Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning"

Transkript

1 Vårt dnr: Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) synpunkter kan sammanfattas i följande punkter: - SKL efterfrågar ett tydligare jämlikhets-, jämställdhets och ett intersektionellt perspektiv med syfte att inte bara beskriva fördelning av resultat mellan olika grupper utan även konsekvenser av skillnader mellan olika grupper. Ett sådant perspektiv skulle även påverka intervjufrågornas innehåll och utformning. - Utredningen anser att livskvalitet bör åtskiljas från hållbarhet. SKL anser att det inte är tillräckligt utvecklat och motiverat - SKL instämmer i att det finns behov av kompletterande mått till BNP för att följa utvecklingen av livskvaliteten i det svenska samhället - SKL tillstyrker valet av att tolka livskvalitet som handlingsfrihet som teoretisk utgångspunkt - SKL tillstyrker i huvudsak de 10 komponenter som föreslås i utredningen. SKL anser dock att indikatorerna och måtten i vissa områden behöver breddas bland annat utifrån ett jämlikhet-, jämställdhet och intersektionellt perspektiv - SKL yrkar för att livstillfredsställelse kompletterar måtten för livskvalitet. Självskattning av livstillfredsställelse saknas och egen bedömning saknas även på flera andra områden som intervjufrågorna omfattar. - SKL avstyrker delvis att särskilja naturens tillstånd från livskvalitet - SKL tillstyrker i huvudsak livskvalitet inte ska sammanfattas som ett enda mått med vissa invändningar. - SKL tillstyrker i huvudsak att underlagen till livskvalitetsindikatorerna behöver komma från en och samma undersökning - SKL förordar en jämförelse mellan föreslagna mått i denna undersökning och mått som redan finns insamlade i andra undersökningar exempelvis nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, HLV och liknande - SKL tillstyrker i huvudsak förslaget om urval av respondenter av den vuxna befolkningen. - SKL avstyrker att urvalet endast ska omfatta den vuxna befolkningen utan föreslår att barns och ungas livskvalitet ska inkluderas. Annars åsidosätts en stor del av befolkningen. - SKL föreslår att en arbetsgrupp skapas för att ta fram det slutliga urvalet av mått som ska användas. Denna arbetsgrupp behöver förstärkas med kompetens inom flera perspektiv samt att såväl nationella, regionala och lokala aktörer Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: ,

2 2 (9) och användare av mätningen involveras för bästa möjliga nytta av undersökningen. - SKL tillstyrker en fördjupad rapportering vart fjärde år men förordar en skriftlig rapport där den viktigaste analysen kan redovisas och problematiseras. Det kan vara en hjälp i analysarbetet på regional/lokal nivå. - SKL förordar att den fördjupade rapporteringen redovisar registerdata även på kommunal nivå där det är möjligt. - SKL tillstyrker i huvudsak utredningens förslag på redovisningsgrupper med förslag till komplettering - SKL förordar involvering av aktörer på regional och lokal nivå för val av huvudindikatorer. - SKL tillstyrker att livskvalitetens komponenter presenteras online i ett sammanhang där helheten tydligt visas. Det är viktigt att redovisningsgrupperna och regional och lokal nivå presenteras där det är möjligt - SKL avstyrker från separat mätning av livskvalitet skild från EU-Silc - SKL förordar att även SKL:s medlemmar och forskare knutna till dem involveras i utvecklingsarbetet. SKL framhåller vikten att involvera regioner som användare och mottagare av resultaten för vidare analys och underlag inför beslut. Förbundets ställningstaganden Sveriges Kommuner och Landsting instämmer i att det finns ett behov av att komplettera BNP då det inte tillräckligt belyser välfärd och utveckling. Förväntningar på välfärdssystemen ökar kontinuerligt och man ska kunna bo i hela landet och leva ett gott liv där man bor vilket förutsätter en utveckling i hela landet såväl ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. SKL och dess medlemmar på såväl regional som lokal nivå arbetar intensivt med hållbar utveckling och social hållbarhet, i synnerhet, folkhälsa och dess bestämningsfaktorer, främjande och förebyggande arbete, jämlikhets- och jämställdhetsarbete mm. Jämförande mått som belyser livskvalitet och välfärd på alla nivåer har efterfrågats. Reglab:s medlemmar har länge diskuterat behovet av att mäta regional utveckling ur ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv, vilket låg till grund för deras arbete med att utveckla ett system för att mäta regional utveckling. SKL välkomnar initiativet till utredningen om mått på livskvalitet. Rapporten går grundligt igenom olika utgångspunkter för att kunna mäta livskvalitet, men några områden skulle kunna beskrivas ännu djupare och framförallt bredare. Detta gäller särskilt jämlikhets-, jämställdhets och ett intersektionellt perspektiv för att inte bara beskriva fördelning av resultat för olika grupper utan även konsekvenser av skillnader mellan olika grupper. Ett sådant perspektiv skulle även påverka intervjufrågornas

3 3 (9) innehåll och utformning. SKL välkomnar ett aktivt samarbete i den fortsatta processen. Nedan beskrivs förbundets ställningstaganden inom valda delar av utredningens avsnitt. 1.3 Utgångspunkter och avgränsning Utredningen anser att livskvalitet bör åtskiljas från hållbarhet. SKL anser att det inte är tillräckligt utvecklat och motiverat. Hållbar utveckling (ekonomiska, ekologisk och sociala dimensioner) samt enskilt social hållbarhet är ofta en utgångspunkt på lokal och regional nivå där måtten inom livskvalitet kan ge ett bidrag till analys av utvecklingen till hållbar utveckling. 2.1 Kompletterande mått på samhällets utveckling SKL instämmer i att det finns behov av kompletterande mått till BNP för att följa utvecklingen av livskvaliteten i det svenska samhället. 4.2 Tolkningar av livskvalitet SKL tillstyrker valet av att tolka livskvalitet som handlingsfrihet som teoretisk utgångspunkt. SKL understryker att utgångspunkten handlingsfrihet är den mest optimala utifrån att den är mest påverkbar av beslut på nationell, regional, lokal nivå. 4.3 Livskvalitetens komponenter SKL tillstyrker i huvudsak de 10 komponenter som föreslås i utredningen. SKL anser dock att indikatorerna och måtten i vissa områden behöver breddas. Se specifika ställningstaganden och förslag under respektive komponent nedan politiska beslut bör grundas på faktiska förhållanden SKL yrkar för att livstillfredsställelse kompletterar måtten för livskvalitet. SKL anser att det finns ett värde i att det subjektiva välbefinnandet (livstillfredsställelse) ingår som komponent bland livskvalitetsmåtten. Det skulle även möjliggöra jämförelser med internationell nivå och med andra länder och regioner (exempelvis som OECD, Eurostat och FN). SKL anser inte att respondenternas subjektiva perspektiv har beaktas i utredningen och i förslagen till mått och intervjufrågor, vilket fanns med i direktivet till utredningen.

4 4 (9) individers livsmiljö kontra naturens tillstånd SKL avstyrker delvis att särskilja naturens tillstånd från livskvalitet. Livsmiljön består av betydligt mer än upplevt buller och miljöproblem i boendemiljön. SKL föreslår att indikatorn för God bebyggd miljö inom miljömålssystemet besvär av trafikbuller även används i detta sammanhang. Över 1,2 miljoner människor störs av trafikbuller i eller invid sin bostad. Det är också viktigt att få med positiva indikatorer för miljön. Boverket presenterar statistik över andel tätortsinvånare med tillgång till skyddad natur inom ett visst avstånd. Denna siffra är lätt att följa upp och skulle kunna vara möjlig som indikator. Många gånger kan tillgång till parker och grönområden vara minst lika viktigt som tillgång till skyddade naturområden. Tidigare fanns statistik över avstånd till grönområde, dvs. hur många minuters promenad människor har från sin bostad till ett grönområde. En sådan indikator skulle vara mer intressant om den var möjlig att få fram nedbruten på kommunalnivå. I Reglab:s förstudie (Breddat mått på regional utveckling), som även omnämns i rapporten, finns förslag på tillgänglighet till kollektivtrafik, kommunal service, grönområden och natur mm vilket skulle kunna komplettera måtten inom livsmiljö. Detta påverkar även natur/klimat utifrån transportperspektiv/förflyttningar i vardagen. Dessa områden är särskilt viktiga ur socioekonomiskt perspektiv och jämställdhetsperspektiv då kvinnor och män generellt t.ex. har olika resmönster, olika behov av förflyttningar samt tillgång till kommunal service som barnomsorg, inköp etc. kopplade till omsorgsansvar ett sammansatt mått riskerar att dölja mer än vad det uppnår SKL tillstyrker i huvudsak livskvalitet inte ska sammanfattas som ett enda mått med vissa invändningar SKL instämmer i huvudsak med argumenten som framförs i utredningen mot ett sammansatt mått. Dock finns det behov av att på ett enkelt sätt få en övergripande bild av tillståndet i olika regioner och utvecklingen mellan kvinnor och män/flickor och pojkar samt olika grupper av kvinnor och män. Behoven finns framförallt på regional nivå för politiskt engagemang och påverkan. Det kan även finnas risk att andra aktörer (exempelvis media) antingen själva tar fram ett index alternativt lyfter fram en indikator som får spegla utvecklingen. Detta kan eventuellt föregripas genom att resultaten redovisas på sådant sätt att det svarar mot behovet att få en överblick. Samtidigt behöver argumenten mot ett sammanhållet mått tydligt kommuniceras vid redovisning av resultaten. (se även En webbaserad redovisning)

5 5 (9) 5.1 Underlag för livskvalitetsindikatorer en och samma intervjuundersökning SKL tillstyrker i huvudsak att underlagen till livskvalitetsindikatorerna behöver komma från en och samma undersökning. SKL förordar en jämförelse mellan föreslagna mått i denna undersökning och mått som redan finns insamlade i andra undersökningar exempelvis nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, HLV och liknande. Utredningen framhåller vikten av att kunna avgöra grad av samvariation mellan olika komponenter (samt utifrån kön) därför föreslås en och samma undersökning. Utredningen föreslår också att intervjuer ska genomföras istället för post- eller webbenkät på grund av kvalitetsbrister och representativitetsproblematik. SKL menar att utredningen mer ingående skulle ha kunnat analysera alternativ som kombinerar insamlade data från andra undersökningar och använda dessa resultat i kombination av föreslagna intervjuer. En problematik med olika insamlingsmetoder för liknande mått 1 är svårigheten att analysera på såväl nationell som regional nivå då det riskerar bli olika resultat vilket kan påverka tilltro till resultaten i båda undersökningarna. (se även 6.2.1) Urval SKL tillstyrker i huvudsak förslaget om urval av respondenter av den vuxna befolkningen. SKL avstyrker att urvalet endast ska omfatta den vuxna befolkningen utan föreslår att barns och ungas livskvalitet ska inkluderas. Annars åsidosätts en stor del av befolkningen Livskvalitet för flickor och pojkar i olika åldrar behöver synliggöras på nationell nivå och jämförbara data saknas idag på regional nivå. Livskvalitet i befolkningen behöver inkludera barnens uppfattning dels därför att en stor del av befolkningen (upp till 18 år) annars skulle saknas, dels för att förhållanden under dessa år påverkar vuxenlivet. SKL förordar att barnens resultat värderas lika högt som vuxnas. SKL förstår problematiken med mätning och att frågornas utformning behöver anpassas, men tror till skillnad från utredningen att det är möjligt. 5.2 Möjliga indikatorer för livskvalitetens komponenter SKL föreslår att en arbetsgrupp skapas för att ta fram det slutliga urvalet av mått som ska användas. Denna arbetsgrupp behöver förstärkas med kompetens inom flera 1 exempelvis självskattad hälsa, fysisk funktion, socialt stöd vid behov, rädsla för att bli utsatt för brott etc. som bland annat mäts genom nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor HLV

6 6 (9) perspektiv samt att såväl nationella, regionala och lokala aktörer och användare av mätningen involveras för bästa möjliga nytta av undersökningen Utredningen hänvisar till att det specifika urvalet av variabler och indikatorer som ska användas kommer att övervägas ytterligare efter eventuellt beslut om en kommande livskvalitetsmätning. SKL föreslår att en arbetsgrupp med kompetens inom flera perspektiv skapas för detta ändamål och att nationella, regionala och lokala aktörer och användare av mätningen involveras för bästa möjliga nytta av undersökningen. Arbetsgruppen behöver planera för hur denna undersökning förhåller sig till andra undersökningar (se vidare 5.3.5). I motivet för att välja handlingsfrihet framhöll utredningen att det var ett sätt att inte från början definiera vad som är gott liv. Dock finns sådana värderingar ändå i förslagen till indikatorer och mått. SKL anser inte att subjektiva perspektiv har beaktas tillräckligt i förslagen till mått och intervjufrågor, vilket fanns med i direktivet till utredningen. Under respektive komponent nedan lyfts några synpunkter fram. Inom komponenten Hälsa (5.2.1) nämns intervjufrågor om självskattad hälsa, psykiskt välbefinnande (GHQ12) och fysisk funktion som även ingår i ovan nämnda HLV. Kunskap och färdigheter (5.2.2) skulle kunna kompletteras med frågor kring möjligheter till livslångt lärande vilket både möjliggörs av politiska beslut men även av arbetsgivare. Komponenten sysselsättning (5.2.3) är något översiktligt beskriven vad avses med hemarbete? Möjligheter att arbeta på distans alternativt ansvar och tidsåtgång för betalt respektive obetalt (hem- och omsorgs) arbete? Ekonomiska resurser (5.2.4) är ett område som skulle vinna på att fördjupas med fler subjektiva mått som exempelvis egen uppfattning om sina ekonomiska resurser men även erfarenheter av att någon i familjen avstått från vård/tandvård på grund av ekonomiskt utrymme. Komponenten politiska resurser och medborgerliga rättigheter (5.2.5) behöver breddas. Uppgifter om valdeltagande finns i andra undersökningar och Uppsala universitet har påbörjat ett arbete med att scanna in och ta fram statistik från samtliga röstlängder. Rättigheter handlar också om kunskap och delaktighet i olika sammanhang. När det gäller kunskap kan intervjufrågorna kompletteras med frågor om nyhetskonsumtion och kunskaper om hur man påverkar ett politiskt beslut. När det gäller delaktighet kan intervjufrågorna kompletteras med frågor som handlar om medlemskap i parti, förening, annan rörelse och om de deltagit på ett politiskt möte under det senaste året. Föreslaget nyckeltal om medlemskap i fackförening speglar bara politiska resurser till en liten del. Medlemskap i fackförening kan ha betydelse, men politiska resurser och medborgerliga rättigheter handlar också om kunskap och delaktighet i olika sammanhang. Indikatorn som är vald är socialt isolerad (inom komponenten Sociala relationer) medan måtten som föreslås visar en mer objektiv bild av personernas

7 7 (9) sociala relationer. För att få en mer heltäckande bild av indikatorn socialt isolerad kan frågorna kompletteras med egen uppfattning om ensamhet vilket kan påverkas av mer än få sociala kontakter och ensamhushåll. Måtten skulle även kunna omfatta uppgifter om barn i hushållet. Intervjufrågorna kring bostad (5.2.8) skulle kunna kompletteras med upplevd trångboddhet. I vissa områden finns självvald trångboddhet därför att man har valt att bo just i det område eller pga. livsstil. Intervjufrågorna om tidsutrymme (5.2.9) behöver breddas. De kan exempelvis kompletteras med åtaganden för omsorg av anhörig (utöver hushållsarbetstid). Tidsutrymmet kan även begränsas av långa restider till och från arbete/studier. Utredningen har valt att exkludera frågor kring fritidsaktiviteter med motiveringen att det är paternalistiskt. Det framstår som en märklig inställning. SKL anser att så inte behöver vara fallet, det beror på frågornas utformning. Tillgång till fritids, rekreationoch kulturaktiviteter har en tydlig politisk påverkbarhet därför förespråkar vi att egen uppfattning om detta efterfrågas (ev. i kombination med ekonomisk situation). De föreslagna måtten inom tidsutrymmet omfattar inte hela befolkningen särskilt inte den äldre befolkningen eller delar av befolkningen som inte arbetar Området livsmiljö (5.2.10) består av betydligt mer än upplevt buller och boendemiljö. Det behöver även klargöras var buller upplevs störande inomhus/rum/utomhus etc., upplevd ventilation, fysisk miljö i bostad med mera. Se gärna tidigare framtagna indikatorer för God bebyggd miljö. SKL:s synpunkter beskrivs ytterligare ovan Individers livsmiljö kontra naturens tillstånd 5.3 Redovisning av livskvaliteten En fördjupad rapportering vart fjärde år SKL tillstyrker en fördjupad rapportering vart fjärde år men förordar en skriftlig rapport där den viktigaste analysen kan redovisas och problematiseras. Det kan vara en hjälp i analysarbetet på regional/lokal nivå. SKL förordar att den fördjupade rapporteringen redovisar registerdata även på kommunal nivå där det är möjligt En årlig redovisning baserad på register SKL förordar att den årliga redovisningen av registerdata även redovisas på kommunal nivå där det är möjligt Redovisningsgrupper SKL tillstyrker i huvudsak utredningens förslag på redovisningsgrupper med förslag till komplettering. Kriterierna för komponenterna var att de skulle kunna mätas på regional nivå. Urvalets storlek för intervjuerna medger inte en lägre redovisningsnivå men vissa av måtten från registerdata finns på lokal nivå. SKL föreslår att dessa redovisas.

8 8 (9) Utredningen anser att undersökningen är till nytta för nationell och regional nivå, men många av måtten påverkas av arbete som kommunerna ansvarar för dvs. kommunernas service och ansvarsområden påverkar utfallet på högre nivåer. Därför kommer även kommuner vara intresserade av att följa utvecklingen på regional nivå. Jämför Danmarks förslag till att mäta livskvalitet på kommunnivå. Redovisningsgrupperna skulle kunna beskrivas ännu djupare och framförallt bredare. Särskilt ur ett jämlikhets-, jämställdhets och intersektionellt perspektiv för att inte bara beskriva fördelning av resultat mellan olika grupper utan även konsekvenser av skillnader mellan olika grupper. Resultat för alla redovisningsgrupperna kommer inte kunna redovisas (underlaget kommer inte räcka till det). Därmed är det extra viktigt att trender för alla angivna grupper och kombinationer av dessa grupper (intersektionell analys exempelvis kön och samhällsklass samt ålder) analyseras och redovisas tydligt på nationell nivå. Dessa analyser kan kopplas till ovanstående forskargrupper från institutioner och regional nivå. De nationella trenderna kommer även till nytta på regional och lokal nivå i sitt analysarbete utifrån sin kontext. På vilket sätt kommer samhällsklasser att redovisas? Beroende på mått inom olika komponenter är det viktigt att se resultat utifrån såväl socioekonomi (såsom utbildningsnivåer) som socioekonomiska index (såsom arbetare, facklärda, lägre/högre tjänstemän, arbetslösa etc.) Huvudindikatorer för komponenterna SKL förordar involvering av aktörer på regional och lokal nivå för val av huvudindikatorer En webbaserad redovisning SKL tillstyrker att livskvalitetens komponenter presenteras online i ett sammanhang där helheten tydligt visas. Det är viktigt att redovisningsgrupperna och regional och lokal nivå presenteras där det är möjligt. SKL:s medlemmar använder olika myndigheters sammanställningar av data för att följa utvecklingen i samhället på olika nivåer och för olika grupper. Redovisning av måtten för livskvalitet behöver anpassas tidsmässigt till när andra närliggande rapporter publiceras, exempelvis Miljöhälsorapport, Folkhälsorapport, rapporter om barn och unga från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors publikationer etc. 6.1 EU-anpassning av ULF En fristående och bättre anpassad ULF SKL avstyrker från separat mätning av livskvalitet skild från EU-Silc.

9 9 (9) SKL:s medlemmar är intresserade av jämförelser och mått på såväl internationell, nationell, regional och lokal nivå. En ytterligare, delvis parallell, undersökning kan: - försvåra en internationell jämförelse av livskvalitetsundersökningen vilket var avsikten då måtten skulle komplettera BNP - innebära en oro för uppgiftslämnarnas vilja att medverka i denna och andra undersökningar. Vi ser redan idag en enkättrötthet och ytterligare undersökningar kan påverka även viljan att medverka i andra undersökningar som redan idag görs på nationell, regional och lokal nivå. - vara kostnadsdrivande med två närliggande undersökningar (EU-Silc samt utredningens förslag) - försvåra jämförelse med resultat inom närliggande områden från de båda undersökningarna risk för minskad trovärdighet Dessutom finns redan risk att resultat från andra undersökningar visar andra resultat. En problematik med olika insamlingsmetoder för liknande mått är svårigheten att analysera på såväl nationell som regional nivå då det riskerar bli olika resultat vilket kan påverka tilltro till resultaten i båda undersökningarna. SKL föreslår att undersökningen utgår från EU-Silc men kompletteras med komponenter och mått som bedöms saknas för den svenska kontexten. 6.4 Anknytning till internationell forskning SKL förordar att även SKL:s medlemmar och forskare knutna till dem involveras i utvecklingsarbetet. Utredningen föreslår ett nära samarbete med internationell forskning samt institutioner och myndigheter i Sverige. SKL anser att dessa bör kompletteras med forskare och praktiker på regional och lokal nivå för största nytta av undersökningarnas resultat. 6.5 Vidare användning av insamlade uppgifter och datalagring SKL framhåller vikten av att involvera regioner som användare och mottagare av resultaten för vidare analys och underlag inför beslut. Sveriges Kommuner och Landsting Håkan Sörman Hans Karlsson

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016. Nästan samtliga kommuner erbjuder feriejobb/feriepraktik

90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016. Nästan samtliga kommuner erbjuder feriejobb/feriepraktik 2016-03-30 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll 90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016 Kommunerna och landstingen/regionerna planerar att erbjuda 90 000 ungdomar en

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014

Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014 2014-03-27 1 (9) Lärande och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014 Varje sommar anordnar kommuner och landsting feriejobb för ungdomar, syftet är dels

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

2015-10-23 Vårt dnr: 15/74262

2015-10-23 Vårt dnr: 15/74262 MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/74262 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Motion 40 - En välfungerande arbetsmarknad Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att avslå motion

Läs mer

Tolktjänst för vardagstolkning

Tolktjänst för vardagstolkning YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/01886 2016-06-10 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Henrik Gouali Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Tolktjänst för vardagstolkning Sammanfattning

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Nationell finansiering av biobanken för navelsträngsblod och Tobias Registret m.m. Dnr 09/2898

Nationell finansiering av biobanken för navelsträngsblod och Tobias Registret m.m. Dnr 09/2898 STYRELSENS Vårt dnr BESLUT NR 10 2009-09-18 Avdelningen för vård och omsorg Bengt Lundberg Landstingsstyrelserna, regionstyrelserna i Skåne och Västra Götaland samt kommunstyrelsen i Gotlands kommun Nationell

Läs mer

Motion 7 - Absolut nödvändiga förändringar i Sveriges immigrations- och integrationspolitik

Motion 7 - Absolut nödvändiga förändringar i Sveriges immigrations- och integrationspolitik MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4039 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Karin Perols Motion 7 - Absolut nödvändiga förändringar i Sveriges immigrations- och integrationspolitik Beslut Styrelsen

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Maria Johansson Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Motion 56 - Åtgärder för en förbättrad akutsjukvård Motion 63 - En väg in till den akuta vården

Motion 56 - Åtgärder för en förbättrad akutsjukvård Motion 63 - En väg in till den akuta vården MOTIONSSVAR Dnr 15/4289 15/4297 2015-10-23 Avdelningen för vård och omsorg Marie Källman Motion 56 - Åtgärder för en förbättrad akutsjukvård Motion 63 - En väg in till den akuta vården Beslut Styrelsen

Läs mer

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4255 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Sara Meunier Anders Nordh Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Katarina Svärdh Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för

Läs mer

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411 BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Cirkulärnr: 08:25 Diarienr: 08/1275 Arbetsgivarpolitik: 08-2:11 ALF, arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadspolitik, nystartsjobb

Cirkulärnr: 08:25 Diarienr: 08/1275 Arbetsgivarpolitik: 08-2:11 ALF, arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadspolitik, nystartsjobb Cirkulärnr: 08:25 Diarienr: 08/1275 Arbetsgivarpolitik: 08-2:11 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: ALF, arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadspolitik, nystartsjobb Datum: 2008-03-25 Mottagare:

Läs mer

Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst

Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Cirkulärnr: 14:48 Diarienr: 14/6573 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2014-12-02 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Socialnämnd Individ- och familjeomsorg

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-01-12 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen kontakta: Mia Ledwith, mia.ledwith@skl.se Bakgrund En särskild utvecklingssatsning

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70) 2011-03-23 Dnr 38454/2010 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning Elis Envall elis.envall@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:18 Diarienr: 2006/0876 Handläggare: Laina Kämpe Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-05-23 Mottagare: Barnomsorg Skola Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg

Läs mer

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska 6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,

Läs mer

129177 Eudora Internationella Förskola, Fatburs Brunnsg.

129177 Eudora Internationella Förskola, Fatburs Brunnsg. Stockholms stad Förskoleundersökning 15 19177 Eudora Internationella Förskola, Fatburs Brunnsg. 15-5-1 Capital of Scandinavia Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens

Läs mer

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam...

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam... Detta dokument har tagits fram till kommunstyrelsens mål- och utvärderingsutskott av kommunstyrelsens förvaltning i samarbete med omsorg- och äldreförvaltningen, vilka tillsammans ansvarar för framtagandet

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Planeringsunderlag avseende specialisttandvårdens utveckling till år 2015

Planeringsunderlag avseende specialisttandvårdens utveckling till år 2015 DNR 08/0100 2008-02-18 1 (12) Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Håkan Vestergren Tfn 08 452 77 03 Planeringsunderlag avseende specialisttandvårdens utveckling till år

Läs mer

Riktlinjer vid assisterad befruktning hos samkönade kvinnliga par

Riktlinjer vid assisterad befruktning hos samkönade kvinnliga par Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-10-15 1 (3) HSN 1509-1116 Handläggare: Carl-Gustaf Elinder Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 7 Riktlinjer vid assisterad befruktning hos

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över betänkandet Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU2014:2, S2014/420/FST)

Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över betänkandet Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU2014:2, S2014/420/FST) 1(5) Socialdepartementet DATUM: 2014-05-10 103 33 Stockholm DNR: 1386/2014 Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över betänkandet Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU2014:2, S2014/420/FST)

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

042091 Autismförskolan Skatten, Bräckegatan 12

042091 Autismförskolan Skatten, Bräckegatan 12 Stockholms stad Förskoleundersökning 16 91 Autismförskolan Skatten, Bräckegatan 1 16-5-11 Capital of Scandinavia Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat Övergripande

Läs mer

Bilaga 2. Fallstudier

Bilaga 2. Fallstudier bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 2. Fallstudier Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 2 Fallstudier i tre kommuner

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde. I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Cirkulärnr: 08:37 Diarienr: 08/2105. Lärande och arbetsmarknad. Datum: 2008-05-22

Cirkulärnr: 08:37 Diarienr: 08/2105. Lärande och arbetsmarknad. Datum: 2008-05-22 nr: 08:37 Diarienr: 08/2105 Handläggare: Avdelning: Externmedverkan: Datum: 2008-05-22 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Lärande och arbetsmarknad Irene Reuterfors-Mattsson Kommunstyrelsen Nämnd med ansvar för

Läs mer

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet BILAGA 2 213-4-18 Vårt dnr: 12/7517 1 (5) Avd för lärande och arbetsmarknad Avd för ekonomi och styrning Bilaga 2 Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet Inledning På 195-talet hade

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Instruktioner för urval av ärenden till Löpande Insikt

Instruktioner för urval av ärenden till Löpande Insikt BILAGA 1 LÖPANDE INSIKT 2016-02-16 Dnr: 15/2592 1 (7) Tillväxt och samhällsbyggnad Jan Torége Instruktioner för urval av ärenden till Löpande Insikt Er kommun har anmält sig till Löpande Insikt som är

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013 Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen KPMG AB 29 januari 2013 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Välfärdsredovisning 2013

Välfärdsredovisning 2013 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 12 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 214-4-24 Kf 39 Ks 49 Au 7 Ks/214-172 Välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete PRIO

Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete PRIO ANMÄLAN Vårt dnr: 2014-09-30 Sveriges Kommuner och Landsting Avd. för lärande och arbetsmarknad Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete PRIO Anmälan avser: i Grundskolan Gymnasieskolan. kommun Vi har tagit

Läs mer

Tertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015

Tertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015 STATUSRAPPORT Vårt dnr [Vårt dnr] 2016-03-18 Utgåva [P1.0-1] Tertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm,

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Yttrande över betänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

Yttrande över betänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2015-10-07 Diarienummer 150319 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046

P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Resultatsammanfattning... 4 2. INLEDNING... 7 2.1

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3. 1(7) Bilaga 3 Verksamhet i samverkan http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Sammanfattande rapport Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2007

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2007 SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2007 ÅRET SOM GICK 2007 Aktiviteter: Sex styrelsemöten vara tre telefonmöten och 1 internat Deltagit i företagsläkarspecialistutbildningarna

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer