Resultat Smärtkliniken

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Resultat :44 127

2 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad av Smärtmottagningen. Mättillfälle 1 gång per år. NRS 0-3 i vila 70,1 % 63,0 % 39,0 % Analys: Sjukhuset har som målsättning att patienter ska ha Numeric Rating pain Scale (NRS) <4, vilket 70 % av de tillfrågade patienterna har uppgivit. Detta är en förbättring jämfört med tidigare år. Smärtombuden som genomförde journalgranskningen angav följsamhet till smärtskattning, bedömde smärttyp (akut-, cancer- och långvarig smärta) och om smärtstillande läkemedel getts de senaste tolv timmarna. Planerade förbättringsåtgärder: Att med fortsatt riktad smärtutbildning mot slutenvården förbättra andelen patienter med NRS 0-3 i vila. Punktprevalens dokumentation postoperativ smärta Datakälla: Rapport- och uppvakningsbladet (del av anestesijournalen), övervakningskurvan på IVA och journalen för avancerad postoperativ smärtlindring. Smärtombud på berörda enheter och sjuksköterska från granskade dokumentationen av smärta utifrån klinikspecifika riktlinjer och dokumenterade tre vårdpass. Uppnådd andel dokumenterade smärtskattningar av klinikspecifika mål Postop Dagop 56 % 67 % 75 % Postop Centralop 94 % 92 % 91 % Kir.klin 32,7 % 48 % 34 % Ort.klin. 59,1 % 20 % 38 % genomföras för att förbättra resultatet, och en diskussion föras med klinikledningen på berörda kliniker för att bedöma vilken förändringsprocess som behöver initieras. Uppföljning av NRS-skattning hos patienter med EDA Datakälla: QlikView samt Cosmic NRS NRS NRS Analys: Smärtmottagningens sjuksköterskor eller läkare följer vardagar upp alla patienter med epiduralkateter (EDA). Patienterna följs bland annat upp avseende smärtskattning i rörelse, mobilisering samt eventuell biverkan av behandling. Antalet patienter med EDA var 420 (207 män och 213 kvinnor), vilket var fler än (n=219). Detta beror på att applikationen där dessa mätningar kunde göras utvecklades under och innehåller därför inte hela underlaget för. De patienter som inte kan ange smärtskattning mellan 0-10 bedöms enligt beteendeskala. I tabellen visas inte patienter skattade med beteendeskalan. Övervakningsdokumentation för EDA görs i Cosmic journaltabell. Tabellen tydliggör hur patienten upplever sin smärta, dosjusteringar och eventuella biverkningar. Resultatet visar att 76 % (n=319) av patienterna med EDA smärtskattar NRS 0-3, vilket tyder på att patienternas postoperativa smärtupplevelse är relativt god. Patienter som upplever en hög smärta, VAS 7-10, beror oftast på att epiduralkatetern inte fungerar optimalt eller att bolusdos ännu inte har getts. Åtgärder för att förbättra smärtlindringen görs efter att NRS-skattningen är gjord. Då punktprevalensen i smärta förbättrats i år jämfört med och tyder detta på att NRS-skattningen har varit välfungerande under året. Planerade förbättringsåtgärder: Fortsatt smärtutbildning för nyintroducerade sköterskor görs kontinuerligt där tonvikt läggs på vikten att NRS-skatta patienterna. Kommentar: Trots vissa förbättringar är resultatet inte tillfredsställande varför fortsatta utbildningsinsatser kommer att KVALITETSREDOVISNING 128

3 Öppenvården nationellt register över smärtrehabilitering (nrs) EQ-5D VAS (visuell analog skala beskrivande livskvalitet) Datakälla: Nationellt Register över Smärtrehabilitering (NRS) Registeransvarig: Karsten Ahlbeck VAS mätning ,7 37 VAS mätning ,6 42 Förändring 20% 7,50% 13,50% Samma patienter ingår i mätning 1+2 Mätning 1: Vid nybesöket. Mätning 2: Vid avslut, om vårdtiden är > 2 månader. Analys: Det självuppskattade hälsotillståndet för Smärtrehabiliteringens patienter ligger på 40, vilket är lågt i förhållande till medelvärdet hos normalbefolkningen som är 85. För Smärt rehabiliteringens patienter ökade värdet med 20 % till 52 vid avslut, men hade ett bortfall i mätning 2 på 58 %. Ökningen av hälsotillståndet jämfört med föregående år kan tyda på effekter av en ytterligare utvecklad team- och programorienterad rehabilitering. nationellt register över smärtrehabilitering (nrs) EQ-5D Index Datakälla: Nationellt Register över Smärtrehabilitering (NRS) Registeransvarig: Karsten Ahlbeck EQ-5D Index Resultat Antal svar Resultat Antal svar Resultat Smärtrehab mätning 1 0, , ,17 Smärtrehab mätning 2 0, , ,24 Samma patienter ingår i mätning 1+2 Mätning 1: Vid nybesöket. Mätning 2: Vid avslut, om vårdtiden är > 2 månader. Analys: Patienterna har vid nybesöket på Smärtrehabiliteringen en låg hälsonivå. Det självuppskattade värdet på hälsa har fördubblats vid avslut, men är fortfarande klart under normalvärdet för den svenska befolkningen som är 0,8. EQ-5D Index är vid avslut högre än tidigare år, och skillnaden jämfört med besök ett har dessutom ökat jämfört med både och. Svarsfrekvensen var c:a 42 % vid avslut. Ökningen av index jämfört med föregående år kan tyda på effekter av en ytterligare utvecklad team- och program orienterad rehabilitering. Planerade förbättringsåtgärder: Att öka andelen ifyllda formulär vid nybesök och avslut genom information till vårdgivare och patienter om nyttan med uppföljning av våra resultat. KVALITETSREDOVISNING 129

4 Öppenvården nationellt register över smärtrehabilitering (nrs) Patientformulär Datakälla: Nationellt Register över Smärtrehabilitering (NRS) Registeransvarig: Ångest skala Ångest andel Depression skala Depression andel SF-36 Index Fysisk hälsa(pcs) SF-36 Index Psykisk hälsa (MCS) Smärtrehabiliteringen mätning 1 (n=371) Smärtrehabiliteringen mätning 2 (n=155) % % % % % % % % % % % % Samma patienter ingår i mätning 1+2 Mätning 1: Vid nybesöket. Mätning 2: Vid avslut, om vårdtiden är > 2 månader. Analys: På Smärtrehabiliteringen skattade 66 % av patienterna på eller över normalgränsen 8 (ref Bjelland et al) på S (Hospital Anxiety and Depression Scale) för depression och 72 % på eller över normalgränsen för ångest vid mätning 1. Vid mätning 2 var andelen som svarade på eller över normalgränsen 45 % för depression och 51 % för ångest vilket visar på en förbättring. Bjelland, I; et al (2002). The validity of the Hospital Anxiety and Depression Scale. An updated literature review. Journal of Psycho somatic Research 52 (2): SF-36 används för att mäta självuppskattad hälsorelaterad livskvalitet. SF-36 visar personers tillstånd och begränsning i vardagen och består av 8 delskalor med 36 frågor. Skalorna summeras till två övergripande hälsoindex, fysisk hälsa, (PCS) och psykisk hälsa (MCS), inom parentes har de amerikanska förkortningarna för respektive index angivits (ref Sullivan et al). Efter genomgången rehabilitering skattar patienterna ett högre index på såväl fysisk som psykisk hälsa. Den psykiska hälsan har ökat mer än den fysiska vilket kan tyda på att patienterna har fått verktyg för att kunna hantera sin smärta. Sullivan et al., (1995) The Swedish SF-36 Health Survey-I. Evaluation of data quality, scaling assumptions, reliability and construct validity across general populations in Sweden. Social Science & Medicine, 41, Planerade förbättringsåtgärder: Att öka antalet ifyllda formulär vid mätning 1 och 2 genom information till vårdgivare och patienter om nyttan med uppföljning av våra resultat. KVALITETSREDOVISNING 130

5 Klinikgemensamma resultat Föreläsningar genomförda av Regelbundna föreläsningar har genomförts på KKC, Kliniskt kompetenscentrum, och har vänt sig till sjukvårdspersonal under ämnet basal smärtbehandling. Undervisning har även riktats till sköterskor inom kompetenskort smärta. På Kirurg-, Ortoped- och Medicinklinikerna har föreläsningar skett på läkarmöten och smärta ingår i AT-läkarnas introduktionsvecka. AT-läkarna har även fått lunchföreläsningar på ämnet smärtbehandling. Riktad undervisning till sjukhusets sjukgymnaster har genomförts vid två tillfällen under. Varje månad har en Smärtinformation för patienter och anhöriga. Utanför sjukhuset har föreläst på ett flertal vårdcentraler inom SLL. Kliniken har haft en föreläsning på SKL:s patientsäkerhetsdagar. Kompetenskort Smärta Datakälla: Rapportering från aktuellt smärtombud. Täckningsgrad: Registeransvarig: Andel sjuksköterskor med Kompetenskort Smärta Andel 95 % Planerade förbättringsåtgärder: Fortsatta KKC-föreläsningar och riktad information till vårdavdelningar om vikten av kompetenskortet. Telefontillgänglighet Datakälla: Tele-Q, ett datorbaserat telefonsystem under öppettiden Antal uppringda samtal: Andel samtal uppringda inom intervallet +/- 10 min: 92 % 90 % 93 % Totalt antal inkomna samtal till kliniken är Här ingår återbud, intalade meddelanden där ingen uppringning görs enligt överenskommelse samt knappval med inläst informationsmeddelande. Analys: Målsättningen för var att öka andelen uppringda samtal inom intervallet, vilket lyckats. Andelen inkomna samtal har minskat med 31 % vilket ses vara resultatet av att patienterna även har möjlighet att kontakta kliniken via MVK (Mina vårdkontakter). Av det totala antalet inkomna ärenden, både TeleQ och MVK, har 14 % inkommit via MVK, vilket är en ökning med 5 % jämfört med föregående år. Målsättningen för 2015 är att behålla andelen uppringda samtal inom intervallet genom kontinuerlig uppföljning av uppringda samtal och kartläggning av inkomna ärenden. Målsättningen är också att öka antalet inkomna ärenden i MVK genom att ge utökad skriftlig och muntlig information till patienter. Planerade förbättringsåtgärder: öka antalet inkomna ärenden i MVK genom att ge utökad skriftlig och muntlig information till patienter. 96 % 80 % % Analys: För att öka patientsäkerheten vid avancerad postoperativ behandling har Capio S:t Görans Sjukhus på de opererande klinikerna infört Kompetenskort Smärta. Syftet är att tydliggöra de kunskaper som krävs av sjuksköterskor som vårdar patienter med avancerad postoperativ behandling. Resultatet visade att under året har 96 % av sjuksköterskor vid opererande kliniker fått kompetenskortet. För att nyanställda sjuksköterskor vid de opererande enheterna tidigt ska få Kompetenskort Smärta hålls varje månad, på KKC, en föreläsning i avancerad postoperativ smärtbehandling samt utbildning på smärtpumpen. Målsättningen är att under kommande år ska alla berörda sköterskor ha Kompetenskort Smärta. KVALITETSREDOVISNING 131

6 Klinikgemensamma resultat Patientenkät Datakälla: Enkäten genomförs i samarbete med Institutet för kvalitetsindikatorer, Indikator. Undersökningen genomfördes som en postal enkät, men med möjlighet att svara även via ett webbgränssnitt. Resultaten redovisas som PUK (patientupplevd kvalitet), i intervallen där så höga siffror som möjligt är eftersträvansvärda Täckningsgrad: 276 enkäter utskickade. Svarsfrekvens 42 % Planerade förbättringsåtgärder: Under regelbundna personalmöten gås förbättringsområden igenom vilket skall förbättra Indikatorresultatet. Ökad fokus på patientens egna insatser görs vilket bör höja delresultatet upplevd nytta. Analys: Flertalet patienter har långvarig smärtproblematik samt psykisk ohälsa och beskriver ofta dåliga erfarenheter av vård och myndigheter. Det finns tyvärr ingen annan smärtmottagning att jämföra klinikens siffror med och därför jämförs med all annan öppenvård inom SLL och nationellt. Mot bakgrund av patienternas komplexa situation bedöms resultatet som bra. Smärtrehabiliteringens och Smärtmottagningens resultat skiljer sig åt. Det kan till viss del förklaras av att patienterna på Smärtrehabiliteringen ofta har en högre psykisk ohälsa än Smärtmottagningens patienter. Fokus har under året legat på bland annat patientens upplevelse av delaktighet i vården. Genom åtgärdsplaner som tas fram tillsammans med patienten framkommer att upplevelsen av delaktighet ökar. Kliniken har även arbetat med ökad tillgänglighet samt vikten av bemötande. Medarbetarna är väl insatta i resultatet som tillsammans med de fria kommentarerna följs upp och kommuniceras månadsvis Patientenkät Indikator Öppenvård - PUK 100 Smärtklin. Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Helhetsintryck Rekommendera Smärtklin. KVALITETSREDOVISNING 132