Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga

2 Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9 Indikatorer för artros 18 Indikatorer för osteoporos 21 Indikatorer för inflammatoriska reumatiska sjukdomar (reumatoid artrit, psoriasisartrit och ankyloserande spondylit) 25 Referenser 50 2

3 Generellt om indikatorerna Indikatorer som gäller all hälso- och sjukvård I riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar har vi generellt inte tagit med indikatorer som redan finns i Nationella indikatorer för God vård [1] eller i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 [2]. Dessa indikatorer är framtagna för hela hälso- och sjukvården och går även att tillämpa för vården vid rörelseorganens sjukdomar. Någon enstaka indikator som vi har ansett är särskilt viktig för rörelseorganens sjukdomar har vi ändå tagits med. De indikatorer för god vård som är aktuella även för rörelseorganens sjukdomar är registreringsgrad i nationella kvalitetsregister respektfullt och individuellt bemötande individuell information och kunskapsöverföring personens delaktighet i den egna vården faktiska och upplevda väntetider till besök i primärvården samt väntetider till besök och behandling i den specialiserade vården. De indikatorer från riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder som är aktuella även för rörelseorganens sjukdomar är tobaksbruk efter erhållen åtgärd åtgärd personen fått för att bli rökfri riskbruk av alkohol efter erhållen åtgärd åtgärd som personen fått för att minska riskbruk otillräcklig fysisk aktivitet efter erhållen åtgärd åtgärd personen fått för att öka den fysiska aktiviteten ohälsosamma matvanor efter erhållen åtgärd åtgärd personen fått för att förbättra matvanorna. Avgränsningar och kompletterande indikatorer Artros När det gäller indikatorerna för artros har samma avgränsning gjorts som för riktlinjerna. Indikatorerna omfattar hälso- och sjukvård vid artros men inte rekonstruktiv kirurgi vid artros. Artros är vanligt hos äldre personer och orsakar ofta smärta. För uppföljning av läkemedelsbehandling vid smärta hos äldre personer hänvisar vi även till Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre [3]. 3

4 Osteoporos Frakturer hos äldre orsakas ofta av fall. För indikatorer för förebyggande av fall hänvisas till Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer [4]. Något som uppmärksammats sedan länge i äldrevården är att vissa läkemedel kan öka risken för fall. En indikator om omprövning av läkemedelsbehandlingen hos personer med falltendens finns i Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre [3]. Datakällor Många indikatorer baseras på data från kvalitetsregister och hälsodataregister och dessa specificeras i matrisen nedan under Datakälla. Utvecklingsindikatorer kännetecknas av att en kännedom om indikatorn är önskvärd, men att registreringen av data är under utveckling. Beroende på den form för redovisning som väljs kan ytterligare information vara nödvändig än den som anges i matrisen, exempelvis socioekonomiska bakgrunds. Dessa uppgifter finns ofta hos Statistiska centralbyrån (SCB) men de specifika datakällorna anges inte i matrisen. 4

5 Förteckning över indikatorerna Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar Generella indikatorer Utvecklingsindikator 1.1 Mätning av längd och vikt Utvecklingsindikator 1.2 Otillräcklig fysisk aktivitet 1 Utvecklingsindikator 1.3 Artros Generella indikatorer Se gemensamma indikatorer ovan. Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D): Övergripande hälsorelaterad livskvalitet Rörlighet Förmåga att klara sin dagliga hygien Förmåga att klara sina huvudsakliga aktiviteter Smärta Oro eller nedstämdhet Nuvarande hälsotillstånd Som komplement eller som alternativ till EQ5D:s delfrågor kan diagnosspecifika instrument användas för rörlighet, aktivitet, funktion och smärta. Riktlinjespecifika indikatorer Indikator 2.1 Artroskopisk kirurgi vid knäartros Indikator 2.2 Andel personer med artros 75 år som förskrivits NSAID-behandling Utvecklingsindikator 2.3 Andel personer med artros som fått utbildning, handledd träning och råd om viktnedgång Osteoporos Generella indikatorer Indikator 3.1 Förekomst av vårdprogram eller rutiner för osteoporosdiagnostik och frakturprofylax 1 Från Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

6 Indikator 3.2 Indikator 3.3 Förekomst av fragilitetsfrakturer i befolkningen Ny fragilitetsfraktur inom 5 år Se även gemensamma indikatorer ovan. Riktlinjespecifika indikatorer Indikator 3.4 Andel personer med läkemedel mot osteoporos efter fragilitetsfraktur i höft Inflammatoriska reumatiska sjukdomar reumatoid artrit, psoriasisartrit och ankyloserande spondylit Generella indikatorer Se även gemensamma indikatorer ovan. Behandling första året Indikator 4.1a Utvecklingsindikator 4.1b Utvecklingsindikator 4.2 Indikator 4.3 Indikator 4.4 Sjukdomsduration vid första diagnos vid reumatoid artrit Sjukdomsduration vid första diagnos vid psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Väntetid till specialist bland personer med nydebuterad reumatoid artrit Sjukdomsaktivitet vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit ADL-funktion vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Utvecklingsindikator 4.5 Sjukdomsaktivitet vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Utvecklingsindikator 4.6 ADL-funktion vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Behandling med biologiska läkemedel Indikator 4.7a Andel personer med reumatoid artrit med biologiska läkemedel Utvecklingsindikator 4.7b Andel personer med psoriasisartrit eller anky- 6

7 Indikator 4.8 Indikator 4.9a Utvecklingsindikator 4.9b Indikator 4.10a Utvecklingsindikator 4.10b Indikator 4.11 Indikator 4.12a Utvecklingsindikator 4.12b loserande spondylit med biologiska läkemedel Rapportering av allvarliga biverkningar vid behandling med biologiska läkemedel Sjukdomsaktivitet vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Sjukdomsaktivitet vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit ADL-funktion vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit ADL-funktion vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Andel personer med reumatoid artrit som uppnår låg sjukdomsaktivitet 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Andel personer med reumatoid artrit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Övriga indikatorer för inflammatoriska reumatiska sjukdomar Indikator 4.13a Andel personer med reumatoid artrit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Utvecklingsindikator 4.13b Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Indikator 4.14 Indikator 4.15 Indikator 4.16 Indikator 4.17 Andel personer med reumatoid artrit med remission ADL-funktion bland personer med reumatoid artrit Andel personer med reumatoid artrit med måttlig till hög grad av sjukdomsaktivitet Mått på inflammation bland personer med reumatoid artrit 7

8 Riktlinjespecifika indikatorer Indikator 4.18 Andel vårdenheter som erbjuder teamrehabilitering i dagvård bland vårdenheter med patienter med reumatoid artrit Indikator/utvecklingsindikator 4.19 Kombinationsbehandling med metotrexat och TNF-hämmare bland personer med reumatoid artrit 8

9 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar Utvecklingsindikator 1.1: Mätning av längd och vikt Motivering för val av indikator (relevans): Längd och vikt har betydelse för rörelseorganens sjukdomar, särskilt övervikt vid artros och längdminskning eller undervikt vid osteoporos. Led i vårdkedjan: Primärvård, m.fl. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer i den undersökta gruppen bland vilka man mätt längd och vikt Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen bland vilka man mätt längd och vikt Nämnare: Samtliga i den undersökta gruppen Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 9

10 Utvecklingsindikator 1.2: Otillräcklig fysisk aktivitet Motivering för val av indikator (relevans): Fysisk aktivitet minskar risken för ett stort antal sjukdomar och förtida död. Fysisk aktivitet minskar också besvär och symtom vid flera riskfaktorer och manifesta sjukdomar. Fysisk aktivitet kan vara en del i behandling och rehabilitering. Led i vårdkedjan: Alla led där patienter behandlas för tillstånd som kan förebyggas, lindras eller förbättras med hjälp av fysisk aktivitet. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer i den undersökta gruppen med otillräcklig fysisk aktivitet Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen med otillräcklig fysisk aktivitet (< 150 aktivitetsminuter/vecka) Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Personen svarar på de två nedan beskrivna frågorna Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Personen rapporterar själv sin fysiska aktivitet och kan antingen underskatta eller överskatta tiden. - Årligen - Före och 6 månader efter insats - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska -Tidsserier Kommentar: Följande frågor bör användas som underlag till resultatmåttet: 1. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning, som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik, bollsport? 2. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling, trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången). Svaret på både fråga 1 och 2 ska anges i antal minuter per vecka. Antal minuter om fysisk aktivitet som anges i svaren vägs samman till ett gemensamt mått som vi kallar aktivitetsminuter. Rekommenderad aktivitetsnivå är 150 minuter i veckan. Sammanräkningen bygger på att tiden i den mer intensiva aktivitet som efterfrågas (fråga 1) dubbleras, dvs. 45 minuters promenad + 45 minuters löpning blir = 135 aktivitetsminuter. 10

11 Utvecklingsindikator 1.3.1: Övergripande hälsorelaterad livskvalitet Motivering för val av indikator (relevans): Den hälsorelaterade livskvaliteten är ett mått på hur personen själv upplever och bedömer sitt hälsotillstånd. I målet för behandling och åtgärder ingår ofta att öka den hälsorelaterade livskvaliteten. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Övergripande hälsorelaterad livskvalitet enligt EQ5D bland personer i den undersökta gruppen Övergripande hälsorelaterad livskvalitet enligt EQ5D-index baseras på frågor om rörlighet, möjligheter att klara hygien och huvudsakliga aktiviteter, smärta och nedstämdhet. Dessa frågor ställs till personer i den undersökta gruppen. EQ5D är ett standardiserat icke sjukdomsspecifikt livskvalitetsinstrument som mäts förslagsvis före, vid avslut och 6 12 månader efter avslutad behandling eller rehabilitering. Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 11

12 Utvecklingsindikator 1.3.2: Rörlighet Motivering för val av indikator (relevans): Rörligheten är ofta nedsatt vid olika sjukdomar som påverkar rörelseorganen och kan påverkas av behandling och förebyggande åtgärder. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Rörlighet (enligt EQ5D fråga 1): Andel personer i den undersökta gruppen som a) går utan svårigheter b) kan gå med viss svårighet c) är sängliggande Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen som a) går utan svårigheter b) kan gå med viss svårighet c) är sängliggande Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register Kommentar: Som komplement eller som alternativ kan diagnosspecifika instrument användas för rörlighet, aktivitet och funktion Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Felkälla/ tolkningssvårigheter - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 12

13 Utvecklingsindikator 1.3.3: Förmåga att klara sin dagliga hygien Motivering för val av indikator (relevans): Nedsatt förmåga att klara sin dagliga hygien indikerar funktionsnedsättning samt behov av hjälp. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Förmåga att klara sin dagliga hygien (enligt EQ5D fråga 2): Andel personer i den undersökta gruppen som a) inte behöver hjälp med hygien, mat eller påklädning b) har vissa problem med att tvätta eller klä sig själva c) inte kan tvätta eller klä sig själva Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen som a) inte behöver hjälp b) har vissa problem c) inte kan tvätta eller klä sig själva Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register. Kommentar: Som komplement eller som alternativ kan diagnosspecifika instrument användas för rörlighet, aktivitet och funktion Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Felkälla/ tolkningssvårigheter - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 13

14 Utvecklingsindikator 1.3.4: Förmåga att klara sina huvudsakliga aktiviteter Motivering för val av indikator (relevans): Nedsatt förmåga att klara sina huvudsakliga aktiviteter indikerar funktionsnedsättning, behov av hjälp samt sjukdomens påverkan på livskvaliteten. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Förmåga att klara sina huvudsakliga aktiviteter (enligt EQ5D fråga 3): Andel personer i den undersökta gruppen som a) klarar av sina huvudsakliga aktiviteter b) har vissa problem c) inte klarar av sina huvudsakliga aktiviteter Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen som a) klarar av sina huvudsakliga aktiviteter b) har vissa problem c) inte klarar av sina huvudsakliga aktiviteter Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register. Kommentar: Som komplement eller som alternativ kan diagnosspecifika instrument användas för rörlighet, aktivitet och funktion Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 14

15 Utvecklingsindikator 1.3.5: Smärta Motivering för val av indikator (relevans): Rörelseorganens sjukdomar är ofta förenade med smärta och smärtan kan ha en påverkan på livskvaliteten. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Smärta (enligt EQ5D fråga 4): Andel personer i den undersökta gruppen som a) inte har smärtor eller besvär b) har måttliga smärtor besvär c) har svåra smärtor eller besvär Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen som a) inte har smärtor eller besvär b) har måttliga smärtor besvär c) har svåra smärtor eller besvär Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register. Kommentar: Som komplement eller som alternativ kan diagnosspecifika instrument användas för bedömning av smärta Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Felkälla/ tolkningssvårigheter - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 15

16 Utvecklingsindikator 1.3.6: Oro eller nedstämdhet Motivering för val av indikator (relevans): Oro eller nedstämdhet kan vara ett tecken på sjukdomens påverkan på patientens psykiska hälsa samt kan påverka hur väl behandlingen fungerar. Oro eller nedstämdhet kan indikera att patienten behöver extra stöd eller behandling. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Oro eller nedstämdhet (enligt EQ5D fråga 5): Andel personer i den undersökta gruppen som a) inte är oroliga eller nedstämda, b) är oroliga eller nedstämda i viss utsträckning, c) är i högsta grad oroliga eller nedstämda Täljare: Antal personer med aktuell diagnos som a) inte är oroliga eller nedstämda, b) är oroliga eller nedstämda i viss utsträckning c) är i högsta grad oroliga eller nedstämda Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 16

17 Utvecklingsindikator 1.3.7: Nuvarande hälsotillstånd Motivering för val av indikator (relevans): Det självskattade hälsotillståndet är ofta relaterat till sjukdomens prognos och hur väl behandlingen fungerar. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Nuvarande självskattat hälsotillstånd bland personer i den undersökta gruppen Hälsotillståndet bland personer i den undersökta gruppen skattas enligt ett värde (VAS). Medianvärdet beräknas och mäts förslagsvis före, vid avslut och 6 12 månader efter avslutad behandling eller rehabilitering. Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 17

18 Indikatorer för artros Indikator 2.1: Artroskopisk kirurgi vid knäartros Motivering för val av indikator (relevans): Artroskopisk kirurgi (ledstädning med meniskresektion) vid knäartros ger ingen behandlingsvinst utöver den som fås av placebokirurgi, medicinsk behandling eller sjukgymnastisk behandling (träning). Led i vårdkedjan: Ortopediska kliniker och motsvarande. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Antal artroskopier Antal artroskopier i Register Patientregistret Målnivå går inte att med huvuddiagnos knäled, enligt uppgift fastställa. knäartros per om operationskod, vid invånare artros som huvuddiagnos per invånare 40 år och äldre t.ex. landsting - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 18

19 Indikator 2.2: Andel personer med artros 75 år som förskrivits NSAIDbehandling Motivering för val av indikator (relevans): NSAID-läkemedel medför en betydande risk för biverkningar, där äldre personer är speciellt utsatta. Led i vårdkedjan: Primärvård, hemsjukvård, särskilda boenden m.fl. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Säker vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med artros 75 år som förskrivits NSAIDbehandling Täljare: Antal personer med artros 75 år som förskrivits NSAIDbehandling (ATC: M01A exkl. M01AX05) Nämnare: Totalt antal personer med artros 75 år Journalanteckning, register Patientregistret (öppen specialiserad vård och sluten vård) och läkemedelsregistret. Förslag för framtiden: datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Tid före respektive efter eventuell ledplastik måste urskiljas. Målnivå går inte att fastställa. Andelen behandlade bör vara lägre för dem över 75 än för yngre. - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 19

20 Utvecklingsindikator 2.3: Andel personer med artros som fått utbildning, handledd träning och råd om viktnedgång Motivering för val av indikator (relevans): Vid artros har information, träning och viktnedgång betydelse för smärta och funktion. Led i vårdkedjan: Primärvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med artros som fått utbildning, handledd träning och råd om viktnedgång (t.ex. i form av artrosskola) Täljare: Antal personer med artros som fått utbildning, råd om viktnedgång, handledd träning, t.ex. i artrosskola Nämnare: Totalt antal personer med artros Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, kvalitetsregistret Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA), framtida hälsodataregister för primärvården - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 20

21 Indikatorer för osteoporos Indikator 3.1: Förekomst av vårdprogram eller rutiner för osteoporosdiagnostik och frakturprofylax Motivering för val av indikator (relevans): Korrekt omhändertagande efter fragilitetsfraktur är viktigt för att förebygga ny fraktur. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel vårdgivare eller motsvarande med vårdprogram eller rutiner för osteoporosdiagnostik och profylax efter fraktur Täljare: Antal vårdgivare eller motsvarande med vårdprogram eller rutiner Nämnare: Totalt antal vårdgivare eller motsvarande Enkät eller genomgång av vårdprogram i databasen Vårdprogram i Sverige (VIS) Vårdprogram eller rutiner kan variera i innehåll. Alla vårdprogram har inte registrerats i databasen. - Sjukhus eller vårdinrättning 21

22 Indikator 3.2: Förekomst av fragilitetsfrakturer i befolkningen Motivering för val av indikator (relevans): Mått på hur väl vården lyckas med att förebygga frakturer orsakade av fall och osteoporos. Led i vårdkedjan: Befolkningen, slutenvård, hemsjukvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård samt säker vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Förekomst av fragilitetsfrakturer Täljare: Register Patientregistret Skillnader i täck- i befolkningen 50 år Antal personer 50 ningsgrad i öppen- eller äldre. år med fragilitetsfraktuvårdsstatistiken. (Radius, proximal humerus (axel eller överarm), höftfraktur, Nämnare: kotfraktur i bröstrygg Antal personer 50 eller ländrygg.) år i befolkningen - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 22

23 Indikator 3.3: Ny fragilitetsfraktur inom 5 år Motivering för val av indikator (relevans): Mått på hur väl vården lyckas med att ta hand om personer som har fått fragilitetsfraktur. Led i vårdkedjan: Befolkningen, slutenvård och hemsjukvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig samt säker vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Ny fragilitetsfraktur Täljare: Register Patientregistret Skillnader i täckningsgrad inom 5 år hos personer Antal personer 50 år i öppenvårdsstati- 50 år som haft en som haft fragilitetsfraktur stiken. fragilitetsfraktur. med en andra (Radius, proximal fragilitetsfraktur inom humerus (axel eller 5 år överarm), höftfraktur, Nämnare: kotfraktur i bröstrygg Totalt antal personer eller ländrygg) 50 år med fragilitetsfraktur - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 23

24 Indikator 3.4: Andel personer med läkemedel mot osteoporos efter fragilitetsfraktur i höft Motivering för val av indikator (relevans): Flertalet personer som haft höftfraktur har hög risk för att få en ny fraktur och bör ordineras de rekommenderade läkemedlen mot osteoporos. Led i vårdkedjan: Patienter på sjukhus och i hemsjukvård i både ordinärt och särskilt boende. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel med läkemedel mot osteoporos efter fraktur i höft bland personer 50 år eller äldre Täljare: Antal personer ( 50 år) med fragilitetsfraktur som hämtar ut osteoporosläkemedel på apotek efter fraktur i höft Nämnare: Totalt antal personer ( 50 år) med fragilitetsfraktur i höft Register Patientregistret, läkemedelsregistret Endast personer med hög risk bör få dessa läkemedel. Flertalet, men inte alla, personer som haft fragilitetsfraktur har hög risk för ny fraktur. Målnivå går inte att fastställa. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 24

25 Indikatorer för inflammatoriska reumatiska sjukdomar (reumatoid artrit, psoriasisartrit och ankyloserande spondylit) Indikator 4.1a: Sjukdomsduration vid första diagnos vid reumatoid artrit Motivering för val av indikatorer (relevans): Mått på fungerande vårdkedja och omhändertagande i primärvården. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård samt vård i rimlig tid. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsduration vid första diagnos vid reumatoid artrit Tid mellan debut av de första karaktäristiska symtomen och första besöket på mottagning som leder till nydiagnostisering av reumatoid artrit. Medelvärde eller median redovisas. Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Nya diagnoskriterier kommer. Olika täckningsgrad på olika vårdenheter. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 25

26 Utvecklingsindikator 4.1b: Sjukdomsduration vid första diagnos vid psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på fungerande vårdkedja och omhändertagande i primärvården. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård samt vård i rimlig tid. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsduration vid första diagnos för ankyloserande spondylit eller psoriasisartrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Tid mellan debut av de första karaktäristiska symtomen och första besöket på mottagning som leder till nydiagnostisering av ankyloserande spondylit eller psoriasisartrit. Medelvärde eller median redovisas. Nya diagnoskriterier kommer. Olika täckningsgrad på olika vårdenheter. En mindre andel av patienterna med ankyloserande spondylit och psoriasisartrit registreras i dag i kvalitetsregister. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 26

27 Utvecklingsindikator 4.2: Väntetid till specialist för patienter med nydebuterad reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Snabbt omhändertagande är viktigt för prognosen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Vård i rimlig tid. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Väntetid till specialist för personer med nydebuterad reumatoid artrit Tid från beslut om remiss till personens första besök hos specialist bland personer med nydebuterad reumatoid artrit. Medelvärde eller median redovisas. Förslag: Patientjournal, svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 27

28 Indikator 4.3: Sjukdomsaktivitet vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på resultat av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsaktivitet vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Medelvärde DAS28 för personer med reumatoid artrit vid första besöket och efter 4 12 månader Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 28

29 Indikator 4.4: ADL-funktion vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på resultat av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion vid första besöket och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Medelvärde HAQ för personer med reumatoid artrit vid första besöket och efter 4 12 månader Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 29

30 Utvecklingsindikator 4.5: Sjukdomsaktivitet vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsaktivitet (DAS 28/BASDAI) vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Medelvärde DAS28/BASDAI vid första besöket och 4 12 månader efter nyinsatt DMARD bland DMARDbehandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Förslag: Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden BASDAI är ett subjektivt patientmått. DAS28 är delvis subjektivt och kan vara falskt lågt vid engagemang av fötter och falskt högt vid smärttillstånd. Låg täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 30

31 Utvecklingsindikator 4.6: ADL-funktion vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion (HAQ/BASFI) vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARDbehandlade personer med psoriasisartrit eller anyloserande spondylit Medelvärde HAQ/BASFI vid första besöket och 4 12 månader efter nyinsatt DMARD bland DMARDbehandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Förslag: Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Låg täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 31

32 Indikator 4.7a: Andel personer med reumatoid artrit med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på i vilken mån personer med reumatoid artrit får relevant läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit som får biologiska läkemedel Täljare: Antal personer med reumatoid artrit som får biologiska läkemedel Nämnare: Totalt antal personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister. Eventuellt läkemedelsregistret för att komplettera informationen om läkemedel. Målnivå går inte att fastställa. Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. t.ex. landsting - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 32

33 Utvecklingsindikator 4.7b: Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på i vilken mån personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit får relevant läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit med biologiska läkemedel Täljare: Antal personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit med biologiska läkemedel Nämnare: Totalt antal personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden. Eventuellt läkemedelsregistret för att komplettera informationen om läkemedel. Prevalensen av ankyloserande spondylit är inte lika i alla landsting, men antas vara det för reumatoid artrit. Målnivå går inte att fastställa. t.ex. landsting - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 33

34 Indikator 4.8: Rapportering av allvarliga biverkningar vid behandling med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på risk vid behandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Säker vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel kliniker som rapporterar allvarliga biverkningar vid behandling med biologiska läkemedel Täljare: Antal kliniker som rapporterar allvarliga biverkningar bland kliniker som behandlar med biologiska läkemedel Nämnare: Samtliga kliniker som behandlar med biologiska läkemedel Register Svensk reumatologis kvalitetsregister - Sjukhus, vårdinrättning eller boende 34

35 Indikator 4.9a: Sjukdomsaktivitet vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsaktivitet (DAS 28/BASDAI) vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Medelvärde DAS28/BASDAI vid tidpunkten för nyinsättande av biologiskt läkemedel samt 4 12 månader efter, bland personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister BASDAI är ett subjektivt patientmått. DAS28 är delvis subjektivt och kan vara falskt lågt vid engagemang av fötter och falskt högt vid smärttillstånd. Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 35

36 Utvecklingsindikator 4.9b: Sjukdomsaktivitet vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsaktivitet (DAS 28/BASDAI) vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Medelvärde DAS28/BASDAI vid tidpunkten för nyinsättande av biologiskt läkemedel samt 4 12 månader efter, bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden BASDAI är ett subjektivt patientmått. DAS28 är delvis subjektivt och kan vara falskt lågt vid engagemang av fötter och falskt högt vid smärttillstånd. Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 36

37 Indikator 4.10a: ADL-funktion vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion (HAQ/BASFI) vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Medelvärde HAQ/BASFI vid tidpunkten för nyinsättande av biologiskt läkemedel samt 4 12 månader efter, bland personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 37

38 Utvecklingsindikator 4.10b: ADL-funktion vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion (HAQ/BASFI) vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Medelvärde HAQ/BASFI vid tidpunkten för nyinsättande av biologiskt läkemedel samt 4 12 månader efter, bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska, 38

39 Indikator 4.11: Andel personer med reumatoid artrit som uppnår låg sjukdomsaktivitet 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på andelen som får bra resultat av sin behandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit som uppnår låg sjukdomsaktivitet 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Täljare: Antal personer med reumatoid artrit med biologiska läkemedel med låg sjukdomsaktivitet (DAS28 < 3,2) 4 12 månader efter insatt läkemedel. Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit som startat behandling med biologiska läkemedel Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Felkälla/ tolkningssvårigheter Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 39

40 Indikator 4.12a: Andel personer med reumatoid artrit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på andelen som får mycket bra resultat av sin behandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkmedel Täljare: Antal personer med reumatoid artrit med biologiska läkemedel som uppnår remission (DAS28 < 2,6) 4 12 månader efter insatt läkemedel. Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit som startat behandling med biologiska läkemedel Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 40

41 Utvecklingsindikator 4.12b: Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på andelen som får mycket bra resultat av sin behandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkmedel Täljare: Antal personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit med biologiska läkemedel som uppnår remission (DAS28 < 2,6) 4 12 månader efter insatt läkemedel. Nämnare: Samtliga personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som startat behandling med biologiska läkemedel Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Olika täckningsgrad. Remission är inte definierat för psoriasisartrit/as. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 41

42 Indikator 4.13a: Andel personer med reumatoid artrit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Motivering för val av indikator (relevans): Delaktighet har en positiv inverkan på vårdens resultat. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Täljare: Antal personer med reumatoid artrit som egenregistrerar Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 42

43 Utvecklingsindikator 4.13b: Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Motivering för val av indikator (relevans): Delaktighet har en positiv inverkan på vårdens resultat. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Täljare: Antal personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som egenregistrerar Nämnare: Samtliga personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 43

44 Indikator 4.14: Andel personer med reumatoid artrit med remission Motivering för val av indikator (relevans): Remission är tecken på mycket låg sjukdomsaktivitet, DAS28<2,6. Mått på andelen mycket friska personer med reumatoid artrit. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit med remission Täljare: Antal personer med reumatoid artrit med remission (DAS28 < 2,6) Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Patienter med tidig artrit respektive övriga - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 44

45 Indikator 4.15: ADL-funktion bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på funktionsnedsättning bland personer med reumatoid artrit. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion bland personer med reumatoid artrit Medelvärde av HAQ (som mäter ADLfunktion) för personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Patienter med tidig artrit resp. övriga - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 45

46 Indikator 4.16: Andel personer med reumatoid artrit med måttlig till hög grad av sjukdomsaktivitet Motivering för val av indikator (relevans): Mått på andelen personer med reumatoid artrit med relativt hög grad av inflammation. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andelen personer med reumatoid artrit med måttlig till hög grad av sjukdomsaktivitet Täljare: Antal personer med reumatoid artrit med inflammationsindex DAS28 över 3,2 Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Patienter med tidig artrit respektive övriga - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 46

47 Indikator 4.17: Mått på inflammation bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på inflammation bland personer med reumatoid artrit. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Mått på inflammation bland personer med reumatoid artrit CRP-värde (Creaktivt protein) bland personer med reumatoid artrit. Exempelvis redovisas medelvärde av personernas senaste CRP-värde. Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika laboratorier har olika referensvärden. Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Patienter med reumatoid artrit respektive övriga - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 47

48 Indikator 4.18: Andel vårdenheter som erbjuder teamrehabilitering i dagvård bland vårdenheter med patienter med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Teamrehabilitering i dagvård rekommenderas till de patienter som har behov av rehabilitering. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård samt patientfokuserad vård. Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel vårdenheter som erbjuder teamrehabilitering i dagvård bland enheter som vårdar patienter med reumatoid artrit Täljare: Antal vårdenheter som erbjuder teamrehabilitering i dagvård bland de enheter som vårdar patienter med reumatoid artrit Nämnare: Samtliga vårdenheter med patienter med reumatoid artrit Enkät Saknas - Sjukhus, vårdinrättning eller boende 48

49 Indikator/utvecklingsindikator 4.19: Kombinationsbehandling med metotrexat och TNF-hämmare bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på i vilken mån personer med reumatoid artrit får relevant läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel som fått kombinationsbehandling med metotrexat och TNFhämmare bland personer med a) tidig reumatoid artrit, hög sjukdomsaktivitet och flera markörer på dålig prognos b) reumatoid artrit, otillräcklig effekt av enbart metotrexat och fortsatt medelhög eller hög sjukdomsaktivitet Täljare: Antal personer som fått kombinationsbehandling med metotrexat och TNF-hämmare bland dem med: a) tidig reumatoid artrit, hög sjukdomsaktivitet och flera markörer på dålig prognos b) reumatoid artrit, otillräcklig effekt av enbart metotrexat och fortsatt medelhög eller hög sjukdomsaktivitet Nämnare: Samtliga personer med: a) tidig reumatoid artrit, hög sjukdomsaktivitet och flera markörer på dålig prognos b) reumatoid artrit, otillräcklig effekt av enbart metotrexat och fortsatt medelhög eller hög sjukdomsaktivitet Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden. Eventuellt kan läkemedelsregistret användas för att komplettera informationen om läkemedel. Felkälla/ tolkningssvårigheter Alla markörer på dålig prognos är inte registrerade i registret. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 49

50 Referenser 1 Socialstyrelsen. Nationella indikatorer för God vård. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Stockholm: Socialstyrelsen;

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Diagrambilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar

Vård vid rörelseorganens sjukdomar Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Indikatorer och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Om arbetet Riktlinjen omfattar 274 tillstånds-åtgärdspar Konsekvensbeskrivningen tar upp de centrala rekommendationerna De flesta rekommendationerna

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016 Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 15RS5982, version 3 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016 Beslutad av RS 2015-12-02 1 (11) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig

Läs mer

Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd

Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd 1 (33) Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd Antagen av Samverkansnämnden 2015-XX-XX 2 (33) Innehållsförteckning Uppföljning av Politiska viljeinriktningar

Läs mer

När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå?

När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå? B Porto betalt När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå? Enbrel (etanercept),, F, ATC-kod: LO04AB01 injektionsvätska i förfylld spruta, pulver och vätska till injektion i styrkorna: 10 mg, 25

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av psoriasisartrit. Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning Specifik uppföljning 1 Uppföljning LS 1112-166 HSN 122-252 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna

Läs mer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar

Vård vid rörelseorganens sjukdomar Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Indikatorer bilaga 3 Korrigering 2015-03-02 Sid 4 5, tabell 01, vid teknisk beskrivning, Läkemedel efter fragilitetsfraktur: Estradiols

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Om plackpsoriasis och din behandling med Otezla

Om plackpsoriasis och din behandling med Otezla Om plackpsoriasis och din behandling med Otezla Om psoriasis och plackpsoriasis Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av plackpsoriasis som är den vanligaste formen av psoriasis. Psoriasis

Läs mer

Innehåll i vårdtjänsten

Innehåll i vårdtjänsten 1 UPPFÖLJNING AV AKUTSJUKVÅRD PÅ VERKSAMHETSOMRÅDESNIVÅ Bilaga 2-U2 - UNDERLAG VID UPPFÖLJNINGSMÖTEN Innehåll i vårdtjänsten 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Nationella kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-15 1 (2) HSN 1402-0268 Handläggare: Jonas Hermansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 34 Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om

Läs mer

Artrosskola på Gotland

Artrosskola på Gotland Artrosskola på Gotland Till dig med artrosbesvär i höft, knä eller hand Du som har ledbesvär från höft, knä och/eller hand, som föranleder besök inom sjukvården erbjuds att gå Artrosskola på Gotland Habiliterings

Läs mer

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros?

Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros? Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros? Göran Eliasson Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Kvalitetsregisterdagarna

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

Målnivåer för rörelseorganens sjukdomar. Bilaga 3 Indikatorer

Målnivåer för rörelseorganens sjukdomar. Bilaga 3 Indikatorer er för rörelseorganens sjukdomar Bilaga 3 Indikatorer Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Sammanställning av resultat Öppna Jämförelser 2013 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Kommun Kommun

Sammanställning av resultat Öppna Jämförelser 2013 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Kommun Kommun (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Patientskola introduktion och manual

Patientskola introduktion och manual Patientskola introduktion och manual Viktig samverkan mellan primärvård och Reumatikerförbundets föreningar kring sjukdomarna artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Reumatikerförbundet Kunskap om sin

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Artros Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder

Läs mer

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Befolkningens tandhälsa 2009 Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare

Läs mer

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Hälso- och sjukvårdsavdelningen e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 http://www.socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/qi

Läs mer

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se

KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se Invånartjänster idag Nationella tjänster från Sveriges landsting och regioner Hälso- och sjukvårdstjänster som kan användas dygnet runt Ger råd om hälsa och relationer,

Läs mer

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.

Läs mer

HÄLSODAGBOKEN PIDcare

HÄLSODAGBOKEN PIDcare HÄLSODAGBOKEN PIDcare Webbaserad hälsodagbok för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionsbenägenhet http://pidcare.halsodagboken.se Innehåll Allmän information Adress Inloggning Allmänt

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet

Läs mer

REGISTER för SÄRSKILDA LÄKEMEDEL vid OSTEOPOROS START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA

REGISTER för SÄRSKILDA LÄKEMEDEL vid OSTEOPOROS START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA Följande formuläret utgör underlag för inmatning i den webbaserade databasen. 1) Formulär 1 - Start av behandling 2)

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT

Läs mer

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Förutsättningar Landstinget har möjlighet att söka ersättning för personer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval förlossning

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval förlossning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Marie Hellström TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-10-08, p 6 1 (5) HSN 1111-1442 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

ortopedisk behandling

ortopedisk behandling Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning

Läs mer