Muskulaturens egenskaper vad händer vid arbete, träning och med ålder?
|
|
- Lars-Erik Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Muskulaturens egenskaper vad händer vid arbete, träning och med ålder? BIRGITTA ESSÉN-GUSTAVSSON Med hjälp av muskelbiopsier har man kunnat studera hur hästens muskler ser ut och fungerar. Studierna visar att det finns stora individuella variationer i muskulaturens egenskaper hos hästar. Förändringar i muskelfibrernas egenskaper under det första levnadsåret beror till stor del på tillväxt. Därefter är det framförallt träning som har störst inverkan. Om hästen arbetas för lugnt sker ingen anpassning i muskulaturen och om arbetet sker vid för hög intensitet kan det leda till stress i muskelfibrerna och en alltför uttröttad muskulatur. Den kunskap som framkommit av dessa studier belyser hur viktigt det är med individanpassad träning. Muskulaturens uppbyggnad För att musklerna i kroppen skall kunna utföra olika arbeten är de sammansatta av ett antal muskelfibrer med sinsemellan olika egenskaper. Via nervimpulser stimuleras muskelfibrerna att kontrahera (sammandra sig) och för att detta skall kunna ske behövs det energi som utvinns genom att olika substrat förbränns i fibern. De långsamt kontraherande fibrerna som också kallas typ I fibrer är uthålliga och aktiveras vid lättare arbetsformer som pågår under längre tid. De får energi till sitt arbete framförallt genom att förbränna glykogen och fett som lagras i fibrerna eller genom att förbränna glukos och fettsyror som liksom syre tillförs med blodet via kapillärerna som omger fibrerna. Förbränningen i fibrerna sker således huvudsakligen med aerob (i närvaro av syre) ämnesomsättning. De snabbt kontraherande fibrerna som också kallas typ II fibrer aktiveras vid mer intensiva arbetsformer under kortare tid och de har en sämre förmåga att använda syre när de arbetar och tröttas därför fort. Typ II fibrerna får istället snabb tillgång till energi med anaerob (utan tillgång till syre) ämnesomsättning genom nedbrytning av fosfatföreningar och genom att glykogen spjälkas till mjölksyra. Typ II fibrer kan ytterligare indelas i typ IIA och typ IIB fibrer där typ IIA fibrer har större förmåga till aerob ämnesomsättning än typ IIB fibrer som är de snabbast kontraherande fibrerna. Fiberkompositionen i muskulaturen och en fibers förmåga till aerob eller anaerob ämnesomsättning varierar beroende på ålder och träningsgrad.
3 Muskelbiopsier I slutet av 60-talet började svenska forskare att studera muskulaturens egenskaper hos människa med hjälp av muskelbiopsier. Detta innebär att en liten nål förs in i den muskel som man vill studera och med denna nål snittas en liten bit muskelvävnad ut. Med hjälp av muskelbiopsier och biokemiska och histokemiska analyser visades att de kontraktila och metaboliska egenskaperna i lårmuskulaturen kunde variera mycket mellan individer. Långdistanslöpare hade t ex en större procentandel långsamt kontraherande typ I fibrer jämfört med sprinters som hade många snabbt kontraherande typ II fibrer. Studier visade också att uthållighetstränade individer hade en högre förmåga till aerob ämnesomsättning i sina fibrer jämfört med otränade individer och att de därför bildade mindre mjölksyra vid samma arbetsbelastning. Med biopsitekniken visades också att det skedde en nedbrytning av glykogen i samband med uthållighetsarbete och att den kost som intogs dagarna före ett långtidsarbete hade avgörande betydelse för prestationsförmågan. Tack vare dessa studier vet vi idag hur viktigt det är med kolhydratuppladdning inför ett uthållighetsarbete, t ex Vasaloppet. Humanstudierna under 60- och 70-talet ledde till att muskelbiopsier kom att användas även i studier på trav- och galopphästar för att öka kunskapen om muskulaturens egenskaper och belysa vilka förändringar som sker i samband med arbete, träning och ålder. Birgitta Essén-Gustavsson, Arne Lindholm, Sune Persson och flera doktorander har deltagit i de projekt som under 80- och 90-talet fått stöd från ATG. Nedan redovisas en del resultat från dessa projekt. I övrigt hänvisas till de artiklar, avhandlingar och faktablad som finns redovisade i anslutning till denna artikel. Muskulaturens egenskaper hos häst Den muskel som vi framförallt har studerat med hjälp av muskelbiopsier är m. gluteus (stora ländmuskeln) eftersom den är aktiv och arbetar vid trav och galopp. Vi har tagit muskelbiopsier på trav- och galopphästar från m. gluteus i olika åldersgrupper och också tagit upprepade biopsier på travhästar från det de var 7 8 månader gamla upp till 4 5 års ålder. Våra studier visar att det hos dessa hästar finns stora individuella variationer i muskulaturens fiberkomposition och i fibrernas förmåga till aerob och anaerob energiomsättning. Vi har använt histokemisk teknik och färgning för enzymet myosin-atpase för att identifiera långsamma typ I fibrer och snabba typ IIA och typ IIB fibrer (Bild 1). Från dessa snitt har vi också bestämt fiberarean och visat att typ I fibrer har den minsta tvärsnittsytan av fibrerna och typ IIB fibrer den största ytan (Bild 1). Vi har också visat att alla fibrer innehåller glykogen och att typ I fibrer innehåller mycket mer fett jämfört med typ IIA fibrer och typ IIB fibrer som knappt innehåller något fett alls. Med en annan färgning (NADH-färgning) har vi kartlagt en fibers oxidativa kapacitet (förmåga att utnyttja syre) och visat att den kan variera beroende på träningsgrad (Bild 1). De färgningar vi har använt kan inte visa exakt hur mycket av ett visst ämne som finns i de olika fibrerna. Därför har vi också analyserat aktiviteten hos olika enzymer för att studera muskulaturens oxidativa kapacitet och förmåga till bildning av mjölksyra. Vi har då visat att typ I fibrerna har den högsta oxidativa kapaciteten och den lägsta förmågan att bilda mjölksyra. Det omvända förhållandet ses hos typ II fibrerna men typ IIA fibrerna har oftast högre oxidativ kapacitet och lägre förmåga till att bilda mjölksyra jämfört med typ IIB fibrerna. Typ I och IIA fibrer som har en hög oxidativ kapacitet är de fibrer som i förhållande till sin fiberstorlek har kontakt med många kapillärer jämfört med typ IIB fibrer som oftast har få kapillärer i förhållande till sin fiberstorlek. Fibrer som har få kapillärer och då framförallt typ IIB fibrer har således en sämre tillgång på syre och blodburna substrat och en sämre förmåga till borttransport av mjölksyra och andra nedbrytningsprodukter. Våra studier visar att både fibertyper, fiberytor, antal kapillärer och
4 den oxidativa kapaciteten i muskulaturen varierar beroende på ålder och träningsgrad. Muskulaturens fibertyper och förändring med ålder och träning Trav- och galopphästar kan springa snabbt och har i sin muskulatur en stor procentandel typ IIA och typ IIB fibrer (70 90 %) jämfört med typ I fibrer (10 30 %). Galopphästar som springer fortare än travhästar har en något större andel snabba fibrer och fler typ IIB fibrer jämfört med vad som ses hos travhästar. Hos båda raserna har hingstar en något högre andel typ IIA fibrer och lägre andel typ IIB fibrer jämfört med ston. Hos både trav- och galopphästar sker en liten ökning av typ I fibrer, en ökning av typ IIA fibrer och en minskning av typ IIB fibrer med ålder och träning. Vi har visat att 3 4-åriga hästar som tränats regelbundet från 16 månaders ålder har en högre oxidativ kapacitet och lägre andel typ IIB fibrer jämfört med 3 4- åriga helt otränade hästar. Föl och äldre otränade hästar har typ IIB fibrer som uppvisar en låg oxidativ kapacitet i sin muskulatur (Bild 1). Däremot har vältränade hästar och hästar som tävlar typ IIB fibrer med en hög oxidativ kapacitet (Bild 1). Hos dessa hästar är också tvärsnittsytan av typ IIB fibrer mindre jämfört med otränade hästar och mer jämnstor med typ I och typ IIA fibrer (Bild 1). Tränade hästar har också fler kapillärer runt fibrerna jämfört med otränade hästar. Under det första levnadsåret är det framförallt tillväxten som ger förändringar i muskulaturen. Muskelbiopsier togs i en studie på 10 unghästar vid 3 tillfällen, när de var 7 8, och månader gamla. Fem av hästarna fick daglig gemensam utevistelse i rasthage och de övriga fem hästarna fick utöver detta en ökad fysisk aktivitet 3 4 dagar i veckan (se unghästprojektet i denna skrift). Hos dessa hästar noterades inga större förändringar i muskulaturen av den ökade fysiska aktiviteten upp till 18 månaders ålder. Däremot observerades likartade förändringar i enzymaktiviteter och i fiberkomposition hos alla hästar. De olika fibrernas tvärsnittsyta ökade, andelen typ IIA Bild 1 Otränad travhäst A Vältränad travhäst B Häst med nedsatt prestation C Tvärsnitt av muskelvävnad (m. gluteus) som färgats för myosin-atpas (A, B, C) och NADH-dehydrogenas (D, E, F). På snitt A, B och C är svarta fibrer = typ I vita fibrer = typ IIA bruna fibrer = typ IIB På snitt D, E, F har blåfärgade fibrer en högre oxidativ kapacitet jämfört med ofärgade fibrer. Notera att vältränade hästar har fler typ IIB fiber med hög oxidativ kapacitet och att hästen med nedsatt prestation har centrala förändringar i sina fiber. D E F
5 fibrer ökade och andelen typ IIB fibrer minskade. Fiberrekrytering och ämnesomsättning under arbete Vi har tagit muskelbiopsier före och efter submaximala och maximala arbeten på en rullmatta och också efter långdistansritter och travlopp. I samband med de flesta arbetsformer har vi visat att det sker en nedbrytning av glykogen i muskulaturen. Ju högre arbetsintensiteten är ju snabbare sker nedbrytningen av glykogen. I en studie fick 6 hästar i 5-veckorsperioder olika dieter (normal, fettrik, kolhydratrik). Den kolhydratrika dieten ökade glykogennivåerna i vila i muskulaturen med 12 %. Detta hade emellertid ingen prestationshöjande effekt när hästarna fick springa så länge de orkade (ca 1 timme) på en rullmatta. Med hjälp av histokemisk färgning för glykogen kan man kartlägga hur fibrerna används vid olika arbetsformer. Efter ett arbete kan vissa fibrer vara helt tomma på glykogen (Bild 2). Tomma fibrer eller fibrer som har lågt innehåll av glykogen tyder på att dessa fibrer varit aktiva i samband med ett arbete och utnyttjat glykogen för sin energiförsörjning. Under submaximala arbeten på rullmattan och under långdistansritter är det framförallt uthålliga typ I och typ IIA fibrer med aerob ämnesomsättning som aktiveras. Koncentrationerna av mjölksyra i muskel och blod är därför låga. När hästar springer på rullmattan vid låga arbetsintensiteter men med successivt ökat dragmotstånd (drar vikter som är monterade på en talja bakom rullmattan) så rekryteras även typ IIB fibrer. Det sker då också en anaerob ämnesomsättning i muskulaturen med nedbrytning av glykogen och mjölksyrabildning samt en nedbrytning av fosfatföreningar. Vid högre arbetsintensiteter aktiveras inte bara typ I och IIA fibrer utan även typ IIB fibrer och anaerob ämnesomsättning bidrar till det stora energikravet. Vi har också visat att det efter tävlingslopp ( m) och efter standardiserade maximala arbetstester till trötthet på rullmatta sker en kraftig nedbrytning av glykogen och fosfatföreningar samtidigt som det sker en ansamling av mjölksyra i muskulaturen. Vid en hårdare ansträngning när muskelarbetet kräver mer energi än vad som kan frigöras uppkommer en metabolisk stress (energibrist) vilket återspeglas inte bara av höga mjölksyranivåer utan också av höga ammoniaknivåer i muskulaturen och i blodet av ökade mjölksyra-, ammoniak- och urinsyranivåer. På biopsier tagna efter lopp har vi visat att den största metaboliska stressen sker i typ II fibrer och framförallt i typ IIB fibrer. När den metaboliska stressen blir alltför kraftig hämmas fiberns funktion och muskeln blir trött. Detta är sannolikt en bidragande orsak till att arbetsintensiteten måste sänkas och att många tävlingshästar tappar fart på upploppet. Kreatin finns i musklerna där det behövs för bildning av en fosfatförening som ger energi vid intensivt arbete. Vi har visat att upptaget av kreatin till blodet är begränsat och att kreatinhalten i musklerna inte ökar hos travhästar efter kreatintillskott i fodret. Hästarna utförde också arbetstester och ingen prestationshöjande effekt observerades av kreatintillskott. (Se även avsnittet om doping i denna skrift.) Muskulaturens egenskaper och relation till prestation I en studie togs muskelbiopsier från 36 fullvuxna travhästar där 12 var helt otränade, 12 hästar sprang på km-tider mellan 1:19 och 1:24 och 12 hästar sprang på km-tider mellan 1:14 och 1:18. Resultaten visade att den grupp av hästar som hade snabbast tider hade en högre IIA/IIB-kvot och mindre fiberstorlek på typ II fibrerna och den högsta oxidativa kapaciteten i muskulaturen jämfört med de andra grupperna. Muskelbiopsier har också tagits kontinuerligt från 8 travhästar från 8 9 månaders ålder och sedan 3 4 gånger under de följande 4 åren. Fiberegenskaperna hos dessa hästar har relaterats till hästens prestationsindex mätt i form av BLUP-värde (Best Linear Unbiased Prediction). Resultaten från den studien visade att de hästar som hade högsta prestationsindex också är de som har
6 flest oxidativa typ IIB fibrer. I en studie på fullvuxna tävlingshästar som redan hade ett högt prestationsindex mätt som IPI-värde (Individual Performance Index) observerades inga samband mellan fiberkompositionen eller enzymaktiviteter och IPI-värdet ( ). Alla hästar hade en hög oxidativ kapacitet och en hög typ IIA/IIB-kvot. I en studie fick 28 travhästar som var mellan 2 och 9 år utföra ett standardiserat arbete på en rullmatta. I samband med arbetstestet analyserades olika prestationsmarkörer såsom totala blodvolymen, hastigheten då mängden mjölksyra i blodet var 4 mmol/l (V La4 ) samt hastigheten då hjärtfrekvensen var 200 slag/min (V 200 ). På muskelbiopsier som togs från dessa hästar analyserades enzymaktiviteter, fiberkompositionen och kapillärantalet kring fibrerna. Resultaten visade att kapillärtätheten i muskulaturen och framförallt kapillärantalet kring typ IIB fibrerna är av betydelse för den oxidativa kapaciteten och hästens prestationsförmåga. Våra studier visar således att om en häst skall uppnå en bra prestationsförmåga så bör en anpassning i muskulaturen ske som ger en hög typ IIA/IIB-kvot, många kapillärer och en hög oxidativ kapacitet. Bild 2 Vila A D Efter submaximalt arbete B E Efter submaximalt arbete med viktbelastning Överträning I några studier har muskelbiopsier tagits från övertränade travhästar. Detta är hästar som enligt ägare och tränare fått nedsatt prestationsförmåga och som i flera fall visat sig ha fler röda blodkroppar i blodet än vad som är normalt. Dessa hästar har en likartad fiberkomposition men en större andel typ IIB fibrer med hög oxidativ kapacitet och en lägre kapillärtäthet jämfört med muskelbiopsier tagna på hästar av samma kön och ålder med normal mängd röda blodkroppar i blodet. I några studier har övertränade hästar och hästar med normal prestation fått utföra ett standardiserat submaximalt arbetsprov på rullmatta. Inga skillnader observerades i V 200 eller V La4 men det fanns indikationer på att de övertränade hästarna utnyttjade aminosyror i högre grad för sin energifrisättning. C Tvärsnitt av muskelvävnad (m. gluteus) som färgats för myosin-atpas (A, B, C) och PAS (D, E, F). På snitt A, B och C är svarta fibrer = typ I vita fibrer = typ IIA bruna fibrer = typ IIB På snitt D, E, F har rödfärgade fibrer högre glykogeninnehåll jämfört med ofärgade fibrer. Notera att det på snitt E framförallt är typ I och IIA fibrer som har lågt glykogeninnehåll, men på snitt F har även några typ IIB fibrer lågt glykogeninnehåll. F
7 Om det finns skillnader i det metaboliska svaret vid maximala arbeten har ännu inte studerats hos övertränade hästar. En viktig fråga är om de oxidativa typ IIB fibrerna hos dessa hästar har kvar sin förmåga till anaerob ämnesomsättning. Hos några övertränade hästar och hos flera andra hästar där ingen uppenbar förklaring finns till deras nedsatta prestationsförmåga har vi observerat en stor andel centrala förändringar i fibrerna. Dessa förändringar förekommer till allra största delen i de minst oxidativa typ IIB fibrerna (Bild 1). I en studie följde vi upp prestationerna hos hästar som haft centrala förändringar i fibrerna och som fortsatt att tävla efter detta. Resultaten visade att dessa hästar fortfarande vann en del lopp men inte hade förbättrat sina prestationer. Eftersom centrala förändringar framförallt ses i typ IIB fibrer kan det vara en bidragande orsak till nedsatt prestation t ex när hästen tappar fart på upploppet eftersom dessa fibrer då måste användas. Varför dessa centrala förändringar uppstår vet vi inte idag och en studie pågår för närvarande där vi undersöker om förändringarna kvarstår eller kan försvinna med tiden. Arbetstest och muskelbiopsi för studier av träningseffekter Vi har tagit muskelbiopsier på 7 unghästar när de var 24 och 29 månader gamla. Alla hästar var födda, uppfödda samt tränade på samma stuteri och träningsanläggning. Dessa unghästar fick också när de var 24 och 29 månader gamla utföra ett arbetsprov i fält (4x1000 m) med successivt ökad hastighet i varje 1000 m-intervall. Blodprov togs efter varje 1000 m-intervall och stora variationer observerades i koncentrationen av mjölksyra hos dessa unghästar när de utförde samma arbete. Från 24 till 29 månaders ålder hade den oxidativa kapaciteten i muskulaturen ökat och andelen typ IIB fibrer minskat. När hästarna hade tränats ytterligare och var 40 månader gamla utfördes ett nytt arbetstest i fält. Hos alla hästar var bildningen av mjölksyra i blodet betydligt lägre än då de utförde testet vid 29 månaders ålder. Detta visar att en effekt av träning är att bildningen av mjölksyra i samband med arbete minskas. Hästen kan då springa fortare innan bildning av mjölksyra måste ske i muskulaturen. De hästar som bildade minst mjölksyra i blodet vid fälttestet var också de som vid ett maximalt test över 1600 m kunde trava snabbast. I en annan träningsstudie fick fem äldre hästar utföra arbete på rullmatta varje dag i 5 veckor varefter de stallades upp i 5 veckor. Förutom submaximalt arbete i min fick de 2 dagar i veckan utföra korta intervallarbeten där hastigheten successivt ökades och minskades. Såväl före som efter träningsperioden liksom 5 veckor efter avslutad träning fick hästarna utföra ett standardiserat arbetsprov på rullmattan. Muskelbiopsier som samtidigt togs på dessa hästar visade att den oxidativa kapaciteten och kapillärtätheten hade ökat efter träningsperioden men inga förändringar noterades i fiberkompositionen. Den positiva effekten av en ökad oxidativ kapacitet var även i denna studie en lägre bildning av mjölksyra. Hästarna fick därför ett högre V La4 (kunde springa fortare innan de nådde mjölksyratröskeln) när de genomförde det standardiserade arbetsprovet. Ett högre V La4 uppmättes också vid det arbetsprov som utfördes 5 veckor efter avslutad träning fastän hästarna endast hade varit uppstallade. Detta visar att effekten av muskulaturens anpassning till intensiv träning kan kvarstå under en period utan träning. I en annan studie tränades en grupp hästar i 12 veckor på rullmattan (7 m/s) med dragbelastning (34 kp) i 2-minuters intervaller, 3 5 gånger/vecka. Redan efter 2 veckor ökade den oxidativa kapaciteten i muskulaturen liksom IIA/IIB-kvoten och även i denna studie sågs en sänkt mjölksyrabildning i det standardiserade arbetstestet efter träningsperioden. Våra studier visar således att muskelbiopsier kan vara till hjälp för att belysa hur hästens muskulatur anpassas till olika träningsmodeller. Sammanfattning De projekt vi utfört visar att det finns stora individuella variationer i mus-
8 kulaturens egenskaper hos hästar vad avser fibertyper, fiberytor, kapillärtäthet samt oxidativ kapacitet och förmåga till bildning av mjölksyra. Fibrerna rekryteras olika beroende på arbetsform och stora variationer finns i fibrernas förmåga till aerob/anaerob ämnesomsättning beroende på ålder och träningsgrad. De förändringar som ses i muskulaturen under det första levnadsåret beror till stor del på tillväxt men därefter är det framförallt träning som har störst inverkan på muskelfibrernas egenskaper. Våra studier indikerar att om ett arbete sker vid för låg intensitet kommer ingen anpassning att ske i muskulaturen och om arbetet sker vid för hög intensitet kan det leda till en metabolisk stress i fibrerna och en alltför uttröttad muskulatur. Den kunskap vi fått från våra studier belyser hur oerhört viktigt det är med individanpassad träning. Analyser av biokemiska blodvariabler, t ex mjölksyra, urinsyra och ammoniak i samband med standardiserade arbetstester antingen i fält eller på rullmatta samt studier av muskulaturens egenskaper med hjälp av muskelbiopsi kan vara till hjälp för att belysa hur hästens muskulatur anpassas till olika arbetsformer och träningsmodeller. LÄSA MER Faktablad Essén-Gustavsson B. Kreatintillskott till häst. Fakta, veterinärmedicin, 13. Uppsala, SLU, Roneus M. Hästens muskulatur. Fakta, veterinärmedicin, 10. Uppsala, SLU, Gottlieb-Vedi M. Drögträning en alternativ träningsmetod för travhästar. Fakta, veterinärmedicin, 9. Uppsala, SLU, Avhandlingar Funkquist P. Physiological responses to exercise in standardbred trotters with special reference to total blood volume. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Veterinaria, Gottlieb-Vedi M. Circulatory and muscle metabolic responses to draught work of varying intensity and duration in standardbred horses. SLU, Karlström K. Capillary supply, fibre type composition and enzymatic profile of equine, bovine and porcine locomotor and nonlocomotor muscles. SLU, Roneus M. Muscle characteristics in horses: in relation to age, sex and training. SLU, Roneus N. Muscle metabolic response to track exercise in Standardbred trotters. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Veterinaria, Schuback K. Muscle metabolic responses to maximal exercise in standardbred trotters and effects of creatine and bicarbonate administration. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Veterinaria, Valberg S. Skeletal muscle metabolic responses to exercise in the horse: effects of muscle fibre properties, recruitment and fibre composition. SLU, Artiklar Essén-Gustavsson B, Karlström K & Lindholm A. Fibre types, enzyme activities and substrate utilization in skeletal muscles of horses competing in endurance rides. Equine vet J 1984, 16(3), Essén-Gustavsson B & Lindholm A. Muscle fibre characteristics of active and inactive Standardbred horses. Equine vet J 1985, 17(6), Essén-Gustavsson B, McMiken D, Karlström K, Lindholm A, Persson S & Thornton J. Muscular adaption of horses during intensive training and detraining. Equine vet J 1989, 21(1), Pösö A R, Essén-Gustavsson B & Persson S G B. Metabolic response to standardised exercise test in Standardbred trotters with red cell hypervolemia. Equine vet J 1993, 25(6),
När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:
Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne
Läs merMuskulaturens egenskaper hos unga travhästar och dess betydelse för prestation som tävlingshäst
Muskulaturens egenskaper hos unga travhästar och dess betydelse för prestation som tävlingshäst Bakgrund Travhästar kvalar och startar i allt lägre åldrar, vilket ökar kraven och pressen på tränarna att
Läs merFysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium
Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet
Läs merFörändring av muskelfiber typer vid arbete.
2011 Förändring av muskelfiber typer vid arbete. Yannic Jönsson Hästens biologi 2011-05-09 Innehåll Bakgrund... 2 Inledning... 2 Muskels byggnad... 2 Muskelfibrernas benämning och funktion... 4 Träning
Läs merTräningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE
Träningsfysiologi Kolhydrater Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Transporteras som glukos, tas upp av lever och muskler och lagras som glykogen Glykogen från levern konverteras vid behov
Läs merATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten
Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna
Läs merTräningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda
Träningsfysiologi Korsbryggecykeln Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna som ATP Kolhydrater, fett och protein Vilken enegikälla som används beror på tillgång och på arbetets intensitet Kolhydrater
Läs merTräning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg:
Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Kent Sahlin, Åstrandlaboratoriet, GIH Upplägg: Allmänt om kondition och uthållighet Lite fysiologi och
Läs merINTERVALLTRÄNING SOM TRÄNINGSMETOD
INTERVALLTRÄNING SOM TRÄNINGSMETOD FÖRDJUPNINGSARBETE TILL STEG-3 KURSEN JANUARI 2005 AV JOHANNA ERICSSON Innehållsförteckning sidnr. Inledning... 1 Material och metoder.. 1 Vad är intervallträning?. 1
Läs merKondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?
Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje
Läs merVad begränsar människans fysiska arbetsförmåga
Vad begränsar människans fysiska arbetsförmåga Göteborg 18e mars 2015 Klavs Madsen, KHP, Göteborg Universitet Tre olika typ tre olika kvaliteter Peter Sagan Tony Martin Rafal Majka Tre primära fysiologiske
Läs merEXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-09 Delkurs 8, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Linda Eriksson
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2013 Adaptiva egenskaper i hästens skelettmuskulatur. Linda Eriksson
Läs merAminosyranivåer i långsamma och snabba muskelfibrer förändringar under träning och återhämtning
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G - Aminosyranivåer i långsamma och snabba muskelfibrer förändringar under träning och återhämtning Uthållighetsträning och styrketräning påverkar nivån av aminosyror
Läs merEnergi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar
Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom
Läs merAnteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför.
Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Träningens mål är att stimulera kroppens anpassning för att
Läs merKonditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Läs merTräningens påverkan på sporthästens muskelfysiologi
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi Träningens påverkan på sporthästens muskelfysiologi Gabriella Niklasson Uppsala 2017 Veterinärprogrammet,
Läs mer2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst.
2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson Uppvärmning galopphäst kontra travhäst. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst. I detta arbete vill jag försöka få
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merTräningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):
Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)
Läs merIdrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen
Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi
Läs merAnders Szalkai. 32 år som löpare Vann Sthlm Mara 2001 OS/VM/EM 2.12.43 (3.08 min/km) Tränare Elit Motionärer. Format min träningsfilosofi
Anders Szalkai 32 år som löpare Vann Sthlm Mara 2001 OS/VM/EM 2.12.43 (3.08 min/km) Tränare Elit Motionärer Format min träningsfilosofi Träningsfilosofin Olika bakgrund Olika målbild Liknande upplägg Mix
Läs merEnergiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad
Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida
Läs merMetoder att träna kondition på!
Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner
Läs merAllmänt om träningslära Text - Bernt Johansson
Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera
Läs merAtt träna en galopphäst
Att träna en galopphäst Lovisa Bohlin och Madeleine Wittgren Steg 3 2017 1. Inledning Syfte Många faktorer påverkar såklart när man tränar en galopphäst. Det finns en del skrivet om galopphästens muskler,
Läs merPrestationstriangeln
Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid
Läs merKombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Läs merLågkolhydrat vs Lågfett
Jonas Bergqvist Lågkolhydrat vs Lågfett Minska kolhydraterna populär kosthållning Kolhydratrestriktion ger störst viktminskning (1-18) bäst kroppssammansättning (19-20) fettförbränning (21-24) inflammationer
Läs merEffekt av foderstatens proteininnehåll på koncentrationen av glykogen och aminosyror i muskulaturen efter ett simulerat travlopp
Effekt av foderstatens proteininnehåll på koncentrationen av glykogen och i muskulaturen ett simulerat travlopp Bakgrund Det är väl känt att framförallt kolhydrater i form av glykogen i muskel och lever
Läs merTräningsfysiologi (Energiprocesser)
Träningsfysiologi (Energiprocesser) Vad spelar det för roll för boxare? Mikael Mattsson? Boxning: Vilka krav? Hur ska man träna? 1 PINNSTOLEN ÄTA TRÄNA SOVA HELHETSPERSPEKTIV TEKNIK FYSIK KOST SÖMN TAKTIK
Läs merPulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.
Konditionsträning Träna regelbundet! Kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är kraftigt förkyld, har feber eller infektion i kroppen.
Läs merUppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.
TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.
Läs merFORMARE 2015. Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen
FORMARE 2015 Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen Allmänt om ForMare 50 fakturering. Sker under maj. Träningstillfällena med tränaren avgiftsfritt. Tränarna behöver
Läs merEXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR ht-09 Delkurs 3, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) Examinationen består av 12 frågor, några med tillhörande följdfrågor.
Läs merKroppens påverkan av fysisk aktivitet
Kroppens påverkan av fysisk aktivitet och vad som påverkar prestationen Kroppen är en komplicerad helhet som måste fungera in i minsta detalj för att vi ska kunna leva ett normalt liv utan sjukdomar. Som
Läs merTENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet
Nummer: 1 TENTAMEN Fysiologi tema träning, 4,5 hp Sjukgymnastprogrammet Ansvarig för tentamen: Eva Jansson, avd. för klinisk fysiologi, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet Nummer:
Läs merTräningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)
Träningsfysiologi Mellan teori & praktik (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Elittränarutbildningen, Bosön, 2011-05-05 Mikael Mattsson Upplägg Intro Energi Energiprocesser Aerob genomgång
Läs merNorrköping 14 juni 2012
Norrköping 14 juni 2012 Träning inför Lidingöloppet personliga träningstankar baserade på erfarenheter och fysiologi. Norrköping 14 juni 2012 Löpträningen Mina egna erfarenheter...och lite fysiologi Min
Läs merTSM TRÄNINGSUPPLÄGG 2013-2014
TSM TRÄNINGSUPPLÄGG 2013-2014 UTGÅNGSPUNKT är att klara ett tidsmål på ASICS Sthlm Mara.träningsgemenskap. UTVECKLAS SOM LÖPARE!! TRÄNINGSFILOSOFIN Liknande uppbyggnad oavsett nivå Anpassat efter träningsgrund,
Läs merBästa konditionsträningen på 30 min
Bästa konditionsträningen på 30 min - Örjan Ekblom -Forskare vid Åstrandlaboratoriet, GIH -Arbetar främst med studier kring hälsoeffekter av fysisk aktivitet och kondition. -Även intresserad av prestationsutveckling,
Läs merAnalys av två träningsfaktorer power/uthållighet
Analys av två träningsfaktorer power/uthållighet Upplägg träning Utrustning: Övning: Test belastningar Skivstång Bänkpress 1 x 80 kg 6 repetitioner/ 1 x 40 kg 30 repetitioner Testutrustning: MuscleLab
Läs merTeorin bakom konditions- och styrketräning!
Teorin bakom konditions- och styrketräning! Prestationsförmåga Fyra faktorer påverkar Exempel: Yttre miljö - Klimat och materiel Inre miljö - Sömn, kost Fysiska faktorer - Konstitution, fysik Psykiska
Läs merSmå barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.
Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav
Läs merTräning med pulsmätare
Träning med pulsmätare Intervallträning en effektiv metod för konditionsträning. Fördjupningsarbete Steg-3 amatörtränare 2014 Svensk Galopp Agneta Lejon Mattsson 1 Innehåll 1 Inledning sid 3 2 Syfte sid
Läs merHelena Andersson PhD Fysansvarig A-Dam, SvFF
Helena Andersson PhD Fysansvarig A-Dam, SvFF Förmågan att upprepa sprint och sprintdistans är avgörande i matcher och turneringar Aerob högintensiv träning Intensitet över 85-90% av HFma Anaerob träning
Läs merTräningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador
Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen
Läs merKom igång programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min
Kom i programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min LÅT KROPPEN VÄNJA SIG VID BELASTNINGEN ATT SPRINGA Oavsett om du är helt nybörjare eller har haft ett långt uppehåll så är det viktigt
Läs merKondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson
Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en
Läs mer9 FAKTA OM PULSTRÄNING
9 FAKTA OM PULSTRÄNING 1 2 Varför pulsträning? Pulsträning hjälper dig att öka prestationen både på kortare och längre distanser. Det positiva med pulsträning är att du alltid tränar utifrån dina förutsättningar
Läs merdopingforskning Dopingforskning PETER KALLINGS OCH ULF BONDESSON
Dopingforskning PETER KALLINGS OCH ULF BONDESSON Dopad! en rubrik som förekommer då och då på löpsedlarna. Bakom rubriken ligger ett intensivt arbete för att hitta otillåtna substanser. Innan det kan bevisas
Läs merInsulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning
Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?
Läs merTräningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?
Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska
Läs merBARN & UNGDOMARS UTVECKLING
BARN & UNGDOMARS UTVECKLING Distriktsläger Vemdalen 2007 När ni ser mig = Bikupa Barn och ungdomars fysiska utveckling Delas ofta in i biologiska faser knutna till åldrar Som vi vet utvecklas alla människor
Läs merUthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning
Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning Michel Svensson, Med Dr, Idrottsfysiolog lektor i Idrottsmedicin vid Umeå Universitet VD för Fysiometrics Tävlat i friidrott på elitnivå
Läs merElis Ljungek levererar två försökshästar från Stuteri Gelj.
Elis Ljungek levererar två försökshästar från Stuteri Gelj. Unghästprojektet INGVAR FREDRICSON MED FLERA Hur ska en ung travare tränas för att bli så duktig på tävlingsbanan som möjligt? Idag är det självklart
Läs merDen Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.
Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och tillsammans så bestämmer
Läs merFuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador
Styrketräning Styrketräning är en bra motionsform som passar de flesta, stora som små, män som kvinnor. Genom att styrketräna stärker du din kropp och minskar risken för skador i det vardagliga livet.
Läs merTräna med Låg Puls från Lidingö till Sälen
Träna med Låg Puls från Lidingö till Sälen Detta träningsprogram hjälper dig att förbättra din grundkondition samt undvika skador och sjukdomar på längre sikt. Det är avsett för nybörjare till elitmotionärer
Läs merHur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete.
Hur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete. Utfodringens inverkan på prestation och hälsa hos hästar JAN ERIK LINDBERG De flesta hästar som svettas mycket har saltbrist.
Läs meroscar@elitesportsperformance.se Superkompensation SUPERKOMPENSATION innebär att träning medför nedbrytning och att vila medför uppbyggnad med en extra påbyggnad av kapacitet (Överkompensation) jämfört
Läs merHannah Svensson Arena Älvhögsborg
Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag
Läs merSnell tycker inte heller att 6 min gångtest är bra. I stället bör man mäta hur funktionell patienten verkligen är.
Referat från RME Stockholms seminarium om ME/CFS 11 oktober 2012 i Landstingshuset, Stockholm Nu tar forskningen fart Making the case for clinical exercise testing in CFS/ME research and treatment. Professor
Läs merInnehåll. Träning,testning och prestation. VSC/MiUn:s. Tränarkonferens. Idrottfysiologins start i Sverige. Varför ville Assar bli testad?
VSC och MiUn Tränarkonferens April, 26 Träning,testning och prestation VSC/MiUn:s Tränarkonferens Bengt Saltin Mittuniversitetet Två skid giganter som klarade sig bra utan några tester! Innehåll Idrottfysiologins
Läs merVad händer i kroppen när man tränar?
Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste
Läs merMUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska
MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:
Läs merProjekt benböj på olika belastningar med olika lång vila
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika
Läs merFysiologiska riktlinjer för innebandyspelare
Fysiologiska riktlinjer för innebandyspelare En bra träningsplanering bör utgå ifrån de fysiska krav som ställs på en innebandyspelare. Arbetet med att kartlägga dessa krav är ett pågående arbete inom
Läs merIntramuskulär koordination (koordination inom en muskel)( antalet samtidigt insatta motoriska enheter i rörelsen början)
SAMMANSTÄLLT AV KENNETH RIGGBERGER Jag har genom åren träffat många aktiva som säger att de vill bli mer explosiva i sin idrott och att de även vill bli snabbare. För mig är all idrott power = kraft x
Läs merKapitel 4 Kroppens energiomsättning Sida 1 av 10
Kapitel 4 Kroppens energiomsättning Sida 1 av 10 Kapitel 4 Kroppens energiomsättning KAPITEL 4 Kroppens energiomsättning Intro... 2 Förbränningsprocesser (aeroba, med syre)... 4 Relativ maximal syreupptagning...
Läs merNästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.
Vad är styrketräning och vad är inte styrketräning? Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Belastning
Läs merDu är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Läs merGrundläggande träningsprinciper. Löpningens faktorer. Kroppens olika system. Uthållighet. Mjölksyratålighet. Syreupptagningsförmåga.
Löpning på riktigt Grundläggande träningsprinciper Den första grundläggande träningsprincipen går ut på att om kroppen utsätts för belastning reagerar den. Springer du ett varv runt Navsjön kommer pulsen
Läs merTRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan
TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,
Läs merVad innebär konditionsträning?
Med pulsen som coach Mikael Mattsson Vad innebär konditionsträning? Hur ska man träna sin kondition? 1 Konditionsträning: Inga nyheter 1958 Hur man skall få bättre kondition 1. Ryckträning (maximal fart
Läs merVarför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk
Styrketräning Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Viktiga ord/termer att känna till Set Hur många gånger
Läs merHVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE?
HVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE? Gunnar Grimby Rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Olika former av fysisk
Läs merMusklernas uppbyggnad
Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
Läs merTRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!
TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak
Läs merKondition. Ett brett begrepp. Hög intensitet
Kondition Ett brett begrepp Kondition är ett ganska brett begrepp. För vissa personer kanske det är att ha ett allmänt bra flås. För andra kanske det är att klara en viss sträcka på en viss tid eller att
Läs merProtein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans
Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet
Läs merStyrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.
Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA. Det finns tre muskeltyper Hjärtmuskulaturhjärtat slår utan att du tänker på det.
Läs merVarför ska jag träna som senior
Varför ska jag träna som senior Men vad är det egentligen som händer med kroppen när vi blir äldre? Hjärtat, cirkulation och andning Slagvolymen sjunker Vilopulsen stiger Den maximala hjärtfrekvensen sjunker,
Läs merStyrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
Läs merFörebygga skador vid fysisk aktivitet
Skaderisker Förebygga skador vid fysisk aktivitet Undvik skador när du tränar. Träning ger färre sjukdomar, mindre skador i vardagen och längre liv. Men skador under träning är vanligt och felaktig träning
Läs merÖgonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka
Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Fatima Pedrosa-Domellöf Professor i anatomi, docent i oftalmiatrik, ögonläkare Enheten för oftalmiatrik Det finns fler än 600 muskler i kroppen och de används
Läs merÅterhämtning. Hässelby 19:e september 2015
Återhämtning Hässelby 19:e september 2015 Löpträning Träna för att orka träna för att orka tävla Träna för att orka träna intensivt för att utveckla kapacitet för att prestera resultat HC Holmberg 2015
Läs merVardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby
Vardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby Det är aldrig för tidigt att börja träna och heller aldrig för sent. Grundträning är viktigt för alla hundar. Överstiger
Läs merJag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation
4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera
Läs merEgenskattning av överträning
Överträning, övertränings- och utmattningssyndrom 53 Egenskattning av överträning Följande frågeformulär syftar till att vägleda i samband med misstankar om ett begynnande överträningssyndrom: 1a. Upplever
Läs merTack för ni kom och lyssnade på mig! Mer finns i min bok. Lycka till med er träning önskar @szacke42195
Utvecklande träning mot halvmaran Svettisdagarna Tack för ni kom och lyssnade på mig! Mer finns i min bok Lycka till med er träning önskar @szacke42195 Träningsfilosofin Olika bakgrund Olika målbild Liknande
Läs merUthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.
Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.
Läs merTestad för. Dags att börja testa
träning Testad för maximalt resultat Fatmax, maximal syreupptagningsförmåga, tröskelträning, maxpuls, aeroboch anaerob kapacitet, VO2-max vi har alla hört uttrycken, men vad innebär de och vad har de för
Läs merFysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga
Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet
Läs merMät- och utvärderingsmetoder ur ett holistiskt perspektiv. Licenskurs,
Mät- och utvärderingsmetoder ur ett holistiskt perspektiv Licenskurs, 2017-11-17 Kontinuerlig prestationsutveckling? Överträning Optimal träning Underträning Två ytterligheter 1. Hur mycket belastning
Läs merfunction get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); }
function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); } Docent Göran Dalin från SLU föreläste för Umåkers Hästägareförening
Läs merGodkända hälsopåståenden
Godkända hälsopåståenden A-vitamin A-vitamin bidrar till normal järnomsättning. A-vitamin bidrar till att bibehålla normala slemhinnor A-vitamin bidrar till att bibehålla normal hud. A-vitamin bidrar till
Läs merSNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching
SNABBHETSTRÄNING Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching VAD ÄR SNABBHET? Muskulaturens förmåga att på kortast möjliga tid skapa största möjliga hastighetsförändring.
Läs mer