HFS-strategidagar 9-10 september 2015

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "HFS-strategidagar 9-10 september 2015"

Ingemar Forsberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 HFS-strategidagar 9-10 september Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare

2 Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans från bästa tillgängliga kunskap. Det som sker i mötet följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå för att skapa en allt bättre vård och omsorg. Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen. Ny praxis kan snabbt omsättas vidare, och ny kunskap genereras och systematiseras, genom välutvecklade strukturer. Den vanligaste delen av vården är standardiserad, för att skapa utrymme för individualisering. Kunskapsomsättningshastigheten är hög. Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat.

3 genom styråtgärder skapa stukturer och processer som leder till att bästa tillgängliga kunskap används

4 Vad är kunskapsstyrning? Styr- och stödsystem för att bidra till att bästa tillgängliga kunskap används i mötet med patienten Styr- och stödsystem på tre nivåer: - Mikro vårdteamet, använda kunskap, följer upp och förbättrar - Meso landsting/region, leder, frågar efter och skapar förutsättningar - Makro samverkan och förutsättningar på nationell nivå Med tre huvudkomponenter: - Kunskapsunderlag - Mätsystem - Stöd till förbättring

5 Vilket system krävs för kunskapsstyrd utveckling av vård och omsorg? Ledarskap Nationella mätsystem A P S D Verksamhetsnära utveckling Kunskap/Måldokument/forskning

Samspel i en ökad kunskapsstyrning Mikro- Vårdteam Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa

Landstingsgemensamma nätverk (ex HSD), NSK, SKL Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en

6 Samspel i en ökad kunskapsstyrning Mikro- Vårdteam Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Efterfråga stöd när man har behov Sprida goda erfarenheter vidare Meso- Landsting regioner Hälso- och sjukvårdsledning Stödstrukturer Nationell nivå Makro- Landstingsgemensamma nätverk (ex HSD), NSK, SKL Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en kvalitetsdialog Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete Ha en tydligt ägarskap för resultat Sätta fokus på prevention av följdsjukdomar Säkerställa processer över administrativa gränser Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering Ta kostnader för samverkan Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter Skapa samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Skapa samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård såsom ÖJ, utvärdering, lärandesystem Skapa samverkan för större nytta av kunskapsunderlag, beslutsstöd, implementering Skapa programrådsstruktur

7 NSK-samverkan 1. Formell struktur - Representation, mandat, spridning, kommuner 2. vid val av områden för nationella kunskapsunderlag - Mellan myndigheter, verksamhetens behov, snabb analys, uppdatera/expandera 3. i arbetet med nationella kunskapsunderlag - Hur utses experter, jävsproblem, transparent och strukturerad utvecklingsplan, snabbare arbetsprocess 4. i arbetet med indikatorer för god vård/nationella register Öppna jämförelser, utvärdering, lärandesystem, kvalitetsregister 5. för större nytta av nationella kunskapsunderlag Beslutsstöd, implementering, utbildning/kunskapsspridning

8 Medlemmar - NSK Sjukvårdsregionerna SKL Socialstyrelsen SBU TLV Läkemedelsverket Folkhälsomyndigheten Svenska Läkaresällskapet Svensk sjuksköterskeförening

9 Region- NSK Sjukvårdsregionerna samverkar för en effektivare kunskapsstyrning Ledningsgrupp för programområden Spridning av goda exempel Ta tillvara varandras arbete Säkerställa det generella arbetsmodellerna för programområdena Rapporterar till hälso-och sjukvårdsdirektörsnätverket

10 Hjärta/Kärl Nationella Samverkansgruppen för Kunskapsstyrning Endoktrina/ metabola Programområden Lungsjukdomar Psykisk hälsa Nationella programråd NPR Stroke Värd Stockholm/Gotland NPR Diabetes Värd Sydöstra NPR Astma och KOL Värd Uppsala/Örebro NPR ADHD (under etablering) Expertgrupper Expertgrupper Expertgrupper NPR Barn och ungdom (under etablering) NPR Depression och ångest (under etablering) Nationella kompetensgrupper NKG Nationella Biobanksrådet NKG Strama, Värd Norra NKG Internetbaserat stöd och behandling, Värd SKL NKG Primärvård, Expertgrupp Uppföljning NKG Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvård NKG Sällsynta diagnoser (under utredning) Nationella uppdrag Långvarig smärta (under utredning) Behandlingsrekommendationer barnsjukvård (under utredning)

11 Vad ska programråd göra? Bidra till ökad kunskap, bättre dialog och samverkan såväl inom som mellan lokal, regional och nationell nivå Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och variationer i vårdpraxis Identifiera oönskade variationer, behov av nya/reviderade kunskapsunderlag samt behov av klinisk forskning Kartlägga goda exempel och befintliga kunskapsunderlag Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, standardiserade vårdplaner, riktlinjer samt olika formera av beslutsunderlag och indikatorer som bygger på bästa tillgängliga kunskap Bidra till konsensusutlåtande där vetenskapligt stöd saknas Specifika uppdrag inom sitt område och dialogpartner

12 Nationella kompetensgrupper Komplement till programråd Mer på tvären Knutna till NSK Regiongrupp (hanterar beredningsprocess och beslut) Interprofessionell gruppering Bevakar ett visst område av långsiktig karaktär Exempel på kompetensgrupper: primärvård, levnadsvanor och strama

13 Vägledande för Nationella kompetensgrupper kompetensgruppen ska verka på nationell nivå Nomineringsprocessen skall vara tydligt beskriven Relevant interprofessionell samverkan i kompetensgruppen Patientmedverkan Geografisk spridning Ledamöterna i kompetensgruppen ska redovisa jäv Det skall tydligt framgå på vems uppdrag gruppen verkar och vilket syftet gruppen har Kompetensgruppen ska av huvudmännen anses utgöra en viktig kunskapsaktör

14 Stödfunktion Programrådens arbete stöds av en separat funktion på SKL som hanterar bland annat: Process- och metodstöd i form av utveckling och förvaltning av processer, flödesbeskrivningar, styr- och stöddokument Utveckling och förvaltning av metoder, verktyg och arbetssätt Framtagande av avtal, överenskommelser och mallar Projektplatsen Ekonomi- och fakturahantering, budgetuppföljning Stöd i strategiska kommunikationsfrågor, såsom planering av kommunikationen och kommunikationsinsatser samt genomförande av kommunikationsinsatser och aktiviteter Kontinuerlig information och uppdateringar på webbplats

Relevanta dokument

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet