function get_style104 () { return "none"; } function end104_ () { document.getelementbyid('embattle104').style.display = get_style104(); }

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "function get_style104 () { return "none"; } function end104_ () { document.getelementbyid('embattle104').style.display = get_style104(); }"

Elsa Bergqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 function get_style104 () { return "none"; } function end104_ () { document.getelementbyid('embattle104').style.display = get_style104(); } FALLBESKRIVNING 1 Av Anne-Mari Rubinsson och Jenny Persson (då Johansson) UMEÅ Uppgift i kursen Träning för hälsa och hållbarhet på SLU 1999/2000. Varmblodig travhäst, valack 5 år. Initialhälta 1 grad VF på rakt spår. Böjprovsreaktion 3 grader vid böjning av carpus. Anestesi (bedövning) i mellersta carpalavdelningen släcker hältan. Behandlad i.a. tre gånger med sedvanlig konvalescens utan bestående effekt. Röntgen visar scleros med fokala urkalkningar i os carpale 3. Artroskopi visar ulcera i ledbrosket, synovit. Behandling; cleaning-up av förändrat ledbrosk. Uppgift 1. Hur hade problemet ev. kunnat förebyggas och hur ser framtiden ut? Uppgift 2. Frågeställningar som; - vilken typ av belastning kan leda till scleros och kan den normaliseras igen? - varför drabbas just os carpale 3? - varför får hästen sår i ledbrosket, varför görs en upprensning av förändrat ledbrosk? - varför uppstår synovit? Diagnos & orsak Anledningen till skadorna i leden är troligtvis att hästen forcerats via en dåligt anpassad träning som har lett till kronisk överbelastning. Skelettet har helt enkelt inte hunnit med att förbereda sig på rätt sätt för framtida krav. Arvsanlag och uppfödning/utfodring torde 1 / 6

2 också kunna påverka risken att drabbas av liknande skelett- och ledsjukdomar. Hur hade skadan kunnat förhindras? Förhoppningsvis genom bättre anpassad träning. Man vet ännu för lite om det finns fler orsaker till scleros än överbelastning för att kunna uttala sig om arvbarhet och hur unghästens utfodring kan inverka. Scleros Scleros är benvävnadens svar (ökad täthet) på upprepad överbelastning. Anpassning av ben och brosk efter träningsnivå är normalt, men vid för hård belastning övergår benbildningen från normal till sjuklig. Hög fart och hårda underlag är stora riskfaktorer, särskilt i kombination förstås. Scleros gör att benmassan blir hård och spröd och därmed skör, vilket kan leda till chip- och slabfrakturer. Än så länge vet man litet om eventuell arvbarhet. Däremot har man sett att ben med broskskador också ofta är drabbade av scleros. Det ser dessutom ut som om det finns ett samband mellan graden av scleros och graden av hälta. Ett antal av åttioen varmblodiga hästar med skador i karpalleden, varav 55 % visade tecken på lindrig eller måttlig scleros, är undersökta vid SLU i Uppsala och där kunde man påvisa att de som visade tecken på höggradig scleros också var mer halta. 2 / 6

3 Det finns viss möjlighet att sclerosen kan läka av, åtminstone till en del, men det beror på hur omfattande den är och hästens ålder. Tredje karpalbenet Hästens karpalled är komplicerad och består av tre ledavdelningar, sju små ben och två starka sidoligament som även ska klara av en viss sidledsrörelse. Hos högpresterande tävlingshästar ses ofta besvär med tredje karpalbenet (os carpale 3), som är en relativt stor del i mitten av hästens knä (se fig.3). Anledningen till detta är att leden utsätts för ett stort tryck när hästen travar/galopperar i högt tempo. Särskilt när benet belastas något sabelbent i nedslaget löper tredje karpalbenet stor risk att skadas, ibland även så allvarligt att små benfragment kan brytas loss. Dessa skador kan även vara förenade med allvarliga ligamentsskador i knäts bakre del, som kan upptäckas vid artroskopi. Skador i ledbrosket Sår (ulcera) i hästens ledbrosk kan uppkomma om t ex. en inflammation i ledkapseln får fortgå utan behandling. Vid en ledinflammation försämras ledvätskans kvalité och ledens och ledbroskets näringstillförsel blir störd. Borttransporten av slaggprodukter fungerar inte och det kan uppstå läckage i ledens barriärer. Detta gör att brosket utsätts för slitage, i värsta fall ända ned till det underliggande benet. (Se fig. 1 & 2) Smärtan som hästen upplever kommer dock inte från ledbrosket, som saknar nerver, utan från 3 / 6

4 den inflammerade ledkapseln som i motsats till brosket består av mycket nerver. Man kan också se fula skador som inte alltid behöver leda till smärta. Ledbrosket är elastiskt, men saknar egen blodförsörjning via blodkärl sedan det vuxit färdigt, och är därför uppbyggt av ett nätverk av trådar som främst består av proteoglykaner, hyaluronsyra och kollagenfibrer. Brosket behöver kontinuerlig motion för att må bra. Vid svåra och långvariga skador bryts först proteoglykanerna (bryts ned vid alla former av ledinflammationer med nybildas hela tiden) i leden ned och sedan kollagenfibrerna. När detta tillstånd uppstått är prognosen dålig och kräver mycket lång konvalescens. Detta beror främst på att kollagenfibrer nybildas mycket långsamt, läkningstiden är 6-24 månader. Ett skadat ledbrosk t.ex. med en spricka (fissur) blir sig aldrig likt igen. Det kommer då att bildas bindväv i det skadade området som saknar ledbroskets ordinarie elasticitet. Cleaning-up leaning-up via artroskopi (titthål in i leden) kan ha mycket god effekt på en led. Med artroskopi har man först och främst möjligheten att upptäcka många skador på t ex. ledbrosk och ligament, som inte kan upptäckas via röntgen. Vid cleaning-up avlägsnas slaggprodukter som bildas i leden vid inflammatoriska tillstånd och ibland även degenererat brosk.. Man avlägsnar det skadade brosket bland annat för att det annars kan bli "underminerat" mot benets del. När artroskopi var relativt nytt i mitten/slutet av 1970-talet avlägsnades en hel del brosk vid operationerna. Detta har man med tiden blivit mer försiktig med och försöker att avlägsna så lite brosk som möjligt. Artroskopi har också fördelen att det inte krävs särskilt lång konvalescens efter ingreppet.vid broskskador anses även PSGAG-preparatet Adequan vet. ha viss effekt. Prognos pessimistisk! Eftersom denna 5-åriga valack har påtagliga ledförändringar och hästen dessutom besväras av dessa känns prognosen pessimistisk. Det framgår inte vad hästen är 4 / 6

5 behandlad med och om den svarar på cleaning-up, vilket känns avgörande. Vi skulle kunna tänka oss att behandla leden med Adequan samt allmän antiinflammatorisk behandling och om hästen inte svarar på detta, förutom cleaning-up, rekommenderar vi att den tas ur träning. Framtida träning Vi förutsätter att hästen svarar på ovanstående behandling eftersom vi föreslår följande träningsmetod. Nu när skadan redan är skedd är förslaget för denna häst att den fortsättningsvis tränas i så låga tempon som möjligt för att minska belastningen i nedslaget, men ändå få maximal träningseffekt på hjärtat och det syrebärande nätverket. Vi anser att träning med tryckvagn lämpar sig bättre på denna individ än t ex. backträning. Detta på grund av att nedslaget i uppförsbacke kan liknas vid en bruten benaxel och för att vi också måste trava nedför backen mellan intervallerna, vilket vi anser skulle innebära onödig påfrestning på hästens framknän. Rundbana bör undvikas i träning då kurvornas dosering och banans underlag i kombination med hög fart utgör en stor risk för skador. Vid igångsättning bör man vara noggrann med att träna hästen på så jämnt underlag som möjligt för att undvika överansträngning i de starka sidoligamenten runt carpus, som håller leden stabil. En sund hovvinkel, att tänka på att en låg trakt innebär större skaderisk för just carpus, är en viktig faktor för denna häst. Det finns en stor risk att hästen på grund av tidigare smärtor lagt sig till med ovanor som att trava snett i vagnen och placera huvudet vinklat och detta bör åtgärdas med lämplig utrustning, för att undvika snedbelastning. 5 / 6

6 Uppföljning Hästen bör utsättas för regelbundna böjprov så att man får en kontinuerlig uppföljning av hur den reagerar på träningen. Det är också av vikt att den emellan konditionsträningen motioneras i skritt så att näringstillförseln i leden stimuleras. Källförteckning Faktablad, SLU nr 5-96, Belastningsskador i karpalleden, av Johan Carlsten. Hästens Anatomi av STC Föreläsare vid kursen Träning för hälsa och hållbarhet: vet. Göran Dahlin vet. Christopher Johnston vet. Björn Sandgren samt vet. Lars Johansson, ATG-kliniken, Umeå. Levitra kupong minskar kostnader som uotoryaya fabrik bra och levitra omdömen framöver till vår gata. Du kanske inte förstår allt det där. Det bör att bli så med list. end104_(); 6 / 6

Relevanta dokument

function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); }

$function get_style79 () { return none; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); }$ function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); } Docent Göran Dalin från SLU föreläste för Umåkers Hästägareförening