Att träna en galopphäst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att träna en galopphäst"

Transkript

1 Att träna en galopphäst Lovisa Bohlin och Madeleine Wittgren Steg

2 1. Inledning Syfte Många faktorer påverkar såklart när man tränar en galopphäst. Det finns en del skrivet om galopphästens muskler, hållbarhet och uthållighet men det finns inte så mycket skrivet om hur man ska träna en galopphäst. Det gör att man som ny i sporten får pröva sig fram och lära sig av erfarenhet. Syftet i detta arbete är att ta reda på grundläggande faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när man planerar träningen för sin galopphäst. Vi vill ta reda på hur man kan planera träningen i uppbyggnadsfasen och också hur man ska tänka under tävlingssäsongen. Metod Vi har valt att intervjua några tränare som har olika typer av licenser och också använda oss av internet och i viss mån litteratur. 1

3 2. Presentation Galopphästens fysiologiska förutsättningar All träning handlar egentligen om samma sak nämligen att öka prestationsförmågan. När man talar om ökad prestationsförmåga för en galopphäst så menar man kort sagt att den ska kunna springa fort tillräckligt länge för att vinna loppet ( ) Hästens muskler är uppbyggda av tre olika muskelfibrer. Typ 1- fibrer som är långsamma och uthålliga, Typ 2A -fibrer som är utvecklade specifik hos hästar. Denna muskelfibertyp arbetar för maximal snabbhet och uthållighet. De utvecklas också vid träning av den unga hästen. Slutligen finns typ 2B-fibrer som är stora och mycket snabba. Denna grupp av muskler utvecklas vid arbete i hög hastighet. Denna muskelgrupp finns hos föl för att de ska kunna fly snabbt. Senare omvandlas denna muskelgrupp till typ A-fibrer (Sandgren, s23) Man har möjlighet att påverka ombildningen av muskelfibrerna om man tidigt börjar träna den unga hästen. En vältränad häst har mer av typ 2A -muskelfibrer än typ 2B-muskelfibrer (Andersson, Lindberg, s. 97) Eftersom hästen har så många olika användningsområden är det viktigt att anpassa träningen av hästen så att de muskelgrupper man vill ska utvecklas får rätt stimulans. En galopphäst ska ju prestera explosivt under ganska kort tid och därför är det viktigt att träna den muskelgrupp som gör att hästen kan utföra det arbete den förväntas utföra ( ). En galopphäst träning syftar inte enbart till att bygga muskler utan det handlar också om att bygga upp styrkan i leder, senor och ligament så hästen håller för den belastning det innebär att springa ett lopp. Det handlar alltså om att stegvis bygga upp hästens förmåga att tåla belastning. I boken Unghästar förespråkar man varanndagsträning. Det innebär att hästen aktiveras varannan dag och däremellan låter man hästen återhämta sig med skrittmotion, tömkörning eller annan lättare motion. Detta för att musklerna behöver ca 48 timmar för att återhämta sig. Om samma muskelgrupper tränas innan återhämtning skett är träningen nedbrytande istället för att ge ökad träningseffekt ((Andersson, Lindberg, s. 97) Att bedriva träning med tid för återhämtning stöds också av forskningsprojektet: Glukos och leucin som potentiellt hjälpmedel i återuppbyggandet av muskelglykogen efter hårt arbete hos travhästar. Ansvarig forskare: Johan Bröjer, år Man kom där fram till att hästen behöver ca timmar på sig att återhämta glykogennivåerna i musklerna och att det inte gick att påskynda återhämtningen med foder. Att lägga upp ett träningsprogram med två hårdare pass i veckan och däremellan jobba hästarna lugnt är något som forskarna i detta projekt förespråkar ( ). 2

4 Vila viktigt för benombildningen Ben ombildas ständigt, delar bryts ner för att sedan byggas upp på nytt. I processen blir ben poröst och skört innan det har återfått sin styrka igen. Träning gör att ben byggs upp men att nedbrytning, och därmed ombildning, av ben minskar. Detta i kombination med upprepad hård belastning gör att hästar som tränas hårt under lång period är extra utsatta för skador i skelettet. I en artikel på Hippson.se Forskningskollen: Träning och vila har direkt effekt på hästens skelett refererar man till en studie på galopphästar där uppemot 80 procent av hästarna visar tecken på skador, som till exempel sprickor, i skelettet till följd av överansträngning. Hälften av hästarna var i intensiv träningsperiod och den andra hälften var i vila. För att skadorna de hade ska kunna läka måste ben brytas ner och byggas upp igen. Tecken på ombildning av ben fanns både hos hästarna i hård träning och hos hästarna som vilat, men hos hästarna som tränats intensivt var ombildningen av ben inte tillräcklig för att förebygga skador och läka de mikrosprickor som uppkommit. Hos de hästar som istället varit i intensiv träning och sedan vilat skedde en mycket mer aktiv ombildning av benet. Efter tre veckor av vila verkar ombildningen av ben vara som mest aktiv och den verkade göra som mest nytta om hästen fick vila i tio veckor. Fysisk aktivitet är viktig för ett starkt skelett. Men för hästar i högintensiv träning är också perioder av vila avgörande för att benet ska hålla på sikt. Att låta hästar som ännu inte visat tecken på skador, vila så länge från galoppträningen kan te sig kontraproduktivt, men forskarna menar att det skulle löna sig på sikt att ge dem längre vila så att benet kan ombildas. Under ombildningen blir benet också till en början poröst, vilket gör att en snabb igångsättning av hästen riskerar att skada benet ( ) Intervjuer Vi skickade 7 frågor till sju olika tränare och fick svar av tre. Vi har valt att låta tränarna vara anonyma. De licenser som är representerade är AT4, AT2 och interimistisk proffstränare. 1. Hur lägger du upp träningen i uppbyggnadsfasen? I uppbyggnadsfasen är det mycket skolning som ger inverkan på självsäkerhet och balans med konditions och styrketräning! På de stallet jag står nu tillsammans med en annan amatörtränare så rider vi hästarna mycket på långa turer i skritt och trav samt galopp, vi har också tillgång till en walker. Så när man börjar träna dom efter längre vila så brukar jag sätta igång dom i rätt mycket trav till en början och sen använda mig mycket av walkern för att bygga upp dom muskulärt och i kondition innan 3

5 man hoppar upp och rider ordentligt igen. Sen tränas hästarna i en flisbacke vilket är väldigt bra för flås och blås. Sen underlättar igångsättningen väldigt mycket när man har en annan häst/ryttare att rida tillsammans med. Uppbyggnadsfasen handlar mycket om att bygga upp senor, ligament, skelett och muskler för fortsatt hållbarhet. Skritta ca en månad oftast för hand i så raskt tempo som möjligt. Sedan en månad med trav och i slutet lite galopp. Månad tre börjar galopparbetet med snabbjobb. Första snabbjobbet går de fort de sista 200. Målet är att de är startklara i slutet på månad 4. Det är viktigt att ta blodprov för att hålla koll på relevanta blodvärden. Förr tränade jag hästarna mycket hårdare och längre pass men idag har jag ändrat träningen till kortare pass och mer skritt. 2. Har du olika program för olika hästar? Grundprogrammet är samma men det gäller att vara lyhört speciellt när snabbjobben börjar. De får inte vara slutkörda efter snabbjobben utan det ska alltid finnas lite kvar. Om de blir för trötta måste man lägga in en återhämmningsfas med lugnare träning. Det gäller att ta hänsyn till vilken typ av häst man har (storlek, temperament, distans hästen ska gå) I uppbyggnadsfasen är det mycket skolning som ger inverkan på självsäkerhet och balans med konditions och styrke träning! Ja mina två hästar tränas inte på samma sätt, stoet jag har i träning är just nu berättigad med startförbud men hon har behövt mjukare underlag och inte lika hård träning som valacken då hon normalt sett tränar sig själv mycket under ridningspassen. Samt mer varierad träning. 3. Hur tränar du under tävlingssäsongen? Startar dom med 14 dagar eller mindre så snabbjobbas dom inte alls emellan och vilar oftast minst 3 dagar efter start, dom kollas också övers med kiropraktor ca 1 ggr i månaden... Annars cantras dom på i olika tempon och med blandade korta och långa turer eller varieras med banhoppning eller hoppning över häckar. Under tävlingssäsongen beror det helt på att lyssna på hästen! Vissa gillar lätt träning under säsong och vissa behöver hålla igång. Det beror på hur ofta de startar, hur allmäntillståndet är, hästens temperament. Det är viktigt att få fram löpglädjen, att de tycker om det de gör. 4. Har hästarna någon/några längre viloperioder under året? Det beror på allmäntillståndet. Viloperioder är väldigt viktiga. Efter ett löp behöver de återhämtas. Vintervila gör jag alltid. 4

6 Viloperiod ges oftast under vinterhalvåret, hur länge beror på individ! Från 1 mån och framåt! Ja när säsongen är slut ca november - Januari ca. 5. Lägger du in någon viloperiod i inlärnings och inridningsfasen? Ibland men inte alltid beroende på hur dom växer oftast börjar dom skena iväg och växa om man ställer av dom en längre period och det kan då göra att uppehållet tvingas bli ännu längre. Unghästarna brukar få 2-3 v precis när dem kommer för att lära känna varandra och lägga in en rutin, sen påbörjas utbildning, sen brukar dem få 1 mån av i mitten dec/jan Ja, det det behövs alltid både psykisk och fysisk vila är viktig. 6. Vilka är dina viktigaste grundpelare när det gäller träningen av en tävlingshäst? Att hästen ska må bra och vara glad och pigg samt att hästen behöver mycket utevistelse. Det är viktigt att hästen har god matlust och att den får vistas i hage. det viktigaste för mig är att lyssna på hästen och din magkänsla! Det brukar alltid funka! Varierad träning för att försöka hålla dom positiva. 7. Nämn några viktiga faktorer i den dagliga skötseln som gör att hästen funkar bra och kan prestera det lilla extra (tex foder, stallmiljö mm.) Foder och stallmiljö samt hovslagare är A och O och extremt viktigt för att hästen ska kunna känna sig lugn i sin miljö samt mycket utevistelser i hage tillsammans med sällskap. Fodret är ju extremt viktigt så att man inte har ett foder som gör att de får i sig mycket damm som i så fall kan göra att de utsätts för halsinfektioner och dylikt... Grovfodret är extremt viktigt för att hålla ett bra hull... förutom den dagliga skötseln bra foder, vatten utevistelse,träning mm Är fasta rutiner väldigt viktiga för hästar, fodring vid samma tider mm En viktig faktor för mig är att lära känna hästens rutiner, då kan det var lättare att förstå vad hästen saknar ev träning, fodertillskott mm Allt är viktigt! 5

7 3. Resultat och slutsats När man lägger upp ett träningsprogram är det av största vikt att man planerar in återhämtning. Dels återhämtning under träningen som varannandagsträning och dels längre vilopauser där hästen får möjlighet att återhämta sig såväl fyskiskt som psykiskt. Detta stöds såväl av forskning som av de tränare vi intervjuat. Alla har en grundtanke om hur träningen ska gå till men de poängterar att det är viktigt att vara observant och se till individuella behov. Hästar har olika förutsättningar och kräver därför att man tar hänsyn till det. För att stärka senor och leder är det viktigt att inte börja med galopp och snabbjobb för tidigt. Den första perioden skrittas hästen och sedan ökas träningen gradvis. Hästen måste vara förberedd för det arbete vi kräver av den. Det är också viktigt att hästen får röra sig i frihet eller i skrittmaskin under dagen. En tränare påtalar vikten av att ha koll på blodvärden framförallt under uppbyggnadsfasen. Under tävlingsssäsongen blir även där upplägget individuellt. Vissa hästar kräver mer träning mellan starterna medan vissa behöver ta det lite lugnare för att inte förlora snabbheten och motivationen. Att hålla hästen på gott humör är viktigt. När hästen är uppe i kondition så poängteras också vikten av att variera träningen. Canter i olika tempon varvas med longering och skrittarbete. Att noga följa hästens allmäntillstånd är viktigt för att ta rätt beslut vad gäller träning och skötsel. 4. Diskussion Blev vi något klokare av detta? Vi kan konstatera att hästar liksom tränare är individer och har olika behov. Det är också ganska svårt att få tränare att dela med sig av sina träningsmetoder. Det vi kan konstatera utifrån såväl litteratur som intervjuer är vikten av återhämtning för att hästen ska hålla men också för att hästens muskulatur ska utvecklas optimalt. En intressant aspekt att ta hänsyn till är de olika muskeltyperna som hästen har. Att se till att rätt muskler tränas och inte göra galopphästen långsam iställer för explosiv är något som man behöver tänka till kring. När man inte har en galoppbana nära så kan detta bli ett problem. Grundträningen kan man göra i skogen men de riktiga snabbjobben behöver man en bana att gå på. Det underlättar också om man kan träna tillsammans med en annan häst. Under tävlingssäsongen behöver detta inte vara ett bekymmer då hästen som regel inte behöver snabbjobb mellan starterna. Utifrån detta så tycker vi att vi har en grund att stå på vad gäller träningsfysiologi och hållbarhet men vi har fortfarande en hel del att lära om hur man tränar galopphästar. I grund och botten så handlar det om erfarenhet, att hitta egna rutiner som passar de hästar man har i träning samt att vara lyhörd för hästens signaler. 6

8 5. Sammanfattning I detta arbete så försöker vi ta reda på hur man lägger upp träningen för en galopphäst. Vi har tittat på såväl uppbyggnadsfasen som underhållsträning under tävlingssäsongen. Vi har läst en del litteratur om hållbarhet och prestation och också intervjuat några tränare om deras syn på träning. Resultaten visar att det är viktigt att varva träning med återhämtning för att få en hållbar och vältränad häst. Det är också viktigt att ha en plan för sin träning men att man också är uppmärksam på hästens signaler och anpassar träningen utifrån individuella behov. 7

9 6. Källförteckning Göran Dalin och Jenny Ennerdal, leg. veterinärer, Publicerad: hämtad htm Publicerad: , hämtat Andersson Ingrid, Lindberg Charlie, Unghästar, ICA Bokförlag, Sandgren Björn, Hästens Fysiologi - Svenska travsportens centralförbund, Strokirks Tryckeri

Stress hos hästar i träning

Stress hos hästar i träning Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.

Läs mer

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om: Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne

Läs mer

3-Steg till hållbarhet för hopp,dressyr o fälttävlanshästen.

3-Steg till hållbarhet för hopp,dressyr o fälttävlanshästen. 3-Steg till hållbarhet för hopp,dressyr o fälttävlanshästen. Alexandra Larsson Examensarbete för B-tränarutbildning 2013-01-12 alexandralarsson@hotmail.co.uk Innehållsförteckning 1. Introduktion sid 3

Läs mer

function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); }

function get_style79 () { return none; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); } function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); } Docent Göran Dalin från SLU föreläste för Umåkers Hästägareförening

Läs mer

Fördjupningsarbete av Karin Tedesund

Fördjupningsarbete av Karin Tedesund Fördjupningsarbete av Karin Tedesund Steg 3 kursen 2004/2005 INLEDNING Jag valde mitt ämne på grund av att jag nyligen inskaffat mig en skrittmaskin `Walker. Skrittmaskinen har använts i över 30 år. För

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Vardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby

Vardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby Vardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby Det är aldrig för tidigt att börja träna och heller aldrig för sent. Grundträning är viktigt för alla hundar. Överstiger

Läs mer

Att träna arabiska fullblod jämfört med engelska fullblod.

Att träna arabiska fullblod jämfört med engelska fullblod. Madeleine Fridlund Steg 3 Amatörtränarutbildning Svensk Galopp Hösten 2010.......... Att träna arabiska fullblod jämfört med engelska fullblod. En intervjustudie med 6 tränare som har erfarenhet av att

Läs mer

Kom igång programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min

Kom igång programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min Kom i programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min LÅT KROPPEN VÄNJA SIG VID BELASTNINGEN ATT SPRINGA Oavsett om du är helt nybörjare eller har haft ett långt uppehåll så är det viktigt

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning 1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför

Läs mer

Vikten av en väl grundtränad häst.

Vikten av en väl grundtränad häst. ! Vikten av en väl grundtränad häst. Fördjupningsarbete steg 3 Göran Schillström Täby 2014 Sammanfattning Träningsfysiologi är ett otroligt intressant, fakta späckat och komplext ämne, vilket också avspeglar

Läs mer

INTERVALLTRÄNING SOM TRÄNINGSMETOD

INTERVALLTRÄNING SOM TRÄNINGSMETOD INTERVALLTRÄNING SOM TRÄNINGSMETOD FÖRDJUPNINGSARBETE TILL STEG-3 KURSEN JANUARI 2005 AV JOHANNA ERICSSON Innehållsförteckning sidnr. Inledning... 1 Material och metoder.. 1 Vad är intervallträning?. 1

Läs mer

Massage. Fördjupningsarbete Amatörtränare steg 3 ht-2015 Lotta Möller

Massage. Fördjupningsarbete Amatörtränare steg 3 ht-2015 Lotta Möller Massage Fördjupningsarbete Amatörtränare steg 3 ht-2015 Lotta Möller Inledning Jag är diplomerad massör på häst och hund. Jag gick på Axelsons Animal massage school och blev färdig 1996 på häst. Jag har

Läs mer

RID- OCH KÖRKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

RID- OCH KÖRKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet RID- OCH KÖRKUNSKAP Ämnet rid- och körkunskap behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna

Läs mer

TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI 2009 -

TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI 2009 - TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI 2009 - Karlstad Stadslopp är ett arrangemang som alltid legat mig extra varmt om hjärtat. Jag har under åren haft flera tuffa duster runt de 10 000 metrarna. Så det finns minst

Läs mer

Dina allra ba sta fem kilometer!

Dina allra ba sta fem kilometer! Dina allra ba sta fem kilometer! 5 kilometer är en perfekt löpsträcka. Det är ett mål som kan utmana såväl nybörjaren som aldrig sprungit förut som den erfarna löparen som vill ta sin löpning till en ny

Läs mer

2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst.

2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst. 2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson Uppvärmning galopphäst kontra travhäst. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst. I detta arbete vill jag försöka få

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren. Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav

Läs mer

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika

Läs mer

RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet RIDNING OCH KÖRNING Ämnet ridning och körning behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

TRÄNINGSINSTRUKTIONER

TRÄNINGSINSTRUKTIONER I. Träningsinstruktioner för 13-15 år Teknik (Koordination) I den här åldern inleds den grentekniska skolningen på allvar. Från att i åldern 6-9 haft fokus på motorisk träning och i åldern 10-12 på koordinativ

Läs mer

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG Energipasta SPORT X Vätskebalans Aptus PROSPORT DOG Produktbeskrivning Aptus Pro Sport är en koncentrerad energipasta anpassad för tillfällen när hunden arbetar

Läs mer

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform

Läs mer

Metoder att träna kondition på!

Metoder att träna kondition på! Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner

Läs mer

Förändring av muskelfiber typer vid arbete.

Förändring av muskelfiber typer vid arbete. 2011 Förändring av muskelfiber typer vid arbete. Yannic Jönsson Hästens biologi 2011-05-09 Innehåll Bakgrund... 2 Inledning... 2 Muskels byggnad... 2 Muskelfibrernas benämning och funktion... 4 Träning

Läs mer

Breaking & Training young horses

Breaking & Training young horses Breaking & Training young horses Muggeridge, Stiwing, Hoas och Coldreys om konsten att rida in hästar. Russel Muggeridge, Strömsholm, Madeleine Stiwing, Jutagården och Lorentz Hoas, Stall Anderse arbetar

Läs mer

Det är vårt ansvar som ryttare och hästägare att bli så kunniga vi någonsin kan LOUISE LINDSTRÖM, SIDAN 62

Det är vårt ansvar som ryttare och hästägare att bli så kunniga vi någonsin kan LOUISE LINDSTRÖM, SIDAN 62 LÖSNUMMER: 49 KRONOR 8 MARS 2018 NUMMER 5 Det är vårt ansvar som ryttare och hästägare att bli så kunniga vi någonsin kan LOUISE LINDSTRÖM, SIDAN 62 Bruksprovet Bedöms arv eller utbildning? Sid 30 Säkrare

Läs mer

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig

Läs mer

Dina allra ba sta tio kilometer!

Dina allra ba sta tio kilometer! Dina allra ba sta tio kilometer! 10 kilometer är en perfekt utmaning. Det är ingen kort sträcka men tillhör inte heller den längsta. 10 kilometer kan de allra flesta klara av med lite träning och utmaningen

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3

Fördjupningsarbete Steg 3 Fördjupningsarbete Steg 3 Av: NAthalie Wikund Inledning: Syfte: En galopptränare arbetar dagligen med unga, växande individer med olika genetik och fysiska förutsättningar. Ett fullblod i galoppträning

Läs mer

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet. Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.

Läs mer

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut. Konditionsträning Träna regelbundet! Kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är kraftigt förkyld, har feber eller infektion i kroppen.

Läs mer

Träning med pulsmätare

Träning med pulsmätare Träning med pulsmätare Intervallträning en effektiv metod för konditionsträning. Fördjupningsarbete Steg-3 amatörtränare 2014 Svensk Galopp Agneta Lejon Mattsson 1 Innehåll 1 Inledning sid 3 2 Syfte sid

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre

Läs mer

PREDIALYSPATIENTEN OCH MOTION

PREDIALYSPATIENTEN OCH MOTION Sisäinen ohje 1 (5) Motionens inverkan PREDIALYSPATIENTEN OCH MOTION I predialysskedets helhetsinriktade vård är motionen viktig. Regelbunden motion har positiv inverkan t.ex. på typ 2-diabetes, högt blodtryck

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

Styrketräning - Grundprinciper

Styrketräning - Grundprinciper Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst

Läs mer

TSM TRÄNINGSUPPLÄGG 2013-2014

TSM TRÄNINGSUPPLÄGG 2013-2014 TSM TRÄNINGSUPPLÄGG 2013-2014 UTGÅNGSPUNKT är att klara ett tidsmål på ASICS Sthlm Mara.träningsgemenskap. UTVECKLAS SOM LÖPARE!! TRÄNINGSFILOSOFIN Liknande uppbyggnad oavsett nivå Anpassat efter träningsgrund,

Läs mer

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför.

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Träningens mål är att stimulera kroppens anpassning för att

Läs mer

ATT TRÄNA TVÅÅRINGAR. Fördjupningsarbete Amatörtränarkursen steg 3 Januari -05. Mari Falker Norin Ulrika Nordgren Ann-Carin Svedberg

ATT TRÄNA TVÅÅRINGAR. Fördjupningsarbete Amatörtränarkursen steg 3 Januari -05. Mari Falker Norin Ulrika Nordgren Ann-Carin Svedberg ATT TRÄNA TVÅÅRINGAR Fördjupningsarbete Amatörtränarkursen steg 3 Januari -05 Mari Falker Norin Ulrika Nordgren Ann-Carin Svedberg INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning.3 2. Litteraturgenomgång 4 3. Intervjuer

Läs mer

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka: Styrketräning Styrketräning Oftast tänker man på hantlar och skivstänger eller speciella maskiner när man talar om styrketräning, men styrketräning innebär egentligen bara att kroppen belastas mer än den

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Åldersanpassad träning

Åldersanpassad träning Kronologisk och biologisk ålder. Olika fysiska förutsättningar - muskelfibrer vi föds med Viktigt att ta vara på barns och ungdomars åldersfaser och vad de erbjuder för att lägga grunden för framtida hälsa

Läs mer

Grundläggande styrkeprogram att köra 3 gånger i veckan:

Grundläggande styrkeprogram att köra 3 gånger i veckan: EGENTRÄNING 2012 Följande program är framtaget för att ge er spelare de bästa förutsättningarna inför säsongen 2013. Tanken med programmet är inte att ni ska bygga kroppen och öka kondititionen utan återhämta

Läs mer

Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador?

Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador? Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador? Examens arbete B-tränar utbildning Hoppning 2015 av Caroline Johansson Innehållsförteckning 1.Introduktion Problemområdesbeskrivning Syfte

Läs mer

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel? Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska

Läs mer

Skapa bättre prestationer

Skapa bättre prestationer Skapa bättre prestationer Undvik fodring med krubbfoder mindre än 5 timmar före start. Ska du rida först på dagen, så hoppa över morgonfodring. 1-2 kg hö innan 2 timmar före start hjälper till att hålla

Läs mer

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt Centralt innehåll Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t ex kön.

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

IDROTTSSKADOR. Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan.

IDROTTSSKADOR. Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan. IDROTTSSKADOR Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan. Kunskapskravet Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Västerås skidklubb Karin Spets

Västerås skidklubb Karin Spets Träningsplanering Svart grupp En liten introduktion till varför och därefter förslag på upplägg Tänk på att svart grupp är åldern 13 till 14 år och att i den åldern är det viktigaste att få in en skidvana

Läs mer

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå 19 veckor till start (Om vädret inte tillåter löpning utomhus så träna alt träning eller löpband)

Läs mer

Sommarträning 2015 AIK Innebandy P01

Sommarträning 2015 AIK Innebandy P01 Sommarträning 2015 AIK Innebandy P01 Sommarträning väldigt viktigt Sommarträning är inget tvång men det är bra om du försöker träna under sommaren. Hinner och kan du köra 2-3 pass i veckan löpande under

Läs mer

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA. Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA. Det finns tre muskeltyper Hjärtmuskulaturhjärtat slår utan att du tänker på det.

Läs mer

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans.

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans. 1. Innebandyspelaren 1.1 De två grundpelarna hos en innebandyspelare: Fysik Spelsinne En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och

Läs mer

TRÄNA DIG I TENTAFORM. Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson

TRÄNA DIG I TENTAFORM. Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson TRÄNA DIG I TENTAFORM Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson INNEHÅLL Vad händer när man tränar? Hur påverkar träning studierna? Hur får man till träningen? Vad, varför och hur ska man träna? Hur får man

Läs mer

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING För att kunna utveckla optimal explosivitet på olika belastningar krävs en högt utvecklad bas av allmän styrka. Bålstabilitet är en förutsättning för maximal utveckling

Läs mer

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:45

Läs mer

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador Styrketräning Styrketräning är en bra motionsform som passar de flesta, stora som små, män som kvinnor. Genom att styrketräna stärker du din kropp och minskar risken för skador i det vardagliga livet.

Läs mer

Anders Szalkai. 32 år som löpare Vann Sthlm Mara 2001 OS/VM/EM 2.12.43 (3.08 min/km) Tränare Elit Motionärer. Format min träningsfilosofi

Anders Szalkai. 32 år som löpare Vann Sthlm Mara 2001 OS/VM/EM 2.12.43 (3.08 min/km) Tränare Elit Motionärer. Format min träningsfilosofi Anders Szalkai 32 år som löpare Vann Sthlm Mara 2001 OS/VM/EM 2.12.43 (3.08 min/km) Tränare Elit Motionärer Format min träningsfilosofi Träningsfilosofin Olika bakgrund Olika målbild Liknande upplägg Mix

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Riddagbok för Lucky 2002-03

Riddagbok för Lucky 2002-03 Riddagbok för Lucky 2002-03 020919 Blev beordrad att vara med på lektion. Red på Lucky. Det gick alldeles utmärkt. Lyckades få honom att arbeta i rätt form i hela 45 min! Får mycket beröm av min ridlärare

Läs mer

spelstrategier 76 GALOPP MAGASINET

spelstrategier 76 GALOPP MAGASINET 76 GALOPP MAGASINET 76-81 Spelstratergier-del-2.indd 76 08-01-16 14.04.19 Spela på Galopp! BLI RIK PÅ ATT KUNNA MER ÄN ANDRA Åldersvikter... utveckling... tränarstall... och födelsedag viktiga faktorer

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

Problem med avföring och urin efter operation

Problem med avföring och urin efter operation Problem med avföring och urin efter operation Operation av bäckenorgan medför skador på nerver och blodkärl i lilla bäckenet samt gör att det bildas ärr i vävnaden. Detta ger biverkningar. Du kan få bekymmer

Läs mer

ETT ÅR MED DIN TRÄNING

ETT ÅR MED DIN TRÄNING ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att

Läs mer

Träningsprogram 1 (ca 45 min)

Träningsprogram 1 (ca 45 min) Träningsprogram 1 (ca 45 min) Löpning Intervall, ca 30 min - Jogga i 10 minuter - Intervaller 10 st. Spring 80% av maxfart i 40 sekunder. Vila 30 sekunder. Spring 80% igen - Avsluta med 5 minuters jogging.

Läs mer

Bästa konditionsträningen på 30 min

Bästa konditionsträningen på 30 min Bästa konditionsträningen på 30 min - Örjan Ekblom -Forskare vid Åstrandlaboratoriet, GIH -Arbetar främst med studier kring hälsoeffekter av fysisk aktivitet och kondition. -Även intresserad av prestationsutveckling,

Läs mer

function get_style104 () { return "none"; } function end104_ () { document.getelementbyid('embattle104').style.display = get_style104(); }

function get_style104 () { return none; } function end104_ () { document.getelementbyid('embattle104').style.display = get_style104(); } function get_style104 () { return "none"; } function end104_ () { document.getelementbyid('embattle104').style.display = get_style104(); } FALLBESKRIVNING 1 Av Anne-Mari Rubinsson och Jenny Persson (då

Läs mer

WRK Ungdomssektions. Sits- och balanskurs. Höstlovet 2013

WRK Ungdomssektions. Sits- och balanskurs. Höstlovet 2013 WRK Ungdomssektions Sits- och balanskurs Höstlovet 2013 Under höstlovet anordnade Ungdomssektionen en sits och balanskurs för klubbens medlemmar. Syftet med veckan var att informera om hur viktigt det

Läs mer

Klubbträning våren 2010

Klubbträning våren 2010 Klubbträning våren 2010 Under den gångna helgen har först OL-kommittén, sedan träningsgruppen inom OL-kommittén träffats för att diskutera och planera klubbträningen i vår. Med oss hade vi de gula lapparna

Läs mer

Träningsplanering Juniorgruppen En liten introduktion med introduktion till varför och därefter förslag på upplägg

Träningsplanering Juniorgruppen En liten introduktion med introduktion till varför och därefter förslag på upplägg Träningsplanering Juniorgruppen En liten introduktion med introduktion till varför och därefter förslag på upplägg Förbättra prestationsförmågan Det finns flera delar som bidrar till konditionen, uthållighetsförmågan.

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Att förebygga motionsskador

Att förebygga motionsskador Idrottsskador Att förebygga motionsskador Värm upp ordentligt. Töj korta och strama muskler före och efter motionspasset. Använd bra skor och rätt motionsutrustning. Börja träningen lugnt och öka intensiteten

Läs mer

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag

Läs mer

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkefaktorn är väldigt avgörande för prestationen på elitnivå. Sedan skiljer det givetvis mellan olika idrotter hur stark man

Läs mer

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Vad är styrketräning och vad är inte styrketräning? Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Belastning

Läs mer

Vad är viktigt i grundarbetet för att få en hållbar och presterande häst?

Vad är viktigt i grundarbetet för att få en hållbar och presterande häst? Vad är viktigt i grundarbetet för att få en hållbar och presterande häst? Fördjupningsarbete Lars Roepstorrf, B-tränarutbildning handledare Katarina Schantz Strömsholm 2012 1. Sammanfattning Träningsfysiologi

Läs mer

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013 MAJ 2013 Mallorca den 22 maj 2013 Så har vi anlänt till Mallorca och den lilla byn Soller här på ön, sist jag var här var för 2 år sedan med laget. Denna gång är det bara jag A-K och Bettan men vi har

Läs mer

8 sätt att variera dina set

8 sätt att variera dina set 8 sätt att variera dina set Har du svårt att komma igång med styrketräningen? Har du fastnat på en platå? Ser alla dina pass likadana ut? Här får du åtta metoder som gör att du kommer på banan igen. 8

Läs mer

Atleten. Rumsuppfattning. Koordination. Snabbhet. Uthållighet. Styrka. Rörlighet. Tidsmedveten. Innanför - Utanför. Återhämtningsträning.

Atleten. Rumsuppfattning. Koordination. Snabbhet. Uthållighet. Styrka. Rörlighet. Tidsmedveten. Innanför - Utanför. Återhämtningsträning. Gå/Springa Krypa / Rulla I sidled Innanför - Utanför Tidsmedveten Atleten Koordination Rumsuppfattning Snabbhet Snurra Återhämtningsträning Uthållighet Rörlighet Styrka Rytm Snurra Koordination Snabbhet

Läs mer

Kompetensbeskrivning travhästskötare

Kompetensbeskrivning travhästskötare Kompetensbeskrivning travhästskötare Det övergripande målet är att travhästskötaren, med iakttagande av god hästhållning, skall ha kompetens att under arbetsledning på ett självständigt och yrkesmässigt

Läs mer

Vad är polio och postpolio?

Vad är polio och postpolio? Polio och motion Vad är polio och postpolio? Polio är en sjukdom orsakad av ett smittsamt virus som kan angripa nervsyste met och ge förlamning i kroppens muskler, samt påverka bland annat andning, sväl

Läs mer

Träningssupport inför hinderlopp

Träningssupport inför hinderlopp Träningssupport inför hinderlopp Utveckla kondition och uthållighet inför hinderlopp som THOUGEST eller liknade. Ett terränglopp med olika hinder såsom TOUGHEST har blivit allt mer vanligt förekommande

Läs mer

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

Teorin bakom konditions- och styrketräning! Teorin bakom konditions- och styrketräning! Prestationsförmåga Fyra faktorer påverkar Exempel: Yttre miljö - Klimat och materiel Inre miljö - Sömn, kost Fysiska faktorer - Konstitution, fysik Psykiska

Läs mer

Anatomi och Fysiologi

Anatomi och Fysiologi Anatomi och Fysiologi Anatomi beskriver hur kroppen är uppbyggd, och fysiologi beskriver hur den fungerar. Vet du lite om anatomi och fysiologi så förstår du varför du ska motionera, hur du ska planera

Läs mer

långpass 10km där du springer i jämn fart hela tiden runt 7,00-7,30min/km

långpass 10km där du springer i jämn fart hela tiden runt 7,00-7,30min/km Träningsprogram 5km på 30 min Vecka 1. Intervaller, värm upp 10 min i lugn fart. Spring 3min-2min-1min, 1min mellan varje intervall. Jogga ner 10 min försök hålla samma fart på alla intervallerna i ca

Läs mer

Få den bästa starten

Få den bästa starten Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,

Läs mer

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11 Startboxträning Ellinor Rasmusson 2012-10-11 1 Inledning Jag har valt att skriva om startboxträning, då jag tycker att det är en viktig del av unghästarnas träning. Jag vill lära mig mer om det för att

Läs mer

Lulekamraterna träningsprogram september-oktober 2012

Lulekamraterna träningsprogram september-oktober 2012 Lulekamraterna träningsprogram september-oktober 2012 Anläggningar Porsöhallen Ormberget Arcushallen Syfte E L T I R B 10KP MP Samling Parkeringen vid fotbollsplanen. Omklädning, dusch och bastu möjligt

Läs mer

Helena Andersson PhD Fysansvarig A-Dam, SvFF

Helena Andersson PhD Fysansvarig A-Dam, SvFF Helena Andersson PhD Fysansvarig A-Dam, SvFF Förmågan att upprepa sprint och sprintdistans är avgörande i matcher och turneringar Aerob högintensiv träning Intensitet över 85-90% av HFma Anaerob träning

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

långpass 12km där du springer i jämn fart hela tiden runt 6,00-6,30min/km

långpass 12km där du springer i jämn fart hela tiden runt 6,00-6,30min/km Träningsprogram 5km på 25 min Vecka 1. Distanslöpning lugnt ca 6,00min/km i 40min Intervaller, värm upp 10 min i lugn fart. Spring 2*3min-2min-1min, vila 1min mellan varje intervall. Jogga ner 10 min försök

Läs mer