Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd

Transkript

1 1 (33) Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd Antagen av Samverkansnämnden 2015-XX-XX

2 2 (33) Innehållsförteckning Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd... 1 Sammanfattning... 3 Sammanställning av förslag till uppföljande uppdrag... 3 Inledning... 4 Politisk viljeinriktning för strokevården... 5 Förslag till uppföljande åtgärder Politisk viljeinriktning för lungcancervården Förslag till uppföljande åtgärder Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder Förslag till uppföljande åtgärder Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar Politisk viljeinriktning för Palliativ vård Förslag till uppföljande åtgärder Politisk viljeinriktning för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Förslag till uppföljande åtgärder Referenser... 33

3 3 (33) Sammanfattning De politiska viljeinriktningarna har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård inom regionen och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. I viljeinriktningarna formuleras uppdrag till landstingen och regionala råd. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. De politiska viljeinriktningarna beskriver också de områden som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar sig därför också till berörda regionala råd. Sex beslutade politiska viljeinriktningar är nu aktuella för uppföljning. I rapporten redovisas resultatet av uppföljningen av givna uppdrag i respektive viljeinriktning. Dessutom föreslås ett antal uppföljande åtgärder efter varje redovisning för att ytterligare stärka Samverkansnämndens politiska viljeinriktning och implementeringsarbetet av nationella riktlinjer inom Uppsala-Örebroregionen. Sammanställning av förslag till uppföljande uppdrag Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att: Öka och införa en jämlik förskrivning av statiner inom sjukvårdsregionen. Öka antalet trombolysbehandlingar. Ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet till utbildning med hjälp av Socialstyrelsens utbildningsmaterial för sjukdomsförebyggande metoder och via Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). Öka täckningsgraden av registret för Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA) Fortsätta arbetet med att förbättra resultaten av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Samverkansnämnden ger den Regionala kunskapsstyrningsgruppen uppdrag att: Kommunicera den politiska viljeinriktningens uppdrag till specialitetsråden vid ordförandeträff 2015.

4 4 (33) Inledning Den politiska viljeinriktningen utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Regionens utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer koordinerar arbetet i sjukvårdsregionen med Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Viljeinriktningarna har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården inom regionen med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. De politiska viljeinriktningarna beskriver också de områden som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar sig därför också till berörda specialitetsråd. Nedan följer en kronologisk sammanställning av beslutade politiska viljeinriktningar och landstingens/regionala gruppers omhändertagande av dessa. Sex beslutade politiska viljeinriktningar är nu aktuella för uppföljning. Övriga politiska viljeinriktningar eller nationella riktlinjer som inte är aktuella för uppföljning är antingen för gamla eller planerade för uppföljning inom en snar framtid. Notera färgkodningen för lättare översikt i dokumentet. I rapporten föreslås ett antal uppföljande åtgärder efter varje redovisning för att ytterligare stärka Samverkansnämndens politiska viljeinriktning och implementeringsarbetet av nationella riktlinjer inom Uppsala-Örebroregionen. Den regionala kunskapsstyrningen har en viktig roll i sjukvårdsregionen för att öka kvaliteten på hälso- och sjukvården och för att kunna erbjuda regionens patienter med en god vård på lika villkor. Nationell riktlinje Politisk viljeinriktning Antagen/planering Strokevård Strokevård Diabetesvård Diabetesvård Ny slutlig NR Lungcancervård Lungcancervård Sjukdomsförebyggande Sjukdomsförebyggande metoder Rörelseorganens sjukdomar metoder Rörelseorganens sjukdomar Palliativ vård Palliativ vård Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Depression och ångest Bröst-, prostata-, tjockoch ändtarmscancervård Bröst-, prostata-, tjock och ändtarmscancervård Demenssjukdom Demenssjukdom Utvärdering NR oktober 2014 Målnivåer maj 2015 Missbruk och beroende Missbruk och beroende Ny slutlig NR Astma/KOL Slutlig riktlinje kommer i höst (2015) Hjärtsjukvård Slutlig riktlinjer kommer i höst (2015) Parkinson och MS Remissversion av NR

5 5 (33) Politisk viljeinriktning för strokevården Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård som utgavs år Sedan 2009 har Socialstyrelsen publicerat en utvärdering år 2011, målnivåer för vissa av rekommendationerna samt en uppdatering av fyra rekommendationer Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden Nedan följer en sammanställning av uppdragen i viljeinriktningen. Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Västmanland har angett att samtliga uppdrag i den politiska viljeinriktningen är beslutade inom det egna landstinget. Landstinget i Värmland hade ingen systematisk process för implementering eller uppföljning av nationella riktlinjer då denna riktlinje publicerades. Uppsala och Örebro har rapporterat några givna uppdrag. Data av resultat är hämtad från Öppna jämförelser, Riks-Stroke och Swedvasc. 1. Uppdrag till landstingen att utveckla de hälsofrämjande insatserna så att rekommendationerna i de nationella riktlinjerna följs. Resultat: När denna politiska viljeinriktning antogs år 2010 var begreppet hälsofrämjande insatser fortfarande ett relativt nytt område. Sedan dess har Socialstyrelsen satt målnivåer för flera större sjukdomar och en av dem är rökstopp efter stroke. Målnivån är satt till 75 procent, inget län når just nu upp till målnivån men Dalarna ligger närmast med att få 66 procent av strokepatienterna att sluta röka efter stroke.

6 6 (33) 2. Uppdrag till landstingen att säkerställa att såväl primär- som sekundärpreventiva insatser erbjuds personer i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom. Resultat: I kvalitetsregistret Riks-stroke mäts flera variabler som handlar om sekundärprevention relaterade till rekommendationer i de nationella riktlinjerna. Det första uppdraget för stroke redovisade rökstopp. De återstående variablerna är trombocythämmande läkemedel hos patienter med hjärninfarkt utan förmaksflimmer, antikoagulantia vid förmaksflimmer och hjärninfarkt, blodtryckssänkande läkemedel och statiner efter hjärninfarkt. Det finns även målvärden satta till alla sekundärpreventiva åtgärder. Rent primärpreventiva insatser relaterade till att förebygga specifikt stroke är svårare att hitta resultat för. De flesta patienter i regionen som har drabbats av en hjärninfarkt och som inte har förmaksflimmer får trombocythämmande läkemedel. Riksgenomsnittet är 89 procent och regionen i stort ligger lika eller över riksgenomsnittet. Endast sjukhusen i Gävle och Karlskoga ligger lite lägre i sin förskrivning av trombocythämmande läkemedel jämfört med resten av sjukvårdsregionen. Sedan riktlinjernas publicering 2009 har förskrivning av antikoagulantia i samband med hjärninfarkt och förmaksflimmer ökat konstant. Nya orala antikoagulantia, NOAK, har tillkommit och erbjuder ett alternativ till Waran. Tabellen nedan visar 2013, det är förmodat att siffrorna för antikoagulationsbehandling kommer att öka markant för 2014 då NOAK likställdes med Waran inom många landsting i landet. Vid de allra flesta kliniker som vårdar patienter med akut stroke förskrivs en rimlig andel blodtryckssänkande medel ut. Det finns ett litet antal sjukhus där förskrivningen av

7 7 (33) blodtryckssänkande medel ligger klart under riksgenomsnittet. I vissa fall kan detta förklaras av en policy från sjukhuset att sätta in vissa sekundärpreventiva läkemedel först efter utskrivningen. Det bör dock noteras att tidigt insatt sekundärprevention minskar risken för återinsjuknande. Statiner efter hjärninfarkt har en hög rekommendation i riktlinjerna (prioritet 3), trots detta förskrivs inte statiner i den utsträckning som målnivån på 75 procent anger inom sjukvårdsregionen och det är framförallt stora skillnader mellan könen då män använder statiner i högre utsträckning än vad kvinnor gör. Bara ett landsting inom sjukvårdsregionen, Sörmland, lyckas nå den nationella målnivån för kvinnorna. Återinsjuknande efter stroke minskar i sjukvårdsregionen över tid, det är endast Uppsala och Gävleborg som visar en svagt ökande trend av återinsjuknande efter stroke. 3. Uppdrag till landstingen att se över organisationen av trombolysverksamheten, där tillgången till personal med adekvat kompetens och relevant utrustning beaktas. 4. Uppdrag till landstingen att sträva efter att öka andelen trombolysbehandlade. Resultat: Under 2014 sattes målnivån att 15 procent (hög) eller 10 procent (måttlig) av alla patienter med en akut, nyinsjuknad stroke ska ha trombolys. Enligt rekommendationerna ska trombolys starta inom 3 timmar från första symtom men kan även ges inom 4,5 timmar. Västmanland är det enda landstinget inom sjukvårdsregionen som når det övre målvärdet. Uppsala, Värmland, Örebro och Dalarna ligger sämst i landet med att ge trombolysbehandling till nyinsjuknande strokepatienter. Det kräver ett större arbete inom

8 8 (33) nämnda landstings organisationer för att nå målnivåerna. Tiden från symtomdebut till ankomst till sjukhus påverkas av en rad faktorer utanför sjukhuset. Till dessa hör långa avstånd till sjukhus, något som kan bidra till långa tider från symtomdebut till ankomst till sjukhus i flera av glesbygdslänen. Även den prehospitala vårdens organisation och kvalitet spelar in (t.ex. tillgång till ambulanshelikopter i glesbygden). 5. Uppdrag till landstingen att ge förutsättningar för att kunna genomföra akuta utredningar oavsett tidpunkt genom tillgång till kompetent personal, utredningsresurser och vård på strokeenhet. 6. Uppdrag till landstingen att sträva efter att andelen patienter som läggs in direkt och vårdas vid strokeenhet ökar avsevärt. Resultat: Det finns en tydlig definition på vad som kännetecknar en strokeenhet i de Nationella riktlinjerna. Vård på strokeenhet minskar tydligt dödligheten i stroke. Det är svårt att följa upp om akuta utredningar genomförs oavsett tidpunkt då detta inte mäts men den generella uppfattningen inom sjukvårdsregionen är att alla akuta strokepatienter får ett bra omhändertagande oavsett tid på dygnet. Inom Uppsala-Örebroregionen avviker dock Örebro på grund av att de inte uppfyller definitionen på strokeenhet i nuläget. Noterbart är även att vissa strokepatienter får vård på andra avdelningar än sjukhusens strokeenhet då personalbrist leder till brist på vårdplatser inom regionen. Socialstyrelsen har fastställt 90 procent som måluppfyllelse för direktinläggning på strokeenhet. Inom sjukvårdsregionen, bortsett från Örebro som saknar strokeenhet, ser resultaten förhållandevis lika ut.

9 9 (33) Många län har även utarbetat speciella direktvägar för nyinsjuknade strokepatienter där ambulansen tar patienten direkt till strokeenhet utan att gå via akutmottagningen. Detta gynnar patienterna som får tillgång till kompetent strokevård direkt och slipper långa väntetider på akuten. 7. Uppdrag till landstingen att ge förutsättningar för att öka andelen patienter som får tillgång till karotiskirurgi inom 14 dagar. Resultat: Enligt kvalitetsregistret Swedvasc får de flesta patienter tillgång till karotiskirurgi inom 14 dagar inom sjukvårdsregionen förutom Uppsala som hade en spridning på 4-27 dagar under år 2013 men 66 procent av Uppsalas patienter fick sin operation inom 14 dagar. Falu lasarett i Dalarna ligger Sverigebäst med att hela 94 procent av patienterna får operation inom 14 dagar.

10 10 (33) 8. Uppdrag till landstingen att sträva efter att täckningsgraden i Riks-Stroke uppgår till minst 80 procent. Resultat: Täckningsgraden för Riks-stroke över hela Sverige är god med hela 96 procent (reell siffra är 90 procent då det sker en viss överdiagnostisering av exempelvis ospecificerad yrsel). 9. Uppdrag till landstingen att ge verksamheterna i uppdrag att följa upp indikatorerna i de nationella riktlinjerna för strokesjukvård. Resultat: Många landsting inom regionen arbetar mycket aktivt med bland annat patientprocessorientering av strokevården och har startat strokeråd. Det är dock svårt att mäta något resultat för detta. Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Västmanland har uppgett att ett beslut har tagits kring uppdraget i det egna landstinget. 10. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att tillsammans säkerställa att kompetens finns på länssjukhusen så att patienter i behov av hemikranektomi kan, utan tidsfördröjning, föras över till regionsjukvård (specialitetsråden för neurologi, internmedicin och kirurgi).

11 11 (33) Resultat: Vid mycket stora hjärninfarkter med livshotande hjärnsvullnad kan hemikranektomi genomföras. Detta är ett neurokirurgiskt ingrepp där skallbenet temporärt lyfts bort för att ge utrymme för svullnaden så att inte livsuppehållande funktioner påverkas. Det är en mycket sällsynt behandling och endast 42 hemikranektomier rapporterades in i Sverige under Hemikranektomier är dock vanligare i norra, syd-östra och Stockholms- Gotlands-regionen så visst utrymme finns för ökning av hemikranektomier inom Uppsala- Örebroregionen. Det är dock oklart om specialitetsråden har diskuterat kompetensförsörjningen gällande detta, inget finns antecknat i specialitetsrådens minnesanteckningar angående detta. Tabellen nedan visar även trombektomi vilket är en kirurgisk metod då man går in och tar bort proppen i hjärnan. Trombektomi är prioriterat som FoU i riktlinjerna, dvs skall utföras endast i samband med godkänd forskning. 11. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att överväga möjligheterna av att utbilda fler av medicinklinikernas ST-läkare i neurologi (randutbildning). 12. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att överväga behovet av en utökning av antalet ST-block inom neurologi. Resultat: Alla berörda specialitetsråd är inte välfungerande, få möten och få årsrapporter i vilka inget nämns om att utöka ST-block eller att utbilda fler ST-läkare i neurologi. 13. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att utreda bakgrunden till de lokala skillnaderna när det gäller karotiskirurgi (specialitetsrådet för kirurgi). Resultat: Ej diskuterat i specialitetsrådet för kirurgi av vad som framgår i minnesanteckningarna. Förslag till uppföljande åtgärder Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att: Öka och införa en jämlik förskrivning av statiner inom sjukvårdsregionen. Öka antalet trombolysbehandlingar.

12 12 (33) Samverkansnämnden ger den Regionala kunskapsstyrningsgruppen uppdrag att: Kommunicera den politiska viljeinriktningens uppdrag till specialitetsråden vid ordförandeträff 2015.

13 13 (33) Politisk viljeinriktning för lungcancervården Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för lungcancervård som utgavs år Riktlinjerna omfattar 68 rekommendationer med indikatorer och även målnivåer. Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige och under 2012 insjuknade 3621 personer i lungcancer. Varje år dör ungefär 3500 personer i sjukdomen och lungcancer är därmed den cancersjukdom som tar flest liv i Sverige. Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Västmanland formulerade lokala uppdrag enligt Samverkansnämndens rekommendationer. Det specifika uppdraget att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet vad gäller rökning hade alla landsting utom ett skapat uppdrag kring. Data är hämtad från Öppna jämförelser 2014 cancersjukvård. 14. Uppdrag till landstingen att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet vad gäller rökning. Resultat: År 2011 publicerade Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och uppdrag relaterade till de riktlinjerna redovisas i följande redovisning. 15. Uppdrag till landstingen att stödja insatser för tidig upptäckt av misstänkt lungcancer. Resultat: Väntetiderna har reducerats ordentligt de senaste åren. I stort sett är väntetiderna i regionen korta eller i fas med riket. Forskning visar dock att patienterna kontaktar sjukvården många gånger innan lungcancerutredning påbörjas. Det kan vara symtom som hosta och ryggont som inte kopplas ihop med misstanke om lungcancer. Dalarna har arbetat hårt med beslutsstöd i primärvården och skapat ett snabbspår till röntgen för patienter med specifika symtom på lungcancer vilket också har gett signifikant kortare väntetider jämfört med resten av regionen, se tabellen nedan. En stor förbättringspotential och vinst för patienterna finns och det är ett bra tillfälle att ta om hand goda erfarenheter inom sjukvårdsregionen.

14 14 (33) 16. Uppdrag till landstingen att utveckla sin organisation så att alla lungcancerpatienter kan få sin behandling diskuterad och bedömd i multidisciplinära konferenser. Resultat: Sedan riktlinjerna publicerades 2011 har en kraftig ökning av multidisciplinära konferenser skett. Det är dock stor spridning inom regionen så förbättringspotential finns. Värmland utför dubbelt så många multidisciplinära konferenser jämfört med Västmanland.

15 15 (33) 17. Uppdrag till landstingen att vidareutveckla palliativ behandling och omvårdnad så att patienternas behov kan tillgodoses. Resultat: De palliativa riktlinjerna publicerades 2013, redovisning följer angående dessa senare i rapporten. 18. Uppdrag till landstingen att stödja en mer enhetlig grund för remittering av patienter i regionen. Resultat: Endast två landsting har angett att uppdraget har gått till beslut. 19. Uppdrag till Beredningsgruppen att i samråd med berörda specialitetsråd utreda hur det ökade behovet av PET-DT-undersökningar ska kunna tillgodoses inom Uppsala- Örebroregionen. Resultat: Detta uppdrag ligger nu hos den regionala kunskapsstyrningsgruppen som har bildat en arbetsgrupp. Den regionala kunskapsstyrningsgruppen har fått ett samordningsansvar genom uppdrag från Samverkansnämndens AU då det har varit svårt att få en regional samsyn kring fördelning av resurser och investeringar inom regionen.

16 16 (33) 20. Uppdrag till Beredningsgruppen att i samråd med Vårdprogramgruppen ROC (RCC) ta fram kunskapsunderlag för handlingsriktlinjer inom primärvård som avser tidiga symtom vid misstänkt lungcancer. Resultat: RCC har skapat ett regionalt vårdprogram för lungcancer men primärvårdens perspektiv saknas i vårdprogrammet. Den regionala cancerplanen fokuserar dock mer på primärvårdens allt mer viktiga roll för att upptäcka tidiga symtom på cancer. Förslag till uppföljande åtgärder Inga uppföljande åtgärder föreslås då arbete pågår inom ramen för RCC:s arbete.

17 17 (33) Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som utgavs år Riktlinjerna rekommenderar hur hälsooch sjukvården bör förebygga sjukdomar genom att stödja människors förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Majoriteten av befolkningen är positiv till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor när de tar kontakt med vården, och de flesta vill att vårdpersonalen ger stöd till förändringar i levnadsvanor i stället för att ge läkemedelsbehandling. Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden Socialstyrelsen publicerade en utvärdering 2015 som visar att många landsting har vidtagit en rad åtgärder för att stärka det sjukdomsförebyggande arbetet men att det fortfarande föreligger ett stort implementeringsarbete för att få följsamhet till riktlinjerna i sin helhet. Många landsting har först nyligen börjat dokumentera de åtgärder som ges till patienter för att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Att bygga upp nya dokumentationsrutiner tar tid, vilket gör att många landsting inte har kunnat lämna de uppgifter som efterfrågats i utvärderingen. Uppdragen i viljeinriktningen är många och intentionerna goda, dock finns det fortfarande svårigheter att samla in data och hitta samordning för gemensamma arbetsformer. 21. Uppdrag till landstingen att utveckla hälso- och sjukvårdens sjukdomsförebyggande arbete så att rekommendationerna i de nationella riktlinjerna följs. Resultat: Alla landsting i regionen har beslutat att utveckla hälso- och sjukvårdens sjukdomsförebyggande arbete. 22. Uppdrag till landstingen att säkerställa att såväl primär- som specialistsjukvården systematiskt erbjuder sjukdomsförebyggande insatser till personer med konstaterat ohälsosamma levnadsvanor. Resultat: Alla landsting utom Örebro har fattat beslut att systematiskt erbjuda sjukdomsförebyggande insatser utom Örebro där primärvården redan erbjuder detta. Svårigheter finns dock att mäta specialistsjukvårdens insatser. Samtal om levnadsvanor i primärvården redovisas i Öppna jämförelser och inget landsting avviker specifikt från rikets genomsnitt. Det finns ingen rikstäckande datainsamling för specifika insatser i nuläget. 23. Uppdrag till landstingen att se över organisationen av det sjukdomsförebyggande arbetet så att det bedrivs kostnadseffektivt. Resultat: Endast Dalarna, Gävleborg och Västmanland redovisar att uppdraget införts. Allt hälsofrämjande arbete är i grunden kostnadseffektivt så uppdraget är något otydligt och svårt att mäta på en övergripande nivå.

18 18 (33) 24. Uppdrag till landstingen att aktivt följa upp att det sjukdomsförebyggande arbetet genomförs. Resultat: Alla landsting har antagit uppdraget men svårigheter finns att få tillgång till relevanta data. Endast Värmland uppger att de har en regelbunden datalagerrapport tillkopplad. 25. Uppdrag till landstingen att för gemensam tillämpning inom regionen välja ut metoder som är granskade med avseende på evidens samt tillsammans eller var för sig erbjuda personal inom hälso- och sjukvården utbildning i dessa metoder. Resultat: Detta uppdrag är endast beslutat i Gävleborg och då det är ett uppdrag som relaterar till ett gemensamt arbete i regionen så brister det i genomförandet. 26. Uppdrag till landstingen att som mål ange att alla patienter som söker vård och som hälso- och sjukvården konstaterar har ohälsosamma levnadsvanor erbjuds relevanta sjukdomsförebyggande insatser. Resultat: Att levnadsvanor diskuteras är konstaterat. Enligt Socialstyrelsens utvärdering upplever dock vårdpersonalen att de behöver mer utbildning för att kunna ge effektiv rådgivning. 27. Uppdrag till landstingen att som mål ange att 90 procent av gravida, ammande, föräldrar till små barn samt personer som ska genomgå en operation får tillgång till sjukdomsförebyggande metoder. Resultat: Några landsting har infört krav på rökstopp inför operation. Screening för riskbruk av alkohol sker i genomsnitt på 90 procent av alla blivande mammor i regionen. Endast Dalarna avviker som bara har en screeningfrekvens på 65 procent. Det är oklart vilka insatser som erbjuds om riskbruk upptäcks. Screening av rökning och snusning vid veckors graviditet sker även i alla landsting. För Värmland saknas data. I Uppsala är det bara 3 procent av alla kvinnor som använder tobak och i Dalarna är det hela 7 procent som använder tobak vid veckors graviditet.

19 19 (33) 28. Uppdrag till landstingen att gemensamt välja ut indikatorer för redovisning, uppföljning och jämförelse. 29. Uppdrag till landstingen att bidra till nationell utveckling av jämförbara redovisningar av indikatorerna för det sjukdomsförebyggande arbetet. 30. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden föreslå hur det sjukdomsförebyggande arbetet bör utformas, stödjas och länkas samman med rekommendationerna i övriga nationella riktlinjer. 31. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden ge förslag på val av gemensamma, evidensbaserade metoder för regionen. 32. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden föreslå möjligheter och lämplighet att göra gemensamma utbildningsaktiviteter. 33. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden lämna förslag på införande av sjukdomsförebyggande moment i utbildningstjänstgöringen för AT- och ST-läkare. 34. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden föreslå vilka av de kvalitetsindikatorer som anges i riktlinjerna som bör tillämpas gemensamt inom regionen. 35. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden beskriva behov av fortbildning för personalen om sjukdomsförebyggande metoder och dess tillämpning. 36. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden bidra till utveckling och tillämpning av redovisningssystem. Resultat: Ovanstående uppdrag har varit svåra att följa upp då data och resultat för regionalt samarbete saknas. Socialstyrelsen har haft en nationell kontaktpersongrupp med representanter från alla landsting som träffats regelbundet för att utveckla arbetet med sjukdomsförebyggande metoder. Det har varit en nationell samordning där alla insett svårigheterna med att implementera riktlinjen i hälso- och sjukvården då det berör alla hälso- och sjukvårdsverksamheter. Det har medfört att ett regionalt samarbete inte bedömts att tillföra något. Socialstyrelsen har följt upp riktlinjen utifrån indikatorerna och kommer även göra det i maj 2015 och varje år framåt. Det innebär att alla landsting bör bygga upp sin dokumentation så att det ska gå att rapportera. Det blir ett nationellt sammanhållet arbete men inte något specifikt för regionen. Samma sak gäller kompetensutveckling. Socialstyrelsen har finansierat utbildningsmaterial och gett medel till professionsnätverken för att ta fram material och hålla kurser. Inget specifikt regionalt samarbete är planerat i nuläget.

20 20 (33) Förslag till uppföljande åtgärder Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att: Ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet till utbildning med hjälp av Socialstyrelsens utbildningsmaterial för sjukdomsförebyggande metoder och via Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS).

21 21 (33) Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar som utgavs år Riktlinjerna innehåller rekommendationer om vård vid sjukdomar i rörelseorganen: osteoporos, artros, inflammatorisk ryggsjukdom och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och reumatoid artrit. Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden kompletterades riktlinjen med tre ytterligare rekommendationer och Socialstyrelsen publicerade hösten 2014 en utvärdering av landstingens följsamhet till riktlinjerna. Sjukdomar i rörelseorganen får ofta omfattade konsekvenser. För den enskilde kan det innebära försämrad livskvalitet i form av smärta, minskad rörlighet, förlust av oberoende och minskat välmående i allmänhet. Dessa sjukdomar står också för en stor del av den totala vårdkonsumtionen. Uppskattningsvis procent av alla läkarbesök i primärvården orsakas av besvär i skelett, leder och muskler. Nästan alla landsting har fattat beslut enligt Samverkansnämndens rekommendation. 37. Uppdrag till landstingen att anta som mål att täckningsgraden för rapportering till kvalitetsregister vid utgången av 2013 i genomsnitt är 80 procent där 70 procent är lägsta acceptabla målvärde för en enskild enhet. Resultat: Tre nationella kvalitetsregister registrerar uppgifter som relaterar till rörelseorganens sjukdomar. De är: Svensk reumatologis kvalitetsregister (SRQ), Bättre omhändertagande av artros (BOA) och Svenska Höftprotesregistret. SRQ är ett av få kvalitetsregister i Sverige där patienterna själva rapporterar sin upplevelse i registret. Detta kan ske hemifrån eller i väntrummet. Täckningsgraden för SRQ är relativt god i regionen.

22 22 (33) BOA-registret syftar till att utvärdera och återkoppla effekten av ett strukturerat omhändertagande av patienter med artros i höft eller knä, s.k. artrosskola. En ökning av täckningsgraden inom Uppsala-Örebroregion är att önska men försvåras av att användarna upplever att det är tidsödande att registrera i registret. 38. Uppdrag till landstingen att införa Socialstyrelsens rekommendationer för rörelseorganens sjukdomar. Resultat: Samtliga landsting beslutade om att införa Socialstyrelsens rekommendationer. Gävleborg var det enda landsting som specifikt har angett att man avsatte 12 miljoner kronor extra för att täcka den kostnadsökning som läkemedelsrekommendationerna i riktlinjerna förväntades medföra. 39. Uppdrag till landstingen att ge berörda verksamheter i uppdrag att följa upp sina resultat utifrån indikatorerna i de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar. Resultat: Dalarna, Västmanland och Värmland har uppgett att uppdrag getts inom det egna landstinget att verksamheterna ska följa upp riktlinjernas indikatorer. Djupare analys i form av t.ex. enkäter behövs dock för att få en ordentlig återkoppling om indikatorerna följs upp. En svårighet att följa upp är att landstingen inte förfogar över alla datakällor som indikatorerna är kopplade till. 40. Uppdrag till det regionala läkemedelsrådet att sammanställa kostnaderna för Tumour necrosis factor-hämmare (TNF-hämmare) 2011, i regionen och i respektive landsting. 41. Uppdrag till regionens läkemedelsråd att följa upp kostnadsutvecklingen av läkemedel för de berörda vårdområdena. Resultat: Läkemedelsrådet har sammanställt kostnaderna för TNF-hämmare och följt kostnadsutvecklingen inom regionen. Uppsala-Örebroregionen har ökat sin förskrivning men i lägre grad än riket. Inom regionen så är Uppsala det enda län som ökat sina kostnader i motsvarande grad som riket. 42. Uppdrag till det regionala utbildningsrådet att inventera antalet reumatologer i regionen och respektive landsting. 43. Uppdrag till det regionala utbildningsrådet att se över personalförsörjning gällande reumatologer. Resultat: Uppdraget är överlämnat men återrapportering från det regionala utbildningsrådet saknas. Förslag till uppföljande åtgärder Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att: Öka täckningsgraden av BOA-registret

23 23 (33) Politisk viljeinriktning för Palliativ vård Den politiska viljeinriktningen är baserad på ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede och innehåller vägledning, rekommendationer, termer och definitioner samt indikatorer och publicerades år Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden Alla landsting i regionen har fattat beslut enligt Samverkansnämndens rekommendationer om uppdrag. Svenska Palliativregistrets syfte är att successivt utveckla den palliativa vårdens kvalitet, oavsett vilken vårdgivaren är. Registrering i Palliativregistret sker efter att patienten avlidit av den vårdpersonal som tagit om hand om patienten, både inom kommuner och landsting. 44. Uppdrag till landstingen att vid överenskommelser med kommunal vård och omsorg särskilt beakta barnens perspektiv, både som patient och närstående. Resultat: Alla landsting har angett att beslut har tagits att alla överenskommelser särskilt ska beakta barnens perspektiv. Den regionala cancerplanen rekommenderar även att det särskilda barnperspektivet beaktas i enlighet med FNs barnkonvention. Många landsting har arbetat specifikt med implementering av FNs barnkonvention med stöd av SKL. 45. Uppdrag till landstingen att samverka med kommunerna för att utveckla den palliativa vården oavsett diagnos och ålder, till exempel genom överenskommelser. Resultat: Alla landsting uppger att man har beslutat enligt Samverkansnämndens rekommendation. RCC har även rekommenderat landstingen att bilda lokala palliativa råd för att underlätta samverkan med kommunerna. 46. Uppdrag till landstingen att följa Socialstyrelsens kunskapsstöd för palliativ vård som omfattar vägledning och nationella riktlinjer. Resultat: Alla landsting har beslutat enligt Samverkansnämndens rekommendation. Implementeringsarbeten har skett i många fall via SKL:s satsning Bättre liv för sjuka äldre där God vård i livets slutskede var ett av de fem områden som prioriterades särskilt. Många förbättringar har skett inom den palliativa vården de senaste åren men det finns fortfarande mycket kvar att arbeta med. Resultaten i regionen ligger i stort lika, det är inget landsting som har lyckats med att redovisa ett klart bättre resultat än andra landsting i regionen. Nedanstående diagram visar landstingens redovisning av brytpunktssamtal i livets slutskede.

24 24 (33) Tusentals läkare i landet har under SKL:s satsning erhållit utbildning i brytpunktsamtal. Ett brytpunktsamtal där information förmedlas att patienten befinner sig i livets slutskede, att patienten inte gagnas av livsförlängande terapier och att den fortsatta vården är inriktad på livskvalitet och symtomlindring, bör ledas av behandlingsansvarig läkare. Detta har bidragit till en positiv utveckling av information till personer i livets slutskede, särskilt i SÄBO. Nedanstående tabell redovisar hur brytpunktssamtalen har ökat i Sverige sedan satsningen startade men det är fortfarande många patienter och närstående som inte får ta del av ett brytpunktssamtal.

25 25 (33) 47. Uppdrag till landstingen att anta som mål att täckningsgraden för rapportering till palliativ registret vid utgången av 2013 i genomsnitt 80 procent och där 70 procent är lägsta acceptabla målvärde för en enskild berörd enhet. Resultat: Regionen har en bra täckningsgrad men har en liten bit till att nå för att nå målet i det givna uppdraget. Observera att bilden nedan visar täckning för både landsting och kommun. Täckningsgrad Palliativregistret Uppdrag till landstingen att respektive landsting ger berörda verksamheter i uppdrag att följa upp sina resultat utifrån de sex indikatorerna i kunskapsstödet för god palliativ vård. Resultat: Palliativregistret redovisar Socialstyrelsens sex indikatorer i spindeldiagram. Nedan visas respektive landstings spindeldiagram och det är inte mycket som skiljer i resultat, samma förbättringsområden gäller för alla landsting; munhälsa, brytpunktssamtal, smärtskattning och symtomskattning.

26 26 (33)

27 27 (33)

28 28 (33) 49. Uppdrag till det regionala cancercentrat (RCC) att ge vårdprogramgruppen för palliativ vård i uppdrag att definiera olika former av handledning utifrån de behov som finns för allmän och specialiserad palliativ vård, oavsett diagnos och utifrån kommunernas och landstingens förutsättningar och behov. Resultat: Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för god palliativ vård anger att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda samtlig personal inom vård och omsorg fortbildning och handledning i palliativ vård i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet hos patienter i livets slutskede. Vårdprogramgruppen för palliativ vård har redovisat en utförlig rapport av handledning och dess innebörd och olika nivåer. Det är oklart om rapporten har kommunicerats lokalt i de palliativa råden. 50. Uppdrag till det regionala cancercentrat (RCC) att utifrån det nationella kunskapsstödet och nationella vårdprogrammet, ta fram förslag på utbildningsplaner. 51. Uppdrag till det regionala utbildningsrådet att se över möjligheterna till samarbete gällande fortbildning och handledning utifrån föreslagna utbildningsplaner. Resultat: Utbildningsplanerna redovisas i den regionala cancerplanen Uppdrag till det regionala utbildningsrådet att arbeta för att ge läkare möjlighet att erhålla den kommande grenspecialiteten palliativ medicin genom tjänstgöring och fortbildning inom regionen. Resultat: Införandet av den nya grenspecialiteten palliativ medicin är i beredningsstadiet och utbildningsrådet avvaktar specialitetsindelning. Förslag till uppföljande åtgärder Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att: Fortsätta arbetet med att förbättra resultaten av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer.

29 29 (33) Politisk viljeinriktning för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni och är baserad på två nationella riktlinjer: Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden Utvärderingens huvudsakliga syfte har varit att belysa kvaliteten och effektiviteten i vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa. Socialstyrelsen har visat att det finns obefogade skillnader mellan grupper i befolkningen när det gäller tillgången till olika insatser och åtgärder som rör hälsa och levnadsvillkor. Socialstyrelsens utvärdering av psykiatriområdet visar att personer med psykisk sjukdom riskerar bristfällig behandling om de har samtidiga kroppsliga sjukdomar, och riskerar därmed att få en sämre hälsa och att de riskerar att dö i förtid. Detta bekräftas också i den aktuella utvärderingen att personer med psykisk ohälsa riskerar att få sämre hälsa, ökad dödlighet och sämre levnadsförhållanden jämfört med befolkningen i övrigt. Socialstyrelsen konstaterar att patienterna och brukarna inte får tillgång till kunskapsbaserad vård och omsorg i den omfattning som behövs. En hälsoinriktad hälso- och sjukvård fokuserar på i vilken mån vårdens samlade insatser bidrar till att ge befolkningen och enskilda bättre hälsa. Det gäller att minska dödligheten och sjukligheten, förbättra funktionsförmågan samt öka välbefinnandet och den hälsorelaterade livskvaliteten hos personer med psykisk ohälsa. Alla landsting i regionen har antagit Samverkansnämndens rekommendationer. Staten har sedan 2007 genomfört flera satsningar inom området psykisk hälsa. Just nu pågår även regeringens PRIO-satsning ( ) som innebär att de nationella kvalitetsregistren ska bli en självklar del av psykiatrins uppföljning- och utvecklingssystem. 53. Uppdrag till landstingen att följa Socialstyrelsens kunskapsstöd för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni som omfattar nationella riktlinjer samt nationell utvärdering. Resultat: Alla landsting har fattat beslut kring att följa ovanstående kunskapsstöd. 54. Uppdrag till landstingen att utveckla samverkan och rutiner för hur kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa kan förebyggas, upptäckas och behandlas inom primärvården, psykiatrin och somatisk specialiserad vård. Resultat: Personer med psykisk ohälsa har större risk för att dö i somatiska sjukdomar jämfört med personer som inte har psykiatrisk ohälsa. Den somatiska vården och psykiatrin måste samverka kring patienterna för att ge rätt vård i tid. Många patienter med psykiatriska

30 30 (33) svårigheter har även problem med metabolt syndrom, lider av bieffekter av psykofarmaka och använder alkohol och tobak mer än personer utan psykiatrisk bakgrund. Insatserna kräver individanpassning och samverkan i alla nivåer från primärvård till specialistvård och det är viktigt att rutiner utarbetas. Sörmland har enligt tabellen bäst resultat i sjukvårdsregionen. 55. Uppdrag till landstingen att ge berörda verksamheter i uppdrag att ha rutiner för bedömning av risk för självmord. Resultat: Brister som identifierats i utvärderingen är att det inte görs systematiska självmordsbedömningar i tillräckligt hög utsträckning, ofullständig dokumentation och att verksamheten inte följt de egna regionala vårdprogrammen. Primärvården är en viktig del i bedömning av risk för självmord då Socialstyrelsens utvärdering visar att 60 procent av de personer som begick självmord år 2010 inte hade vårdats på psykiatrisk klinik året innan självmordet. Antal självmord per invånare ser ungefär likadant ut i hela regionen förutom Örebro och Västmanland som påvisar en något förhöjd grad av självmord sett till antal innevånare. Västmanland har startat ett speciellt projekt med anledning av detta och Örebro har en utarbetat en handlingsplan för att förebygga självmord och minska psykisk ohälsa.

31 31 (33)

32 32 (33) 56. Uppdrag till landstingen att se till att hälso- och sjukvården vidtar åtgärder för att minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa. Resultat: Flera landsting arbetar aktivt med att integrera somatisk vård i psykiatrin och vice versa med att till exempel skapa rutiner kring metabolt syndrom. Det är svårt att se direkt resultat av uppdraget då det är ett effektmått i dödligheten som kan ses över tid. 57. Uppdrag till landstingen att ge berörda verksamheter i uppdrag att se över och anpassa sina rutiner för förebyggande läkemedelsbehandling med litium för personer med bipolär sjukdom enligt rekommendationerna i Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Resultat: Detta är en av de satsningar som PRIO-projektet har prioriterat och det arbetas aktivt med detta i de flesta landsting. Vi har tyvärr ingen möjlighet att se hur användningen ser ut idag jämfört med hur det såg ut när utvärderingen publicerades då data ligger i Läkemedelsregistret och Patientregistret hos Socialstyrelsen. 58. Uppdrag till specialitetsråden i vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt allmänmedicin att gemensamt verka för ökad samverkan inom utbildning, metodutveckling och forskning. Resultat: Nämnda specialitetsråd har inte samverkat kring utbildning men gemensam forskning inom ämnet pågår inom Uppsala-Örebroregionen. Förslag till uppföljande åtgärder Inga förslag till uppföljande åtgärder.

33 33 (33) Referenser Bättre omhändertagande av patienter med artros. (2015). BOA-registret. Hämtad 14 april, 2015, från BOA:s hemsida, Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro. (2015). Flertal årsrapporter. Hämtade 15 april, 2015, från RCC:s hemsida, Riksstroke. (2014). Riksstrokes årsrapport för 2013-års data. Hämtade löpande mars 2015, från Riksstrokes hemsida, Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen. (2015). Politiska viljeinriktningar och organisation (flera). Hämtat löpande januari-april 2015, från Samverkansnämndens hemsida, Socialdepartementet. (2012). PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Hämtad 14 april, 2015, från Regeringen hemsida, Socialstyrelsen. (2015). Socialstyrelsens nationella riktlinjer (flera). Hämtat löpande januariapril 2015, från Socialstyrelsens hemsida, Socialstyrelsen. (2015). Socialstyrelsens nationella utvärderingar (flera). Hämtat löpande januari-april 2015, från Socialstyrelsens hemsida, Sveriges kommuner och landsting. (2014). Öppna jämförelser: hälso- och sjukvård Hämtat löpande januari-april 2015, från SKL:s hemsida, Svenska Palliativregistret. (2014). Realtidsrapporter. Hämtade 14 april, 2015, från Palliativregistret, Svensk reumatologis kvalitetsregister (SRQ). (2014). Om SRF. Hämtad 14 april, 2015, från SRQ:s hemsida,