PsykosR. för bättre psykosvård. Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

Transkript

1 PsykosR för bättre psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

2 Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård, PsykosR Registerhållare Inga-Marie Wieselgren Överläkare Psykosvård och psykiatrisk rehabilitering, Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset 7 Författare Rickard Färdig Fil. Dr. Statistikansvarig PsykosR rickard.fardig@neuro.uu.se Statistiker Magnus Pettersson Alexander Abrahamsen Statistikkonsulterna Jostat och Mr Sample AB Gårdavägen 1, 1 Göteborg magnus.pettersson@statistikkonsulterna.se Sektionschef statistik Peter Gidlund Registercentrum Göteborg peter.gidlund@registercentrum.se Projektledare Zophia Mellgren Registercentrum Göteborg zophia.mellgren@registercentrum.se Utgivare Ing-Marie Wieselgren Huvudman Landstinget län 7 ISSN 1-X Tryckår Formgivning och produktion: Ibiz reklambyrå Tryck: Litorapid, Hisings Kärra Foto: Per Hagström

3 Innehåll PsykosR... Sammanfattning... Aktiviteter... 6 Projektet Bättre Psykosvård... 6 Datalager... 7 registreringar... 7 Patientgrupp... 8 Könsfördelning... 8 Diagnosfördelning... Åldersfördelning... 1 Boende Sysselsättning... 1 Barn... Läkemedelsbehandling och läkemedelsgenomgång... Läkemedelsbehandling... Antipsykotisk läkemedelsbehandling... De vanligaste preparaten... Läkemedelsgenomgång... 6 Läkemedelsbiverkan... Hälsa... 8 Body Mass Index BMI... 8 Alkoholkonsumtion... GAF... Vård och behandling... Vårdplan... Slutenvård... Symtomskattning... Patientutbildning... 8

4 Årsrapport PsykosR Kvalitetsregistren möjliggör lärande och ständigt förbättringsarbete och de är en nödvändig ingrediens i ett modernt hälso- och sjukvårdssystem. Sveriges Kommuner och Landsting ( PsykosR-uppföljning och behandling av psykossjukdomar Psykossjukdomar och framför allt schizofreni orsakar ofta stort lidande för både patienter och närstående. Sjukdomarna står för en betydande del av våra sjukvårdskostnader i och med att insjuknandet ofta sker i tidig ålder och att många får ett kroniskt förlopp. En stor andel av dem som insjuknar har också nedsatt funktionsförmåga och behöver därför ofta stöd och hjälp, exempelvis med försörjning. Syftet med det nationella kvalitetsregistret PsykosR är att få ett statistiskt underlag som speglar svenska förhållanden och möjliggör utvärdering och förbättring av hälso- och sjukvården. Nedan följer en översikt över hur PsykosR är organiserat och vilka funktioner som finns att tillgå i registerarbetet. Registerhållare, styrgrupp, expertgrupp och referensgrupp Registerhållaren är huvudansvarig för registrets utveckling och drift. Styrgruppen ska ha geografisk och kompetensmässig spridning och ska tillsammans med deltagande kliniker utforma registrets innehåll och design. Styrgruppen ska även arbeta med implementering av kvalitetsregister och stötta deltagande kliniker med analys och förbättringsarbete. Registerhållare för PsykosR är Ing-Marie Wieselgren, överläkare vid Akademiska sjukhuset,, och psykiatrisamordnare för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Biträdande registerhållare är Eva Baghdassarian, överläkare vid Akademiska sjukhuset,. I styrgruppen ingår Nisse Berglund, socionom och verksamhetsutvecklare, ; Göran Eiman, legitimerad sjuksköterska, biträdande verksamhetschef, Kungälv; Rickard Färdig, legitimerad psykolog, filosofie doktor, universitet; Per Hagström, legitimerad sjuksköterska, registerkoordinator, Akademiska sjukhuset, ; Karin Linderson, legitimerad psykolog, biträdande avdelningschef, Akademiska sjukhuset, ; Christina Lagerbäck, sektionschef, Norra s psykiatri; Lennart Lundin, legitimerad psykolog, verksamhetssamordnare, ; Marcus Lundmark, projektsamordnare, Mölndals stad; Maria Mattson, legitimerad sjuksköterska, medicine doktor, s läns landsting; Pontus Strålin, specialist psykiatri, medicine doktor, s läns landsting. Per Torell, ordförande, Schizofreniförbundet; Stefan Tungström, psykiatrisamordnare, verksamhetschef, Landstinget i. I expertgruppen ingår Rolf Adolfsson, överläkare, professor psykiatri, Umeå universitet; Lars Erdner, legitimerad psykolog, vårdutvecklare, s läns landsting; Christina Hultman, professor, Karolinska institutet; Eva Lindström, överläkare, docent, Akademiska sjukhuset, ; Leif Lindström, överläkare, professor, Akademiska sjukhuset, ; Pia Rydell, chefsöverläkare och verksamhetschef,. I referensgruppen ingår Elisabeth Argentzell, representant, Förbundet Sveriges arbetsterapeuter; Ingrid Borin, ordförande, Svenska psykiatriföreningen för skötare; Åsa Hagen, representant, Psykologförbundet; Lena Hedlund, representant, Sjukgymnasters riksförbund; Jonna Järvsén, styrelseledamot, Psykiatriska Riksföreningen för sjuksköterskor; Fredrik Åberg, representant, Svensk Psykiatrisk förening.

5 Årsrapport Sammanfattning Mellan 1 och mer än tredubblades antalet nyregistreringar och den totala andelen nyregistrerade individer mer än fördubblades. Även uppföljningsregistreringar ökade stort om än inte lika mycket. Schizofreni och dess subdiagnoser är vanligare bland män medan schizoaffektiv sjukdom är vanligare bland kvinnor. Majoriteten av alla patienter har antipsykotisk läkemedelsbehandling (88 för kvinnor och för män). Behandling med enbart ett antipsykotiskt preparat är vanligast för både män och kvinnor men det finns stora variationer mellan länen. Vid uppföljning har 7 av kvinnorna och 8 av männen erhållit en läkemedelsgenomgång av läkare. Andelen patienter med BMI över (fetma) är fortsatt hög och något högre för kvinnor än för män. I flera län har fler än av de registrerade patienterna BMI över. Majoriteten av alla patienter i registret har nedsatt funktionsförmåga och besvärande symtom (GAF < 6). Cirka en femtedel har en betydande funktionsnedsättning och/eller allvarliga symtom (GAF < ). Under perioden till redovisas relativt små skillnader över tid. Mellan 11 och av patienterna har sysselsättning på öppna marknaden. Majoriteten har däremot ingen sysselsättning alls. I några län saknar 7 av patienterna sysselsättning. Strukturerade bedömningsinstrument ökar träffsäkerhet och tillförlitlighet vid exempelvis utvärdering av läkemedelsbehandling. Ett fåtal patienter har erhållit bedömning av psykopatologi, remission och eller alkoholkonsumtion med hjälp av strukturerade bedömningsinstrument. Under fick av patienterna strukturerad bedömning med PANSS (Positiv and Negative Syndrome Scale) och 8 fick bedömning av remission med RS-S (Remissionsskattning vid schizofreni symtom). Under fick alkoholkonsumtion bedömd med AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test). Systematisk patientutbildning (psykoedukation) har signifikanta effekter på symtomåterfall, sjukhusvård och patientskattad livskvalitet och bedöms vara en kostnadseffektiv insats. Under fick färre än en femtedel någon typ av patientutbildning. är det första året med ett så stort antal registreringar att jämförelser kan göras mellan länen. Urvalet av patienter kan variera varför inga slutsatser om skillnader kan göras.

6 6 Årsrapport Aktiviteter Projektet Bättre Psykosvård Socialstyrelsen publicerade 11 nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd stöd för ledning och styrning. Projektet Bättre psykosvård startades för att stödja tillämpningen av de nationella riktlinjerna då det saknades samlad information om metoder och utbildning. Insatsernas resultat följs upp via PsykosR eller Kvalitetsstjärnan. Effekter av projektet Ökad medvetenhet Genom projektet har enheter som arbetar med psykosvård fått ökad kännedom om de nationella riktlinjerna för schizofreni. Kunskapshöjning Genom närvaro i olika regioner i Sverige har vi kunnat arbeta med utbildningsinsatser och information direkt till aktörer inom psykosvården. Nulägesanalys Genom tre nationella nulägesenkäter och genom att utföra så kallade GAP-analyser tillsammans med enheter som bedriver psykosvård, har vi skapat kännedom om hur långt man kommit med implementeringen av riktlinjerna lokalt och nationellt, samt bidragit till en utgångspunkt för fortsatt implementering. Start av nya nätverk Genom vår närvaro runt om i landet och arbete med att uppmärksamma riktlinjerna, har vi kunnat se att flera nya grupper bildats för att arbeta utifrån de nationella riktlinjerna. Ökad samverkan Projektet har bidragit till att öka samverkan mellan kommun och landsting genom möten och gemensamma informationsträffar. Brukarinflytande Projektet har bidragit till att öka intresset för samverkan och ambitionen att utveckla arbetet med brukarinflytande. Projektet Bättre psykosvård har även tagit fram en mängd olika broschyrer och annat informationsmaterial om de nationella riktlinjerna och insatserna i dem. Informationen har spridits via nyhetsbrev, samt hemsidan: Projektet har också arrangerat tre nationella möten samt sju regionala temadagar för att sprida information till kommun och landsting. Fortsatt utveckling och uppföljning Projektet Bättre psykosvård avslutades formellt i december, men har under projekttiden förberett strukturer som ska kunna stödja ett fortsatt arbete i projektet anda. En del stödinsatser kommer att fortsätta ges via PsykosR. Uppföljning av resultat från PsykosR kommer att presenteras till enheterna via den nya plattformen. Registeransvariga arbetar tillsammans med Registercentrum i för att utveckla utdatapresentationer som verksamheterna ska kunna använda i sitt lokala förbättringsarbete. Universitet och CEPI (Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser) har aktiviteter som stöder uppföljning och utvärdering av vissa metoder som IMR (Illness Management Recovery) och Delat beslutsfattande med vetenskapliga metoder. Alla landsting har förutsättningar att göra lokala och regionala möten under. Ett nära samarbete med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har funnits under hela projektet. Det finns nu en gemensam ambition att införliva projektets erfarenheter och kunskapsmaterial i det fortsatta utvecklingsarbetet hos Socialstyrelsen och SKL. Hur har det gått till? Projektets viktigaste resurs har varit de regionala processledare som verkat över landet, och som löpande haft kontakt med enheter i respektive region och varandra för nationellt utbyte. Processledarna har regionalt och lokalt genomfört ett stort antal möten för att sprida kunskap och stötta enheter i implementeringen av riktlinjerna. Totalt har över 8 aktiviteter registrerats i projektets uppföljningsverktyg från början av 1 fram till november, bland annat basutbildningar, GAP-analyser och möten.

7 Årsrapport 7 Datalager Nedan presenteras datalager för. Med datalager avses de uppgifter (data) som matats in i registret under den aktuella tidsperioden (nyregistreringar och uppföljningsregistreringar). I årsrapporten baseras datalagret på data från de båda tidigare IT-plattformarna Atero och ReQua, där inget annat anges. Historiska data för åren 6 redovisas för utvalda variabler. registreringar Under gjordes totalt 88 nyregistreringar och 76 uppföljningsregistreringar. et nyregistreringar och uppföljningsregisteringar för åren 6 till redovisas i Figur 1. Det ackumulerade antalet registreringar för respektive år presenteras i Figur. et registreringar per län för redovisas i Figur. I årsrapporten baseras regionala jämförelser på län med fler än registreringar för respektive variabel. Resultaten för län som har färre än registreringar redovisas ej. Figur 1. ny- och uppföljningsregistreringar i PsykosR Nyregistreringar Uppföljningar Figur. Ackumulerat antal ny- och uppföljningsregistreringar i PsykosR Figur. ny- och uppföljningsregistreringar per län i PsykosR Nyregistreringar Uppföljningar et registreringar har ökat kraftigt men det är fortfarande en liten andel av de personer som fått vård för psykos som omfattas av registret. Urvalet av patienter kan därför variera mellan länen och det går inte att dra några slutsatser av skillnader mellan länen ännu. Vi hoppas på en fortsatt god utveckling med ökat antal registreringar som ger ett allt säkrare underlag för förbättringsarbete Nyregistreringar Uppföljningar

8 8 Årsrapport Patientgrupp Könsfördelning Av de som ny- eller uppföljningsregistrerats i PsykosR under (totalt 7 ) var kvinnor och män. Vid nyregistrering är det i de flesta landsting något fler män som registreras (se Figur ). och uppvisar dock fler nyregistrerade kvinnor. Könsfördelning för ny- respektive uppföljningsregistrerade individer för åren 6 presenteras i Figur a b. Figur a. nyregistreringar per kön i PsykosR Figur. Andel män och kvinnor bland nyregistrerade i PsykosR per län Figur b. uppföljningsregistreringar per kön i PsykosR Resultat för län med färre än observationer redovisas ej.

9 Årsrapport Diagnosfördelning Nedan presenteras psykosdiagnoser som registreras i PsykosR. Diagnoser och diagnoskoder (ICD-1) i PsykosR ICD kod Diagnos I Figur 6 redovisas diagnosgrupp fördelad på kön för Schizofreni (F-F), Schizoaffektiva syndrom (F-), Vanföreställningssyndrom (F), Akuta psykotiska syndrom (F) och Ospecificerade psykotiska syndrom (F). Det finns en skillnad mellan könen vad gäller diagnosfördelning. F F1 F F F F6 F8 F F F F F F8 F F Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplex Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad Vanföreställningssyndrom Akut och övergående psykos, ospecificerad Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ Schizoaffektivt syndrom, blandad typ Annat specificerat schizoaffektivt syndrom Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat Ospecificerad ickeorganisk psykos Figur 6. Diagnoser för ny- och uppföljningsregistrerade män (n=76) och kvinnor (n=81) i PsykosR. Schizofreni Schizoaffektivt syndrom Ospecificerat psykotiskt syndrom Vanföreställningssyndrom Akut psykos Övrigt Av den totala andelen registrerade hade 1 kvinnor och män schizofrenidiagnos (F-F). För de schizoaffektiva syndromen (F-F) var motsvarande fördelning för kvinnor och 1 för män. Även för vanföreställningssyndrom (F), akuta psykotiska syndrom (F) och ospecificerade psykotiska syndrom (F) finns en skillnad mellan könen som representeras av en något större andel kvinnor.

10 1 Årsrapport Åldersfördelning Medelåldern i PsykosR är relativt hög och åldersfördelningen relativt jämn. I Figur 7a presenteras åldersfördelning för nyregistreringar på nationell nivå under. För uppföljningsregistreringar som presenteras i Figur 7b redovisas en liknande åldersfördelning. Figur 7a. Åldersfördelning () för nyregistreringar.,, 1, 1, Ålder Figur 7b. Åldersfördelning () för uppföljningsregistreringar.,, 1, 1, Ålder

11 Årsrapport 11 Boende Fördelning av nyregistrerade och uppföljningsregistrerade kvinnors och mäns huvudsakliga boendeform för presenteras i Figur 8a b. Resultat för län med färre än registreringar redovisas ej. Motsvarande fördelning för presenteras i Figur a 1b. Figur 8a. Boendeform för nyregistrerade män per län Ordinärt boende Ordinärt boende med stöd Figur 8b. Boendeform för nyregistrerade kvinnor per län Ordinärt boende Ordinärt boende med stöd Saknar bostad/annan/uppgift saknas Stödboende Saknar bostad/annan/uppgift saknas Stödboende Figur a. Fördelning av boendeform vid nyregistrering för män. 1 Figur b. Fördelning av boendeform vid nyregistrering för kvinnor n=7 1 n= 11 n=8 1 n= n= n= n=1 11 n= 1 n=67 n=6 Ordinärt boende Ordinärt boende med stöd Saknar bostad/annan/uppgift saknas Stödboende Ordinärt boende Ordinärt boende med stöd Saknar bostad/annan/uppgift saknas Stödboende

12 1 Årsrapport Figur 1a. Fördelning av boendeform vid uppföljning för män. 1 Figur 1b. Fördelning av boendeform vid uppföljning för kvinnor n=1 1 n= 11 n= 1 n=8 n= n=1 1 n= 11 n= 1 n=6 n=11 Ordinärt boende Saknar bostad/annan/uppgift saknas Ordinärt boende med stöd Stödboende Ordinärt boende Saknar bostad/annan/uppgift saknas Ordinärt boende med stöd Stödboende Sysselsättning I Figur 11a b presenteras kategorier av sysselsättning för nyregistrerade kvinnor och män för till. Andelen arbete eller studier på öppna marknaden med en sysselsättningsgrad motsvarande eller mer, arbete eller studier på öppna arbetsmarknaden med en sysselsättningsgrad motsvarande eller mindre, arbetslöshet eller arbetsmarknadsåtgärd, skyddad verksamhet med en sysselsättningsgrad motsvarande eller mer, skyddad verksamhet med en sysselsättningsgrad motsvarande eller mindre, sysselsättning motsvarande Socialtjänstlagens definition, ingen sysselsättning samt uppgift saknas presenteras. Variabeln är flervalsfråga varför summan kan vara mer än 1. Figur 11a b visar att 6 av kvinnorna och 7 av männen helt saknar sysselsättning år. Andelen kvinnor med en syssel sättning motsvarande eller mer på öppna marknaden var 7. Motsvarande andel för män var. Figur 11a. Sysselsättning för nyregistrerade män.* Figur 11b. Sysselsättning för nyregistrerade kvinnor.* n=7 1 n= 11 n=8 1 n= n=6 n=1 1 n=1 11 n= 1 n=67 n=6 Arbete/studier på öppna marknaden mer än procent Arbete/studier på öppna marknaden procent eller mindre Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Skyddad verksamhet mer än procent Skyddad verksamhet procent eller mindre Sysselsättning motsvarande SOLs definition Ingen sysselsättning Uppgift saknas *Flervalsfråga = summa >1 Arbete/studier på öppna marknaden mer än procent Arbete/studier på öppna marknaden procent eller mindre Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Skyddad verksamhet mer än procent Skyddad verksamhet procent eller mindre Sysselsättning motsvarande SOLs definition Ingen sysselsättning Uppgift saknas *Flervalsfråga = summa >1

13 Årsrapport I Figur 1a b presenteras kategorier av sysselsättning för uppföljningsregistrerade kvinnor och män. För uppföljningsregistrerade kvinnor och män hade 6 respektive ingen sysselsättning. Andelen kvinnor med en sysselsättning motsvarande eller mer på öppna marknaden var över vid uppföljningsregistrering 7. Motsvarande andel var för män 8. Figur 1a. Sysselsättning för uppföljningsregistrerade män.* Figur 1b. Sysselsättning för uppföljningsregistrerade kvinnor.* 7 n=1 1 n= 11 n= 1 n=8 n= Arbete/studier på öppna marknaden mer än procent Arbete/studier på öppna marknaden procent eller mindre Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Skyddad verksamhet mer än procent Skyddad verksamhet procent eller mindre Sysselsättning motsvarande SOLs definition Ingen sysselsättning Uppgift saknas *Flervalsfråga = summa >1 I Figur a b presenteras andelar kvinnor och män utan sysselsättning fördelade på län. Figur a. Andel patienter vid nyregistrering som är arbetslös/saknar sysselsättning per län n=1 1 n= 11 n= 1 n=6 n=11 Arbete/studier på öppna marknaden mer än procent Arbete/studier på öppna marknaden procent eller mindre Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Skyddad verksamhet mer än procent Skyddad verksamhet procent eller mindre Sysselsättning motsvarande SOLs definition Ingen sysselsättning Uppgift saknas *Flervalsfråga = summa >1

14 Årsrapport Figur b. Andel patienter vid uppföljning som är arbetslös/saknar sysselsättning per län Barn Andelen registrerade individer som bor i hushåll med barn oavsett vårdnadsförhållanden presenteras i Figur a b. Av figurerna framgår att en större andel kvinnor bor med barn vid både nyregistrering och uppföljningsregistrering. Under levde 7 av de nyregistrerade kvinnorna och av de nyregistrerade männen i hushåll med minderåriga barn. Samma år levde av de uppföljningsregistrerade kvinnorna och av de uppföljningsregistrerade männen i hushåll med barn. Figur a. Andel nyregistrerade patienter som bor med barn n=7 n= n= n=1 11 n=8 n= Figur b. Andel uppföljda patienter som bor med barn n= n=67 n=6 n=6 1 6 n=1 n= n= n= 11 n= n= 8 1 n=8 n=6 n= n=11

15 Årsrapport I Figur a b presenteras andelen registrerade individer som bor i hushåll med barn fördelade över respektive län för. Resultat för län med färre än registreringar redovisas ej. Län som redovisar större andel registrerade individer som bor med barn än genomsnittet för riket har som regel färre antal registrerade individer (framgår av bastalen för respektive län). Figur a. Andel nyregistrerade patienter som bor med barn per län Figur b. Andel uppföljda patienter som bor med barn per län

16 Årsrapport Läkemedelsbehandling och läkemedelsgenomgång I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd rekommenderas att hälso- och sjukvården bör erbjuda kontinuerlig behandling med antipsykotiska preparat (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd --6). Val av preparat ska ta hänsyn till hur allvarlig sjukdomen är samt individuella riskfaktorer, exempelvis suicidalt beteende eller metabola förändringar. Socialstyrelsen poängterar att information till patienten om förväntade behandlingseffekter och potentiella biverkningar samt patientens delaktighet i valet av läkemedel ökar följsamhet till behandling. Vid svårbehandlad sjukdom och/eller kvarvarande symtom och funktionsnedsättning är det viktigt att läkemedelsbehandlingen kompletteras med individuellt anpassade psykosociala insatser (se Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 11). Socialstyrelsen rekommenderar även att hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med Klozapin till personer med schizofreni med kvarvarande symtom trots adekvat dos och behandlingstid med andra antipsykotiska läkemedel. Läkemedelsbehandling Andelen kvinnor och män som vid nyregistrering under åren hade läkemedelsbehandling presenteras i Figur a b. Behandling med antipsykotiska preparat, antidepressiva preparat, stämningsstabiliserande preparat och ångestdämpande preparat redovisas. Figur a. Läkemedelsbehandling vid nyregistrering för män. Figur b. Läkemedelsbehandling vid nyregistrering för kvinnor n=1 1 n=1 Antipsykotiska Stämningsstabiliserare 11 n= 1 n=67 Antidepressiva Ångestdämpande n= Det finns en trend mot minskad läkemedelsbehandling för samtliga läkemedelsgrupper jämfört med tidigare år ( 1). Andelen kvinnor med antipsykotisk läkemedelsbehandling vid nyregistrering var 88 och motsvarande andel var för män. Detta kan jämföras med 11 då andelen nyregistrerade kvinnor med antipsykotisk läkemedelsbehandling var och andelen nyregistrerade män var 6. Även för behandling med antidepressiva preparat finns en nedåtgående trend vid nyregistreringar där 8 av kvinnorna och av männen uppges ha en antidepressiv läkemedelsbehandling. Trenden håller i sig även för stämningsstabiliserande preparat där av kvinnorna och 1 av männen har en stämningsstabiliserande läkemedelsbehandling vid nyregistrering. Andelen kvinnor med ångestdämpande läkemedelsbehandling var vid nyregistrering 1 för kvinnor och 6 för män n=7 1 n= 11 n=8 1 n= n=6 En trend kan även skönjas för en generell könsskillnad. Andelen män med antipsykotisk läkemedelsbehandling är något större än andelen kvinnor och andelen kvinnor är något större vad gäller antidepressiva preparat, stämningsstabiliserande preparat och ångestdämpande preparat. Antipsykotiska Stämningsstabiliserare Antidepressiva Ångestdämpande

17 Årsrapport Antipsykotisk läkemedelsbehandling Fördelning av antalet antipsykotiska preparat för nyregistrerade individer presenteras per landsting och kön i Figur a (män) och Figur b (kvinnor). Det finns stora skillnader mellan landstingen vad gäller antalet antipsykotiska läkemedel som patienterna behandlas med. På riksnivå har 1 av kvinnorna och 1 av männen behandling utan antipsykotiska läkemedel. Fyra femtedelar (7 av kvinnor och 81 av män) har behandling med enbart ett antipsykotiskt preparat och färre än 1 av kvinnor och män behandlas med fem preparat. Bland kvinnor och män behandlas färre än en tiondel (7 kvinnor och 8 män) med två preparat och för behandling med tre preparat är motsvarande andel 1 för både kvinnor och män. I behandlas cirka en tredjedel av registrerade kvinnor () och män (6) utan antipsykotiska preparat. I 1 av männen med fem antipsykotiska preparat. Figur a. antipsykotiska preparat för nyregistrerade män per län Inga preparat 1 preparat preparat Figur b. antipsykotiska preparat för nyregistrerade kvinnor per län Inga preparat 1 preparat preparat preparat preparat preparat preparat preparat preparat

18 Årsrapport De vanligaste preparaten Antipsykotiska preparat I Tabell 1 (kvinnor) och Tabell (män) presenteras de fem vanligaste antipsykotiska preparaten för nyregistrerade kvinnor och män per län år. Resultat för län med färre än registreringar redovisas ej. På riksnivå är det vanligaste antipsykotiska preparatet Olanzapin för både nyregistrerade kvinnor () och nyregistrerade män (). Även det näst vanligaste antipsykotiska preparatet, Risperidon, är lika vanligt för både kvinnor () och män (). Det tredje vanligaste antipsykotiska preparatet för nyregistrerade kvinnor är Zuklopentixol (1) medan det för nyregistrerade män är Klozapin (). Klozapin är det fjärde vanligaste preparatet för nyregistrerade kvinnor (1) och Zuklopentixol är det fjärde vanligaste preparatet för män (1). Quetiapin (8) är det femte vanligaste preparatet för nyregistrerade kvinnor på riksnivå. För nyregistrerade män kommer Aripiprazol (8) på femte plats. Tabell 1. Vanligaste antipsykotiska preparaten för nyregistrerade kvinnor per län år. 1:a vanligaste :a vanligaste :e vanligaste :e vanligaste :e vanligaste Län Preparat Preparat Preparat Preparat Preparat unika patienter Perfenazin Risperidon Olanzapin 1 Zuklopentixol 11 Klozapin Risperidon Olanzapin 1 Zuklopentixol 1 Quetiapin Alimemazin 11 8 < 1 Olanzapin Risperidon Zuklopentixol Klozapin Haloperidol Olanzapin Risperidon 1 Klozapin 8 Alimemazin 6 Flupentixol 6 1 Risperidon Haloperidol Klozapin Aripiprazol 11 Olanzapin 11 1 Olanzapin Klozapin Haloperidol Zuklopentixol Aripiprazol < 1 Risperidon 6 Olanzapin Zuklopentixol Quetiapin Klozapin 1 7 Klozapin Olanzapin Zuklopentixol Quetiapin Aripiprazol 1 71 Olanzapin 1 Risperidon Klozapin 11 Zuklopentixol 1 Flupentixol 8 1 Olanzapin Risperidon Zuklopentixol 11 Klozapin 1 Haloperidol 1 1 Olanzapin Haloperidol Risperidon Klozapin Perfenazin 7 71 Olanzapin 6 Risperidon Zuklopentixol Aripiprazol 1 Klozapin 1 1 Olanzapin 1 Quetiapin 1 Klozapin Levomepromazin Aripiprazol 8 Olanzapin 8 Klozapin Perfenazin Zuklopentixol 1 Aripiprazol Olanzapin 1 Risperidon Zuklopentixol Quetiapin 1 Flupentixol Olanzapin Risperidon Aripiprazol Haloperidol Klozapin 11 Olanzapin Risperidon Quetiapin 1 Klozapin 1 Zuklopentixol 1 Zuklopentixol Perfenazin Olanzapin Quetiapin Risperidon 6 Olanzapin 8 Risperidon Aripiprazol 8 Perfenazin 8 Klozapin 7 Olanzapin Risperidon Zuklopentixol 1 Klozapin 1 Quetiapin 8 6

19 Årsrapport 1 Tabell. Vanligaste antipsykotiska preparaten för nyregistrerade män per län år. 1:a vanligaste :a vanligaste :e vanligaste :e vanligaste :e vanligaste Län Preparat Preparat Preparat Preparat Preparat unika patienter Olanzapin Risperidon Perfenazin 11 Klozapin 1 Flupentixol 81 Olanzapin Klozapin Risperidon Quetiapin Zuklopentixol < 1 Olanzapin Risperidon Zuklopentixol Klozapin 1 Aripiprazol 1 6 Risperidon Klozapin Paliperidon Olanzapin 1 Alimemazin 8 Risperidon Olanzapin Aripiprazol Klozapin Haloperidol 8 6 Olanzapin 1 Klozapin Zuklopentixol Aripiprazol 11 Haloperidol 11 < 1 Olanzapin Risperidon Quetiapin Klozapin 8 Zuklopentixol 8 7 Klozapin Olanzapin Quetiapin Risperidon Zuklopentixol Olanzapin 6 Klozapin Risperidon Zuklopentixol Haloperidol 7 Olanzapin Zuklopentixol Klozapin 1 Risperidon 11 Haloperidol 6 Olanzapin 1 Klozapin 8 Haloperidol Risperidon 11 Aripiprazol 8 8 Olanzapin Risperidon Zuklopentixol Aripiprazol 1 Klozapin Klozapin Olanzapin Quetiapin Risperidon Haloperidol 1 1 Olanzapin Klozapin Zuklopentixol 1 Quetiapin Perfenazin 7 8 Olanzapin 6 Risperidon Quetiapin Zuklopentixol 11 Levomepromazin 8 Olanzapin Klozapin Aripiprazol Risperidon Zuklopentixol Olanzapin Risperidon Klozapin Zuklopentixol 1 Aripiprazol 1 1 Olanzapin Risperidon Klozapin 1 Zuklopentixol Alimemazin Olanzapin 1 Klozapin Risperidon Aripiprazol 8 Quetiapin 8 1 Olanzapin Risperidon Klozapin Zuklopentixol 1 Aripiprazol 8 6 Det finns stora variationer mellan länen även om de sammantaget återspeglar riksgenomsnittet relativt väl. I får av nyregistrerade kvinnor Perfenazin (Trilafon). I är det vanligaste preparatet för nyregistrerade kvinnor Zuklopentixol (Cisordinol; ). I får av nyregistrerade män Zuklopentixol.

20 Årsrapport I Figur a b presenteras de fem vanligaste preparaten för både kvinnor och män fördelade per län. Landsting med färre än registrerade kvinnor eller män redovisas ej. Därför saknas värden för, och vid nyregistrering samt,,,,,, och vid uppföljningsregistering. Olanzapin I Figur a b redovisas fördelningen av nyregistrerade och uppföljningsregistrerade kvinnor och män () per län för det antipsykotiska preparatet Olanzapin. Figur a. Andel patienter vid nyregistrering som använder Olanzapin per län Figur b. Andel patienter vid uppföljning som använder Olanzapin per län Vid nyregistrering har av kvinnorna och av männen en antipsykotisk läkemedelsbehandling med Olanzapin. För samma år har 1 av uppföljningsregistrerade kvinnor och av uppföljningsregistrerade män läkemedelsbehandling med Olanzapin. Det finns stora variationer mellan både län och kön. har vid nyregistrering nästan hälften (7) av sina manliga patienter på Olanzapin. har inga nyregistrerade män läkemedelsbehandling med preparatet. Vid uppföljningsregistrering har varken kvinnor eller män Olanzapin i medan av kvinnorna och 1 av männen i behandlas med preparatet.

21 Årsrapport Risperidon I Figur 1a b presenteras nyregistrerade och uppföljningsregistrerade kvinnor och män () per län för det antipsykotiska preparatet Risperidon. Figur 1a. Andel patienter vid nyregistrering som använder Risperidon per län Figur 1b. Andel patienter vid uppföljning som använder Risperidon per län Vid nyregistrering har av både kvinnor och män en antipsykotisk läkemedelsbehandling med Risperidon. För samma år har 8 av uppföljningsregistrerade kvinnor och 7 av uppföljningsregistrerade män läkemedelsbehandling med Risperidon. Det finns stora variationer även för Risperidon vad gäller fördelning mellan län och kön.

22 Årsrapport Klozapin I Figur a b presenteras nyregistrerade och uppföljningsregistrerade kvinnor och män () per län för det antipsykotiska preparatet Klozapin. Figur a. Andel patienter vid nyregistrering som använder Klozapin per län Figur b. Andel patienter vid uppföljning som använder Klozapin per län Vid nyregistrering har 1 av kvinnor och av män en antipsykotisk läkemedelsbehandling med Klozapin. För samma år har av uppföljningsregistrerade kvinnor och av uppföljningsregistrerade män läkemedelsbehandling med Klozapin. Det finns stora variationer även för Klozapin vad gäller fördelning mellan län och kön.

23 Årsrapport Zuklopentixol I Figur a b presenteras nyregistrerade och uppföljningsregistrerade kvinnor och män () per län för det antipsykotiska preparatet Zuklopentixol. Figur a. Andel patienter vid nyregistrering som använder Zuklopentixol per län Figur b. Andel patienter vid uppföljning som använder Zuklopentixol per län Vid nyregistrering har av kvinnor och av män en antipsykotisk läkemedelsbehandling med Zuklopentixol. För samma år har 8 av uppföljningsregistrerade kvinnor och av uppföljningsregistrerade män läkemedelsbehandling med Zuklopentixol. Det finns stora varia tioner även för Zuklopentixol vad gäller fördelning mellan län och kön.

24 Årsrapport Aripiprazol I Figur a b presenteras nyregistrerade och uppföljningsregistrerade kvinnor och män () per län för det antipsykotiska preparatet Aripiprazol. Figur a. Andel patienter vid nyregistrering som använder Aripiprazol per län Figur b. Andel patienter vid uppföljning som använder Aripiprazol per län Vid nyregistrering har av kvinnor och av män en antipsykotisk läkemedelsbehandling med Aripiprazol. För samma år har 7 av uppföljningsregistrerade kvinnor och av uppföljningsregistrerade män läkemedelsbehandling med Aripiprazol. Det finns stora variationer även för Aripiprazol vad gäller fördelning mellan län och kön.

25 Årsrapport Antidepressiva preparat I Tabell presenteras de fem vanligaste antidepressiva preparaten för nyregistrerade kvinnor och nyregistrerade män. Det vanligaste antidepressiva preparatet för både nyregistrerade kvinnor och nyregistrerade män är Sertralin (6). Citalopram är det nästa vanligaste antidepressiva preparatet för kvinnor () medan det för nyregistrerade män är Mirtazapin (). På tredje plats är förhållandet omvänt med Mirtazapin för nyregistrerade kvinnor () och Citalopram för män (). Det fjärde vanligaste antidepressiva preparatet för både nyregistrerade kvinnor och nyregistrerade män är Escitalopram ( kvinnor och män). Även det femte vanligaste preparatet är lika för kvinnor och män; Venlafaxin (). Tabell. Vanligaste antidepressiva preparaten för nyregistrerade män och kvinnor år. 1:a vanligaste :a vanligaste :e vanligaste :e vanligaste :e vanligaste Kön Preparat Preparat Preparat Preparat Preparat unika patienter Sertralin 6 Mirtazapin Citalopram Escitalopram Venlafaxin 6 Sertralin 6 Citalopram Mirtazapin Escitalopram Venlafaxin 6 Stämningsstabiliserande preparat I Tabell presenteras de fem vanligaste stämningsstabiliserande preparaten för nyregistrerade kvinnor och nyregistrerade män. Det vanligaste stämningsstabiliserande preparatet för både kvinnor och män var Litium ( kvinnor och män). Även det näst vanligaste stämningsstabiliserande preparatet för kvinnor och män var lika; Klonazepam (). Det tredje vanligaste preparatet för nyregistrerade kvinnor var Lamotrigin () medan det för nyregistrerade män var Karbamazepin (). På fjärde plats är förhållandet omvänt med Karbamazepin för kvinnor (1 och Lamotrigin (1) för män. Det femte vanligaste stämningsstabiliserande preparatet för både nyregistrerade kvinnor och nyregistrerade män var Valproat (1). Tabell. Vanligaste stämningsstabiliserande preparaten för nyregistrerade män och kvinnor år. 1:a vanligaste :a vanligaste :e vanligaste :e vanligaste :e vanligaste Kön Preparat Preparat Preparat Preparat Preparat unika patienter Litium Klonazepam Karbamazepin Lamotrigin 1 Valproat 1 6 Litium Klonazepam Lamotrigin Karbamazepin 1 Valproat 1 6 Ångestdämpande preparat I Tabell visas de fem vanligaste preparaten i kategorin bensodiazapin- eller bensodiazepinliknande läkemedel för nyregistrerade kvinnor och nyregistrerade män. Det vanligaste preparatet för både nyregistrerade kvinnor och nyregistrerade män var Zopiklon ( kvinnor och ) män. Det näst vanligaste preparatet för kvinnor var Oxazepam (1) och Diazepam för män (). Diazepam var det tredje vanligaste preparatet för kvinnor (8) medan det för män var Propiomazin (8). Propiomazin var det fjärde vanligaste preparatet för kvinnor (8). För män var det fjärde vanligaste preparatet Oxazepam (7). Det femte vanligaste preparatet för nyregistrerade kvinnor och nyregistrerade män var Hydroxizin ( kvinnor och män). Tabell. Vanligaste ångestdämpande preparaten för nyregistrerade män och kvinnor år. 1:a vanligaste :a vanligaste :e vanligaste :e vanligaste :e vanligaste Kön Preparat Preparat Preparat Preparat Preparat unika patienter Zopiklon Diazepam Propiomazin 8 Oxazepam 7 Hydroxizin 6 Zopiklon Oxazepam 1 Diazepam 8 Propiomazin 8 Hydroxizin 6

26 6 Årsrapport Läkemedelsgenomgång I Figur a b redovisas andelen kvinnor och män som erhållit en läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare. Genomgång av läkemedel ska ha motsvarat minst enkel läkemedelsgenomgång enligt SOSFS 1;, d.v.s: 1. Kartläggning av vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför. Vilka av dessa läkemedel patienten använder samt. Vilka övriga läkemedel (inklusive receptfria läkemedel och kosttillskott) patienten använder Åtgärden innebär även kontroll av att läkemedelslistan är korrekt samt bedömning av att läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker. De flesta län når målnivån på av de registrerade individerna ska ha erhållit en läkemedelsgenomgång inom de senaste 1 månaderna vid ny- och uppföljningsregistrering. För, och redovisas inte läkemedelsgenomgång, då de vid nyregistrering haft färre än registreringar. För redovisas enbart läkemedelsgenomgång för män eftersom det fanns färre än registreringar för kvinnor. Vid uppföljningsregistrering är det flera län som redovisar färre än registreringar för läkemedelsgenomgång. För, och redovisas enbart män. För,,,,,, och redovisas inga andelar eftersom de har färre än registreringar. Figur a. Andel patienter som fått läkemedelsgenomgång vid nyregistrering per län Län med färre än observationer redovisas ej. Figur b. Andel patienter som fått läkemedelsgenomgång vid uppföljning per län Län med färre än observationer redovisas ej.

27 Årsrapport Läkemedelsbiverkan I Figur a b presenteras klinikerrapporterad läkemedelsbiverkan för nyregistrerade och uppföljningsregistrerade kvinnor och män till. En något större andel biverkningar rapporteras för nyregistrerade kvinnor jämfört med nyregistrerade män. Vid uppföljningsregistrering är skillnaderna mellan könen mycket små. Vid uppföljningsregistrering redovisas en lägre andel rapporterade biverkningar jämfört med nyregistrering. En möjlig förklaring till detta är att man arbetat aktivt med biverkningar efter att den initiala biverkansprofilen tagits fram vid nyregistrering vilket resulterat i färre rapporterade biverkningar vid uppföljningsregistrering. I Figur a b redovisas klinikerrapporterad läkemedelsbiverkan för nyregistrerade och uppföljningsregistrerade kvinnor och män fördelade per län. Län med färre än registreringar för kvinnor och män redovisas ej. Det finns stora variationer mellan kön och län. Figur a. Andel patienter som vid nyregistrering rapporterar läkemedelsbiverkan n=7 n=1 n=1 n=1 1 n= n= 1 n= n= 8 11 n=8 n=1 11 n= n= 8 1 n= n=67 Figur b. Andel patienter som vid uppföljning rapporterar läkemedelsbiverkan. 1 1 n=8 n=6 n=61 n=6 8 n= n=11 Figur a. Andel patienter som vid nyregistrering rapporterar läkemedelsbiverkan per län Figur b. Andel patienter som vid uppföljning rapporterar läkemedelsbiverkan per län

28 8 Årsrapport Hälsa Body Mass Index BMI BMI anger relationen mellan längd och vikt. Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat gränsvärden för olika kategorier av BMI där BMI mindre än, representerar undervikt, BMI, normalvikt, BMI övervikt samt BMI över representerar fetma. I Figur 6a b presenteras andelen registrerade individer med BMI över, det vill säga fetma, för kvinnor och män under åren. Andelarna varierar något över tid för både kvinnor ( ) och män (1 ). En något större andel kvinnor har under perioden BMI över. En liknande variation finns även för uppföljningsregistreringar under motsvarande period. Gränsvärden BMI BMI <, = undervikt BMI, = normalvikt BMI = övervikt BMI > = fetma Figur 6a. Andel patienter med BMI > vid nyregistrering. Figur. Andel patienter med BMI över, år n=7 n=1 1 n= n=1 11 n=8 n= 1 n=8 n=6 n= n=88 Figur 6b. Andel patienter med BMI > vid uppföljning n=1 n= 1 n=6 n=8 11 n= n= 1 n= n= n= n=8

29 Årsrapport I Figur 8a b presenteras andelen registrerade individer med BMI över fetma fördelade över rike och län för 1 och. Län med förre än 1 registreringar redovisas ej. För riket som helhet har andelen registrerade individer med BMI över ökat något mellan 1 och. Detta gäller även för majoriteten av länen. I,,, och minskade andelen registrerade individer mellan samma år. Att BMI ökat kraftigt i vissa län kan till viss del förklaras av att den totala andelen registrerade individer också ökat under samma tidsperiod. Den observerade andelen för har därför närmat sig ett mer statistiskt representativt värde. På samma sätt kan en viss del av den minskade andelen individer med BMI över förklaras av att den totala andelen registrerade patienter ökat för det aktuella länet. Figur 8a. Andel patienter med BMI > vid nyregistrering per län Figur 8b. Andel patienter med BMI > vid uppföljning per län

30 Årsrapport Alkoholkonsumtion AUDIT (Alcohol Use Disorders Indetification Test) är ett instrument för identifiering av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion som utarbetats av WHO (World Health Organisation) (svensk bearbetning, Bergman, ). Instrumentet syftar till snabb och enkel identifiering. AUDIT består av 1 frågor som mäter konsumtion, beroende och alkoholrelaterade skador. I Figur presenterar andel uppföljningsregistrerade kvinnor och män alkoholkonsumtion bedömts med AUDIT per län.,,,,,, och har färre än registrerade kvinnor och män och resultaten redovisas därför ej. Det finns stora variationer mellan kön och län. I har drygt hälften () av alla uppföljningsregistrerade män fått bedömning med AUDIT. I har inga () uppföljningsregistrerade kvinnor och uppföljningsregistrerade män fått bedömning med AUDIT. Figur. Andel patienter vid uppföljning där alkoholkonsumtion med formuläret AUDIT har gjorts per län GAF GAF (Global Assessment of Functioning) är en numerisk skala, från till 1 (där innebär uppgift saknas eller att skattning ej utförts), som används av kliniker för att subjektivt skatta social-, yrkesrelaterad- och psykosocial funktion, det vill säga hur väl man anpassar sig hanterar olika situationer i det dagliga livet. Skala presenteras och beskrivs i DSM-IV-TR. Nedan presenteras GAF-skattningar i kategorier; 1 (svåra problem/symtom), 1 6 (medelsvåra problem/ symtom) samt > 61 (inga eller milda problem/symtom). GAF-symtom I Figur a b presenteras kategorier av GAF-symtom för nyregistrerade kvinnor och män för åren till. Under hade knappt en fjärdedel av både nyregistrerade kvinnor och nyregistrerade män svåra symtom (GAF 1 ). För samma år hade 1 av kvinnorna och av männen medelsvåra symtom (GAF 1 6). En fjärdedel av nyregistrerade kvinnor och en dryg femtedel av nyregistrerade män hade inga eller milda symtom (GAF > 61). Figur a. GAF symtomskattning vid nyregistrering Figur b. GAF symtomskattning vid nyregistrering n= n= 1 n= n= 11 n= n= 1 n=88 1 n=6 n=8 n=

31 Årsrapport 1 I Figur 1a b presenteras kategorier av GAF-symtom för uppföljningsregistrerade kvinnor och män. Under hade en dryg femtedel av både kvinnor och män svåra symtom (GAF 1 ). För medelsvåra symtom var motsvarande fördelning av kvinnorna och 61 av männen (GAF 1 6). En femtedel av uppföljningsregistrerade kvinnor och en knapp femtedel av uppföljningsregistrerade män hade inga eller milda symtom (GAF > 61). GAF-funktion I Figur a b presenteras kategorier av GAF-funktion för nyregistrerade kvinnor och män för åren till. Under hade av kvinnorna och av männen allvarliga problem (GAF 1 ). Under hade av nyregistrerade kvinnor medelsvåra problem (GAF 1 6). Motsvarande fördelning var 8 av männen. En fjärdedel av kvinnorna och en femtedel av männen hade inga eller lindriga problem (GAF > 61). Figur 1a. GAF symtomskattning vid uppföljning. Figur a. GAF funktionsskattning vid nyregistrering n= 1 n= 11 n= 1 n=77 n=1 1 n=1 1 n=6 11 n=8 1 n=8 n= Figur 1b. GAF symtomskattning vid uppföljning. Figur b. GAF funktionsskattning vid nyregistrering n= 1 n= 11 n=81 1 n=68 n=1 6 1 n= 1 n= 11 n= 1 n=6 n=

32 Årsrapport I Figur a b presenteras kategorier av GAF-funktion för uppföljningsregistrerade kvinnor och män. Under hade en knapp femtedel av kvinnorna och en dryg femtedel av männen allvarliga problem (GAF 1 ). För samma år hade 6 av kvinnorna och 6 av männen medelsvåra problem (GAF 1 6). En dryg femtedel av uppföljningsregistrerade kvinnor och en knapp femtedel av uppföljningsregistrerade män hade inga eller lindringa (GAF > 61). Figur a. GAF funktionsskattning vid uppföljning. För både GAF-symtom och GAF-funktion är skillnader över tid och mellan könen relativt små. Variationer över tid beror sannolikt på det totala antalet registrerade individer. För fanns mer än tre gånger så många nyregistrerade kvinnor och knappt tre gånger så många nyregistrerade män jämfört med 1. För uppföljningsregistreringar fördubblades antalen kvinnor medan en nästan lika stor ökning observerades för män. Skillnader mellan könen för både GAF-symtom och GAF-funktion, vid både ny- och uppföljningsregistreringar, visar på en liten fördel för kvinnor jämfört med män n= 1 n= 11 n= 1 n=77 n= Figur b. GAF funktionsskattning vid uppföljning n= 1 n=1 11 n=81 1 n=68 n=

33 Årsrapport Vård och behandling Vårdplan I Figur a b presenteras andelen nyregistrerade och uppföljningsregistrerade kvinnor och män som har respektive saknar en aktuell individuell vårdplan. Observera att data för redovisningen är hämtad enbart från databasen för IT-plattformen ReQua. Det beror på att definitionen av vårdplan skiljer sig åt mellan frågebatteriet för ReQua respektive Atero. Vid nyregistrering har drygt hälften av kvinnor och män en aktuell vårdplan inom hälso- och sjukvården. En ytterligare dryg tiondel har en samordnad individuell vårdplan mellan kommun och hälso- och sjukvård. Figur a. Andel patienter vid nyregistrering i ReQua som har upprättad vårdplan. 6 För uppföljningsregistrerade kvinnor och män är andelen med en aktuell vårdplan inom hälso- och sjukvård större, 7 för kvinnor och för män. Andelen kvinnor och män med samordnad individuell vårdplan mellan kommun och hälso- och sjukvården är vid uppföljningsregistrering 11. Slutenvård I Figur presenteras andelen uppföljningsregistrerade kvinnor och män som haft slutenvård de senaste 1 måna d erna under till. Andelen patienter som haft slutenvård varierar något över tid. Något fler uppföljningsregistrerade kvinnor har haft slutenvård jämfört med uppföljningsregistrerade män. Figur. Andel patienter vid uppföljning som haft slutenvård senaste 1 månaderna. 6 1 Ja, en aktuell individuell plan som tagits fram efter samordnad planering mellan kommun och hälso- och sjukvård n=1 n= Ja, en aktuell vårdplan inom hälso- och sjukvården n=86 n=81 Nej n= n=6 6 7 Uppgift saknas n=11 n= n=1 n=1 1 n= n= 11 n= n= 1 1 n=8 n=6 n= n=11 Figur b. Andel patienter vid uppföljning i ReQua som har upprättad vårdplan Ja, en aktuell individuell plan som tagits fram efter samordnad planering mellan kommun och hälso- och sjukvård Ja, en aktuell vårdplan inom hälso- och sjukvården Nej Uppgift saknas n= n=7 n=86 n=7 n= n=7 n= n=6

34 Årsrapport Figur 6. Andel patienter vid uppföljning som haft slutenvård senaste 1 månaderna per län I Figur 6 redovisas andelen uppföljningsregistrerade patienter som haft slutenvård senaste 1 månaderna per län.,,,,, och har färre än uppföljningsregistrerade kvinnor och män och resultaten redovisas därför ej. I redovisas enbart resultatet för män, eftersom kvinnorna har färre än registreringar. Symtomskattning PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale) är ett vanligt förekommande instrument för att mäta psykopatologi vid schizofreni. En strukturerad intervju ligger till grund för bedömning av symtom fördelade på tre symtomområden; positiva symtom, negativa symtom och allmän psykopatologi. Varje symtom har sin egen definition och kriterier och skattas från 1 till 7 där 1 = fullständig frånvaro av symtomet och 7 = svårast tänkbart symtom. PANSS används företrädelsevis vid bedömning av behandlingseffekt av antipsykotiska preparat. RS-S (Remissionsskattning vid Schizofreni Symtom) är en numerisk skala som används av kliniker för att subjektivt skatta förekomst, svårighetsgrad och frekvens av 8 kärnsymtom vid schizofreni genom en kortare intervju. I likhet med PANSS skattas varje symtom från 1 till 7. En individ bedöms vara i remission om vederbörande har milda symtom ( ) på alla 8 kärnsymtom och att denna nivå bibehålls under 6 månader eller mer. Motsvarande 8 kärnsymtom finns för PANSS och används på samma sätt vid bedömning av remission. I Figur 7a b och Figur 8a b presenteras andelen nyregistrerade och uppföljningsregistrerade kvinnor och män som erhållit bedömning av symtom med PANSS och/ eller RS-S. I Figur a b och Figur a b presenteras fördelningen av kvinnor och män som under erhållit bedömning av symtom med PANSS och/ eller RS-S för län som redovisar fler än registrerade män och kvinnor. Symtomskattning PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale) 1 = fullständig frånvaro av symtom 7 = svårast tänkbart symtom RS-S (Remissionsskattning vid Schizofreni Symtom) Skala skattas 1 7 på 8 kärnsymtom. = milda symtom