Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga

2

3 Innehåll 1. Generellt om indikatorerna Förteckning över indikatorerna Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Övergripande indindikatorer för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd... 29

4 Generellt om indikatorerna Generellt om indikatorerna Socialstyrelsen har tagit fram fjorton nationella indikatorer för Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Tolv av dessa är i dag möjliga att mäta med hjälp av befintliga datakällor som uppdateras kontinuerligt. Socialstyrelsen har fokuserat på ett begränsat antal indikatorer som ligger till grund för att följa upp rekommendationerna i riktlinjerna. Indikatorerna berör framför allt antipsykotisk läkemedelsbehandling, och dessutom har några indikatorer utarbetats som speglar medellivslängd, behandling vid hjärtinfarkt bland personer med schizofreni samt mått som belyser individanpassad vård. Rekommendationerna bör (i de flesta fall) kombineras med psykosociala insatser som beskrivs i Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd De indikatorer som utarbetades i riktlinjerna för psykosociala insatser speglar olika aspekter av god vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, och kompletterar därmed indikatorerna i riktlinjerna för antipsykotisk läkemedelsbehandling. 4 INDIKATORER, BILAGA

5 Förteckning över indikatorerna Förteckning över indikatorerna Socialstyrelsen har tagit fram följande indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd: Indikator 1 Indikator 2 Indikator 3 Indikator 4 Indikator 5 Indikator 6 Indikator 7 Indikator 8 Indikator 9 Behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Läkemedelsbehandling med aripiprazol, olanzapin eller risperidon bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Läkemedelsbehandling med klozapin bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utan suicidalt beteende Läkemedelsbehandling med olanzapin eller risperidon vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Läkemedelsbehandling med paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Läkemedelsbehandling med sertindol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni med svårbehandlade symtom Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och suicidalt beteende Samtidig behandling med läkemedel mot extrapyramidala biverkningar vid behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd INDIKATORER, BILAGA 5

6 Generellt om indikatorerna Indikator 10 Läkemedelsbehandling med risperidon i depåform bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och samsjuklighet med missbruk eller beroende Socialstyrelsen har tagit fram följande övergripande indikatorer för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd: Indikator 11 Indikator 12 Utvecklingsindikator 13 Utvecklingsindikator 14 Förväntad återstående medellivslängd bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd samt i totalbefolkningen Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd samt i totalbefolkningen Respekt och hänsyn i bemötande bland patienter inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård Delaktighet i beslut om vård och behandling bland patienter inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård 6 INDIKATORER, BILAGA

7 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 1. Behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer med antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, procent. Att behandlas med antipsykotiskt läkemedel, oavsett om det är FGA eller SGA, har fått högsta prioritet i riktlinjernas rekommendationer (prioritet 1). Den samlade forskningen ger belägg för att kontinuerlig behandling har effekt på psykotiska symtom och minskar risken för för tidig död, i framför allt självmord, jämfört med ingen behandling. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 1 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut antipsykotiska läkemedel på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället a) oavsett beredningsform b) då något eller några av uttagen är i depåform. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplexform Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad Vanföreställningssyndrom Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild Akut schizofreniliknande psykos Annan akut vanföreställningssyndrom Andra specificerade akuta och övergående psykoser F200 F201 F202 F203 F205 F206 F208 F209 F220 F228 F229 F230 F231 F232 F233 F238 INDIKATORER, BILAGA 7

8 Akut och övergående psykos, ospecificerad Schizoaffektivt syndrom, manisk typ Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ Schizoaffektivt syndrom, blandad typ Annat specificerat schizoaffektivt syndrom Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat Andra icke organiska psykotiska störningar Ospecificerad icke organisk psykos F239 F250 F251 F252 F258 F259 F289 F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum. Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel Antipsykotiska läkemedel exklusive litium ATC-kod N05A exklusive N05AN01 Datakällor Felkällor Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsområde Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 8 INDIKATORER, BILAGA

9 2. Läkemedelsbehandling med aripiprazol, olanzapin eller risperidon bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel nyinsjuknade personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med aripiprazol, olanzapin eller risperidon, procent. Behandling med såväl aripiprazol som olanzapin och risperidon i peroral form har fått hög prioritet i riktlinjernas rekommendationer (prioritet 2). Aripiprazol kan förväntas ha tillräcklig effekt för nyinsjuknade. Olanzapin och risperidon har något bättre effekt än de flesta andra antipsykotiska läkemedel vid nyinsjuknande och de bedöms likvärdiga vid en sammanvägning av effekt och biverkningar. Aripiprazol har generellt något sämre antipsykotisk effekt, men förväntas ha tillräcklig effekt för nyinsjuknade. Den låga risken för viktuppgång, sedation och sexuella biverkningar har varit avgörande för att jämställa preparatet med risperidon och olanzapin. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 3 5 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, som inte vårdats tidigare, och som hämtat ut a) aripiprazol, enbart monoterapi, i peroral form b) olanzapin, enbart monoterapi, i peroral form c) risperidon, enbart monoterapi, i peroral form d) aripiprazol, både mono- och polyterapi, i peroral form e) olanzapin, både mono- och polyterapi, i peroral form f) risperidon, både mono- och polyterapi, i peroral form (redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren, och som inte vårdats tidigare. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplexform Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad Vanföreställningssyndrom Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild Akut schizofreniliknande psykos F200 F201 F202 F203 F205 F206 F208 F209 F220 F228 F229 F230 F231 F232 INDIKATORER, BILAGA 9

10 Annan akut vanföreställningssyndrom Andra specificerade akuta och övergående psykoser Akut och övergående psykos, ospecificerad Schizoaffektivt syndrom, manisk typ Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ Schizoaffektivt syndrom, blandad typ Annat specificerat schizoaffektivt syndrom Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat Andra icke organiska psykotiska störningar Ospecificerad icke organisk psykos F233 F238 F239 F250 F251 F252 F258 F259 F289 F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Polyterapi definieras som att patienten hämtat ut mer än ett antipsykotiskt läkemedel, dvs. olika preparat, på apotek under sex-månadersperioden. Läkemedel Aripiprazol, peroral behandling Olanzapin, peroral behandling Risperidon, peroral behandling ATC-kod N05AX12 N05AH03 N05AX08 Datakällor Felkällor För att mäta tidigare vård hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle under de fem föregående åren i förhållande till mättillfället, inom sluten vård eller öppen specialiserad psykiatrisk vård med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Personen utesluts ur analysen om kriteriet för tidigare vård är uppfyllt. Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Personer kan felaktigt klassificeras som nyinsjuknade om de varit sjuka tidigare utan att uppsöka specialiserad psykiatrisk vård. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Redovisningsnivå Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. 10 INDIKATORER, BILAGA

11 Redovisningsgrupper Kvalitetsområde Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. INDIKATORER, BILAGA 11

12 3. Läkemedelsbehandling med klozapin bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utan suicidalt beteende Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel nyinsjuknande personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utan suicidalt beteende som behandlats med klozapin, procent. Hälso- och sjukvården bör endast i undantagsfall erbjuda klozapin till personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom (prioritet 9). Avgörande för den låga prioriteringen är en hög risk för allvarliga biverkningar och viktuppgång, vilket kan leda till metabola biverkningar. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 6 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, men som inte vårdats tidigare, varken för dessa tillstånd eller för självmordsförsök, och som efter vårdtillfället hämtat ut klozapin som första antipsykotiska läkemedel (under en 6- månadersperiod). Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren, men som inte vårdats tidigare, varken för dessa tillstånd eller för självmordsförsök. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplexform Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad Vanföreställningssyndrom Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild Akut schizofreniliknande psykos Annan akut vanföreställningssyndrom Andra specificerade akuta och övergående psykoser Akut och övergående psykos, ospecificerad Schizoaffektivt syndrom, manisk typ Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ Schizoaffektivt syndrom, blandad typ Annat specificerat schizoaffektivt syndrom Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F200 F201 F202 F203 F205 F206 F208 F209 F220 F228 F229 F230 F231 F232 F233 F238 F239 F250 F251 F252 F258 F INDIKATORER, BILAGA

13 Andra icke organiska psykotiska störningar Ospecificerad icke organisk psykos F289 F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel Klozapin ATC-kod N05AH02 För att mäta tidigare vård hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle under de fem föregående åren i förhållande till mättillfället inom sluten vård eller öppen specialiserad vård med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Personen utesluts ur analysen om kriteriet för tidigare vård är uppfyllt. Personen får inte heller ha vårdats för självmordsförsök som bidiagnos (enligt tabell nedan) vid vårdtillfälle där schizofrenidiagnosen hämtas och inte heller ha ett vårdtillfälle med dessa diagnoskoder som huvudeller bidiagnos 6 månader innan. Huvuddiagnos eller bidiagnos ICD 10 Avsiktligt självdestruktiv handling som innefattar förgiftning eller annan självdestruktiv handling samt självmord eller självmordsförsök Skadehändelser med oklar avsikt, där tillgänglig information är otillräcklig för att avgöra om skadan uppkommit genom olyckshändelse, om den är självtillfogad eller av annan person avsiktligt tillfogad X60 X84 Y10 Y34 Datakällor Felkällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Personer kan felaktigt klassificeras som nyinsjuknade om de varit sjuka tidigare utan att uppsöka specialiserad vård. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns heller uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. INDIKATORER, BILAGA 13

14 Kvalitetsområde Kunskapsbaserad vård. 14 INDIKATORER, BILAGA

15 4. Läkemedelsbehandling med olanzapin eller risperidon vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel långvarigt sjuka personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med olanzapin respektive risperidon, procent. Både risperidon och olanzapin i peroral form har god effekt på symtom jämfört med andra antipsykotiska läkemedel och har fått hög prioritet i riktlinjerna (prioritet 2). Hälso- och sjukvården bör erbjuda risperidon och olanzapin till patienter med långvarig schizofreni eller liknande tillstånd. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 7 8 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut a) olanzapin, enbart monoterapi i peroral form b) risperidon, enbart monoterapi i peroral form c) olanzapin, både mono- och polyterapi i peroral form d) risperidon, både mono- och polyterapi i peroral form (redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplexform Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad Vanföreställningssyndrom Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat Schizoaffektivt syndrom, manisk typ Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ Schizoaffektivt syndrom, blandad typ Annat specificerat schizoaffektivt syndrom Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat Andra icke organiska psykotiska störningar Ospecificerad icke organisk psykos F200 F201 F202 F203 F205 F206 F208 F209 F220 F228 F229 F250 F251 F252 F258 F259 F289 F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade INDIKATORER, BILAGA 15

16 perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Polyterapi defineras som att patienten hämtat ut mer än ett antipsykotiskt läkemedel, dvs. olika preparat, på apotek under sex-månadersperioden. Läkemedel Risperidon, peroral behandling Olanzapin, peroral behandling ATC-kod N05AX08 N05AH03 Datakällor Felkällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsområde För att mäta långvarig sjukdom hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle minst två år innan mättillfället (eller ännu tidigare) med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Alternativt att personen hämtat ut antipsykotiskt läkemedel minst tre år innan mättillfället, eller ännu tidigare. Personen inkluderas i analysen om något av kriterierna är uppfyllda, dvs. personen bedöms vara långvarigt sjuk. Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 16 INDIKATORER, BILAGA

17 5. Läkemedelsbehandling med paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel långvarigt sjuka personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom som läkemedelbehandlats med paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol, procent. Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården endast i undantagsfall erbjuda paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol i peroral form vid långvarig psykossjukdom (prioritet 8). Avgörande för den låga prioriteringen för paliperidon är att underlaget för att bedöma effekt och biverkningar är otillräckligt. Ziprasidon bedöms ha något sämre effekt än andra läkemedel och den dagliga behandlingen är mer komplicerad än vid andra antipsykotiska läkemedel. Zuklopentixol ger ofta biverkningar och det saknas underlag för att bedöma effekten av läkemedlet i förhållande till dosering. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 11 och i tillstånds- och åtgärdslistan.) Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd sjukdom som hämtat ut antingen paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol i peroral form vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsda- INDIKATORER, BILAGA 17

18 tum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel Paliperidon, peroral behandling Zuklopentixol, peroral behandling Ziprasidon, peroral behandling ATC-kod N05AX13 N05AF05 N05AE04 Datakällor Felkällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsområde För att mäta långvarig sjukdom hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle minst två år innan mättillfället (eller ännu tidigare) med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Alternativt att personen hämtat ut antipsykotiskt läkemedel minst tre år innan mättillfället, eller ännu tidigare. Personen inkluderas i analysen om något av kriterierna är uppfyllda, dvs. personen bedöms vara långvarigt sjuk. Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 18 INDIKATORER, BILAGA

19 6. Läkemedelsbehandling med sertindol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel långvarigt sjuka personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med sertindol, procent. Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården endast i undantagsfall erbjuda sertindol (prioritet 10). Avgörande för att sertindol har fått låg prioritet är att det finns andra åtgärder som har bättre effekt samt mindre allvarliga biverkningar såsom hjärtarytmier och viktuppgång. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 15 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut recept på sertindol vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplexform Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad Vanföreställningssyndrom Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat Schizoaffektivt syndrom, manisk typ Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ Schizoaffektivt syndrom, blandad typ Annat specificerat schizoaffektivt syndrom Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat Andra icke organiska psykotiska störningar Ospecificerad icke organisk psykos F200 F201 F202 F203 F205 F206 F208 F209 F220 F228 F229 F250 F251 F252 F258 F259 F289 F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. INDIKATORER, BILAGA 19

20 Läkemedel Sertindol ATC-kod N05AE03 Datakällor Felkällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsområde För att mäta långvarig sjukdom hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle minst tre år innan mättillfället (eller ännu tidigare) med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Alternativt att personen hämtat ut antipsykotiskt läkemedel minst två år innan mättillfället, eller ännu tidigare. Personen inkluderas i analysen om något av kriterierna är uppfyllda, dvs. personen bedöms vara långvarigt sjuk. Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 20 INDIKATORER, BILAGA

21 7. Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni med svårbehandlade symtom Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer med diagnosen schizofreni med svårbehandlade symtom som behandlats med klozapin, procent. Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården i första hand erbjuda klozapin vid otillräcklig effekt av andra antipsykotiska läkemedel (prioritet 1). Läkemedlet har bättre effekt på psykotiska symtom i jämförelse med andra antipsykotiska läkemedel. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 16 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni med svårbehandlade symtom som hämtat ut klozapin på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni med svårbehandlade symtom under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med svårbehandlad schizofreni avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplexform Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad F200 F201 F202 F203 F205 F206 F208 F209 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad psykiatrisk vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Med svårbehandlade symtom menas att patienten under året innan mättillfället, vid olika tidpunkter, haft minst två andra antipsykotiska läkemedel än det första antipsykotiska läkemedel som hämtas ut under uppföljningsperioden. Läkemedel Klozapin ATC-kod N05AH02 Datakällor Felkällor Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med schizofreni vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad psykiatrisk vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Klassificeringen av svårbehandlade symtom kan vara bristfällig. Läkemedelsre- INDIKATORER, BILAGA 21

22 Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsområde gistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 22 INDIKATORER, BILAGA

23 8. Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och suicidalt beteende Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har ett suicidalt beteende och som behandlats med klozapin, procent. Självmordsrisken är kraftigt förhöjd vid schizofreni, speciellt bland dem som tidigare gjort ett självmordsförsök. Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda klozapin vid suicidalt beteende (prioritet 1), eftersom läkemedlet minskar risken för självmord och självmordsförsök i högre grad än andra antipsykotiska läkemedel. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 19 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och som även vårdats för självmordsförsök och som har hämtat ut klozapin på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och som även vårdats för självmordsförsök under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild F230 Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild F231 Akut schizofreniliknande psykos F232 Annan akut vanföreställningssyndrom F233 Andra specificerade akuta och övergående psykoser F238 Akut och övergående psykos, ospecificerad F239 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 INDIKATORER, BILAGA 23

24 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel Klozapin ATC-kod N05AH02 Med suicidalt beteende menas att patienten under något av de tre åren innan mättillfället, vid minst ett tillfälle vårdas i sluten eller öppen specialiserad psykiatrisk vård med någon av diagnoserna nedan, alternativt hade diagnosen självmordsförsök vid mättillfället. Yttre orsak till skada eller förgiftning ICD 10 Avsiktligt självdestruktiv handling som innefattar förgiftning eller annan självdestruktiv handling samt självmord eller självmordsförsök Skadehändelser med oklar avsikt, där tillgänglig information är otillräcklig för att avgöra om skadan uppkommit genom olyckshändelse, om den är självtillfogad eller av annan person avsiktligt tillfogad X60 X84 Y10 Y34 Datakällor Felkällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsområde Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Klassificering av suicidalt beteende kan vara bristfällig. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 24 INDIKATORER, BILAGA

25 9. Samtidig behandling med läkemedel mot extrapyramidala biverkningar vid behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med läkemedel med antikolinerg effekt mot extrapyramidala biverkningar samtidigt som de behandlas med antipsykotiska läkemedel, procent. Användande av antipsykotiska läkemedel kan ge extrapyramidala biverkningar. Med de läkemedel och behandlingsstrategier som finns inom modern antipsykotisk läkemedelsbehandling behöver inte patienten acceptera extrapyramidala biverkningar som en del av behandlingen. För att minska dessa biverkningar är det möjligt att dels sänka läkemedelsdosen, dels byta läkemedel om dossänkning inte går att genomföra på grund av risk för återinsjuknande. Ett sätt att synliggöra om patienter ändå får extrapyramidala biverkningar av antipsykotisk läkemedelsbehandling är att titta på förskrivningen av antikolinerga läkemedel. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.) Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Resultatmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut antikolinerga läkemedel och antipsykotiska läkemedel (FGA eller SGA) på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod och som hämtat ut antipsykotiska läkemedel (FGA eller SGA) på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild F230 Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild F231 Akut schizofreniliknande psykos F232 Annan akut vanföreställningssyndrom F233 Andra specificerade akuta och övergående psykoser F238 Akut och övergående psykos, ospecificerad F239 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 INDIKATORER, BILAGA 25

26 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ Schizoaffektivt syndrom, blandad typ Annat specificerat schizoaffektivt syndrom Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat Andra icke organiska psykotiska störningar Ospecificerad icke organisk psykos F251 F252 F258 F259 F289 F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum. Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel Antipsykotiska läkemedel exklusive litium Läkemedel med antikolinerg effekt mot extrapyramidala biverkningar vid behandling med antipsykosläkemedel ATC-kod N05A exklusive N05AN01 N04AA01 (trihexyfenidyl) N04AA02 (biperiden) Datakällor Felkällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsområde Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan med fördel slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 26 INDIKATORER, BILAGA

27 10. Läkemedelsbehandling med risperidon i depåform bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och samsjuklighet med missbruk eller beroende Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har samsjuklighet med missbruk/beroende av alkohol och/eller narkotika och som behandlats med risperidon i depåform, procent. Personer med schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar och lever i genomsnitt närmare 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Att samtidigt ha ett beroende av alkohol eller narkotika innebär ytterligare symtombelastning och ytterligare förhöjd dödlighet. Behandling med risperidon i depåform har fått hög prioritet i riktlinjernas rekommendationer (prioritet 2) och avgörande för rekommendationen är att följsamheten vid peroral behandling vid detta allvarliga tillstånd är sämre än vid schizofrenisjukdom utan missbruk/beroende. Det saknas också andra behandlingsalternativ (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 34 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och alkohol- eller narkotikadiagnos och som hämtat ut risperidon i depåform vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och alkohol- eller narkotikadiagnos under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplexform Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad Vanföreställningssyndrom Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild Akut schizofreniliknande psykos Annan akut vanföreställningssyndrom Andra specificerade akuta och övergående psykoser Akut och övergående psykos, ospecificerad Schizoaffektivt syndrom, manisk typ Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F200 F201 F202 F203 F205 F206 F208 F209 F220 F228 F229 F230 F231 F232 F233 F238 F239 F250 F251 INDIKATORER, BILAGA 27

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Indikatorbeskrivningar

Indikatorbeskrivningar beskrivningar Öppna Jämförelser 2014 Läkemedelsbehandlingar Jämförelser mellan landsting 1Fråga om patienten använder andra läkemedel Frågade läkaren eller någon annan ur personalen dig om andra läkemedel

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02. Psykiatriska diagnos-/er enligt ICD10. Ange patientens aktuella psykosdiagnos*

Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02. Psykiatriska diagnos-/er enligt ICD10. Ange patientens aktuella psykosdiagnos* Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02 Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska

Läs mer

Nationella riktlinjer lägesbeskrivning 2016 Antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer lägesbeskrivning 2016 Antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer lägesbeskrivning 2016 Antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.

Läs mer

PsykosR. för bättre psykosvård. Årsrapport 2013. Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

PsykosR. för bättre psykosvård. Årsrapport 2013. Nationellt kvalitetsregister för psykosvård PsykosR för bättre psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård, PsykosR www.psykiatriregister.se Registerhållare Inga-Marie

Läs mer

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/

Läs mer

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Vårdprogram för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Vårdprogram för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vårdprogram för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Sammanställd av Specialistrådet i Psykiatri i Örebro Uppsala regionen 2014 12 04 Specialistrådets medlemmar;

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0 Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Går patienten fortfarande i skola? (Besvaras endast för patienter som är 16 år och äldre)

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Indikatorer Bilaga Remissversion Innehåll Om indikatorerna... 4 Förteckning över indikatorerna... 5 Indikatorer för astma och KOL... 7 Övergripande indikatorer

Läs mer

Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.

Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt. Schizofreni Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation En systematisk litteraturöversikt November 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Åtta nya indikatorer baserade på registerdata Resultat för 8 nya registerbaserade indikatorer Presentationen avser indikatorer om läkemedelsuttag,

Läs mer

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare Psykossjukdomar Janet Cunningham ST-Läkare Psyko,ska,llstånd Schizofreni Schizoaffek,vt syndrom Schizofreniformt syndrom Kortvarig psykos Drogutlöst psykos Läkemedelsbe,ngad psykos Vid hjärnskador och

Läs mer

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0 Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Patienten är incidensregistrerad Patienten har informerats om och givit samtycke till

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre

Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre 1 (5) Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre Bakgrund Syftet med rapporterna är att visa hur vanligt det är att äldre behandlas med av Socialstyrelsen definierade olämpliga läkemedel och att det

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

PsykosR. för bättre psykosvård. Årsrapport 2014. Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

PsykosR. för bättre psykosvård. Årsrapport 2014. Nationellt kvalitetsregister för psykosvård PsykosR för bättre psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård, PsykosR www.psykiatriregister.se Registerhållare Ing-Marie Wieselgren

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1 2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

SCHIZOFRENI BIPOLÄR SJUKDOM. Andra psykosdiagnoser. Substansutlöst psykos. Psykos av somatisk sjukdom. Positiva symtom. Negativa symtom.

SCHIZOFRENI BIPOLÄR SJUKDOM. Andra psykosdiagnoser. Substansutlöst psykos. Psykos av somatisk sjukdom. Positiva symtom. Negativa symtom. Substansutlöst psykos Psykos av somatisk sjukdom Positiva symtom Negativa symtom BIPOLÄR SJUKDOM SCHIZO- AFFEKTIVT SYNDROM SCHIZOFRENI Övriga symtom Funktionsnedsättning Duration 1 månad (ICD 10) 6 mån

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har.

Läs mer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Indikatorer och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal) ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man

Läs mer

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Nyregistrering version 2.0

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Nyregistrering version 2.0 Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Nyregistrering version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Patienten är incidensregistrerad Patienten har informerats om och givit samtycke till

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård Indikatorer Bilaga A Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En nulägesrapport om implementeringen av de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Producerad

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser 1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-12-18

BESLUT. Datum 2015-12-18 BESLUT 1 (5) Datum 2015-12-18 Vår beteckning SÖKANDE BioPhausia AB Blasieholmsgatan 2 111 48 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, bifaller

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid schizofreni

Läkemedelsbehandling vid schizofreni Läkemedelsbehandling vid schizofreni behandlingsrekommendation Inledning Denna behandlingsrekommendation baseras på ett expertmöte som hölls 24 25 januari 2013. Mötet arrangerades av Läkemedelsverket.

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne J U D A N Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården 2014-06-16 Kommunförbundet Skåne & Region Skåne Den 4 juni på Sankt Gertrud i Malmö, fick cirka

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,

Läs mer

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2014 INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland DAGENS PROGRAM Diagnoskoder kapitel XXII U00-U99 Kodningskvalitet i patientregistret

Läs mer

Att använda andra generationens antipsykotika. Evidens och praktiska aspekter

Att använda andra generationens antipsykotika. Evidens och praktiska aspekter Att använda andra generationens antipsykotika. Evidens och praktiska aspekter Mats Berglund och Lennart Lundin För SBU-gruppen Läkemedelsbehandling av schizofreni (ordförande Eva Lindström). Patientens

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm Kvalitetsregister ECT Inspirationsdag 2016-09-08 Stockholm Könsfördelning 2015 Södertälje (31) 71% S:t Göran/Norra (118) 67% Visby (27) 67% Huddinge/Sydväst (184) Stockholms sjukvårdsregion (634) 63% 62%

Läs mer

PsykosR Nyregistrering, version X.X

PsykosR Nyregistrering, version X.X Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Patienten har informerats om och givit samtycke till deltagande i kvalitetsregistret PsykosR. Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre RAPPORT februari 2015 Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre Sammanfattning 2014 är åttonde gången som öppna jämförelser skett inom äldreområdet och det femte året som SKL och socialstyrelsen

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre

Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning I denna presentation finns delar av resultatet från öppna jämförelser vård och omsorg om äldre 2014.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

Behandlings-/Vårdprogram

Behandlings-/Vårdprogram Behandlings-/Vårdprogram Patienter med behandlingsresistenta smärttillstånd och ett opioidberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroendepsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Hälso- och sjukvård I detta kapitel belyser Socialstyrelsen den aktuella utvecklingen inom några vårdområden. Därefter beskrivs den övergripande utvecklingen inom de olika målområdena för god vård. Beskrivningarna

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

Uppgifter om psykiatrisk vård i patientregistret

Uppgifter om psykiatrisk vård i patientregistret Uppgifter om psykiatrisk vård i patientregistret Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Mot ett system för verksamhetsuppföljning på psykiatriområdet

Mot ett system för verksamhetsuppföljning på psykiatriområdet Mot ett system för verksamhetsuppföljning på psykiatriområdet Lägesrapport 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade

Läs mer

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2014:19 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Bakgrund Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Jämställd behandling vid högt blodtryck

Jämställd behandling vid högt blodtryck Jämställd behandling vid högt blodtryck Läkemedelsenheten vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen Slutrapport från Gör det Jämt! Läkemedelsenheten, Göteborg 2 Innehåll Innehåll..2 Allmänt...3 Ansvarig chef...3

Läs mer

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Vårdprogram. psykossjukdomar

Vårdprogram. psykossjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Utredning, diagnostik och 1.0 Vårdprogram läkemedelsbehandling av schizofreni och andra psykossjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Socialstyrelsens HälsodataregisterH Cancerregistret Medicinska födelseregistret Registret för övervakning av fosterskador Patientregistret

Läs mer

Att inventera behov. Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning

Att inventera behov. Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning Att inventera behov Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård 2011-10-10 1(5) Diagnossättning inom specialiserad smärtvård Detta gäller patient som är färdigutredd avseende underliggande organisk sjukdom som eventuell till smärta. Vårdkontakten är inriktad mot bedömning,

Läs mer