Patientskola introduktion och manual

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientskola introduktion och manual"

Transkript

1 Patientskola introduktion och manual Viktig samverkan mellan primärvård och Reumatikerförbundets föreningar kring sjukdomarna artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Reumatikerförbundet

2 Kunskap om sin sjukdom, träning och samtal i grupp har visat en klart positiv effekt på upplevd hälsa. Devos-Comby, Cronan et al. 2006; Hughes, Seymour et al. 2006; Yip, Sit et al

3 Välkommen Den här broschyren vänder sig till dig som möter människor som har besvär av artros eller långvarig smärta/fibromyalgi. Den ska vara ett stöd för dig inom primärvården eller i reumatikerföreningen. Här får du en beskrivning av hur Patientskolan fungerar, hur samverkan mellan primärvård och reumatikerförening fungerar samt en tydlig bild av din egen roll. Materialet har tre flikar, en flik för vården, en för Reumatikerdistrikt och föreningar och en för informatörerna. Reumatikerförbundet 3

4 Patientskolan Så började det Projektet Patientskolan primärvård/reumatikerförening i samverkan startade i Västra Götaland år 2008, och finansierades med medel från Arvsfonden fram till år Målet var att ge människor med de långvariga sjukdomarna artros respektive långvarig smärta/fibromyalgi en chans till en mer övergripande, långvarig och kontinuerlig behandling. Målet var även att skapa möjligheter till samverkan mellan primärvårdens medicinska kompetens och expertis och lokala reumatikerföreningars praktiska erfarenheter av hur det är att leva med en långvarig sjukdom. Här fanns mycket att vinna för bägge parter. Patientskolan är ett banbrytande och unikt samarbete som gynnar alla inblandade. Patientskolan en etablerad mötesplats Patientskolan är nu en etablerad mötesplats där reumatikerföreningen och primärvården arbetar tillsammans för att underlätta för människor med artros eller långvarig smärta/fibromyalgi 4

5 Kompetens och fördelning av ansvarsområden Primärvården Medicinsk komptens Individuell bedömning Initierar och genomför evidensbaserad behandling Uppföljning Ansvarar för utbildning av egen personal Patientskola Ansvarar för utbildning av informatörer Reumatikerförbundet Reumatikerförening/distrikt Informatörer Träning Fördjupad kunskap Medlemskap Kontinuitet Syfte Att ge patienter en inre motivation att genomföra livsstilsförändringar som innebär mindre behov av sjukvård nu och i framtiden. Målgrupp Människor med med artros eller långvarig smärta/fibromyalgi. Målet Att primärvård och Reumatikerförbundet i samverkan ska erbjuda deltagande patienter med artros och långvarig smärta/fibromyalgi kunskap och förhållningssätt till sjukdomarna. De kunskaper och erfarenheter som skapas ska tillsammans med fysisk aktivitet ge deltagarna förutsättningar för att leva ett bra liv. Primärvården Reumatikerdistriktet/föreningen Patientskola i samverkan kan erbjuda Möjlighet att utbyta erfarenheter med andra patienter med samma sjukdom En långsiktig och kontinuerlig aktivitetsplan med individuell inriktning Möjlighet att få större inflytande över sin egen vård och rehabilitering Minskat behov av återbesök genom optimalt utnyttjande av olika resurser Långvarig förändring baserat på nya förhållningssätt, delaktighet, motivation och förebilder Effekter av Patientskolan Ökad tillgänglighet till effektiv och evidensbaserad vård Förbättrad kommunikation och samarbete mellan patient, primärvård och reumatikerförening Möjlighet att utnyttja erfarenhetsutbyte som resurs Fortsatta erbjudande av aktiviteter efter patientskolans slut Informatören 5

6 Den här manualen är framtagen specifikt för patientskolor riktade till människor med artros eller långvarig smärta/ fibromyalgi. 6

7 Primärvården Primärvården i Patientskolan Varje år utförs ca protesoperationer på grund av artros. Kunskap, kost, motion och träning kan medverka till minskad rörelserädsla. Detta kan sannolikt också minska behovet av framtida sjukskrivning och operation samt ge en bättre hälsorelaterad livskvalitet. Långvarig smärta/fibromyalgi uttrycker sig som värk i stora delar av kroppen. Det är vanligast att man har ont i nacke, axlar och nedre delen av ryggen. Sjukdomen är allra vanligast hos kvinnor mellan 40 och 55 år, men kvinnor och män i andra åldrar kan få sjukdomen. Om man har långvarig smärta/fibromyalgi eller artros är det viktigt att man får så mycket information som möjligt om sjukdomen och hur man kan leva ett bra liv trots diagnosen. Aktuell forskning visar att kunskap i kombination med träning i många fall har lika god effekt som smärtstillande läkemedel. Patientskolornas unika samarbete mellan primärvården och lokala reumatikerföreningar är ett viktigt komplement till behandling av artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Huvudansvaret att starta patientskolor ligger hos primärvården. Primärvårdens personal ska ha genomgått en specifik utbildning. Mer information om dessa hittar du på eller Reuma Utveckling, www. reumautveckling.org. Patientskola Individuellt första besök hos sjukgymnast och/ eller arbetsterapeut 3 4 teoretiska tillfällen (1,5 tim/tillfälle), varav ett av dessa leds av informatör från Reumatikerföreningen. Individuell träningsgenomgång följt av en längre periods fysisk träning enligt individuellt program och individuella förutsättningar. Utvärdering/uppföljning efter ca tre månader. I artrosskolan görs även en utvärdering efter 12 månader. Teoritillfällena tar upp information om sjukdomen, riskfaktorer, symtom, behandling och tips på hur man kan leva ett gott liv. Man betonar också vikten av ett aktivt liv. 7

8 Därefter följer ett erbjudande om en träningsperiod. Träningsfasen ser olika ut beroende på om man går en artrosskola eller en smärtskola. När patientskolan är avslutad gäller det för deltagarna att fortsätta med de påbörjade livsstilsfrämjande aktiviteterna. Ett viktigt faktum i denna samverkan är att behandlingen inte tar slut i och med att patientskolan är avslutad. Reumatikerföreningarna kan stå för kontinuiteten både vad gäller anpassad träning och kunskapsförmedling. På så sätt kan också den sociala gemenskap som skapats i patientskolan leva vidare. Inför genomförande av patientskola Vid planering av en patientskola kontaktas reumatikerdistriktet som har en ansvarig för patientskolorna. Kontaktuppgifter till distriktsansvariga finns på Distriktsansvarig meddelar namn och kontaktuppgifter till aktuell informatör. Kontakta informatören för att planera formerna för deltagandet. Detta kan ske per telefon eller vid ett personligt möte. Använd gärna dessa punkter som utgångspunkt för samtalet. Fråga först om informatören själv genomgått en patientskola, om inte erbjud då en plats. Planera datum, tid, lokal, utrustning mm 8

9 Informera om att du gärna vill vara med första gången för att kunna ge feed-back av konstruktiv sort. Oavsettom du väljer att vara med vid det första tillfället eller ej rekommenderar vi att du går in de sista minuterna av lektionen i varje skola för att följa upp eventuella frågor, till exempel av medicinsk karaktär. Artrosinformatörens tillfälle är ett sjukvårdande besök och ni är ansvariga för behandlingen även detta tillfälle. Diskutera era respektive roller, förväntningar och hur budskapen ska förmedlas. När samverkan fungerar är det en ovärderlig hjälp för er att få ut ert budskap om att fysisk aktivitet kan göra en enorm skillnad och att man har ett eget ansvar för sin behandling och sin hälsa. Informatörens roll Informatören ska dela med sig av sina erfarenheter av hur det är att leva med artros eller långvarig smärta/fibromyalgi. Hon/han ska vara en god förebild, det vill säga någon som har god erfarenhet av fysisk aktivitet som behandling och som har hanterat sina besvär på ett bra sätt, bland annat genom livsstilsförändringar. De ska initiera och leda samtal i gruppen och då är det naturligtvis en förutsättning att deltagarna berättar om sina erfarenheter. Erfarenhetsutbyte och interaktivitet är en väsentlig del i patientskolorna. Informatören ska också kort berätta om Reumatikerföreningen och vad den kan erbjuda för aktiviteter. Kvalitetsregister Enheter som driver artrosskola kan rapportera sina resultat till det Nationella Kvalitetsregistret BOA, Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Varje enhet kan sedan hämta ut sina egna resultat i realtid. Syftet med registreringen är att använda sina resultat för att kontinuerligt följa upp och förbättra sin egen verksamhet. För smärtskolan finns det ännu inte motsvarande register. Primärvården 9

10 Patientskola Individuellt första besök hos sjukgymnast och/eller arbetsterapeut. 3 4 teoretiska tillfällen (1,5 tim/tillfälle), varav ett av dessa hålls av informatör från reumatikerföreningen. Personlig träningsgenomgång följt av en längre periods fysisk träning enligt individuellt program och individuella förutsättningar. Utvärdering/uppföljning efter ca 3 månader. I artrosskolorna görs även en utvärdering efter 12 månader. Grundläggande uppstart 1 Bedömning Individuellt besök hos sjukgymnast 2a artrosskola Tillfälle 1 Vad är artros Riskfaktorer Symtom vid artros Behandling Tillfälle 2 Träning Aktivitet i dagliga livet Hur hantera besvär Egenvårdstips Tillfälle 3 Informatör Att leva med artros 2b smärtskola Tillfälle 1 Introduktion Genomgång av diagnosen Symtom vid fibromyalgi Behandling Tillfälle 2 Ökad motivation till fysisk träning Hur tränar man när man har ont Tillfälle 3 Ökad medvetenhet Balans i vardagen Hushålla med energin Tillfälle 4 Sjukgymnast Informatör Stavgång Patientens val 4a Uppföljning 4b 3a Träning Individuell träningsgenomgång 3 månader 12 månader 3b Träning Övervakad träning i grupp Individuellt besök hos sjukgymnasten Utskick av utvärderingsinstrument (gäller artros) 10

11 Egna anteckningar Primärvården 11

12 Varje år utförs ca operationer med konstgjord led på grund av artros. Enligt aktuell forskning kan många operationer undvikas om patienten i tid blir medveten om sin livsföring och förändrar den. Långvarig smärta/fibromyalgi uttrycker sig som värk i stora delar av kroppen. Det är vanligast att man har ont i nacke, axlar och nedre delen av ryggen. 12

13 Reumatikerdistriktet/föreningen Huvudansvaret att starta upp patientskolor ligger hos primärvården. Aktuell forskning visar att kunskap i kombination med träning i många fall har lika god effekt som smärtstillande läkemedel. Därför är patientskolornas unika samarbete mellan primärvården och reumatikerföreningar ett viktigt komplement till behandling av artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Inom reumatikerföreningarna finns det en gedigen kunskap om sjukdomen, samt ett utbud av anpassade aktiviteter som erbjuds fortlöpande till de egna medlemmarna. Informatörens roll i en Patientskola är att medverka och bidra med sin sjukdomserfarenhet och hur man lärt sig att hantera sin vardag, upplevt nyttan av fysisk aktivitet, lever ett aktivt liv och har väl fungerande copingstrategier (bemästringsförmåga) trots sjukdomens konsekvenser. och anpassad fysisk aktivitet i varmvattenbassäng eller på land, som anordnas av reumatikerföreningen eller i samarbete med andra aktörer. Reumatikerföreningen ansvarar bland annat för att engagera utbildade informatörer med egen erfarenhet av artros eller kronisk långvarig smärta/fibromyalgi. Informatörerna är centrala för den patientskola som primärvården sedan ansvarar för. Reumatikerföreningen erbjuder även medlemskap och fortsatta aktiviteter efter patientskolans slut. Vid planering av en Patientskola kontaktar primärvården reumatikerdistriktet som har en person ansvarig för patientskolorna. Distriktet tar i sin tur kontakt med informatör och reumatikerförening. Så snart primärvården fått namn och kontaktuppgifter på den informatör som ska medverka tar primärvården kontakt med informatören för att diskutera patientskolans genomförande. Reumatikerdistriktet/föreningen Informatören ska fokusera på det friska och det som trots allt är möjligt för dem som drabbats av sjukdomen. Genom stöd och gemenskap i Patientskolan kan konsekvensen av sjukdomen på det psykosociala planet minimeras, samtidigt som diverse olika aktiviteter kan erbjudas. Exempel på aktiviteter kan vara kunskapssökande studiecirklar i specifika diagnoser Förväntningar på informatören En informatör är en person som själv har en reumatisk diagnos. Genom denna erfarenhet har informatören samlat på sig kunskap om de problem som uppstår och hur man gör för att leva ett bra liv trots sin sjukdom. 13

14 Informatören ska vara det goda exemplet på att man kan åstadkomma små underverk genom träning och viljestyrka. Erfarenheten av att leva med sin sjukdom bör vara gedigen, och informatören bör se verkligheten som den är. Det är viktigt att informatören har ett aktivt liv och kanske förvärvsarbetar, är föreningsaktiv eller engagerad i något annat. Därtill är det bra om informatören ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet och ser nyttan av denna. Informatören ska ha genomgått en utbildning i Reumatikerförbundets regi. Informatören bör själv ha deltagit i en patientskola dels för att få kunskap om vad en Patientskola handlar om och själva kunna bedöma den egna insatsen, dels för att kunna initiera aktiviteter i den egna föreningen. Ansvarfördelningen De olika aktörerna i en Patientskola har olika kompetens och ansvarsområden och dessa bör inte blandas ihop eller överskridas. Utifrån lokala förutsättningar är det här en fråga som får diskuteras och formas utifrån de resurser som finns. Reumatikerföreningens ansvar i patientskolan: Ansvara för att det finns en utbildad informatör tillgänglig för den teoretiska delen. Presentera Reumatikerförbundet och reumatikerföreningen som patientorganisation för den aktuella diagnosen. Erbjuda medlemskap och fortsatta aktiviteter efter patientskolans slut genom att presentera föreningens aktiviteter och kontaktuppgifter. OBS! Reumatikerdistrikten kan ha olika arbetssätt. 14

15 Egna anteckningar Reumatikerdistriktet/föreningen 15

16 En informatör är en person som själv har en reumatisk diagnos. Genom denna erfarenhet har informatören samlat på sig kunskap om de problem som uppstår och hur man gör för att leva ett bra liv trots sin sjukdom. Informatören ska vara det goda exemplet på att man kan åstadkomma små underverk genom träning och viljestyrka. Informatören ska erbjuda fortsatta aktiviteter efter patientskolans slut genom reumatikerföreningen. 16

17 Informatören Sjukvårdspersonal har djup och detaljerad kunskap om sjukdomen och dess konsekvenser, men saknar oftast erfarenhet av hur det är att leva med artros eller långvarig smärta/fibromyalgi. Det är därför vanligt att patienter inte känner igen sig i den information som ges och har svårt att se hur råd och instruktioner ska kunna anpassas för deras speciella livssituation. Informatörerna bidrar med ytterligare en dimension och deltagarna i patientskolorna kan ofta identifiera sig med dem i större utsträckning än med sjukvårdspersonalen. En viktig uppgift för informatören är just att ge konkreta exempel på hur man löser problem i vardagen eller hur man planerar den dagliga fysiska aktiviteten/träningen. Antal teoriträffar och hur träningen efter skolan läggs upp varierar. Informatörens medverkan följer dock samma mall. Det är dock viktigt att etablera kontakt med övriga personer som håller i patientskolorna för att diskutera roller, förväntningar med mera. Förväntningar på dig som informatör En informatör är en person som själv har en reumatisk diagnos. Genom denna erfarenhet har informatören samlat på sig kunskap om de problem som uppstår och hur man gör för att leva ett bra liv trots sin sjukdom. Informatören ska vara det goda exemplet på att man kan åstadkomma små underverk genom fysisk aktivitet och viljestyrka. Erfarenheten av att leva med sin sjukdom bör vara gedigen, och informatören bör se verkligheten som den är. Det innebär att informatören ska ha goda copingstrategier. Coping betyder i det här sammanhanget bemästringsförmåga. Det är viktigt att informatören har ett aktivt liv och kanske förvärvsarbetar, är föreningsaktiv eller engagerad i något annat. Därtill är det bra om informatören ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet och ser nyttan av denna. Informatören ska ha genomgått en utbildning i Reumatikerförbundets regi. Informatören bör själv ha deltagit i en patientskola dels för att få kunskap om vad en Patientskola handlar om och själva kunna bedöma den egna insatsen, dels för att kunna initiera aktiviteter i den egna föreningen. Informatören 17

18 Några goda råd inför mötet med Patientskolans deltagare Presentation Börja med att presentera er själva och be deltagarna presentera sig. Namn, var man bor och vad man har för smärtproblematik kan räcka. Avsikten med presentationen är, förutom att få veta lite mer om varandra, att skapa en samhörighetskänsla i gruppen och att få alla att våga säga något inför gruppen. Hjälpmedel i presentationen Använd gärna hjälpmedel, som exempelvis powerpoint-mallen du fått vid utbildningen, som utgångspunkt för egen presentation och för att föra diskussionen framåt. Är man inte förtrogen med datorn går det bra att använda overheadbilder, pappersmall eller rita själv. Kom ihåg att säga till om det behövs en projektor, overhead-apparat eller annat för presentationen. Var det goda exemplet Kom ihåg att vara det goda exemplet och att vara en bra förebild. Det är viktigt att betona de möjligheter som finns och det som trots allt är positivt. Att fokusera på det sjuka och omöjliga kan ha en motsatt effekt och förstärker en negativ spiral. Det är informatörens uppgift att sporra och inspirera deltagarna till ett bättre liv, trots sin reumatiska sjukdom. Det är en konst att tala om möjligheter och det fysiska beteendet när man själv har en långvarig sjukdom. Det är denna konst som är unik för informatörerna. Starta diskussion och erfarenhetsutbyte Ett bra sätt för att starta diskussioner och erfarenhetsutbyten är att utgå från frågorna på sid 19. Som informatör bör du vara förberedd och ha tänkt igenom samtliga frågor, så att du kan föra diskussionerna i gruppen. Det kan dock vara svårt att hinna med allt på den tid som finns till förfogande och gruppens erfarenheter kan också påverka innehållet i diskussionerna. Även om man är väl förberedd, tenderar det mesta att trots allt bli mer eller mindre improviserat. I synnerhet då, är förberedelserna en förutsättning för att man skall känna sig trygg i sin roll. OBS! Läkemedel tas inte upp här. Be deltagarna att ta upp det med den behandlande läkaren. Informera om Reumatikerförbundet och reumatikerföreningen och vad de har att erbjuda Informatören ska presentera Reumatikerförbundet och hänvisa till Reumatikerförbundets hemsida och material. Nämn exempelvis att förbundet har många medlemmar, driver intressepolitiska frågor och samlar in medel till stöd för reumatologisk forskning. Ta gärna med föreningens programblad. Här har du som informatör en stor chans att bidra till medlemsvärvning genom att berätta om vad föreningen har för aktiviteter och vad du själva eventuellt är engagerad i. Lämna också kontaktuppgifter till föreningen. 18

19 Förslag på diskussionsfrågor: Debutsymtom hur började det för mig? Kunskap om sjukdomen Har jag upplevt att det är viktigt med kunskap? Varifrån har jag fått kunskap? Var kan jag hämta mer kunskap? Kontakter med sjukgymnaster/arbetsterapeuter När tog jag kontakt? Vem kontaktade jag först? Vad har gått bra respektive sämre under åren som gått? Vad var det som gjorde att jag hittade en vändning i min sjukdomsbild? Råd & tips i vardagen. Hjälpmedel? Hur får jag tag på dem? Hur hittar jag min vardagsbalans? Hur planerar jag för att må bra? Min läkarkontakt, hur har den hjälpt mig? Vilken behandling har jag fått? Hur har det hjälpt? Hur, var och när tränar jag? Ser jag nyttan av denna? Hur gör jag det roligt att träna? Var får jag råd om träning? Vikten och kosten? Vilka problem medför det om jag inte äter rätt eller om vikten inte är den normala? Hur hanterar jag det? Mina egna tips om kost och viktkontroll. Hur ser jag på framtiden? Vad gör mig lycklig idag? Vad är mitt eget ansvar för att jag ska må bra? Hur hanterar jag sämre dagar? Hur gör jag för att underlätta? Hur löser jag mina problem när de uppstår? Hur är det nu jämfört med tidigare? Har jag mer eller mindre ont? Är smärtan hanterbar idag? Presentation av min förening. Vad har den betytt för mig? Informatören 19

20 Slutligen lite tips från coachen: Ha ett möte med vårdcentralen för upplägg mm av patientskolan. Förbered din egen presentation och diskussionsunderlag om erfarenheten av hur det är att leva med sjukdomen. Gör i ordning informationsmaterial till deltagarna: Rekryteringsmaterial finns att beställa från Reumatikerförbundet. Programblad från föreningen med alla kontaktuppgifter och aktiviteter. Tips på material från Reumatikerförbundet och länkar till bra adresser med information om artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Se över de aktiviteter som föreningen erbjuder. Var engagerad och säker på det du ska säga. Det skapar tillit och trovärdighet. Var tydlig med ditt budskap. Tänk igenom varför du säger det du säger. Tänk på ditt kroppsspråk. Tala till alla, se dem i ögonen och undvik att hålla på att klicka på pennor, skramla med nycklar mm. Tänk också på din röst, volymen och språket. Lyssna mer och prata mindre själv. Fokus ska vara att inbjuda deltagarna att prata om sina erfarenheter. Uppmuntra till dialog genom att ställa öppna frågor, det vill säga frågor som inte kan besvaras med ett ja eller nej. Öppna frågor börjar exempelvis med hur, när, var och ger svar som inbjuder till diskussion. Om ingen svarar i gruppen ber du helt enkelt någon att säga något. Ett exempel: Inger, vad säger du om detta med träning, vad har du för erfarenhet? Eller använd dig av så kallade bikupor. Då ber du ber deltagarna att i tre minuter diskutera sina erfarenheter om till exempel hjälpmedel i smågrupper eller två och två, och frågar sedan om det är någon som vill berätta inför alla om vad de kom fram till. Försök att bryta diskussionerna om de tenderar att hamna i långa monologer eller om det bara blir fokuserat på det negativa, genom att på ett fint sätt avbryta och be någon annan säga något. Ett exempel: Tack John för det, men vad säger ni andra om hur det är att använda hjälpmedel? På vilket sätt har det blivit bättre för er? Lycka till med din medverkan. 20

21 Egna anteckningar Informatören 21

22 Bara den som själv har behövt hjälp kan verkligen hjälpa andra. Ur Gunilla Brattbergs Väckarklockor 22

23 Reumatikerförbundet Reumatikerförbundet är en kunskapsorganisation som visar vägen till ett fullgott liv för personer med reumatisk sjukdom eller andra sjukdomar i rörelseorganen. Reumatikerförbundets vision är ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta. Reumatiska sjukdomar är allvarliga, drabbar många i alla åldrar och behöver stora forskningsresurser. Reumatikerförbundet har sedan 1945 arbetat för att förbättra situationen för alla med reumatiska sjukdomar, bland annat genom att stödja den viktiga forskningen. Reumatikerförbundet är i dag den största enskilda givaren till svensk reumatologisk forskning. Vill du veta mer, gå in på www reumatikerforbundet.org Reumatikerförbundet 23

24 Produktion: FWD Reklambyrå AB Tryck: Åtta45 Tryckeri Upplaga: ex. Sept Reumatikerförbundet Besöksadress: Alströmergatan 39 Box 12851, Stockholm Tel: , Fax: Bemötande I varje möte vill vi förmedla kunskap, trovärdighet, engagemang, hopp och inspiration. Du blir mött med öppenhet, värme och respekt. Välkommen till oss!

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Lär dig mer. om Reumatikerförbundet. 80 olika diagnoser med mycket gemensamt

Lär dig mer. om Reumatikerförbundet. 80 olika diagnoser med mycket gemensamt Lär dig mer om Reumatikerförbundet 80 olika diagnoser med mycket gemensamt Reumatikerförbundet en kunskapsorganisation Mer än en miljon personer i Sverige har en reumatisk sjukdom. Dessutom påverkar sjukdomen

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för lokala reumatikerföreningar. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för lokala reumatikerföreningar. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan lokala reumatikerföreningar och primärvård av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Artrosskola på Gotland

Artrosskola på Gotland Artrosskola på Gotland Till dig med artrosbesvär i höft, knä eller hand Du som har ledbesvär från höft, knä och/eller hand, som föranleder besök inom sjukvården erbjuds att gå Artrosskola på Gotland Habiliterings

Läs mer

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Behandlingsrekommendationer

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Implementering av artrosskolor

Implementering av artrosskolor Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller

Läs mer

Nummer 7 (sept) 2013

Nummer 7 (sept) 2013 Nummer 7 (sept) 2013 Medlemsbevis istället för medlemskort När avierna för medlemsavgiften skickas ut med Reumatikervärlden nr 6 kommer vi inte längre att ha med ett tryckt medlemskort. Vi vill att medlemmarna

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Artrosskola i praktiken

Artrosskola i praktiken Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd

Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd Sammanfattning Studier visar att en av fem vuxna är anhörig till någon med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, demens, missbruk eller annan långvarig

Läs mer

Blir vården bättre med artrosregister?

Blir vården bättre med artrosregister? Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre

Läs mer

Uttalade prioriterade områden för år 2013 är. Intressepolitik NHR-fondenForskning Medlemssupport Medlemsvärvning Organisatoriska frågor

Uttalade prioriterade områden för år 2013 är. Intressepolitik NHR-fondenForskning Medlemssupport Medlemsvärvning Organisatoriska frågor Verksamhetsplan 2013 Inriktningen på 2013 års verksamhet är att försöka prioritera ett antal områden där vi lägger ner mer resurser och att vi i dessa uttalade områden har tid för god planering, genomförande

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 HR i riktning mot Halmstads kommuns vision Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 Vi har en vision! HALMSTADS VISION HAR TRE HJÄRTAN Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Förväntningar inför dagarna (från måndagen) o Inblick i framtidens äldreboende, mänskliga tekniska lösningar o Framtidssäkring beslut idag morgondagens

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Hälsoteket i Angered

Hälsoteket i Angered A K T I V I T E T S P R O G R A M V I N T ER Hälsoteket i Angered VÅR 206 25 januari 23 juni VÅ R H Ö ST S O M M A R Lina Helena Ulrika Jennifer Mageda INNEHÅLL SID Drop-in hälsa och FaR Fysisk aktivitet

Läs mer

Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2015

Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2015 Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2010-02-08 1:0 REMISSUPPLAGA Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010- Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: post@kommun.finspong.se

Läs mer

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv Det här materialet består av sammanfattad kunskap från projektet En inkluderande skola som Friends genomförde tillsammans med organisationen Underbara

Läs mer

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare. Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf Fss-manualen anordna föreningsstyrelsesamling i unf innehåll Det du håller i din hand är ett viktigt verktyg för att utveckla UNF:s föreningar och deras arbete

Läs mer

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Barnhabilitering Kalmar

Barnhabilitering Kalmar Barnhabilitering Kalmar Gruppverksamhet och kurser hösten 2014 Välkommen till barnhabiliteringen! Telefon 0480-843 00 Besöksadress Hus 48, plan 2 Lasarettsvägen 1, Kalmar Receptionens öppettider Måndag,

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplan för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplanen är framtagen av Jan Byström, SISU Idrottsutbildarna och Mattias Claesson, Riksidrottsförbundet

Läs mer

Ortopedteknik och Butik

Ortopedteknik och Butik Ortopedteknik och Butik Vårt dagliga fokus handlar om att skapa oberoende och livskvalitet för personer med rörelserelaterade problem 2 Hög tillgänglighet och omsorgsfullt bemötande I grunden handlar allt

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB

Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB Till alla medarbetare på Active Denna handbok skall fungera som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet. Den skall hjälpa oss att utveckla medarbetaren och Active. Den

Läs mer

Kvalitetsberättelse för

Kvalitetsberättelse för Kvalitetsberättelse för Vårdstyrkans Hemvård & Hemsjukvård 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015 03 28 Jennie Fogelquist, Verksamhetschef Vårdstyrkans Hemvård & Hemsjukvård www.vardstyrkan.se Datum:

Läs mer

Knäkontroll - Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast Forskningsstudie om förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare - Knäkontroll

Knäkontroll - Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast Forskningsstudie om förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare - Knäkontroll Forskningsstudie om förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare - Knäkontroll Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast Bakgrund och syfte Knäkontroll - Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4 En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren HSO Skåne rapport 2008:4 En utbildad patient HSO Skåne rapport 2008:4 Denna rapport bygger på 8 frågor till de tre patientutbildningscentrer,

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

GUIDE PATIENTERS MEDVERKAN I KVALITETSREGISTERARBETE

GUIDE PATIENTERS MEDVERKAN I KVALITETSREGISTERARBETE GUIDE PATIENTERS MEDVERKAN I KVALITETSREGISTERARBETE 1 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet för löpande lärande, förbättring,

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

IMID. Stockholm 2011 Årets tema : Livskvalitet!

IMID. Stockholm 2011 Årets tema : Livskvalitet! IMID Stockholm 2011 Årets tema : Livskvalitet! IMID Stoc Årets tem Över 50 deltagare samlades på Clarion Hotel Stockholm under IMID Summit 2011. De kom från Belgien, Danmark, Holland, Tyskland, Turkiet,

Läs mer

Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet

Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet 1. (7) Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet Inledning Detta dokument är en beskrivning av processen i ett utvecklingssamtal. I dokumentet får du en bild av utvecklingssamtalets syfte och uppbyggnad.

Läs mer

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling. Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet. Inledning När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet. Den här lektionen beskriver hur du har ett coachande förhållningssätt i utvecklingssamtalet

Läs mer

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM www.ejagarden.com STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM Ejagården är en medveten motpol till omvärldens högt ställda krav och snabba tempo. I rofylld miljö kan du utveckla din inre potential genom att stanna

Läs mer

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar

Läs mer

YRKESKRAV. www.projektcarpe.se

YRKESKRAV. www.projektcarpe.se YRKESKRAV Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kortversion med yrkeskrav och ämnesområden www.projektcarpe.se 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Effektrapportering till FRII

Effektrapportering till FRII Effektrapportering till FRII 1. Vad vill er organisation uppnå? Reumatikerförbundets vision är ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta. För att uppnå våra mål verkar Reumatikerförbundet

Läs mer

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt

Läs mer

Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB

Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB Till alla medarbetare på Active Landvetter Denna handbok är skapad för alla medarbetare på Active Landvetter AB. Handboken beskriver företagets värderingar & kultur,

Läs mer

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och

Läs mer

Livet är en magisk resa där tiden inte existerar

Livet är en magisk resa där tiden inte existerar Livet är en magisk resa där tiden inte existerar 1 Livet är en magisk resa där tiden inte existerar - för det enda som finns är nuet och i varje nytt nu skapar Du Dig själv på nytt i den mest storslagna

Läs mer

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå BESLUTSUNDERLAG 1(4) Landstingsstyrelsen Handlingsplan för medarbetarnas delaktighet Systematiskt arbete för ökad delaktighet Utifrån uppdraget som gavs i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för år 2012

Läs mer

Ordförandekonferens Ystad 16 oktober

Ordförandekonferens Ystad 16 oktober Ordförandekonferens Ystad 16 oktober Agenda Presentation Vad gör Riksbyggen? Vad kan vi göra som BRF? 2 Kort presentation 1. Min roll 2. Vilken förening 1llhör jag 3. Hur länge har jag su:t i styrelsen

Läs mer

Manual till Genomförandeplan

Manual till Genomförandeplan Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Nyckelpigan 2014-15

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Nyckelpigan 2014-15 LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Nyckelpigan 2014-15 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är reviderad under hösten 2014 och

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 6 Patienterfarenheter... 6 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...

Läs mer

Patientenkät öppenvård Samtliga enkäter Sjukgymnastik och Arbetsterapi 2010

Patientenkät öppenvård Samtliga enkäter Sjukgymnastik och Arbetsterapi 2010 1(14) 1. Man eller kvinna? 1. Man 363 44 2. Kvinna 463 56 Antal ej angivit svar: 14 av 840 (=1,67%). Antal svarande: 826. 2(14) 2. Ålder? 1. under 20 år 16 2 2. mellan 21-40 år 166 20 3. mellan 41-60 år

Läs mer

Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network

Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network Positionering 24h Positioneringslösningar för hela dygnet Partner of Clinical Services Network Positionering 24h Barn och vuxna som har svårigheter att självständigt bibehålla en stabil postural position

Läs mer

Kunskapsstödjande produkter om adhd

Kunskapsstödjande produkter om adhd Kunskapsstödjande produkter om adhd En del i en myndighetsgemensam satsning 1 Ett regeringsuppdrag inom PRIO Socialstyrelsen ska tillsammans med Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering

Läs mer

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.

Läs mer

För en stor del av Sveriges befolkning

För en stor del av Sveriges befolkning Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.

Läs mer

Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till

Läs mer

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol MEDLEMSANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP OCH NER, OCH VÄCKER

Läs mer

Utbildning i Vardagsrehabilitering. Ulrika Persson, leg sjukgymnast Kristina S Blomqvist, leg arbetsterapeut Åsele 20090820

Utbildning i Vardagsrehabilitering. Ulrika Persson, leg sjukgymnast Kristina S Blomqvist, leg arbetsterapeut Åsele 20090820 Utbildning i Vardagsrehabilitering Ulrika Persson, leg sjukgymnast Kristina S Blomqvist, leg arbetsterapeut Åsele 20090820 Vår fina kurslokal med deltagare från Duvans servicehus i Fredrika Utbildningens

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE 140808 AT-rådet Aina Norén Selberg, Alicia Edin, Charlotte Öfverman, Pehr Elfvendal INLEDNING AT-läkare ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter ha regelbunden handledning

Läs mer

Manual för att registrera i Kvalitetsregister PsykosR 2014-05-21

Manual för att registrera i Kvalitetsregister PsykosR 2014-05-21 Manual för att registrera i Kvalitetsregister PsykosR 2014-05-21 1 Förutsättningar För att logga in behöver du: 1. Ett giltigt SITHS-kort (Tjänste-ID) 2. En dator med kortläsare 3. Vara upplagd som användare

Läs mer