PREDIALYSPATIENTEN OCH MOTION

Transkript

1 Sisäinen ohje 1 (5) Motionens inverkan PREDIALYSPATIENTEN OCH MOTION I predialysskedets helhetsinriktade vård är motionen viktig. Regelbunden motion har positiv inverkan t.ex. på typ 2-diabetes, högt blodtryck och koronarsjukdom samt på muskulaturen och den fysiska funktionsförmågan. Med regelbunden motion kan man inverka positivt på människans fysiska och psykiska välmåga oberoende av ålder, kön och grundsjukdomar. Uthållighetsträning samt styrketräning som är måttligt belastande sänker viloblodtrycket hos personer som har högt blodtryck. Man kan märka skillnaden redan efter en månads träning. När blodtrycket sjunker förbättras hjärtats pumpkraft, och syretransporten i blodomloppet effektiviseras. Tack vare detta känns det lättare att röra på sig i vardagen. Med måttligt belastande uthållighetsträning förbättrar man även blodets kolesterolvärden. I och med regelbunden motion ökar det goda kolesterolets (HDL) halt i blodet efter cirka sex månaders träning. Regelbunden motion ökar känsligheten för insulin, vilket förbättrar kroppens sockerbalans samt minskar kroppens fetthalt, speciellt fettvävnaden i bukhålan. Genom att utföra både uthållighetsträning och styrketräning kan man intensifiera motionens positiva inverkan i behandlingen och förebyggandet av typ 2-diabetes. De ovannämnda positiva förändringarna i kroppen, kombinerade med regelbunden, måttligt belastande motion förbättrar andnings- och cirkulationssystemets prestationsförmåga och förebygger på så sätt koronarsjukdomen. Till motionsvanorna hör daglig vardags- och smygmotion. Med vardags- och smygmotion ökar du motionsmängden effektivt. Till vardagsmotionen hör gång eller cykling till affären, att gå upp för trapporna i stället för att använda hiss samt rastande av hund. Till smygmotion hör bl.a. bärplockning, trädgårdsarbete och städning. Utöver dessa rekommenderas uthållighetsträning som är mer raskt och lite mer belastande än vardagsmotion, samt styrketräning, vars syfte är att förbättra den fysiska konditionen och muskelstyrkan. Uthållighetsträning rekommenderas 3-5 gånger i veckan, sammanlagt minst 2,5 timmar (gärna 3-4 h) i veckan och styrketräning 2-3 gånger i veckan. Sivu 1/5

2 Sisäinen ohje 2 (5) Sivu 2/5

3 Sisäinen ohje 3 (5) Principerna för predialyspatientens fysiska träning Med motion kan man sakta ner njursviktens fortskridande. De mest centrala målen i predialysskedets vård är att uppskjuta dialysbehandlingens inledning, att bemästra blodtrycket och att se till att allmänkonditionen inte blir svagare. Med motion försöker man förbättra och upprätthålla patientens allmänkondition, så att man kan senarelägga dialysbehandlingen. När dialysbehandlingen blir nödvändig, hjälper den goda allmänkonditionen patienten att orka bättre under behandlingen. Njurpatienterna kan rätt så fritt välja motionsform. Lämpliga motionsformer är t.ex. gång, stavgång, skidning, simning, vattenlöpning, gympa, träning på gym och dans. Motionen ger den största nyttan när man motionerar regelbundet, dagligen. Enligt rekommendationerna varar den dagliga motionen minuter. För en nybörjare lönar det sig att börja med kortare pass, t.ex. 15 minuter på förmiddagen och 15 minuter på eftermiddagen. Motionsmängden kan gradvis ökas på basis av hur man mår och hur det känns. Man kan först öka sträckans längd och sedan motionens effektivitet. Patienternas tidigare motionsvanor, hälsotillståndet, prestationsförmågan och åldern varierar och därför börjar alla motionerandet på sin egen nivå. Farten är lämplig när motionen känns lätt eller lite belastande. När du motionerar får du bli andfådd men du måste kunna tala utan att flåsa. Motionen bör kännas bra och du måste återhämta dig relativt snabbt från belastningen. När du blir andfådd belastas andnings- och cirkulationssystemet i lämplig grad och svettning är ett tecken på att ämnesomsättningen belastas. Motionen inleds med uppvärmning för att väcka kroppen och avslutas med korta stretchningar för att få musklerna att slappna av. UPPVÄRMNING EN NYBÖRJARE Innehåll gång. cykling med motionscykel. som uppvärmning träning av de stora muskelgrupperna. som avslutning rörlighetsträning och stretchning. Mängd EN VAN MOTIONÄR Innehåll gång, stavgång. cykling, cykling med motionscykel. som uppvärmning träning av de stora muskelgrupperna. som avslutning rörlighetsträning och stretchning. styrketräning, först med lätta vikter. Mängd Sivu 3/5

4 Sisäinen ohje 4 (5) 1-2 gånger om dagen. sammanlagt minuter om dagen minuter åt gången. Känslan Känslan känns lite belastande känns måttligt belastande AVSLUTANDE STRETCHNING INLEDANDE UPPVÄRMNING 5-10 minuter 1.1 Marschera på stället Höj turvis på knäna. Upprepa gånger. och 1.2. Böj kroppen turvis mot sidorna lyft sedan kroppen kontrollerat upp igen. Upprepa 20 gånger. 1.3.Sätt dig långsamt på huk och pressa höfterna bakåt, håll knäna bakom tålinjen. Låt inte knäna vridas inåt eller utåt under rörelsen. Upprepa gånger. 2. MOTION minuter/dag måttligt belastande. - AVSLUTANDE STRETCHNING 5-10 minuter 3.4. Stå med knäna lite böjda. Håll höfterna på plats och vrid på överkroppen från ena sidan till den andra. Upprepa i en minut Ta tag i vristen. Dra hälen mot baken. För höfterna framåt så att knäet visar rakt nedåt. Känn stretchningen i framlåret. Håll stretchningen i sekunder och slappna av. Sivu 4/5

5 Sisäinen ohje 5 (5) 3.6. Stå med benet på en liten pall eller dylikt. Böj kroppen ner med ryggen rak och pressa höfterna bakåt. Känn stretchningen i baklåret. Håll stretchningen i sekunder och slappna av Lägg ihop händerna och lyft dem över huvudet. Andas in och stretcha långsamt mot sidan. Andas ut och återgå till utgångsställningen. Känn stretchningen i sidorna. Upprepa 5 gånger. Sivu 5/5