S K E L E T T R Ö N T G E N

Transkript

1 S K E L E T T R Ö N T G E N Ett försök att krympa ner ett stort ämne till hanterligt format Anita Lapidus överläkare Röntgenkliniken Solna

2 DISPOSITION I. Något om teknik II. Röntgenfynd vid: A. Trauma B. Ledsjukdom 1. Ledanatomi 2. Artrit (inflammatorisk sjukdom) a) Reumatoid artrit (RA) b) Övriga artritsjukdomar 3. Artros (degenerativ sjukdom) C. Några ryggsjukdomar 1. Pelvospondylit (mb Bechterew) 2. Infektiös spondylit 3. Degenerativa förändringar D. Tumörsjukdom

3 NÅGOT OM TEKNIK Strålabsorptionen i en vävnad beror av: Atomnummer Densitet och koncentration Tjocklek Bildens gråskala från vitt till svart: GAS FETT VATTEN BEN SKELETT (kalk) - MJUKDELAR (vatten) - FETT - GAS

4 För en lyckad undersökning krävs: NÅGOT OM TEKNIK Rätt val av projektioner (strålningens riktning genom kroppen) Rätt bildfält varken för stort eller för litet Rätt exponeringsvärden God skärpa: Pat stilla under exponering Objektet nära kassetten Ibland även patientförberedelse till exempel laxering inför ländryggsröntgen Handen långt från underlaget - oskarp bild Handen nära underlaget - skarp bild

6 Trauma mot rörelseapparaten kan ge: TRAUMA Fraktur Luxation Ledytorna har helt förlorat kontakten med varandra Luxation i armbågsled Subluxation Ledytorna har delvis förlorat kontakten med varandra Femurfraktur Subluxation i fotled

7 I röntgenutlåtandet anges frakturens: TRAUMA Lokalisation (Platsen för brottet) Typ Tvär, sned, spiral, splittrad etc Eventuell felställning Frakturläget Exempel på frakturtyper i femur Kompressionsfraktur i kota

8 TRAUMA Olika typer av frakturlägen Odislocerad Utan felställning Felställning i sidled (ad latus) Medialt/lateralt, ventralt/dorsalt Det distala fragmentets avvikelse beskrivs Vinkelfelställning Avvikelsen i grader från normalläge anges Diastas (mellanrum) Förkortning Medialförskjutning Lateralförskjutning och förkortning Lateralvinkling och diastas

9 Exempel fraktur/luxation

10 Exempel fraktur/luxation 2

11 DISPOSITION I. Något om teknik II. Röntgenfynd vid: A. Trauma B. Ledsjukdom 1. Ledanatomi 2. Artrit (inflammatorisk sjukdom) a) Reumatoid artrit (RA) b) Övriga artritsjukdomar 3. Artros (degenerativ sjukdom) C. Några ryggsjukdomar 1. Pelvospondylit (Mb Bechterew) 2. Infektiös spondylit 3. Degenerativa förändringar D. Tumörsjukdom

12 LEDANATOMI Normal led Ben Ledhuvud och ledpanna Ledbrosk Periost och fibrös kapsel Synovialmembran (ledhinna)

13 LEDANATOMI Normal led Ben Ledhuvud och ledpanna Ledbrosk Periost och fibrös kapsel Synovialmembran (ledhinna) Bara ytor ledhinnan ligger direkt mot benet utan skyddande brosk emellan

14 VAD SER VI MED RÖNTGEN? Gråskalan i röntgenbilden: luft (gas) fett vatten ben

15 VAD SER VI MED RÖNTGEN? A. Benförlust Generell - svår att upptäcka Ex osteoporos Lokal - lättare att se Ex usurer, osteolytiska tumörer B. Benbildning Generell - ovanlig och svår att se Lokal - syns tydligt Ex osteofyter, reaktiv skleros, sklerotiska tumörer C. Broskförlust Syns indirekt genom minskad ledspringa Ibland behövs belastningsbilder Normal led under belastning, broskytorna vilar mot varandra. Led med förstört brosk utan belastning - skenbart normal ledspringa Led med förstört brosk med belastning - broskförstöringen framträder som smalare ledspringa

17 Fynd vid reumatoid artrit: ARTRIT (ledinflammation) Artritförändringarnas uppkomst Inflammation i synovialmembranen ger bendestruktioner - usurer - intill ledspringan vid de bara ytorna. Eftersom inget skyddande brosk finns angrips benet tidigt. Symmetrisk ledsvullnad orsakad av Svullen synovialmembran Vätska i leden Kapselsvullnad Ödem i omgivande mjukdelar Periartikulär urkalkning pga hyperemi Broskdestruktion Usurer I senare stadier helt destruerat brosk, subkondrala cystor och angrepp på ligament och senor

18 Exempel RA händer och handleder 1

19 Exempel RA händer och handleder 2

20 Exempel RA fötter

21 Exempel RA andra perifera leder

22 ARTRIT Övriga granulomatösa artriter (Seronegativa spondyloartropatier) Pelvospondylit (mb Bechterew, ankyloserande spondylit) Psoriasisartrit Reaktiv artrit Dessa saknar reumatoid faktor och angriper oftare än RA ryggrad och bäcken. Gemensamma fynd för dessa: (Till skillnad mot RA) Benbildning intill usurerna Kan vara ett uttryck för en läkningsreaktion i benet och att den inflammatoriska processen är mindre aggressiv Saknar periartikulär urkalkning Ger benankylos Usurer med benbildning intill

23 Exempel pelvospondylit perifer led

24 Exempel psoriasis

25 ETT PAR ANDRA ARTRITER Gikt Inlagring av uratkristaller i synovialmembranen ger inflammation, som är mindre aggressiv och mera intermittent än RA. Uratansamlingar i mjukdelarna kallas tofi och ger destruktion av underliggande ben. Röntgenförändringarna uppträder ganska sent i förloppet - kan ta flera år. Röntgenfynd vid kronisk gikt: Excentrisk mjukdelssvullnad. Välavgränsade usurer som kan bli stora trots välbevarad ledspringa. Ibland finns en överhängande kant av nybildat ben. Usurerna kan sitta längre från leden än vid RA. Ingen eller endast lätt periartikulär urkalkning. Gikt med välavgränsade usurer och överhängande kant

26 ETT PAR ANDRA ARTRITER Pyrofosfatsynovit/chondrocalcinos Inlagring av kalciumpyrofosfatkristaller i och omkring leden, särskilt i brosk. Ofta bifynd vid rtg av asymptomatisk pat, men kan ge akut synovit och kallas då ibland pseudogikt. Röntgenfynd: Förkalkningar på karaktäristiska platser Ex symfysen, knäledens menisker, handledens disk Artrosliknande förändringar i leder där artros är ovanlig Ex axel, armbåge, handled Chondrocalcinos med förkalkningar i menisker och ledbrosk

27 Exempel gikt

28 Exempel chondrocalcinos

29 ARTRIT Infektiös (septisk) artrit Synovit med mjukdelssvullnad, destruktion av ledbrosk och underliggande ben Varierande aggressivitet beroende på infektionens natur Periartikulär urkalkning pga hyperemi I sent stadium kan ankylos uppstå Infektiös artrit med destruktion av brosk och lednära ben

30 Exempel septisk artrit

32 DEGENERATIV LEDSJUKDOM Artros, eng osteoarthritis Degenerativ ledsjukdom med: Broskförstöring lokalt i leden Reaktiv skleros (ökad bentäthet) subkondralt Subkondrala cystor Osteofyter Artros med lågt brosk, skleros, cystor och osteofyter

33 Exempel artros

35 PELVOSPONDYLIT Röntgenfynd vid sacroiliit Sacroiliacaleder före rygg Ilium före sacrum Bilateral, symmetrisk Oregelbunden ledspringa med skleros och usurer Ankylos i sent stadium Normal led Artrit med oregelbundet usurerad ledspringa och omgivande skleros

36 Exempel sacroiliit 1

37 Exempel sacroiliit 2

38 PELVOSPONDYLIT Ankyloserande spondylit (Mb Bechterew) Börjar vanligen i sacroiliacalederna med skleros och usurer, i sena stadier kan ankylos uppstå. Karaktäristiska ryggförändringar: Främre spondylit avfasning av kotkropparna på platsen för diskens infästning Senare små förbeningar syndesmofyter I slutstadiet ligamentförbeningar bamburygg 1.Sidobild av normal rygg 3. Syndesmofyter 2. Usurer vid diskinfästningen 4. Bamburygg med ligamentförbeningar

39 Exempel pelvospondylit rygg

41 INFLAMMATION I RYGGEN Infektiös spondylit Sänkt diskhöjd Urkalkning och destruktion av benet intill disken

42 Exempel infektiös spondylit

44 DEGENERATIV RYGGSJUKDOM Spondylos Degenerativ ryggsjukdom med Sänkt diskhöjd Reaktiv skleros Osteofyter på kotkroppskanterna Sidobild av normal rygg Spondylos med låg disk och osteofyter

45 Exempel spondylos

46 DEGENERATIV RYGGSJUKDOM Diffus idiopatisk skeletthyperostos (DISH, mb Forestier, senil ankyloserande hyperostos m fl beteckningar) Stora, ofta överbroande osteofyter på kotkropparnas framkant och sidor Lätt till måttlig disksänkning Tendens till ökad bennybildning även utanför ryggraden ex överbroande förbening över symfysen

47 Exempel DISH

49 KORT OM TUMÖRSJUKDOM Primära bentumörer är sällsynta. Vanligaste primärtumören i skelettet är myelom. Skelettmetastaser är mycket vanligare. Dessa kan vara: lytiska förtunnade (mörka) områden sklerotiska tätare (ljusare) partier De flesta tumörtyper ger lytiska metastaser, prostatacancer i regel sklerotiska. Även myelom ger lytiska förändringar. Kotornas bågbaser är en plats där osteolytiska förändringar kan upptäckas relativt lätt. Tvärsnitt av normal kota Frontalbild av normal kota Tvärsnitt av kota med destruerad bågbas Frontalbild av kota med destruerad bågbas

50 Exempel metastaser

51 TACK FÖR MIG!..OCH GLÖM INTE TA MED KOMPENDIERNA TILL GRUPPÖVNINGEN!