Månadens fall Bilddiagnos5k Häst. Tornutsko)

Transkript

1 Månadens fall Bilddiagnos5k Häst Tornutsko)

2 VILKEN ÄR DIN DIAGNOS? Bilddiagnos:k. Fallet är tolkat av Margareta Uhlhorn vid Bilddiagnos5ska kliniken, Universitetsdjursjukhuset och inskickat av Karin Holm vid Hästkliniken, Universitetsdjursjukhuset, SLU. Svenskt halvblod, valack, nio år ANAMNES: Hästen har gå) 1,40 hoppning men sedan flertalet månader 5llbaka protesterar han och vill inte gå fram vid ridning. Hästen har undersökts av e) flertal olika veterinärer som bla misstänkt problem i knälederna (gonit) vilka behandlats utan påtaglig förbä)ring. För ca 3 månader sedan gjordes även en scin5grafisk undersökning av bla ryggen vilken var nega5v. Vid en kort försöksbehandling med Finadyn svarade hästen posi5vt och ridproblemen försvann vilket tolkades som a) problemet var smärtutlöst. KLINISK UNDERSÖKNING: Ini5alt ohalt i skri) och trav både på rakt spår och vid longering. Böjprov hela benet båda bak utan anmärkning och båda fram ½ grads reak5on. Vid ridprov stannar hästen o[a upp och ryggar istadigt med huvudet högt. Sä)er inte bakbenen under sig ordentligt när han rids i trav och i galopp slår han hela 5den om 5ll korsgalopp bak i höger varv. Må)ligt öm och irriterad vid palpa5on av sadelstad/främre ländryggen där hästens också bedöms vara sämre musklad än normalt. Hästen ömmar ffa vid palpa5on över tornutsko)en

3 Hur bedömer du bilden? Undersökningen omfa)ade lateralprojek5oner av tornutsko)en ca T13- L3. Figur 1 omfa)ar ca T13-18.

4 Vilken är din diagnos? Svar UTLÅTANDE: På lateralprojek5onen av tornutsko)en i kaudala bröstryggen kan det tornutsko) som står rakast iden5fieras som den an5klinala T15 (Fig 2 den första pilen från vänster). U5från det kan man beräkna vilka tornutsko) som är inkluderade på bilden. Avstånden mellan tornutsko)en är bedömda som normala och inget må) unders5ger 4 mm dvs inga tecken på sk. kissing spines. De kaudala kanterna på de inkluderade tornutsko)en framträder som mycket lindrigt sclero5ska vilket kan vara en effekt av tekniken eller tecken på en fak5sk ökad bentäthet. Dorsalt på tornutsko)en T15-18 (även L1 men ej inkluderad på bilden) ses en jämnt utlinjerad toppig benprolifera5on med rela5vt jämn röntgentäthet. De)a är området för supraspinal ligamentets infästningar varför enthesiofytbildning är möjlig. Det andra altera5vet vore en ovanlig normalvaria5on i tornutsko)ens form. Med tanke på fynden vid den kliniska undersökningen beslöt man a) gå vidare med ultraljudsundersökning av de aktuella tornutsko)en och supraspinal ligamentet ( Fig 3,4,5, och 6).

5 Figur 2 : Lateralprojek2on tornutsko5 T13-18 där T15 är den an2klinala kotan med det mest lodräta tornutsko5et. Den dorsala toppigheten är markerad med pilar vilket kan representera enthesiofytbildning i suprasspinal ligamentets fästen alterna2vt en ovanlig form av normalvaria2on.

6 Vid ultraljudsundersökningen kunde må)liga 5ll kra[iga hypoekoiska (mörka) områden i det annars hyperekoiska (vita) supraspinalligamentet ses från T15- L2 med kra[igast förändringar kring T16-17 ( Fig 3 och 4) och i längssni) ses i vissa områden nästan total avsaknad av normal fiberstriering dorsalt och kaudodorsalt om de misstänkta enthesiofytbildningarna (Fig 4). De radiologiskt beskrivna toppigheterna har även vid ultraljudsundersökningen en jämn utlinjering och i längssni) ses delar av supraspinal ligamentet fästa in i benkonturen. I höjd med L3 bedöms supraspinalligamentet som normalt. Den slutliga bilddiagnos5ska diagnosen blev misstänkt desmit i supraspinal ligamentet T15- L1 med sannolika kroniska enthesiofytbildningar på motsvarande tornutsko). Lokala ytliga anestesier lades däre[er vid toppen av tornutsko)en T14- L1 vare[er ny) ridprov uhördes. Hästen rörde sig då betydligt bä)re, mera avslappnat och tog för sig mer med bakbenen utan protester.

7 Figur 3 : Tvärsni5s bild över toppigheten på T1:6s tornutsko5s dorsala yta (blå pilar). Supraspinal ligamentet är hypoekoiskt (mörkt) närmast skele5et (röda pilar) vilket kan bero på avsaknad av normala ligamenmibrer i kombina2on med inflammatorisk reak2on.

8 Figur 4 : Längssni5sbild av T16:s tornutsko5s dorsala yta och toppighet (blå pilar). Supraspinal ligamentet är hypoekoiskt i stora delar och det saknas nästan helt den normala längsstrieringen av fibrerna (röda pilar). Jämför med Figur 5.

9 Figur 5 : Längssni5sbild av T13:s tornutsko5s dorsala yta (blå pilar). Supraspinal ligamentet är normalt hyperekoiskt och den normala längsstrieringen av fibrerna kan tydligt ses (röda pilar).

10 Figur 6 : Tvärsni5s bild T13:s tornutsko5s dorsala yta (blå pilar). Supraspinal ligamentet är jämnare hyperekoiskt (vi5) närmast skele5et (röda pilar) jämfört med Figur 3.

11 DISKUSSION: Röntgen- och ultraljudsundersökningar uhörs ru5nmässigt på många kliniker numera i samband med utredning av olika rörelsestörningar. Tidigare studier kring röntgenfynd på tornutsko) har dock visat a) det finns en stor andel hästar som helt saknar kliniska symtom från ryggen som ändå uppvisar tydliga radiologiska fynd. Många har då ställt si) hopp 5ll ultraljudsundersökningar som ju när det gäller sendiagnos5k upplevs ge en rela5vt sann bild avseende skador. Men för drygt e) år sedan publicerades en studie av Henson, Lamas, Knezevic och Jeffco) där man gjort ultraljudsundersökningar på oridna hästar utan smärta från ryggen, ridna hästar utan smärta från ryggen och ridna hästar med smärta från ryggen. Resultatet var a) det inte fanns en enda häst bland deras totalt 39 hästar som inte hade minst e) område där diagnosen desmit i supraspinalligamentet kunde ställas. Vidare fanns det i genomsni) lika många onormala fynd bland de oridna hästarna som bland de ridna hästarna med smärta från ryggen medan de ridna hästarna utan smärta från ryggen hade något färre antal avvikande fynd. Slutsatsen från denna studie var a) man inte u5från enbart ultraljudsfynden kan ställa diagnosen desmit i supraspinalligamentet utan den kliniska betydelsen av fynden måste bekrä[as med y)erligare kliniska undersökningar såsom lokala anestesier. För a) y)erligare komplicera det hela bör man vara medveten om a) det är beskrivet flera typer av artefakter som kan förekomma vid ultraljudsundersökning av supraspinalligamentet tex kan hypoekoiska områden uppstå pga subop5mal vinkel mellan ligamenhibrerna och ultraljudsvågorna dels pga av anatomin men det kan även uppstå om ligamentet är avslappnat vid undersökningen. Det är som all5d vik5gt med en god kännedom om såväl anatomin hos det undersökta området som fysiken bakom den aktuella diagnos5ska tekniken för a) undvika fallgropar.

12 LITTERATUR: Denoix JM. Ultrasonographic evalua2on of back disorders. Vet Clin N Am Equine Prac 1999, 15, Erichsen C, Eksell P, Holm KR, Lord P, Johnston C. Rela2onship between scin2graphic and radiographic evalua2ons of spinous processes in the thoracolumbar spine in riding horses without clinical signs of back problems. Equine Vet J Sep36(6), Gillis C. Spinal ligament pathology. Vet Clin N Am Equine Prac 1999, 15, Henson FM, Lamas L, Knezevic S, Jeffco5 LB. Ultrasonographic evalua2on of the supraspinous ligament in a series of ridden and unridden horses and horses with unrelated back pathology. BMC Vet Res Mar 1,3:3. Jeffco5 LB. Disorders of the thoracolumbar spine of the horse- A survey of 443 cases. Equine Vet J 1980, 2,

13 TACK FÖR DITT INTRESSE! Har du frågor eller funderingar kring fallet eller kring Bilddiagnos5k i övrigt är du välkommen a) maila oss på bilddiagnos2k@uds.slu.se