Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Transkript

1 Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Svenska demensdagarna, 20 maj 2015, Karlstad Pinelopi Lundquist, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson, Indikatorbaserad utvärdering, Socialstyrelsen

2 Socialstyrelsens arbete med kunskapsstyrning Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur Bästa tillgängliga kunskap Statistik Resultat Uppföljning Utvärdering God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Rekommendationer Indikatorer Målnivåer Vård och omsorg på lokal och regional nivå 2

3 Syftet med kunskapsstyrningen God vård och omsorg Kunskapsbaserad Säker Individanpassad Effektiv Jämlik Tillgänglig Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hon eller han har behov av. Socialstyrelsens arbete med kunskapsstyrning 3

4 Socialstyrelsens arbete med kunskapsstyrning Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur Bästa tillgängliga kunskap Statistik Resultat Uppföljning Utvärdering God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Rekommendationer Indikatorer Målnivåer Vård och omsorg på lokal och regional nivå

5 15 nationella riktlinjer Astma och KOL (remiss) Bröst-, kolorektal- och prostatacancer Diabetes Depression och ångestsyndrom (revideras) Demens (revideras) Hjärtsjukvård (remiss) Lungcancer Missbruk och beroende MS och Parkinson (ny) Palliativ vård Psykosociala insatser och läkemedels behandling vid schizofreni Rörelseorganens sjukdomar Sjukdomsförebyggande metoder Stroke (revideras) Tandvård Ca 2800 rekommendationer

6 Utveckling av riktlinjerna (1) Expertgrupper, ej systematiskt eller transparent Heltäckande Kliniska riktlinjer och läroboksliknande Ingen hälsoekonomi 2006 och framåt Systematik, transparens, GRADE Intressenter i avgränsningsarbete, prioritering, regionala seminarier (-> implementering) Hälsoekonomi inkluderas Uppföljning via indikatorer

7 Utveckling av riktlinjerna (2) Vidareutveckling Fler riktlinjer Mer avgränsade riktlinjer (80-100) Större fokus på behovsstyrd uppdatering Internationellt samarbete Mer mottagaranpassade Stärkt samarbete med huvudmännen genom programråd och vårdprogramgrupper samt övriga kunskapsmyndigheter Ökad patientmedverkan 7

8 Utveckling av riktlinjerna (3) Den nya versionen kommer enbart att fokusera på frågeställningar där behovet av vägledning är stort. En utgångspunkt: genomförd utvärdering från 2014

9 Nationell utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014

10 Övergripande resultat Riktlinjerna har fått ett stort genomslag särskilt i kommunerna Styrningen har förbättrats, t.ex. genom vårdprogram och andra riktlinjer Omfattande utbildningsinsatser har genomförts Personcentrad omvårdnad är ett etablerat begrepp Men det finns stora skillnader och behov av en fortsatt utveckling!

11 Basal demensutredning

12 Basal demensutredning Hälso- och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller: en strukturerad anamnes (prioritet 1) intervjuer med anhöriga (prioritet 1) en bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (prioritet 1) kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) (prioritet 1) en strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga (prioritet 1) strukturell avbildning med datortomografi (prioritet 2) blodprovstagning för att utesluta förhöjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (prioritet 2)

13 Många ofullständiga utredningar i primärvården Andelen fullständiga utredningar har ökat Riket 2012: 46 % Riket 2013: 58 % Riket 2014: 67 %

14 Hälften av patienterna får en ospecifik diagnos Fortfarande stor andel Demens UNS Riket 2012: 48 % Riket 2013: 43 %

15 Förbättringsområde: Mer kunskap och bättre förutsättningar inom primärvården Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att se över om primärvården har tillräckliga förutsättningar, både i form av kunskap och resurser, för att arbeta med utredning, behandling och uppföljning av personer med demenssjukdom

16 Läkemedelsbehandling, antipsykosmedel

17 Läkemedelsbehandling antipsykosmedel Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser och anpassning av den fysiska miljön visat sig otillräckliga pröva antipsykosmedlen risperidon (prioritet 7) och haloperidol (prioritet 8) antipsykosmedel (quetiapin), och då till personer med vanföreställningar och hallucinationer vid måttlig till svår Lewybodydemens och Parkinsondemens (prioritet 9)

18 Antipsykosmedel i särskilt boende

19 Antipsykosmedel i särskilt boende

20 Socioekonomiska skillnader i läkemedelsförskrivningen Personer födda i andra länder behandlas oftare med antipsykosmedel Personer med lägre utbildning behandlas oftare med antipsykosmedel

21 Förbättringsområde: Mer jämlik läkemedelsförskrivning Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att de landsting som har en hög förskrivning av antipsykosmedel analyserar orsakerna till detta, tillsammans med berörda kommuner. särskilt beakta hur socioekonomiska faktorer, som utbildning och födelseland, påverkar förskrivningen av antipsykosmedel

22 Särskilt boende

23 Särskilt boende Socialtjänsten bör erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom (prioritet 3)

24 Platser i SÄBO och demensboende

25 Förbättringsområde: Fler boenden anpassade för personer med demenssjukdom Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att se över och vid behov öka antalet platser i särskilda boenden och demensboenden i förhållande till det förväntade antalet personer med demenssjukdom i respektive kommun eller stadsdel utveckla demensboenden anpassade för yngre personer, eller samverka med andra kommuner eller stadsdelar kring målgruppen

26 Multiprofessionellt teambaserat arbete

27 Multiprofessionellt teambaserat arbete Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom (prioritet 2)

28 Demensteam i kommunerna Fler demensteam 2002: 35 % 2008: 45 % 2013: 56 %

29 Hemtjänstpersonal för personer med demenssjukdom Fler riktade hemtjänstteam 2002: 9 % 2008: 17 % 2013: 24 %

30 Förbättringsområde: Fortsatt utveckling av ett teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att fortsätta att utveckla och upprätthålla tvärprofessionella demensteam se över vilka kompetenser som ingår i demensteamen, så att kompetensen överensstämmer med teamens uppdrag och behoven hos personer med demenssjukdom se över tillgången till samordningsfunktioner i form av till exempel demenssjuksköterskor eller demenssamordnare. se över organisationen av hemtjänstinsatser i ordinärt boende, för att säkerställa kontinuitet för den enskilde och kvaliteten på insatserna

31 Nya riktlinjeversionen arbete pågår!

32 Tidsplan våren 2015 FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING VETENSKAPLIGT UNDERLAG - sökning, granskning & evidensgradering PRIORITERINGS- ARBETE - rekommendationer hösten 2016 hösten 2017 REMISS- VERSION REGIONALA SEMINARIER SLUT VERSION

33 Projektorganisation Projektledningsgrupp Referensgrupp Vetenskaplig faktagrupp Prioriterings grupp Indikatorprojekt grupp

34 Projektledning Specialistvård: Agneta Nordberg Primärvård: Anna Segernäs Kvitting Omvårdnad: Ingrid Hellström Anhöriga: Åsa Sandvide Faktagruppsordförande: Lars-Olof Wahlund Prioriteringsordförande: Anne Ekdahl vice Prioriteringsordförande: Anders Wimo Projektledare: Pinelopi Lundquist Delprojektledare: Margareta Hedner/Lena Jönsson 34

35 Riktlinjerna på webben:

36 Mer information Uppdatering av nationella riktlinjer Pinelopi Lundquist, Enheten för nationella riktlinjer E-post: Tfn: Nationell utvärdering, vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Enheten för indikatorbaserad utvärdering E-post: Tfn:

37 Mer information finns på:

38 Metod Så tas de fram och används Rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Jämför olika åtgärder och rekommenderar vilka som bör användas. Rekommendationerna utgår från skalan 1 10, där 1 är bäst och 10 är sämst. Kan användas på många sätt. Bildtext

39 Behovsinventering - grund för avgränsning Instruktion regeringsuppdrag Samarbeten myndigheter och internationellt Verksamheters behov Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Forskningsläget, ev kunskapsöversikter Analys av resultat Medborgares behov 39

40 Kriterier för val av frågeställningar Omotiverade praxisvariationer (ex. regionala, kön, socioekonomi) Kontroversiellt område (ex. behandling som professionen har olika uppfattning om och som är av intresse för många) Etiskt dilemma (ex. riskfyllda behandlingar, utsatta grupper) Höga kostnader och tveksamhet om nytta Behov av utmönstring av skadliga eller ineffektiva metoder 40

41 Datakällor, demensutvärderingen Kvalitetsregister - SveDem - BPSD-registret - Senior Alert Socialstyrelsens register - Läkemedelsregistret - Socialtjänstregistret - Utbildning - Födelseland Enkäter - Landsting - Kommuner - Demensboenden Intervjuer - Primärvårdsläkare Andra SoS-enkäter - Äldreguiden - Brukarundersökningen - Dagverksamheter - Uppföljning av stimulansmedel