Regional workshop - Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. Nässjö

Transkript

1 Regional workshop - Tillsammans gör vi varandra framgångsrika Nässjö

2 En historik Intressenter Medborgare (Politik) Patienter och närstående Vårdprofessionella Lednings- och stödfunktioner Historik Vetenskap EBM NPM Kunskapsstyrning

3 En tidslinje 90-talet Mitten 90-tal 2000-tal nätverk/grupperingar bildas en efter en. = Den medicinska professionen möts med uppdrag att medicinskt ge förslag på vilken vård som skulle styras till Linköping från Jönköping och Kalmar Några utvecklar sitt arbetet med att identifiera ogrundad variation av resultat & kvalité samt olika medelvårdtid etc. Ex. kvinnosjukvård kirurgi lyfter frågan om extra stöd med målet att på regional nivå utveckla strukturen för gemensam kompetensutveckling. Regionsamverkan i stort utvecklas mer och mer i takt med ökade flöden. går från att ha haft en logistikkontroll till att mer ta fram underlag inför kommande års planeringar inom respektive landsting och inom regionen

4 En tidslinje US uppdrag blir tudelat = 1 planerad produktion för sydöstra sjukvårdsregionen och 2 planerad produktion för det egna landstinget/numer RÖ s involvering till att skriva samarbetsavtal på prognosticerad produktion ökar s uppdrag formaliseras och RSL ger även uppdrag att ta fram en årsrapport som stöd för uppföljning och som stöd för kommande avtalsperiod. s uppdrag och dess årsrapporter och andra underlag är nu standardiserat för sydöstra i samband med avtalsrevidering Storregion eller ej blir nu en mer aktuell fråga på nationell nivå Nationellt arbete med att skapa kunskapsstöd, underlag, styrning är i pilotstadie inom diabetes NSK bildas NSK bildas och progra m områd ena ökar s uppdrag revideras Med anledning av att de nationella stödgrupperna producerar fler och fler nationella kunskapsunderlag

5 Sigge Arne Malin Britt-Marie Esther

6 Många producerar kunskap

7

8 Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system Interimistisk styrgrupp april 2017

9 System för kunskapsstyrning- ett lärande system En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning för att skapa förutsättningar för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård.

10 Samspel för ökad kunskapsstyrning Patienten

11 2012 sågs stora skillnader mellan landstingen vad gäller andelen patienter med dåligt HbA1c och blodtryck 2012, Primärvård HbA1c>73 mmol/mol* Procent VGR Östergötland Värmland Halland Kalmar Västerbotten Jönköping SLL Örebro Dalarna Västernorrland Gävleborg Jämtland Kronoberg Uppsala Sörmland Skåne Gotland Västmanland Norrbotten Blekinge Not För Jämtland, Värmland och Västerbotten föreligger sannolikt metodproblem för HbA1c. * Andel diabetespatienter med HbA1c>73 mmol/mol ** Andel patienter med har ett blodtryck över 150/80 mm Hg Källa: Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2012, Health Navigator-analys Blodtryck >150 mm Hg** Procent 5

12 Patienter 7. Ägarskap för resultat och fokus på prevention Vårdenhet Huvudman 1. Fokus på patientens målvärden 2. Riktade insatser till patienter med sämre värden 3. Enhetens resultat ständigt på agendan 4. Tillgänglig kunskap och Vårdenhet tydliga förväntningar 5. Uppföljning och återkoppling av resultat 6. Flerårigt förbättringsarbete kring diabetes Nationell och internationell kunskap och struktur

13 Socialstyrelsens samlade bedömning av uppbyggnaden av RCC alltfler arbeten lyfts upp från regional till nationell nivå. RCC har byggt en struktur med lokal, regional och nationell samverkan. Samordningsvinster har varit möjliga att nå t.ex. genom att alltmer av arbetet med kriterierna görs på nationell och regional nivå. Genom ökad samverkan på sjukvårdsregionalnivå kan effektivisering göras genom att sex istället för 21 gör jobbet, t.ex. i framtagande av planer inom olika utvecklingsområden, projekt och uppföljning. -

14 Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika

15 Förslag till Programområden Infektionssjukdomar Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar Psykiska sjukdomar Nervsjukdomar Ögonsjukdomar Öron/näsa/halssjukdomar Hjärt-kärlsjukdomar Andningsorganen Rörelseorganen Hudsjukdomar Kirurgi Urologiska sjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Barn och unga Sällsynta sjukdomar Tandvård Nära vård Akutvård Medicinsk diagnostik Rehabilitering och habilitering Omvårdnad

16 Programområden (Regionalt värdskap) Nära vård Infektionssjukdomar Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar Psykiska sjukdomar Nervsystemet Ögonsjukdomar Öron/näsa/halssjukdomar Hjärta-kärlsjukdomar Andningsorgan Rörelseorganen Hudsjukdomar Kirurgi Urologiiska sjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Barn och unga Sällsynta sjukdomar Tandvård Akutvård Medicinsk diagnostik Rehabilitering och habilitering Omvårdnad Samverkansgrupper Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet

17 Ställningstagande Att landsting och regioner i samverkan arbetar utifrån den gemensamma visionen: Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. Att landsting och regioner samarbetar inom den gemensamma strukturen för kunskapsstyrning. Att landsting och regioner anpassar sin regionala och lokala kunskapsorganisation till den nationella programområdes- och samverkansstrukturen med syfte att få styrka genom hela systemet. Att landsting och regioner långsiktigt säkrar en regional och lokal kunskapsorganisation i enlighet med den nationella strukturen. Att landsting och regioner avsätter resurser regionalt i form av att ta på sig värdskap för ett antal programområden, tillsätter ordförande och processledare för aktuella programområden samt avsätter tid för experter att delta i programområden och samverkansgrupper.

18 Ställningstagande Att landsting och regioner, med stöd av SKL, etablerar en gemensam organisations- och styrmodell för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning genom att: inrätta nationella programområden med experter inom sjukdomsspecifika eller organisatoriska fält tillsätta nationella samverkansgrupper med experter inom tvärgående områden så som; uppföljning och analys, läkemedel och medicinsk teknik, patientsäkerhet etc. tillsätta en strategisk styrgrupp styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) tillsätta en beredningsgrupp som bereder ärenden inför ställningstagande och beslut i styrgruppen (SKS) inrätta en nationell stödfunktion, som utgår från och i första hand bemannas från SKL

19 Ställningstagande Att landsting och regioner följer och gör de förändringar som krävs regionalt och lokalt utifrån beslut tagna av styrgruppen (SKS) i frågor rörande den nationella strukturen. Att landsting och regioner utifrån en rekommendation från SKL:s politiska ledning tar politiskt inriktningsbeslut om styrgruppens uppdrag, mandat och den finansiella ram som styrgruppen råder över för det gemensamma arbetet och att sjukvårdshuvudmannens politiska ledning utser landstings-/regiondirektören till ombud för hantering av frågan framåt.

20 Beslut i den interimistiska styrgruppen Termer och begrepp Nationella programområden Undergrupper till de nationella programområdena blir operativa sakkunniggrupper Regionala programområden Startordning programområden Första programområdet som etableras blir det för psykiska sjukdomar Förslagsvis startas 6 arbetsgrupper till aktuellt programområde ADHD (pågående programråd), Ångest och depression (nominering till programråd pågår), Tidiga insatser barn och unga, Psykos/schizofreni, Självskadebeteende samt Missbruk och beroende. Startordning samverkansgrupper Första samverkansgruppen som etableras blir den för uppföljning och analys Diskussion pågår gällande sammansättning och nomineringsprocess för programområdet och samverkansgruppen samt dess uppdrag. Allt kommer inte finnas på plats från början därför blir detta piloter inledningsvis.

21 Samspel för ökad kunskapsstyrning Patienten

22 Nationella programområden Uppdrag 1. Hur ser det ut idag? Behovsanalys Åtgärder/förslag/prioritera 2. Utser expert- och projektgrupper 3. Omvärldsspaning 4. Kunskapsstöd för jämlik hälsa och vårdbehandlingsrekommendationer - SVF 5. Kvalitetsregister 6. Ordnat införande/ordnad utfasning 7. Nivåstrukturering 8. Samverka med myndigheter inom aktuellt område 9. Annat t ex ehälsa, kompetensutveckling En grupp per programområde Regionalt värdskap/placering Representation från samtliga regioner (ordföranden från värdregion) Multiprofessionell sammansättning Stödresurser: processledare från värdregion, metodstöd, statistik- och analysstöd, annat

23 Regionala programområden Uppdrag 1. Genomföra behovsinventering och bidra till det nationella programområdets behovsanalys och omvärldsbevakning 2. Initiera frågor för nationell samverkan 3. Skapa regionala tillämpningar av nationella kunskapsunderlag och beslutsstöd 4. Ta emot, anpassa och omsätta nationell kunskap för att det ska nå ut till patientmötet 5. Stödja spridning och implementering av bästa möjliga tillgängliga kunskap 6. Samverkan med regional registercentrumorganisation 7. Specifika regionala uppdrag

24 Samverkansgrupper Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Vid behov kan ytterligare samverkansgrupper inrättas inom ramen för modellen t ex för tillfälliga satsningar Uppdrag Varierar beroende på område, t ex Förvaltning/utveckling Behovsanalys Utser expert-, projekt-, referensgrupper Omvärldsspaning Annat En samverkansgrupp per område Regionala representanter Stöd från nationell stödfunktion på SKL

25 Nationell stödfunktion Uppdrag 1. Bidra med koncept, mallar och till ett likartat arbetssätt inom strukturen 2. Säkra strukturens inre samverkan dvs. att programområdena hittar former att samverka mellan sig samt med och mellan samverkansgrupperna 3. Samspela med och stödja samverkansgrupperna och beredningsgruppen i beredning av underlag för beslut och ställningstagande i styrgruppen 4. Skapa mötesplatser och tillhandhålla plattform för informationsspridning, med utgångspunkt från SKL för regioner och landsting i samverkan Den nationella stödfunktionen stödjer processledarna kopplat till de nationella programområdena samt skapar mötesarenor för de regionala stödfunktionerna 5. Vara ett administrativt stöd till styrgruppen, inklusive en sekreterarfunktion 6. Hantera processen för verksamhetsplaner, budget och inhämtningen av gemensamma medel för modellen 7. Säkra att programområdena och samverkansgrupperna bemannas med SKL-representation där det bör/ska finnas 8. Bidra med kompetens i drift, förvaltning och utveckling inom de olika program- och samverkansområdena

26 Regional stödfunktion Förslag till arbetsuppgifter 1. Administrativt stöd till de regionala programområdena 2. Stödja de regionala programområdena i analysarbete och statistikhantering 3. Stödja de regionala programområdenas kommunikation 4. Bidra till att det finns strukturer för spridning, implementering och förbättringsarbete 5. Utbilda processledare för det regionala processarbetet 6. Stödja de regionala programområdena vid behov av samverkan med kommunerna 7. Stimulera öppen redovisning av resultat och jämförelser på enhetsnivå Den regionala stödfunktionen stödjer de regionala programområdena.

27 Beredningsgrupp Uppdrag 1. Stödjer styrgruppen i dess uppdrag genom att ta emot och bereda underlag från programområdena inför ställningstagande, horisontella prioriteringar och beslut i styrgruppen. 2. Bidrar till att säkra och stödja samordning mellan programområden och mellan programområdena och samverkansgrupperna. 3. Säkrar och stödjer perspektiv så som t.ex. vårdkedjor, multisjuklighet och ekonomisk värdering in i programområdenas arbete 4. Förankrar pågående arbete ut i respektive region. Består av representanter från samtliga sjukvårdsregioner Styrgruppen beslutar om beredningsgruppens sammansättning och omfattning utifrån behov

28 Styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) Uppdrag 1. Verka för att kunskapsstyrningen blir ett stöd för huvudmännen och professionen och att den är samordnad, effektiv, ändamålsenlig och användbar. 2. Stöd och en arena för dialog mellan huvudmännen och staten i kunskapsstyrningsfrågor på tjänstemannanivå i strategiska samverkansmöten med staten, t ex. Rådet för styrning med kunskap. 3. Godkänna verksamhetsplaner, fördela och följa upp de gemensamma medlen, hålla riktningen utifrån vision- och målbeskrivning och göra horisontella prioriteringar för kunskapsstyrningsfältet. Består av: Två representanter från landstingsdirektörsföreningen Fyra representanter från hälsooch sjukvårdsdirektörsnätverket En representant från SKL Samtliga sex sjukvårdsregioner ska vara representerade. Vid behov kan styrgruppen utökas med ytterligare ledamöter. Ledamöter samt ordförande utses av landstings- och regiondirektörsföreningen.

29 Barn och ungdom Hematologi Kirurgi Handkirurgi Neuro sjukdomar Hjärt sjukvård Mikrosystem Hälso främjande Lung medicin Onkologi Rehabmed + smärta Ögon sjukvård Medicinsk Diagnostik Professioner, patienter och dess stöd system Kvinno sjukvård Psykiatri Ortopedi Urologi Öron sjukvård Mesonivå HSD o stabsfunktion er Primärvård Centrumråd Hälsa, psykiatri barn- och kvinnosjukvård primärvård Centrumråd Kirurgi, ortopedi och Cancersjukvård Centrumråd Rekonstruktiv kirurgisk sjukvård Centrumråd Hjärtsjukvård (inkl. medicinsk diagnostik) Makronivå Regionföretr ädare Landstingsdi rektörer, SKL Regionsjukvårdsledning

30 Politik Politik Beredningsgrupp Huvudmännens styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan Huvudmännens och statens styrgrupp för nationella kvalitetsregister Staten Huvudmännens nationella stödfunktion H Regionala och lokala strukturer och processer