångtester Coopers test Beep/YoYo test

55 Submaximala tester Beräkning av maximal syreupptagningsförmåga Samband mellan puls och syreupptag samt mellan puls och arbetsbelastning

56 Hälsoeffekter Bättre kondition Viktkontroll Förebygga hjärt-kärlsjukdomar mfl Starkare skelett och leder Bättre fysik och psyke Lägre stressnivå/högre stresströskel

57 Tack för uppmärksamheten!

Relevanta dokument

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Träningsfysiologi Korsbryggecykeln Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna som ATP Kolhydrater, fett och protein Vilken enegikälla som används beror på tillgång och på arbetets intensitet Kolhydrater