Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom /JF

Transkript

1 Artroskopi knäled Anatomi Knät består av lårben, underben samt knäskål. Lår- och underben samt knäskålen är beklätt av brosk som fungerar som glidyta samt stötabsorbent. Mellan lårben och underben ligger två kilformade meniskrar (inre och yttre menisken). Dessa är gummiaktiga i sin konsistens och hjälper till att stabilisera knät samt fördelar trycket över ledytan Varför artroskoperar man knäleden? Det vanligaste skälet är att man misstänker en meniskskada, se text nedan. Andra orsaker kan vara fria kroppar, broskskador, långdragen inflammation eller oklar smärta. Meniskskada Meniskskador kan uppstå på olika sätt och är vanligaste orsaken till att man artroskoperar knäleden. Oftast skadas menisken genom belastat vridvåld eller vid huksittande. Den kan även skadas p g a tilltagande förslitning i knät. En del kan uppge exakt när skadan uppstod medan andra inte kan påminna sig om när de skulle ha skadat sig. Vanligast är skador på den inre menisken och ff a baktill. Vid idrottsskador (t ex fotboll, innebandy) kan meniskskadan uppstå i samband med korsbandsskada. Cirka 75% av de personer med akut främre korsbandsskada har också en meniskskada. Symptom Låsningar knät låser sig och går inte att slutsträcka. Efter lite vridningar av knät kan detta släppa. Om man har äkta låsningar är sannolikheten väldigt stor att man antingen har en meniskskada eller en fri kropp i knät. Huggande smärta över ledspringan. Diskret svullnad och stelhet.

2 Behandling Om man har mindre besvär bör man i första hand prova sjukgymnastik. Det kan ta ett tag innan man känner sig helt bra i knät och man bör ge det cirka 6 månader. Många med mindre meniskskador blir bra utan någon operativ behandling. Om man kommit upp i medelåldern och har förslitning i knäleden lönar sig operation i allmänhet inte. Har man äkta låsningar skall man inte avvakta utan försöka få till en operation så snart som möjligt då det kan finnas möjlighet att laga meniskskadan med sutur. Det vanligaste är dock att man tar bort den skadade delen. De skador som kan lämpa sig att sy är ff a de som sitter i den s k röda zonen (se bild nedan) då den har kärlförsörjning som innebär en bra chans till läkning. Inför operation Antiinflammatoriska tabletter som t ex Voltaren, Diklofenak, Ibumetin, Pronaxen, Ipren, Orudis bör om möjligt utsättas 1 vecka innan operationen. Skulle detta innebära stora besvär för dig så går det att operera även om man inte sätter ut dessa. Det innebär dock en viss risk för ökad blödning. Om du äter blodförtunnande som t ex Waran, Xarelto, Plavix, Klopidogrel, Brilique, Persantin samt högdos Trombyl (160 mg eller mer) skall dessa sättas ut i samråd med din ordinerande läkare. Före operationen ska du duscha hela kroppen och använda en Descutansvamp. Tvätta runt om operationsområdet extra noga. Descutansvampen köper du på apoteket. Duschning med Descutansvamp ska göras totalt vid 3 tillfällen innan operationen. 2 av dessa duschar med Descutansvamp görs dagen före operationen. Vid ett av tillfällena ska även håret tvättas med svampen. Efter varje dusch ska du ta på dig rena kläder. Du ska bädda rent i sängen så du sover i rena sängkläder natten före operationen. På morgonen, innan du åker till Ortopedspecialisterna ska du duscha ytterligare en gång och tvätta hela kroppen med Descutansvampen.

3 Operation Operationen görs normalt i lokalbedövning. Bedövning sprutas på 2 ställen i huden strax under knäskålen. Därefter ges bedövning in i knäleden och i samband med detta upplever man ofta en svullnadskänsla i knät. Denna bedövning får verka i cirka 30 minuter. Innan operationen startas testar man att bedövningen har tagit i huden. Bedövningen tar bort smärtan men inte tryck och drag. Operationen genomförs med titthålsteknik där man gör 2 st cirka 6 mm långa snitt i huden. Därefter går man in med en liten rörformad kameraoptik som sänder till en TV-skärm. Om man önskar, kan man följa med på skärmen under operationen. Läkaren kommer förklara vad du ser och vad som görs. Under operationen kommer knät att vara fyllt med koksalt och det är normalt att man känner en viss svullnadskänsla. Under operationen kommer ortopeden att titta igenom hela insidan av knät och om möjligt åtgärda de skador och förändringar som man hittar. I slutet av operationen töms vätskan ut och en långtidsverkande bedövning ges. Denna bedövning kan initialt ge en skvalpande känsla i knät. De små hålen sys med nylontråd och ett inplastat förband sätts över knät. Efter operationen Meniskskada av s k bucket handle -typ, artroscopibild Du åker hem samma dag som du opereras. Man kan ha ont de första dagarna efter operationen och du kommer få med dig recept på värktabletter. Det är inte ovanligt att knät är svullet direkt efter ingreppet p g a koksaltsvätskan man använt. Denna svullnad försvinner dock ganska snabbt. Det förband som sätts på knät klarar av försiktig duschning och bör sitta kvar tills stygnen tas. Använd gärna plastfolie (gladpack) kring knät som extra säkerhetsåtgärd vi duschning. Du får med dig en remiss till distriktsköterskan för suturtagning. Stygnen bör tas cirka 14 dagar efter operationen. Du får också en remiss till sjukgymnast för träning av knät. Du kan gå på benet direkt efter operationen och normalt sett behövs inga kryckkäppar. Du bör vara försiktig med ansträngning de 2 första veckorna och försiktigt öka belastningen. Det varierar från person till person hur lång tid det tar innan man kan vara i full aktivitet med idrott et c. Du bör dock räkna med minst 6 veckor om du hade en inre meniskskada och 8-10 veckor om du hade en yttre meniskskada. Sjukskrivning kan bli aktuellt om du har ett belastande arbete.

4 Har du frågor avseende operationen, såret, förbandet eller saknar någon information är du välkommen att höra av dig på Några dagar efter operationen kommer läkare eller sjuksköterska att höra sig av per telefon för att höra hur du mår efter operationen. Då har du också möjlighet att ställa frågor. Träningsprogram efter artroskopi i knäled Dessa övningar strävar efter att öka cirkulationen, rörligheten samt öka muskelkontrollen i knäleden. Det brukar vara skönt att använda ett kylbandage efter operationen. Träna dessa övningar två gånger dagligen. 1. Trampa fötterna uppåt/nedåt från ytterläge till ytterläge. Upprepa 20 ggr. 2. Spänn främre lårmuskeln så att knät sträcks så mycket som möjligt. Upprepa 5-10 ggr. 3. Ligg med det friska benet böjt. Dra/släpa ditt opererade ben med hälen mot underlaget. Sträck därefter ut det igen. 4. Sitt på en stol med det opererade benets fot på en handduk. Dra foten mot dig så knäleden böjs. Upprepa 5 x 3 ggr.

5 5. Ligg med det friska benet böjt. Lägg en hoprullad handduk under hälen på det opererade benet. Slappna av och töj baksidan av knäleden. Ligg kvar någon minut. 6. Stå med fötterna parallelt. Sträck knäna maximalt. Släpp efter. Upprepa 5 ggr. 7. Ligg på rygg och spänn lårmuskeln. Lyft sedan det opererade benet cirka 1 dm och sänk långsamt ned igen. 8. Ligg på mage. Spänn skinkorna och lyft det opererade benet cirka 1 dm och sänk långsamt. 9. Ligg på mage och böj knäleden, sträck ut långsamt igen.

6 10. Ligg på skadade sidan och lyft benet några cm, sänk långsamt ned igen. 11. Håll dig i en vägg el dylikt och gå upp på tå. 12. Håll dig i något stadigt t ex ett bord. Böj knäna lätt. 13. Stå och håll balansen på ditt skadade ben cirka 30 sek