Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Transkript

1 Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system Mats Bojestig, ordförande för den interimistiska styrgruppen för kunskapsstyrning i samverkan Hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Jönköpings län

2 Vår framgång räknas i liv och hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika - patient, medarbetare och ledning

3 Sigge Arne Malin Britt-Marie Esther Tillsammans för god och jämlik vård

4 Uppdraget för den interimistiska styrgruppen Ta fram förslag på långsiktig lednings- och styrningsmodell för kunskapsstyrningsområdet, och dess samspelande delar I samverkan med styrgruppen för nationella kvalitetsregister finna nya former för arbetet med kvalitetsregister som en del av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Formulera riktningen och vad som ska åstadkommas på kort och lång sikt Formulera den förväntade effekten och leveranser på kort och lång sikt Formulera förväntade synergieffekter mellan delkomponenterna Sätta vägledande kriterier och prioriteringar Identifiera relevanta grupperingar för det gemensamma arbetet och ta fram förslag på hur dessa ska förhålla sig till varandra

5 Uppdraget för den interimistiska styrgruppen fort. Initiera och delta i diskussioner kring långsiktig plan för bland annat psykiatri, cancer och arbetet med kliniska kunskapsstöd för primärvården utifrån ett kunskapsstyrningsperspektiv Styrgruppen föreslås även vara: Referensgrupp för arbetet med framtagande av en strategi för kunskapsstyrning Samtalspartner med t.ex. kvalitetsregisters styrgrupp, psykiatriområdet etc. Samtalspartner till SKL inför förhandlingar med staten i relevanta frågor I förlängningen handlar det om att ge förutsättningar för att kunna följa och ge vägledning i det gemensamma arbetet på ett sådant sätt att målet säkras, att vi får ihop helheten och att vi tar tillvara på den gemensamma kraften utifrån de lokala och regionala behoven.

6 Sammansättning interimistiska styrgruppen Mats Bojestig, Region Jönköpings län, hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket (ordförande) Mikael Borin, Stockholms läns landsting, hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket Björn Eriksson, Region Jämtland Härjedalen, landstingsdirektörsföreningen Rita Jedlert, Region Skåne, hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket Hans Karlsson, Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för vård och omsorg, avdelningsdirektör Bo Svedberg, Region Gävleborg, ekonomidirektörsnätverket Ann Söderström, Västra Götalandsregionen, hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket Sekreterare: Sofia Tullberg, Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för vård och omsorg, samordnare för långsiktiga stödstrukturer

7 Varför? 1. Stor variation i klinisk praxis 2. Hög förekomst av olämplig vård 3. Oacceptabelt höga nivåer av vårdskador 4. Oförmåga att införa det som vi vet fungerar 5. Slöseri som leder till resursbrist och ständigt ökade kostnader

8

9 Många producerar kunskap

10 Lärande hälso- och sjukvårdssystem där patienter, vårdgivare och forskare kan agera mer effektivt Patient & närstående Patient relaterade uppgifter Partnerskap för Samverkan/ co-production kliniska data Vårdgivare & vårdteam Personliga hälsojournaler Patientnätverk Gemensam informations miljö Register Elektroniska hälsojournaler Kollaborativa förbättringsnätverk Optimal Hälsa och vård av högt värde för patienter och invånare Referens: Batalden, Nelson

11 Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger Donald Berwick

12 System för kunskapsstyrning/lärande system En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning för att skapa förutsättningar för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård.

13 Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Vi använder den (bästa tillgängliga) kunskap som finns i varje möte Mötet följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå Ny kunskap kan snabbt omsättas, och ny kunskap genereras och systematiseras Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat Patienter som medskapare

14 Socialstyrelsens samlade bedömning av uppbyggnaden av RCC Socialstyrelsen konstaterar att formen som använts för etableringen av regionala cancercentrum väl kan tjäna som generisk modell inom andra områden. framgångsfaktorer. - Varje sjukvårdsregion har gemensamma utvecklingsplaner för cancer sjukvården för sina ingående landsting/regioner. - Patientcentrering och patientmedverkan - Professionsdriven utveckling med god förankring - En etablerad kunskapsstyrningsmodell - Alltmer nationell samverkan - Nya förutsättningar för en god och jämlik vård - Hög kompetens i RCC och RCC i samverkan (nationell samverkansgrupp)

15 Socialstyrelsens samlade bedömning av uppbyggnaden av RCC allt fler arbeten lyfts upp från regional till nationell nivå. RCC har byggt en struktur med lokal, regional och nationell samverkan. Samordningsvinster har varit möjliga att nå t.ex. genom att alltmer av arbetet med kriterierna görs på nationell och regional nivå. Genom ökad samverkan på sjukvårdsregionalnivå kan effektivisering göras genom att sex istället för 21 gör jobbet, t.ex. i framtagande av planer inom olika utvecklingsområden, projekt och uppföljning. -

16 Samspel för ökad kunskapsstyrning Patienten

17 Mikronivån verksamhet, teamet och mötet med patienten Huvuduppdraget för verksamheten är att, med stöd av mesooch makronivå: Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Efterfråga stöd när man har behov Sprida god erfarenheter vidare

18 Mesonivån landsting, region, sjukvårdsregion och samverkan med kommuner Huvuduppdraget för aktörer och grupperingar på mesonivån är att: Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en kvalitetsdialog Skapa regionala tillämpningar av nationella kunskapsunderlag och beslutsstöd Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete Ha ett tydligt ägarskap för resultaten Ansvara för regionalt processarbete Säkerställa processer över administrativa gränser samt landstingsgränser Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering Ta kostnader för samverkan

19 Makronivån landsting och regioner i samverkan, SKL och samverkan med staten Huvuduppdraget för aktörer och grupperingar på makronivån är att: Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd Skapa samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Skapa samverka i arbetet med indikatorer för god vård och målnivåer kopplat till dessa indikatorer Skapa samverkan för större nytta av kunskapsunderlagen, beslutsstöd och implementering Skapa struktur för arbetet med nationella vårdprogram och uppföljning genom kvalitetsregister

20 2012 sågs stora skillnader mellan landstingen vad gäller andelen patienter med dåligt HbA1c och blodtryck 2012, Primärvård HbA1c>73 mmol/mol* Procent VGR Östergötland Värmland Halland Kalmar Västerbotten Jönköping SLL Örebro Dalarna Västernorrland Gävleborg Jämtland Kronoberg Uppsala Sörmland Skåne Gotland Västmanland Norrbotten Blekinge Not För Jämtland, Värmland och Västerbotten föreligger sannolikt metodproblem för HbA1c. * Andel diabetespatienter med HbA1c>73 mmol/mol ** Andel patienter med har ett blodtryck över 150/80 mm Hg Källa: Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2012, Health Navigator-analys Blodtryck >150 mm Hg** Procent 5

21 Patienter 7. Ägarskap för resultat och fokus på prevention Vårdenhet Huvudman 1. Fokus på patientens målvärden 2. Riktade insatser till patienter med sämre värden 3. Enhetens resultat ständigt på agendan Vårdenhet 4. Tillgänglig kunskap och tydliga förväntningar 5. Uppföljning och återkoppling av resultat 6. Flerårigt förbättringsarbete kring diabetes Nationell och internationell kunskap och struktur

22

23 Programområden (Regionalt värdskap) Infektion Cancer Endokrina sjukdomar Psykiska sjukdomar Nervsystemet Ögon Öron/näsa/hals Hjärta/kärl Andningsorgan Rörelseorganen Hud/ Venereologi Kirurgi inkl matsmätning Urologi samt njure Kvinnosjukvård och förlossning Barn/Unga Sällsynta sjukdomar Tandvård Allmänmedicin (bl a levnadsvanor, äldre, smärta, palliation) Akutvård (pre-hospital vård, intensivvård, anestesi trauma) Medicinsk diagnostik (bl a bild, röntgen) Rehabilitering (inkl habilitering, försäkringsmedicin) Omvårdnad Samverkansgrupper Uppföljning och analys Kvalitetsregister Metoder för kunskapsstöd Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Tillfälliga satsningar

24 Programområden 1. Hur ser det ut idag? Behovsanalys Åtgärder/förslag 2. Utser expert- och projektgrupper 3. Omvärldsspaning 4. Kunskapsstöd för jämlik hälsa och vårdbehandlingsrekommendationer - SVF 5. Kvalitetsregister 6. Ordnat införande/ordnad utfasning 7. Nivåstrukturering 8. Samverka med myndigheter inom aktuellt område 9. Annat t ex ehälsa, kompetensförsörjning Regionalt värdskap/placering En samverkansgrupp per programområde 6 regionala representanter, varav ordföranden från värdregion (Stödresurser: 1 processledare från värdregion, statistik- och analysstöd, metodstöd)

25 Programområden Infektion Cancer Endokrina sjukdomar Psykiska sjukdomar Nervsystemet Ögon Öron/näsa/hals Hjärta/kärl Andningsorgan Rörelseorganen Hud/Venereologi Kirurgi inkl matsmätning Urologi samt njure Kvinnosjukvård och förlossning Barn/Unga Sällsynta sjukdomar Tandvård Allmänmedicin (bl a levnadsvanor, äldre, smärta, palliation) Akutvård (pre-hospital vård, intensivvård, anestesi trauma) Medicinsk diagnostik (bl a bild, röntgen) Rehabilitering (inkl habilitering, försäkringsmedicin) Omvårdnad

26 Samverkansgrupper Uppföljning och analys Kvalitetsregister Metoder för kunskapsstöd Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Vid behov kan ytterligare samverkansgrupper inrättas inom ramen för modellen t ex för tillfälliga satsningar Uppdrag Varierar beroende på område, t ex Förvaltning/utveckling Behovsanalys Utser expert-, projekt-, referensgrupper Omvärldsspaning Annat En samverkansgrupp per område Regionala representanter Stöd från nationell stödfunktion på SKL

27 Kunskapsstyrningsmodell uppbyggd på representation från landsting och regioner 1. Representation från landsting och regioner i form av experter genom hela strukturen 2. Från olika medicinska programgrupper eller motsvarande på mikronivå, till medicinska samverkansgrupper eller motsvarande på mesonivån och vidare till nationella samverkansgrupper på makronivå landsting och regioner i samverkan. 3. En expert per sjukvårdsregion representerad i de nationella programområdena och samverkansgrupperna. De olika expertgrupperingarna på makronivå behöver hitta former för samverkan med relevanta myndigheter, professions- och patientorganisationer.

28 Huvudmännens nationella stödfunktion H Politik Politik Arbetsutskott Huvudmännens styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan Huvudmännens och statens styrgrupp för nationella kvalitetsregister Staten Regionala och lokala strukturer och processer B1

29 Styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) Uppdrag 1. Verka för att kunskapsstyrningen blir ett stöd för huvudmännen och professionen och att den är samordnad, effektiv, ändamålsenlig och användbar. 2. Stöd och en arena för dialog mellan huvudmännen och staten i dessa frågor på tjänstemannanivå i strategiska samverkansmöten med staten, t ex. Rådet för styrning med kunskap. 3. Godkänna verksamhetsplaner, fördela och följa upp de gemensamma medlen, hålla riktningen utifrån vision- och målbeskrivning och göra horisontella prioriteringar för kunskapsstyrningsfältet. Sammansättning 6 regionala huvudmannarepresentanter (2 LD, 4 HSD), 1 från SKL. Ordförande är en av HSD. Samtliga sjukvårdsregioner ska vara representerade. ED, ID och PD adjungeras.

30 Arbetsutskott till styrgruppen Uppdrag Bereder ärenden till styrgruppen samt sköter löpande frågor. Sammansättning Minst två HSD, en SKL representant Stöd En nationell stödfunktion som utgår ifrån och bemannas av SKL

31 Huvudmännen och statens styrgrupp för nationella kvalitetsregister Styrgruppen för nationella kvalitetsregister har utsett en projektgrupp för Framtidens kvalitetsregister med uppdraget att ta fram förslag på hur kvalitetsregistersystemet kan utvecklas och bli en integrerad del av kunskapsstyrningen och uppföljningen av svensk hälso- och sjukvård. Styrgruppen för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) behöver nära samverka med nuvarande och en framtida styrgrupp för de nationella kvalitetsregistren.

32 Förslag till ställningstagande Att landsting och regioner i samverkan arbetar utifrån den gemensamma visionen: Vår framgång räknas i liv och hälsa. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika patient, medarbete och ledning. Att landsting och regioner samarbetar inom den gemensamma strukturen för kunskapsstyrning. Att landsting och regioner anpassar sin regionala och lokala kunskapsorganisation till den nationella programområdes- och samverkansstrukturen med syfte att få styrka genom hela systemet. Att landsting och regioner långsiktigt säkrar en regional och lokal kunskapsorganisation i enlighet med den nationella strukturen. Att landsting och regioner avsätter resurser regionalt i form av att ta på sig värdskap för ett antal programråden, tillsätter ordföranden och processledare för aktuella programområden samt avsätter tid för experter att delta i programområden och samverkansgrupper.

33 Förslag till ställningstagande Att landsting och regioner, med stöd av SKL, etablerar en gemensam organisations- och styrmodell för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning genom att: inrätta nationella programområden med experter inom sjukdomsspecifika eller organisatoriska fält. tillsätta nationella samverkansgrupper med experter inom tvärgående områden så som; uppföljning och analys, läkemedel och medicinsk teknik, patientsäkerhet etc. tillsätta en strategisk styrgrupp styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS). utifrån styrgruppen utse ett arbetsutskott. inrätta en nationell stödfunktion, som utgår från och i första hand bemannas från SKL.

34 Förslag till ställningstagande Att landsting och regioner följer och gör det förändringar som krävs regionala och lokalt utifrån beslut tagna av styrgruppen (SKS) i frågor rörande den nationella strukturen. Att landsting och regioner utifrån en rekommendation från SKL:s politik tar politiskt beslut om styrgruppens uppdrag, mandat och den finansiella ramen som styrgruppen råder över för det gemensamma arbetet och att sjukvårdshuvudmannens politiska ledning utser landstings- /regiondirektören till ombud för hantering av frågan framåt.

35 I Västra Götalandsregionen - 28 medicinska sektorsråd Akutsjukvårdsrådet Allmänmedicin Anestesi/Operation/Intensivvård Barnsjukvård Barn- och ungdomspsykiatri Bild- och funktionsmedicin Dermatologi och venereologi Diabetes Geriatrik Hjärtsjukvård Infektion Internmedicin Kirurgi, inkl plastik och kärl Kvinnosjukvård Käkkirurgi Laboratoriemedicin Neurosjukvård Njursjukvård Odontologi Ortopedi och handkirurgi Prehospital vård Psykiatri Rehabiliteringsmedicin Reumatologi Stroke Tumör Urologi Ögonsjukvård Öron-, näs- och hals

36 Södra sjukvårdsregionen Regionala Medicinska Kunskapsgrupper: Lungsjukdomar och Allergi Hjärta/Kärl sjukdomar Endokrina sjukdomar inkl diabetes Barn och ungdomars hälso- och sjukvård Nervsystemets sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Njur- och Urinvägssjukdomar Psykisk ohälsa Palliativ vård Regionala Medicinska Resursgrupper: Allmänmedicin Bild- och funktionsmedicin Principuppbyggnad: -Skåne 4 st, Blekinge 2 st, Kronoberg 2 st, Halland 2 st -Sjukdomsgrupper

37 SYDÖSTRA - Regionala Centrumråd och RMPG RMPG Kvinno sjv RMPG Barn och ungdom RMPG Kirurgi RMPG Onkologi RMPG Urologi RMPG Ortopedi RMPG Handkirurgi RMPG Öron RMPG Ögon RMPG Neur-sjukdomar RMPG Hjärt sjukvård RMPG Medicinsk Diagnostik Mikrosystem Professioner, patienter och dess stöd system RMPG Folkhälsa RMPG Psykiatri RMPG Lungsjuk-vård Nätverk Yrkesmed RMPG Hematologi Nätverk Plastikkirg Nätverk Sömn RMPG Rehabmed. + smärta Nätverk Kärlkirurgi Meso-nivå HSD o stabsfunktioner Centrumråd KK-Barn-psyk folkhälsa Centrumråd Kirg- Ort och cancervård Centrumråd Rekonstruktiv kir Neurologi Centrumråd Hjärt.C Med.diag Makro-nivå Regionföreträdar e Landstingsdirekt örer, SKL Regionsjukvårdsledning

38 Uppsala/Örebro Politisk nivå Samverkansnämnd (21 förtroendevalda) Arbetsutskott (7 ledamöter) Tjänstemannanivå Kansli Landstingsdirektörsgru pp utgör även Styrelse för regionala forskningsrådet Sjukvårdsregionalt gemensamt finansierade verksamheter (11 st) Beredningsgrupp Avtalsgrupp Kunskapsstyrning s-grupp HTA-råd (Health Technology Assessment) Utvecklingsgrupp för Nationella riktlinjer Styrgrupp regionalt cancercentrum (RCC) Upphandlingsgrupp Utbildnings- och kompetensråd Ekonomimodellsgrupp Prislistegrupp Klassifika tionsgrup p Medicinska programråd - Asma/KO L - Diabetes - Stroke Specialitetsråd Allmänmedicin Anestesi och intensivvård Barnsjukvård Barn- och ungdomspsykiatri Dermato-/venereologi Funktionshinder Folkhälsorådet Geriatrik Infektionssjukvård Kardiologi Kirurgi Kvinnosjukvård Laboratoriemedicin Neurosjukvård Onkologi Läkemedelsråd Ortopedi Psykiatri et Radiologi Rehabiliteringsmedicin Reumatologi Urologi Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård

39