Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till"

Transkript

1 Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

2 Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader - ojämlik vård och behandling frågeställningar med behov av vägledning (regeringsuppdrag)

3 Områden för Nationella riktlinjer Astma och kol (2004) Bröst-, kolorektal- och prostatacancer (2007) Missbruk och beroende (2007) Hjärtsjukdomar (1998, 2001, 2004, 2008) Stroke (2003, 2005, 2009) Diabetes (1996, 1999, 2010) Depression och ångestsyndrom (2010) Demens (2010) Psykosociala insatser vid schizofreni (2011) Lungcancer (2011) Tandvård (2011) Sjukdomsförebyggande åtgärder slutversion 2011 Rörelseorganens sjukdomar slutversion 2011/12

4 Riktlinjernas fokus Avgränsas mot områden där det finns särskilda behov av kunskapsstyrning utifrån praxisskillnader höga kostnader och tveksamhet om nytta etiskt svåra frågor oenighet inom professionen

5 Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillståndsoch åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Hälsoekonomiskt underlag Konsensus Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad

6 Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Kostnadseffektivitet Åtgärdens effekt Rekommendation

7 När det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för evidensgradering Svårigheter att formulera slutsatser Svårigheter att prioritera Svårigheter att ge rekommendationer Ingen vägledning för sjukvården Ingen vägledning för riktlinjer eller vårdprogram

8 Konsensus En strukturerad process för att på ett transparent sätt kombinera ett bristfälligt vetenskapligt underlag med ämnesexperters och professionella yrkesutövares erfarenheter Tvingas ta ställning om metoden gör rimlig nytta i förhållande till biverkningar eller olägenheter Best available evidence

9 När ska konsensus användas i nationella riktlinjerna? När en sammanställning av evidensstyrka för avgörande eller kritiska effektmått leder till mycket låg evidensstyrka När underlaget inte har räckt till att göra någon sammanställning alls, dvs inga RCT eller bra kohortstudier Det finns bara enstaka små RCT med avgörande brister i studiekvalitet eller överförbarhet

10 Syftet är att kunna dra en slutsats om effekten för aktuellt hälsotillstånd och åtgärd Det kan handla om metoder som är etiskt omöjliga att utvärdera vetenskapligt (ex palliativ vård, livshotande tillstånd) eller åtgärder som ej är rutinmässigt införda i vården men tämligen självklart eller okontroversiellt (ex måltidsrutiner vid demens)

11 Arbetsgång Granskaren meddelar projektledningen så snart som möjligt att underlaget ser ut att vara otillräckligt Är frågan aktuell för konsensus? Projektledning bestämmer om den ska tas till konsensus Om konsensus: Arbetsdokumentet slutförs med bästa tillgängliga kunskap Påstående formuleras av radansvarig/områdesansvarig

12 Exempel konsensusrad Från lungcancer: Vid lungcancer ger multidisciplinär konferens patienten ökad möjlighet att få optimal behandling för sin sjukdom, vilket ger större patientnytta än olägenhet. erforlungcancervard/sokiriktlinjerna/lungcanc er

13 Konsensus Skapa en representativ och oberoende panel Röstning ska ske anonymt och avskilt via webbenkät Alla frågor med samstämmighet på 75 procent eller mer anses avslutade. Där konsensus inte uppnås sammanfattas kommentarerna och röstsiffrorna och deltagarna får rösta en gång till. Proceduren kan upprepas 2-3 gånger. Om konsensus uppnås går raden till prioriteringsgruppen för att diskuteras tillsammans med övriga rader

14 Kriterier Konsensus lämpar sig inte då det finns minst låg evidens för något av de avgörande eller viktiga effektmåtten (t ex överlevnad eller livskvalitet) vid nya metoder då det är svårt att sätta ihop en lämplig panel (t ex saknas erfarenhet i Sverige) vid metoder som kräver stora investeringar eller tar stora resurser i anspråk

15 Kriterier Konsensus lämpar sig inte om det finns ett alternativ som är vetenskapligt utvärderat för strukturella åtgärder för kontroversiella områden, där det till exempel finns starka motstående intressen/åsikter inom professionen

16 Konsekvenser Riskerar att underminera arbetet inom områden där hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver stimulans för att använda metoder med vetenskapligt stöd Påverka resurser till forskning? Starkt beroende av vem som deltar i panelen Personliga uppfattningar kan påverkas av trender/omvärldsfaktorer

17 Framtiden? Hur hantera vid många alternativa åtgärder där det kommer att handla om effektstorlekar och inte bara om riktning på effekten? Är det möjligt att ta ställning till ett paket av flera åtgärder? Vilket mervärde tillför det att få endast få en riktning?

18 Framtiden? Område för utveckling inom metoden för nationella riktlinjer Inom Socialstyrelsen pågår en genomgång av hur myndigheten ska hantera systematisering av beprövad erfarenhet

19 Tack!

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning Nationella riktlinjer Metodbeskrivning Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 4 Hur vi avgränsar ett riktlinjeområde... 4

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Svenska demensdagarna, 20 maj 2015, Karlstad Pinelopi Lundquist, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer...

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Metodbeskrivning Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? Ätande baseras på vetenskapligt underlag och beprövad erfarenhet. Evidensbaserat ätande bygger på bästa

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen Nya na&onella riktlinjer för astma Höstmötet, Tylösand 4 september 015 Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen Gunilla Hedlin, Göran Wennergren Stockholm och Göteborg I november 014 publicerade Socialstyrelsen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3

Läs mer

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 5 Varför vi tar fram nationella

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Är gräset grönare hos grannen?

Är gräset grönare hos grannen? Är gräset grönare hos grannen? Om prioriteringar i den svenska hälso- och sjukvården Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Vattenbrist hotar i sydöstra Sverige Prioritering av hälso-och

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Metodbeskrivning Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet. Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Gradering av evidensstyrka ABCD

Gradering av evidensstyrka ABCD Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och

Läs mer

Svenska EpilepsiSällskapet. llskapet. RIKTLINJER för HANDLÄGGNING och BEHANDLING av EPILEPSI

Svenska EpilepsiSällskapet. llskapet. RIKTLINJER för HANDLÄGGNING och BEHANDLING av EPILEPSI Svenska EpilepsiSällskapet llskapet RIKTLINJER för HANDLÄGGNING och BEHANDLING av EPILEPSI 2010 November Beslut vid SES årsmötet i Umeå 2011 Januari SES styrelse inbjuder en arbetsgrupp med uppgift att

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Omvärldsbevakning landsting

Omvärldsbevakning landsting Omvärldsbevakning landsting Jean Odgaard Innehållsförteckning Barnkonventionen, * 1 Kortare väntetider i cancervården, * 1 Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Yttrande standardiserade vårdförlopp inom andra diagnoser än cancer

Yttrande standardiserade vårdförlopp inom andra diagnoser än cancer Yttrande standardiserade vårdförlopp inom andra diagnoser än cancer Inledning Vårdprogram har varit och är en integrerad och viktig del av svensk sjukvård sedan många år. Vårdprogrammen kan vara lokala,

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid stroke Metodbeskrivning Bilaga Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om

Läs mer

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Socialstyrelsens na.onella riktlinjearbete vid lungcancer

Socialstyrelsens na.onella riktlinjearbete vid lungcancer Socialstyrelsens na.onella riktlinjearbete vid lungcancer Sverre Sörenson Med. klin. Ryhov, Jönköping IMH, Hälsouniversitetet, Linköping 15 april 2010 1 Först: Några basfakta 15 april 2010 2 De fyra stora

Läs mer

På väg mot en jämlik Neurologi

På väg mot en jämlik Neurologi På väg mot en jämlik Neurologi Sven E Pålhagen, överläkare i neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Ordförande i Prioriteringsgruppen för Parkinsons sjukdom Vilka är de viktigaste utmaningarna för

Läs mer

Prevention och folkhälsoarbete

Prevention och folkhälsoarbete Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,

Läs mer

Vårdanalys uppföljning av patientlagen och nationella riktlinjer. 24 november 2015 Ortopedtekniska branschrådet

Vårdanalys uppföljning av patientlagen och nationella riktlinjer. 24 november 2015 Ortopedtekniska branschrådet Vårdanalys uppföljning av patientlagen och nationella riktlinjer 24 november 2015 Ortopedtekniska branschrådet Agenda 1. Kort om Vårdanalys uppdrag och verksamhet 2. Vården ur patienternas perspektiv 3.

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa SKL, 5 december 2014 Åsa Ljungvall Det finns många skillnader

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Område 1. Jämlik vård dialog om health literacy med invånare i socioekonomiskt utsatta områden (Fortsättning

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Mio Fredriksson, Forskare Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet mio.fredriksson@pubcare.uu.se

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Curomed Utbildning AB 1 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 9-18/11 2007 Kursgivare: Bo Freyschuss, MD, Överläkare,

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik

Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik 2011-11-17 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm AB 1 Rapporter Mot en effektivare kunskapsstyrning (2009, Socialstyrelsen och SKL) Kartläggning och

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

SBU-rapport 1 okt -09

SBU-rapport 1 okt -09 SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Antigympa grupp 812 Vuxenpsykiatri I 1 I Antigympan (kroppskännedom) jobbar man med inkännande, närvarande rörelser för att minska på sitt onda/spänningar. Vi jobbar från

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser

Hälsoekonomiska analyser Hälsoekonomiska analyser Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings Universitet Samt SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering 1 oktober

Läs mer

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Drivkrafterna till nationella modellen har varit Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis

Läs mer

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer