Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket

Transkript

1 Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket

2 Barn och läkemedel Avsiktlig användning av läkemedel för medicinska ändamål som innebär ett avsteg från användning enligt den godkända produktinformationen

3 Vi vet ganska lite om läkemedel till barn Nyttan med läkemedel ska överväga risken! = O$llräcklig effekt. För låg säkerhet. = Effekt och säkerhet oklart. = Kliniska studier på effekt = Kliniska studier på säkerhet = Uppföljande data på effekt = Uppföljande data på säkerhet = God effekt. God säkerhet. Ny7a Ny7a Risk Risk

4 Vi vet ganska lite om läkemedel till barn Nyttan med läkemedel ska överväga risken! = O$llräcklig effekt. För låg säkerhet. = Effekt och säkerhet oklart. = Kliniska studier på effekt = Kliniska studier på säkerhet = Uppföljande data på effekt = Uppföljande data på säkerhet = God effekt. God säkerhet. Ny7a Risk

5 Vi vet ganska lite om läkemedel till barn Nyttan med läkemedel ska överväga risken! För barn saknas ofa både kliniska studier och uppföljande studier av effekt och säkerhet för läkemedel = O$llräcklig effekt. För låg säkerhet. = Effekt och säkerhet oklart. = Klinisk erfarenhet av effekt och säkerhet = God effekt. God säkerhet. Ny7a Risk

6 Vi vet ganska lite om läkemedel till barn Nyttan med läkemedel ska överväga risken! För barn saknas ofa både kliniska studier och uppföljande studier av effekt och säkerhet för läkemedel = O$llräcklig effekt. För låg säkerhet. = Effekt och säkerhet oklart. = Klinisk erfarenhet av effekt och säkerhet = God effekt. God säkerhet. Ny7a Risk

7 Hur ser användningen av neuroleptika till Användning barn av neurolep1ka ut i Sverige? hos barn Ökande förskrivning, både hos flickar och pojkar Majoritet får regelbunden behandling Risperidon stod för hälften av all förskrivning Stor samförskrivning med andra psykofarmaka t ex läkemedel mot sömn, ADHD och antidepressiva Många läkemedel förskrivs off-label Stor andel av förskrivningen sker bland placerade barn och ungdomar Är användning av neuroleptika ändamålsenlig?

8 Procent Andel barn som expedierats minst ett recept av neuroleptika perioden Flickor och pojkar 5 17 år. (%) 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,

9 Andel barn som expedierats andra psykofarmaka (minst ett uttag), bland barn med minst tre uttag av neuroleptika respektive år. (%) Antiepileptika Lugnande Sömn Antidepressiva ADHD (exkl modafinil) pojkar 5-9 år flickor 5-9 år pojkar år flickor år

10 Dokumenterade diagnoser i specialiserad öppenvård samt slutenvård åren bland barn och unga som hade minst tre uttag av neuroleptika år (%)

11 Biverkningsrapportering- Neuroleptika och barn Knappt 150 rapporter, 2009-mars 2017 Mest barn och ungdomar år Fler flickor än pojkar Viktuppgång och andra metabola biverkningar, trötthet, illamående, neurologiska symtom BUP-specialister i Sverige, 1 rapport vart 20 år

12 Hur biverkningsrapporterar man? Biverkningsutbildning lv.se/rapportera

13 Varför är uppföljning viktigt?

14 Ansvar för uppföljning Förskrivande läkare ansvarar för att behandlingsplan för medicinsk uppföljning med obligatoriska mätningar och provtagningar upprättas och journalförs. Vårdorganisationen där barnet vårdas tydliggör i skriftlig rutin hur sådan medicinsk uppföljning sker och vem som har ansvaret för dess genomförande. Verksamhetschefen ansvarar för uppföljningen oavsett om förskrivande läkare är i tjänst, varför den bör knytas till en funktion i organisationen (ej till person).

15 Medicinsk uppföljning Användning av validerade verktyg underlättar och stärker den kliniska bedömningen. Individuell dostitrering är mycket viktig. Om behandlingseffekt saknas efter två veckor bör dosen i allmänhet om möjligt titreras upp, med fortsatt observans på viktuppgång. Alternativt bör behandlingsförsöket avbrytas. Högre doser ger större risk för fler och mer uttalade biverkningar.

16 Tabell I. Rekommenderad monitorering vid behandling av barn och ungdomar med neuroleptika Hereditet; hjärtdöd före 40 år, diabetes, lipidrubbning Hälsohistoria med fokus på diabetes, hjärtkärlsjukdom, sköldkörtelrubbning Utgångsvärde X X 2 v 1 mån 2 mån 3 mån 6 mån, 2 ggr/år Livss1l; kost, fysisk ak1vitet muntligt och skrijligt X X X X X X Sömn, seda1on X X X X X X Rökning X X X Målsymtom och effekt X X X X X X Omgivningsfaktorer som kan påverka symtomen X X X X X Neurologstatus med fokus på extrapyramidala symtom X X X X Prolak1nrelaterade biverkningar (a) X X X X Längd, vikt, BMI, midjemåw X X X X X X Blodtryck, puls X X X X fp-glukos, lipidstatus (kolesterol, HDL, LDL, X X X triglycerider) (b) Leverprover (ASAT, ALAT) (c) X X X (d) TSH (e) X X EKG (f) X X (a) (b) (c) (d) (e) (f) Vid kliniska symptom på hyperprolaktinemi tas fasteprov på morgonen 12 timmar efter senaste neuroleptikados. fp-glukos > 7 mmol/l från två separata tillfällen är diagnostiskt för diabetes. Något förhöjda värden vid två tillfällen (fp-glukos >5,55) är relativ indikation för oral glukostoleranstest samt komplettering med HbA1c och seruminsulin. Kontakt med barnläkare rekommenderas. Kontakta barnläkare vid värden högre än tre gånger referensintervallets övre gräns. För olanzapin fortsatt halvårsvis provtagning. För quetiapin TSH inför behandling och halvårsvis. För klozapin EKG inför behandling och efter sex veckor.

17 Mätning av plasmanivåer av läkemedel Övervägs vid misstanke om bristfällig följsamhet utebliven effekt trots hög dosering misstanke om avvikande läkemedelsmetabolism (t.ex. p.g.a. interaktioner, enzymdefekter, lever- eller njursjukdom) påtagliga koncentrationsberoende biverkningar trots låg dosering. Rutinmässig mätning endast för klozapin.

18 Utsättning Planera för utsättning under rimligt stabila förhållanden, då andra insatser fått effekt. Överväg planerad utsättning efter 3 månader vid behandling utanför godkänd indikation. Planerad utsättning rekommenderas ske gradvis under flera veckor eller månader, för att minska risken för utsättningssymtom eller återfall. Alltför snabb utsättning kan bl.a. ge oro, dyskinesier samt övergående förvärra symtom vid tardiv dyskinesi. Vid mycket allvarliga biverkningar kan neuroleptika behöva sättas ut omedelbart.

19 Metabola biverkningar Metabol påverkan vanligt och ofta mer uttalad hos barn och ungdomar. Viktuppgång kan komma tidigt kontroll bör ske redan efter två veckor. Midjemått enkel undersökning som ger viktig information. Bukfetma innebär ökad risk för metabola avvikelser.

20 Handläggning av metabola biverkningar Åtgärder vidtas genast om patienten under de tre första månadernas behandling fått antingen metabola avvikelser mer än 5% viktökning eller mer än 0,5 standardavvikelse ökning i åldersnormerat BMI. I första hand prövas dossänkning, utsättning eller preparatbyte.

21 Det finns flera andra viktiga biverkningar som inte presenteras här Sedation Hyperprolaktinemi Extrapyramidala biverkningar Malignt neuroleptikasyndrom Ø För mer information om specifika biverkningar hur dessa ska monitoreras och handläggas, se dokumentet Neuroleptika vid vissa barnpsykiatriska tillstånd hos barn och ungdomar- Behandlingsrekommendation på lv.se/neuroleptikatillbarn

22 Vad behövs då för att veta om psykosmedel kan hjälpa barn och ungdomar? Framtagna riktlinjer för behandling och uppföljning av barn och ungdomar med neuroleptika följs: framförallt när läkemedel används off-label, dvs dokumentationen är otillräcklig Data samlas in systematiskt och i strukturerad form som ger möjlighet till : Grundlig värdering av nytta/risk Kunskap om långtidseffekter Ø Detta bidrar till optimal behandlingseffekt för den enskilda patienten

23 Nyhetsbarn om Barn och läkemedel