Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version

2

3 Förord Socialstyrelsen har i detta dokument samlat det vetenskapliga underlaget för Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Riktlinjerna är en komplettering av Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd De fullständiga riktlinjerna finns på Socialstyrelsen vill tacka alla som med stort engagemang och expertkunnande har medverkat i arbetet med att ta fram det vetenskapliga underlaget för dessa riktlinjer. Lars-Erik Holm generaldirektör

4 Inledning Läsanvisning Figuren nedan visar hur det vetenskapliga underlaget för ett tillstånds- och åtgärdspar är disponerat. Tillstånd och åtgärd Radnummer: Använd detta nummer för att hitta rätt när du växlar mellan olika dokument, såsom det vetenskapliga underlaget och tillståndsoch åtgärdslistan. Rangordning: Skala från 1 till 10 där 1 är lika med högst prioritet och 10 är lägst. Slutsatser om åtgärdens effekter. Evidensstyrka: Exempelvis starkt vetenskapligt underlag. 4 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

5 Vetenskapligt underlag Rad: 1 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Åtgärd: Behandling med antipsykotiska läkemedel Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är åtgärdens effekt på psykotiska symtom och den minskade dödligheten i självmord vid behandling med läkemedel jämfört med ingen läkemedelsbehandling. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med antipsykotiska läkemedel (SGA) bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med placebo (starkt vetenskapligt. Resultat från pragmatiska studier: Behandling med antipsykotiska läkemedel i jämförelse med ingen behandling minskar risken för total dödlighet vid schizofreni (måttligt starkt vetenskapligt. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan 24 samt sidan 99 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Resultat från pragmatiska studier: se sidan 36 samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 5

6 Hälsoekonomisk bedömning Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är behandling med antipsykotiska läkemedel kostnadseffektiv jämfört med placebo (skattning). Att behandla personer som har schizofreni med läkemedel är kostnadseffektivt i jämförelse med placebo, men det går inte att med säkerhet säga vilket av de olika läkemedlen som är att föredra ur kostnadseffektivitetssynpunkt. Denna avsaknad av evidens gör att det är en fördel med flera alternativa behandlingar som kan prövas om de första behandlingsalternativen inte visar sig fungera tillfredsställande. SBU konstaterade att eftersom de olika läkemedlen har olika egenskaper kan de också passa olika patienter och graden av biverkningar kan också variera. En generell slutsats från den hälsoekonomiska delen av SBU-rapporten är att priset på läkemedlen inte har så stor påverkan på den totala kostnaden, eftersom kostnaden för vård vid återfall och då alltså risken för återfall är den kostnadsdrivande posten. Vid läkemedel med samma verksamma substans är det dock det läkemedel som har lägre pris som är det kostnadseffektiva alternativet, eftersom effekterna förväntas vara desamma. De läkemedel ur andra generationen som har kvar patent och därmed har en betydligt högre kostnad är inte kostnadseffektiva eftersom liknande läkemedel finns till lägre kostnad. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

7 Rad: 2 Tillstånd: Prodromalfas, misstanke om psykosinsjuknande utan tydliga psykossymtom Åtgärd: Behandling med antipsykotiska läkemedel Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma nyttan av behandlingen. Många personer i prodromalfas utvecklar inte schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma om behandling med antipsykotiska läkemedel kan förhindra manifest psykossjukdom, öka patienttillfredsställelse eller öka livskvaliteten hos personer i prodromalfas vid misstanke om psykosinsjuknande utan tydliga psykossymtom. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan 38 och sidan 247 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Hälsoekonomisk bedömning Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr 213. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 7

8 8 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

9 Rad: 3 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, nyinsjuknade Åtgärd: Behandling med aripiprazol Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att läkemedlet har få biverkningar jämfört med andra antipsykotiska läkemedel. Aripiprazol kan förväntas ha tillräcklig effekt för många nyinsjuknade, men har generellt något sämre effekt på psykotiska symtom än risperidon och olanzapin. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med aripiprazol inte bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt större risk för extrapyramidala symtom jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt inte större risk för viktökning jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (begränsat vetenskapligt. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 9

10 Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med risperidon ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med risperidon. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är behandling med aripiprazol som förstahandsval inte kostnadseffektivt i jämförelse med olanzapin eller risperidon (skattning). Den hälsoekonomiska effekten av aripiprazol i jämförelse med FGA går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

11 Rad: 4 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, nyinsjuknade Åtgärd: Behandling med risperidon Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att åtgärden medför mindre risk för viktuppgång men har något sämre effekt på psykotiska symtom jämfört med olanzapin. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med risperidon bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt bättre effekt jämfört med annat SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel, quetiapin eller ziprasidon) mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS (starkt vetenskapligt sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos (måttligt starkt vetenskapligt större risk för extrapyramidala symtom jämfört med annat SGA (klozapin, olanzapin, quetiapin eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med haloperidol (FGA) (starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med klozapin eller olanzapin (starkt vetenskapligt NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 11

12 mindre risk för viktökning jämfört med sertindol (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt. Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad i effekt mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol, perfenazin) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med aripiprazol, klozapin respektive sertindol ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med aripiprazol, quetiapin respektive ziprasidon. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten. Resultat från pragmatiska studier: se sidan samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har behandling med risperidon en oklar kostnadseffektivitet i jämförelse med olanzapin (otillräcklig evidens). Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är behandling med risperidon kostnadseffektiv i jämförelse med FGA (modellering). Referenser 12 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

13 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr 213. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 13

14 Rad: 5 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, nyinsjuknade Åtgärd: Behandling med olanzapin Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har något bättre effekt på psykotiska symtom men ger större risk för viktökning jämfört med risperidon. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med olanzapin bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med risperidon eller aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med ziprasidon (starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon eller ziprasidon (starkt vetenskapligt 14 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

15 större risk för extrapyramidala symtom jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med annat SGA (aripiprazol, quetiapin, risperidon eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (starkt vetenskapligt mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (starkt vetenskapligt. Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av symtom vid behandling mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol eller perfenazin) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (patienter som behandlas med olanzapin har längst tid i behandling) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende behandlingsföljsamhet jämfört med perfenazin (starkt vetenskapligt ökad risk för viktuppgång jämfört med andra SGA eller FGA (måttligt starkt vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med amisulprid och klozapin ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med klozapin. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt 177 och framåt i SBU-rapporten. Resultat från pragmatiska studier: se sidan samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har behandling med olanzapin en oklar kostnadseffektivitet i jämförelse med risperidon (otillräcklig evidens). NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 15

16 Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är behandling med olanzapin kostnadseffektiv i jämförelse med FGA (modellering). Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är behandling med olanzapin kostnadseffektiv i jämförelse med haloperidol (måttlig evidens). I SBU:s genomgång finns det evidens (måttligt stark) för att olanzapin är kostnadseffektivt i jämförelse med haloperidol och att kostnadseffektiviteten av olanzapin är oklar i jämförelse med risperidon. Generellt har olanzapin något bättre effekt än risperidon och aripiprazol men också något allvarligare biverkningsprofil. För nyinsjuknade kan det därför vara relevant att först pröva något läkemedel med mindre biverkningsprofil, för att eventuellt byta till olanzapin om alternativet inte ger tillräcklig effekt. Både effekt och biverkningar är dock individuellt varför det inte går att beräkna specifika kostnadseffektskvoter för de olika alternativen. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

17 Rad: 6 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, nyinsjuknade Åtgärd: Behandling med klozapin Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är risken för allvarliga biverkningar och viktuppgång, som kan leda till metabola sjukdomar. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med klozapin bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon (starkt vetenskapligt större risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med risperidon (starkt vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (begränsat vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt. Resultat från pragmatiska studier: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 17

18 på grund av behandlingsresistens större minskning av symtom mätt som förändringar i PANSS jämfört med andra SGA (inte signifikant jämfört med olanzapin) hos personer med schizofreni (begränsat vetenskapligt minskad risk för total dödlighet jämfört med andra antipsykotiska läkemedel (måttligt starkt vetenskapligt minskad risk för dödlighet i självmord jämfört med andra antipsykotiska läkemedel (måttligt starkt vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin, quetiapin, risperidon och ziprasidon ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med olanzapin respektive quetiapin. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt 177 och framåt i SBU-rapporten. Resultat från pragmatiska studier: se sidan samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

19 Rad: 7 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med risperidon Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är den goda effekten på symtom jämfört med flera andra antipsykotiska läkemedel och mindre risk för viktuppgång jämfört med olanzapin. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med risperidon bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt bättre effekt jämfört med annat SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel, quetiapin eller ziprasidon) mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS (starkt vetenskapligt sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos (måttligt starkt vetenskapligt större risk för extrapyramidala symtom jämfört med annat SGA (klozapin, olanzapin, quetiapin eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med haloperidol (FGA) (starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med klozapin eller olanzapin (starkt vetenskapligt NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 19

20 mindre risk för viktökning jämfört med sertindol (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt. Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad i effekt mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol, perfenazin) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med aripiprazol, klozapin respektive sertindol ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med aripiprazol, quetiapin respektive ziprasidon. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten. Resultat från pragmatiska studier: se sidan samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har behandling med risperidon en oklar kostnadseffektivitet i jämförelse med olanzapin (otillräcklig evidens). Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med risperidon kostnadseffektiv i jämförelse med FGA (modellering). Referenser 20 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

21 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr 213. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 21

22 Rad: 8 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med olanzapin Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är åtgärdens effekt på psykotiska symtom. Olanzapin har något bättre effekt än risperidon men ger större risk för viktuppgång. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med olanzapin bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med risperidon eller aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med ziprasidon (starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon eller ziprasidon (starkt vetenskapligt större risk för extrapyramidala symtom jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt 22 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

23 större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med annat SGA (aripiprazol, quetiapin, risperidon eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (starkt vetenskapligt mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (starkt vetenskapligt. Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av symtom vid behandling mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol eller perfenazin) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (patienter som behandlas med olanzapin har längst tid i behandling) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende behandlingsföljsamhet jämfört med perfenazin (starkt vetenskapligt ökad risk för viktuppgång jämfört med andra SGA eller FGA (måttligt starkt vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med amisulprid och klozapin ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med klozapin. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt 177 och framåt i SBU-rapporten. Resultat från pragmatiska studier: se sidan samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har behandling med olanzapin en oklar kostnadseffektivitet i jämförelse med risperidon (otillräcklig evidens). NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 23

24 Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med olanzapin kostnadseffektiv i jämförelse med FGA (modellering). Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med olanzapin kostnadseffektiv i jämförelse med haloperidol (måttlig evidens). I SBU:s genomgång finns det evidens (måttligt stark) för att olanzapin är kostnadseffektivt i jämförelse med haloperidol och att kostnadseffektiviteten av olanzapin är oklar i jämförelse med risperidon. Generellt har olanzapin något bättre effekt än risperidon och aripiprazol men också något allvarligare biverkningsprofil. För nyinsjuknade kan det därför vara relevant att först pröva något läkemedel med mindre biverkningsprofil, för att eventuellt byta till olanzapin om alternativet inte ger tillräcklig effekt. Både effekt och biverkningar är dock individuellt varför det inte går att beräkna specifika kostnadseffektskvoter för de olika alternativen. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

25 Rad: 9 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med aripiprazol Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att aripiprazol har mindre risk för viktuppgång, men har något sämre effekt än risperidon och olanzapin. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med aripiprazol inte bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt större risk för extrapyramidala symtom jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt inte större risk för viktökning jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (begränsat vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med risperidon ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med risperidon. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 25

26 Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med aripiprazol inte kostnadseffektiv i jämförelse med olanzapin eller risperidon (skattning). Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd går det inte att bedöma kostnadseffektiviteten vid behandling med aripiprazol jämfört med FGA. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

27 Rad: 10 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med quetiapin Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att det finns andra antipsykotiska läkemedel med bättre effekt. Behandling med quetiapin ger större risk för sedering och viktökning. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med quetiapin inte bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med PANSS jämfört med annat SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel, olanzapin eller risperidon) (starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med annat SGA (olanzapin eller risperidon) (starkt vetenskapligt större risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (begränsat vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 27

28 Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av symtom vid behandling mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol, perfenazin) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med klozapin respektive ziprasidon ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med klozapin, risperidon respektive ziprasidon. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan samt sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten. Resultat från pragmatiska studier: se sidan och sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med aripiprazol inte kostnadseffektiv i jämförelse med olanzapin eller risperidon (skattning). Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd går det inte att bedöma kostnadseffektiviteten vid behandling med aripiprazol jämfört med FGA. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

29 Rad: 11 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med paliperidon Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma åtgärdens effekt på psykotiska symtom samt att andra antipsykotiska läkemedel har bättre vetenskapligt stöd. Paliperidon är den primära huvudmetaboliten av risperidon varför säkerheten bedöms som god. Behandling med paliperidon är dyrare än behandling med de flesta andra antipsykotiska läkemedel. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Paliperidon har inte inkluderats i de av SBU valda systematiska översikterna och jämförelser med andra SGA än olanzapin saknas i SBU-rapporten. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av paliperidon jämfört med andra SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel) hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Icke evidensgraderade resultat: Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med paliperidon bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med placebo ingen signifikant skillnad i minskning av symtom eller återfall i psykos jämfört med olanzapin. Vilka studier ingår i granskningen? NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 29

30 Effekt på symtom: se sidan 99 i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Icke evidensgraderade resultat: se sidan 106, sidan 123 samt tabell sidan i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

31 Rad: 12 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med haloperidol Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att det finns andra åtgärder med bättre effekt på psykotiska symtom och färre biverkningar. Åtgärden är också svår att dosera för att uppnå önskad effekt och undvika biverkningar. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med haloperidol mindre risk för sedation jämfört med quetiapin och klozapin (måttligt starkt vetenskapligt större risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med sertindol, olanzapin, risperidon, quetiapin eller klozapin (starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt större risk för självmordsförsök jämfört med klozapin (måttligt starkt vetenskapligt. Vilka studier ingår i granskningen? Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Självmordsförsök: se sidan 27 samt sidan 361 och framåt i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 31

32 Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

33 Rad: 13 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med ziprasidon Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att det finns andra åtgärder med bättre effekt på psykotiska symtom. Den dagliga behandlingen är dessutom mer komplicerad än för andra antipsykotiska läkemedel. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med ziprasidon inte bättre effekt jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) (måttligt starkt vetenskapligt sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin eller risperidon (starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon (starkt vetenskapligt större risk för extrapyramidala symtom jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (begränsat vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 33

34 Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten på viktökning av behandling med ziprasidon jämfört med haloperidol. Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av symtom vid behandling mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol, perfenazin) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet vid behandling med SGA mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med klozapin och quetiapin ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med quetiapin respektive risperidon. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan samt sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten. Resultat från pragmatiska studier: se sidan samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med aripiprazol inte kostnadseffektiv i jämförelse med olanzapin eller risperidon (skattning). Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd går det inte att bedöma kostnadseffektiviteten vid behandling med aripiprazol jämfört med FGA. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

35 Rad: 14 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med zuklopentixol Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget för zuklopentixol är begränsat. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med zuklopentixol i peroral form en mindre risk för försämrat eller oförändrat tillstånd jämfört med andra FGA (begränsat vetenskapligt en mindre risk för behandlingsavbrott jämfört med andra FGA(begränsat vetenskapligt. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av behandling med zuklopentixol jämfört med risperidon. Vilka studier ingår i granskningen? Behandling med zuklopentixol jämfördes med ett annat FGA-preparat i 7 (oförbättrade/försämring) respektive 8 (avbrott) RCT:er med sammanlagt 357 respektive 424 patienter. Studierna (samtliga gjorda för många år sedan och med metodologiska brister) är sammanfattade i en systematisk översikt [1]. Dessutom innehöll översikten 2 RCT:er med totalt 159 patienter där zuklopentixol jämfördes med risperidon. Hälsoekonomisk bedömning Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för detta tillstånds- och åtgärdspar. 35 SKOLANS BETYDELSE FÖR BARNS OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA

36 Referenser 1. Kumar, A, Strech, D. Zuclopenthixol dihydrochloride for schizophrenia. Schizophrenia bulletin. 2009; 35(5): NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

37 Rad: 15 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med sertindol Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att behandling med andra antipsykotiska läkemedel ger bättre effekt på psykotiska symtom samt att sertindol ger ökad risk för viktuppgång och hjärtarytmier. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med sertindol inte bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med risperidon (måttligt starkt vetenskapligt. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan 25 samt sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 37

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande

Läs mer

Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.

Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt. Schizofreni Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation En systematisk litteraturöversikt November 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Att använda andra generationens antipsykotika. Evidens och praktiska aspekter

Att använda andra generationens antipsykotika. Evidens och praktiska aspekter Att använda andra generationens antipsykotika. Evidens och praktiska aspekter Mats Berglund och Lennart Lundin För SBU-gruppen Läkemedelsbehandling av schizofreni (ordförande Eva Lindström). Patientens

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1 2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbetsdokument Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid schizofreni

Läkemedelsbehandling vid schizofreni Läkemedelsbehandling vid schizofreni Kapitel 3, den systematiska litteraturöversikten 2012-01-11 Observera att detta är en preliminär version. Ändringar kan komma att göras inför den slutliga tryckningen.

Läs mer

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid schizofreni

Läkemedelsbehandling vid schizofreni Läkemedelsbehandling vid schizofreni behandlingsrekommendation Inledning Denna behandlingsrekommendation baseras på ett expertmöte som hölls 24 25 januari 2013. Mötet arrangerades av Läkemedelsverket.

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2005

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2005 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE H. LUNDBECK AB Box 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid schizofreni

Läkemedelsbehandling vid schizofreni 130430 Läkemedelsbehandling vid schizofreni Behandlingsrekommendation under bearbetning (här urval av delar relevanta för BUP) Inledning Denna behandlingsrekommendation baseras på ett expertmöte som hölls

Läs mer

Åtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma levnadsvanor

Åtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma levnadsvanor Åtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma levnadsvanor sbu-rapport utvärdering av nya och enskilda metoder inom hälso- och sjukvården 2014 www.sbu.se/232 Sammanfattning

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Vårdprogram för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Vårdprogram för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vårdprogram för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Sammanställd av Specialistrådet i Psykiatri i Örebro Uppsala regionen 2014 12 04 Specialistrådets medlemmar;

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2012-03-22 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE H.Lundbeck AB Box 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Sycrest,

Läs mer

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02. Psykiatriska diagnos-/er enligt ICD10. Ange patientens aktuella psykosdiagnos*

Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02. Psykiatriska diagnos-/er enligt ICD10. Ange patientens aktuella psykosdiagnos* Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02 Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

SCHIZOFRENI BIPOLÄR SJUKDOM. Andra psykosdiagnoser. Substansutlöst psykos. Psykos av somatisk sjukdom. Positiva symtom. Negativa symtom.

SCHIZOFRENI BIPOLÄR SJUKDOM. Andra psykosdiagnoser. Substansutlöst psykos. Psykos av somatisk sjukdom. Positiva symtom. Negativa symtom. Substansutlöst psykos Psykos av somatisk sjukdom Positiva symtom Negativa symtom BIPOLÄR SJUKDOM SCHIZO- AFFEKTIVT SYNDROM SCHIZOFRENI Övriga symtom Funktionsnedsättning Duration 1 månad (ICD 10) 6 mån

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

PsykosR. för bättre psykosvård. Årsrapport 2013. Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

PsykosR. för bättre psykosvård. Årsrapport 2013. Nationellt kvalitetsregister för psykosvård PsykosR för bättre psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård, PsykosR www.psykiatriregister.se Registerhållare Inga-Marie

Läs mer

antipsykotika. läkemedel kloka val klinik och vetenskap klinisk översikt

antipsykotika. läkemedel kloka val klinik och vetenskap klinisk översikt klinisk översikt Läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Antipsykotiska läkemedel kloka val MATS EK, master of public health, ST-läkare mats.a.ek@sll.se

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Nationella riktlinjer lägesbeskrivning 2016 Antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer lägesbeskrivning 2016 Antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer lägesbeskrivning 2016 Antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

Litteraturunderlag till utvärdering av tandvårdsstöden

Litteraturunderlag till utvärdering av tandvårdsstöden SBU BEREDER RAPPORT 270/2017 Litteraturunderlag till utvärdering av tandvårdsstöden STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Litteraturunderlag till utvärdering av tandvårdsstöden Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Barn och läkemedel Avsiktlig användning av läkemedel för medicinska ändamål som innebär ett

Läs mer

Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0

Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0 Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Uppföljning Neuroleptikabehandling RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras

Läs mer

PsykosR. för bättre psykosvård. Årsrapport 2014. Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

PsykosR. för bättre psykosvård. Årsrapport 2014. Nationellt kvalitetsregister för psykosvård PsykosR för bättre psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård, PsykosR www.psykiatriregister.se Registerhållare Ing-Marie Wieselgren

Läs mer

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Fakta schizofreni 1. Psykossjukdomar 2. Schizofreni vanligast

Fakta schizofreni 1. Psykossjukdomar 2. Schizofreni vanligast Fakta schizofreni 1. Psykossjukdomar I Sverige insjuknar mellan 1 500 och 2 000 personer varje år i psykos varav schizofreni är den vanligaste formen. En psykos kan definieras som ett tillstånd där en

Läs mer

Bilaga 3 Följedokument till Kapitel 10

Bilaga 3 Följedokument till Kapitel 10 Bilaga 3 Följedokument till Kapitel 10 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, terapiresistens Åtgärd: Behandling med klozapin Bakgrund Uppdraget som tilldelats Statens beredning för

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid schizofreni

Läkemedelsbehandling vid schizofreni Läkemedelsbehandling vid schizofreni bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Psykos. Schizofreni och dess behandling. Schizofreni. Symptom. Schizofreni Rekommenderad läsning: Sophie Erhardt. social tillbakadragenhet

Psykos. Schizofreni och dess behandling. Schizofreni. Symptom. Schizofreni Rekommenderad läsning: Sophie Erhardt. social tillbakadragenhet Schizofreni och dess behandling Rekommenderad läsning: Sophie Erhardt Sektionen för Neuropsykoimmunologi Inst. för Fysiologi & Farmakologi Karolinska Institutet Rang, Dale, Ritter & Moore 6th Edition s

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

Antipsykotika Neuroleptika Kap 14

Antipsykotika Neuroleptika Kap 14 Antipsykotika euroleptika Kap 14 Introduktion - Bakgrund Typiska antipsykotika fentiazinderivat tioxantenderivat fenylbutanonderivat Benzamider Atypiska antipsykotika klozapinanaloger Dopaminstabiliserande

Läs mer

Äldre med psykossjukdom en bortglömd grupp?

Äldre med psykossjukdom en bortglömd grupp? Äldre med psykossjukdom en bortglömd grupp? 12 05 09 Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet 65 år och

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser

Hälsoekonomiska analyser Hälsoekonomiska analyser Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings Universitet Samt SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering 1 oktober

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på

Läs mer

SBU-rapport 1 okt -09

SBU-rapport 1 okt -09 SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0 Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Går patienten fortfarande i skola? (Besvaras endast för patienter som är 16 år och äldre)

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0 Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Patienten är incidensregistrerad Patienten har informerats om och givit samtycke till

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG NYCOMED AB Box 27264 102 53 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri

Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri Revideras senast april 2017 Malin Braun Bodil Gervind Elisabeth Hansson Lena Hedlund Cecilia Håkansson Jannike Lind Sven Scharnell Marie Sjögren

Läs mer

Kvinnors biverkningsprofil på neuroleptika med fokus på sexuella biverkningar: En pilotstudie

Kvinnors biverkningsprofil på neuroleptika med fokus på sexuella biverkningar: En pilotstudie Kvinnors biverkningsprofil på neuroleptika med fokus på sexuella biverkningar: En pilotstudie FÖRFATTARE PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Joel Andersson Siri Lindqvist Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare Psykossjukdomar Janet Cunningham ST-Läkare Psyko,ska,llstånd Schizofreni Schizoaffek,vt syndrom Schizofreniformt syndrom Kortvarig psykos Drogutlöst psykos Läkemedelsbe,ngad psykos Vid hjärnskador och

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-10-10 GD-beslut Nummer Nr 55/2016 Dnr 5TY2016/74 Beslutande Samråd med Föredragande Susanna Axelsson, generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg,

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Läkemedel mot Schizofreni/Psykos. En rekommendation för vuxenpsykiatrin

Läkemedel mot Schizofreni/Psykos. En rekommendation för vuxenpsykiatrin Läkemedel mot Schizofreni/Psykos En rekommendation för vuxenpsykiatrin 2015/2016 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄN INTRODUKTION... 5 SCHIZOFRENI... 6 BEHANDLING SCHIZOFRENI/PSYKOS... 7 AKUT LÄKEMEDELSBEHANDLING...

Läs mer