Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion"

Transkript

1 Christina Lindberg, Jan Olov Strandell Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen gjort med anledning av nationella riktlinjer från 2010 och 2015 Antagen av samverkansnämnden

2 Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen förtydligande av de förbättringsområden som Socialstyrelsen identifierat efter sin utvärdering av diabetesvården med anledning av nationella riktlinjer från 2010 och 2015 och utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen. Den har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård på diabetesområdet inom sjukvårdsregionen och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna så att rekommendationerna når aktuella ledningsnivåer och berörda verksamheter. Den politiska viljeinriktningen beskriver också de områden inom diabetesvårdens utveckling som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar sig därför också till berörda specialitetsråd och till det regionala programrådet för diabetes. Sammanfattning av Socialstyrelsens bedömning Svensk diabetesvård visar i de flesta fall positiva resultat och trenderna tyder på stadig förbättring, både för sjukvårdens processer och för dess resultat. Resultaten är sämre inom vissa områden där sjukvården och patienten behöver ha en mer fördjupad, frekvent och varaktig kontakt. Exempel på detta är att utvärderingen visar på bristande måluppfyllelse för HbA1cvärden och blodtryck, något som kan få långsiktiga negativa konsekvenser. Dessutom visar resultaten på otillräckliga insatser från hälso- och sjukvården för att stimulera patienterna till ökad fysisk aktivitet och rökstopp. Resultaten i rapporten pekar även på betydande skillnader mellan landstingens diabetesvård både vid medicinkliniker och i primärvården. Socialstyrelsen har i utvärderingen identifierat följande förbättringsområden för landstingen och regionerna: Minska andelen personer med diabetes som har ett HbA1c-värde över 70 mmol/mol. Minska andelen personer med diabetes som har ett blodtryck över 140/85 mm Hg. Öka andelen personer med diabetes som regelbundet och minst tre gånger per vecka är fysiskt aktiva. Minska andelen rökare bland personer med diabetes. Öka andelen personer med diabetes som årligen genomgår en fotundersökning. Öka andelen personer med diabetes som genomgår en ögonbottenundersökning. 2 (5)

3 Öka andelen personer med diabetes som får förebyggande åtgärder mot karies och parodontit. Öka förekomsten av kulturanpassad utbildning. Öka förekomsten av gruppbaserad utbildning till personer med typ 2-diabetes inom primärvården. Öka andelen diabetessjuksköterskor med utbildning i pedagogik vid sjukhusmottagningarna. Förbättra samverkan kring multidisciplinära fot-team för att patienter med fotproblem ska få ett kvalificerat omhändertagande. Öka stödet till fysisk aktivitet med hjälp av kvalificerade rådgivande samtal. Öka stödet till rökstopp med hjälp av kvalificerade rådgivande samtal. Sammanfattning av fastställda målnivåer Utgångspunkten för målnivåer inom diabetesvård är de indikatorer som tagits fram till remissversionen av de nationella riktlinjerna för diabetesvård 2014 [1]. Indikatorlistan omfattar totalt 21 indikatorer. Socialstyrelsens expert-grupp har utifrån dessa gjort ett urval av indikatorer som är lämpliga för mål-sättning. Därefter har en konsensusgrupp bestående av sakkunniga, patient-representanter, företrädare från specialistföreningarna och huvudmannaföreträdare diskuterat sig fram till ett gemensamt förslag till målnivåer för de aktuella indikatorerna utifrån befintliga underlag. Efter genomfört arbete har Socialstyrelsen fastställt följande målnivåer: HbA1c >70 mmol/mol typ 1-diabetes (< 20 procent) HbA1c >70 mmol/mol typ 2-diabetes (< 10 procent) Blodtryck < 140/85 mmhg typ 1-diabetes ( 90 procent) Blodtryck < 140/85 mmhg typ 2-diabetes ( 65 procent) Fotundersökning typ 1-diabetes ( 99 procent) Fotundersökning typ 2-diabetes ( 99 procent) Ögonbottenundersökning typ 1 diabetes ( 98 procent) Ögonbottenundersökning typ 2-diabetes ( 96 procent) Icke-rökare bland personer med typ 1-diabetes ( 95 procent) Icke-rökare bland personer med typ 2-diabetes ( 95 procent). Sammanfattning av Samverkansnämndens bedömning Mellan och inom landstingen/regionerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion finns alltför stora omotiverade variationer i vårdpraxis och resultat i förhållande till vad Socialstyrelsen rekommenderar och vad dess utvärdering visar. Det finns verksamheter som i stort sett redan helt följer rekommendationerna och verksamheter som inte alls gör det. Uppföljning av den politiska viljeinriktning som Samverkansnämnden utarbetade med anledning av riktlinjerna från 2010 pekar på ungefär samma svagheter som Socialstyrelsen nu gör och även där påpekas att de stora variationerna mellan enheter i sig är ett problem som bör adresseras. Nationella Diabetesregistret publicerar idag i realtid, öppet och på enhetsnivå utfallet i de flesta indikatorer som Socialstyrelsen rekommenderar för uppföljning. Utfallet 3 (5)

4 stödjer slutsatsen att alla landsting i sjukvårdsregionen behöver arbeta för att minska den alltför stora variationen i utfall mellan enheter främst inom primärvård och att det bör vara en prioriterad ledningsfråga. De av Socialstyrelsen rekommenderade målnivåerna för 10 av indikatorerna borde vara hjälp i det arbetet. Behovet av förbättrade samverkansformer mellan specialist-, primär- och hemsjukvård är stort. Till exempel är det tydligt att det finns ett gap vad gäller rekommendationen om förebyggande insatser vid ohälsosamma levnadsvanor till personer med ökad risk att utveckla diabetes typ-2. Samverkan mellan kommunerna, primärvården och specialistvården i det förebyggande arbetet måste struktureras och samordnas och det gäller inte minst behovet av en särskild satsning på kulturanpassad diabetesvård. Struktur på nationell, regional och lokal nivå för kunskapsstyrning inom diabetesområdet Diabetesområdet har gått före när det gäller att bygga upp en för landet gemensam struktur för kunskapsstyrning etablerades ett nationellt programråd med uppgift att identifiera variationer i praxis och ta fram förslag till åtgärder, exempelvis gemensamma kunskapsunderlag och nationella vårdprogram. På sjukvårdsregional nivå finns sedan 2014 ett regionalt programråd som genom samverkan mellan de sju landstingen och med den nationella nivån ska arbeta för en jämlik och kunskapsbaserad hälso- och sjukvård inom diabetesområdet. Rådet har bland annat i uppdrag att följa upp kvalitetsdata för samtliga landsting och identifiera oönskade och omotiverade variationer mellan och inom landstingen i sjukvårdsregionen. Resultaten från uppföljningar och utvärderingar ska återkopplas och förslag till förbättringsåtgärder ska lämnas. Diabetesråd finns i alla landsting i sjukvårdsregionen och det regionala programrådet bemannas av ordförandena från respektive landstings diabetesråd, vilka har motsvarande uppgifter som det regionala rådet men på landstingsnivå. Här finns en färdig struktur som har goda förutsättningar att vara ett verktyg och det stöd som ledning och verksamheter kan använda för att få ökad tillämpning av bästa tillgängliga kunskap inom området och som kan reducera/eliminera den omotiverade variationen i praxis och utfall i indikatorer. Nyckelfaktorerna till framgång finns beskrivna av det nationella programrådet för diabetes och är: 1. Diabetesteamet har fokus på att varje patient snabbt ska uppnå relevanta målvärden 2. Vårdenheten har tydlig strategi med riktade insatser för patienter med sämre värden 3. Vårdenhetens utfall för diabetes-indikatorer är ständigt på personalens och ledningens agenda 4 (5)

5 4. Huvudmannen omsätter snabbt och effektivt ny kunskap till primärvården och kommunicerar tydligt förväntan på mätbara resultat 5. Huvudmannen följer uppmärksamt utfall och återkopplar till verksamheterna 6. Huvudmannen prioriterar diabetes i flerårigt förbättringsarbete 7. Tvärs över organisationen finns kultur av ägarskap för utfall samt fokus på sekundär-prevention Samverkansnämndens rekommendationer till landstingen De brister som riktlinjernas rekommendationer adresserar och de ojämlika resultat utvärderingarna pekar på kan till stor del hänföras till brister i implementering och styrning och ledning. Det finns idag en gemensam struktur för kunskapsstyrning och därmed ett forum för spridning av arbetssätt som man vet är effektiva och därmed nödvändiga att tillämpa för att nå bättre resultat och för att minska den omotiverade variationen. Mot den bakgrunden anger Samverkansnämnden inte några specifika mål och rekommendationer utan pekar istället på vikten av att den struktur för kunskapsstyrning som byggts upp får det stöd och de resurser som behövs för att dess uppdrag ska kunna utföras. Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att ge stöd och resurser till den struktur för kunskapsstyrning som är under uppbyggnad fastställa och använda de av Socialstyrelsen rekommenderade målnivåerna som utgångspunkt i arbetet i uppföljningen 5 (5)

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot - Identifiering och prioritering av förbättringsområden - Benchmarkstudie för ökad kunskap om framgångsfaktorer Nationella programrådet för

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Tony Holm svnuppsalaorebro.se Hur lyckas vi maxa resultaten av våra resurser och se till att befolkningen får vård efter behov? Målet.. Bästa aktuella kunskap

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

42/16 Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

42/16 Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-28 LS-LED16-1145-2 42/16 Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016 Britt Ahl, Katrin Boström och Annika Friberg 2017-03-22 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad

Läs mer

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

HFS-strategidagar 9-10 september 2015 HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Regionala diabetesrådet (RDR)

Regionala diabetesrådet (RDR) Regionala diabetesrådet (RDR) Vad har hänt det första året, (efter två möten)? Stefan Jansson, ordförande, med dr, specialist i allmänmedicin Örebro Representanter Stefan Jansson, ordf Jarl Hellman Lars

Läs mer

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES För en jämlik och kunskapsbaserad vård 1 Mer jämlik och kunskapsbaserad diabetesvård Landsting och regioner har tillsammans etablerat nationella programrådet för diabetes

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer www.svnuppsalaorebro.se 2015-01-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer 1 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen koordinerar

Läs mer

Bilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012.

Bilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012. Bilaga 1. Landstings profiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012. Landstinget Dalarna Dalarnas län INNEHÅLL Landstingsprofil

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari!

1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari! 2016-07-08 K.Johansson Nyhetsbrev diabetes Juli 2016 1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar 2016-17 från 1 januari! Inrapporteringen pågår och 105 patienter är inrapporterade, vilket innebär att

Läs mer

Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro

Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro Eva Sjögren, verksamhetschef Åsa Tagesson, diabetessjuksköt Stefan Jansson med dr, distriktsläk Nationella programrådet

Läs mer

Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera

Läs mer

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

NSK, fjärde steget och tankar kring behov och prioritering

NSK, fjärde steget och tankar kring behov och prioritering NSK, fjärde steget och tankar kring behov och prioritering Tony Holm, samordnare för Nationella Samverkansgruppen för Kunskapsstyrning tony.holm@skl.se, 070-540 5670 Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning

Läs mer

Implementering. - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm

Implementering. - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm Implementering - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm Nationell strategi för god vård Systematiska kunskapsöversikter Nationell uppföljning Nationella riktlinjer

Läs mer

Stödja att varje landsting bildar ett diabetesråd där dessa frågor ska omhändertas

Stödja att varje landsting bildar ett diabetesråd där dessa frågor ska omhändertas 1 (2) Upprättare Regionala kunskapsstyrningsgruppen Gösta Andersson Datum 2014-01-21 Hur ska sjukvårdsregionen respektive tillhörande landsting jobba med omsättande och implementering av kunskapsunderlag

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Målnivåer för diabetesvård

Målnivåer för diabetesvård Målnivåer för diabetesvård Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang.

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet. Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt

Läs mer

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården EN JÄMFÖRANDE STUDIE AV DIABETESVÅRD I PRIMÄRVÅRD Framgångsfaktorer i diabetesvården 1 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 8 1.1 Översikt över svensk diabetesvård...

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Bodil Klintberg, samordnare för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och insatserna inom ramen för strategin

Läs mer

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet MOTIONSSVAR 2015-10-23 Vård och omsorg Sofia Tullberg Gunilla Thörnwall Bergendahl Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Målnivåer för diabetesvård. Uppföljning och översyn

Målnivåer för diabetesvård. Uppföljning och översyn Målnivåer för diabetesvård Uppföljning och översyn Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 www.svnuppsalaorebro.se Utkast 2015-11-18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Sjukvårdsregionens utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer 1 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Målnivåer Vård vid astma och KOL Målnivåer för indikatorer Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning Sven Oredsson Medicinsk rådgivare Enh för kunskapsstyrning Region Skåne -Maciej Zaremba Produktivitet - effektivitet RESURSER PRESTATIONER KVALITET VÅRDRESULTAT

Läs mer

Bilaga 3 Uppföljning av överenskommelsen om hälso- och sjukvård 2014 med områdena Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och områdena inom Universitetssjukhuset Örebro Anvisningar För att åstadkomma

Läs mer

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT

Läs mer

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015. Diabetesvård. Indikatorer och underlag för bedömningar

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015. Diabetesvård. Indikatorer och underlag för bedömningar Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Indikatorer och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Revisionsrapport Diabetesvården

Revisionsrapport Diabetesvården www.pwc.se Revisionsrapport Diabetesvården Lars-Åke Ullström Augusti 2015 Region Gävleborgs revisorer Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 6 1.1. Bakgrund... 6 1.2. Revisionsfråga och

Läs mer

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version 1 Datum Vårt diarienummer Handläggare 2014 09 19 72/14 Lena Insulander Till Socialstyrelsen Nr diabetes 2014@socialstyrelsen.se Svenska Diabetesförbundets remissvar angående: Nationella Riktlinjer Diabetesvård

Läs mer

Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård

Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård Enkäten riktar sig till verksamhet med ansvar för diabetesvården i alla landets kommuner och i stadsdelarna i Göteborg, Malmö

Läs mer

Kunskapsstyrning. Regeringens uppdrag (2011) att utveckla modellen för God vård. Uppdraget innehöll tre delar:

Kunskapsstyrning. Regeringens uppdrag (2011) att utveckla modellen för God vård. Uppdraget innehöll tre delar: Kunskapsstyrning? Kunskapsstyrning Regeringens uppdrag (2011) att utveckla modellen för God vård. Uppdraget innehöll tre delar: Utveckla en nationell modell för kunskapsstyrning, Nationella samverkansgruppen

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Kommittédirektiv. ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. Dir. 2015:127

Kommittédirektiv. ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. Dir. 2015:127 Kommittédirektiv Ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården Dir. 2015:127 Beslut vid regeringssammanträde den 3 december 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga

Läs mer

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015 Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015 Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande

Läs mer

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Sofia Kialt, Samordnare för verksamhetsutveckling Bodil Klintberg, samordnare för strategin för kronisk sjukdom bodil.klintberg@skl.se, 070-610

Läs mer

Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS,

Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, VO endokrin hud reproduktion ögon VE endokrinologi Magnus Löndahl Sektionschef, överläkare 046-172235 Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, -01-01 -12-31 1.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2016

Verksamhetsberättelse 2016 Verksamhetsberättelse 2016 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (6) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (6) 1. Möten

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

Nationella indikatorer

Nationella indikatorer Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) NRP Strokes arbete: > > Alla patienter ska ha tillgång till bästa möjliga vård,> oavsett var i landet man bor

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Samordnad utveckling för god och nära vård

Samordnad utveckling för god och nära vård Samordnad utveckling för god och nära vård Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Direktivet

Läs mer

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren

Läs mer

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Landstingens och kommunernas insatser

Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Landstingens och kommunernas insatser Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD Landstingens och kommunernas insatser Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD Landstingens och Kommunernas insatser Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Regionala mål. Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205

Regionala mål. Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205 Regionala mål Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205 Varför är frågan aktuell? Vi har haft regionala systemmått, utgått från God Vård Politikerna önskade löften och mätbara

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Strategisk färdplan Kortversion

Strategisk färdplan Kortversion Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens

Läs mer

Minnesanteckningar. Ordförandekonferens Specialitetsråd och KSG-R 1 (5) Datum. 20 oktober. Tid Plats

Minnesanteckningar. Ordförandekonferens Specialitetsråd och KSG-R 1 (5) Datum. 20 oktober. Tid Plats 1 (5) Ordförandekonferens Specialitetsråd och KSG-R Datum 20 oktober Tid 09.00 16.00 Plats Aros Congress Center, Munkgatan 7, Västerås Närvarande Kunskapsstyrningsgruppen Marianne van Rooijen, ordförande

Läs mer

Verksamhetsplan Cancerra det i Landstinget Sö rmland (Lökalt RCC ra d)

Verksamhetsplan Cancerra det i Landstinget Sö rmland (Lökalt RCC ra d) 131213 Verksamhetsplan Cancerra det i Landstinget Sö rmland (Lökalt RCC ra d) 2014-2015 RRC Uppsala-Örebro skall verka för en likvärdig och god vård för alla cancerpatienter. Cancerrådet i Sörmland skall

Läs mer

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Regional workshop - Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. Nässjö

Regional workshop - Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. Nässjö Regional workshop - Tillsammans gör vi varandra framgångsrika Nässjö 170427 En historik Intressenter Medborgare (Politik) Patienter och närstående Vårdprofessionella Lednings- och stödfunktioner Historik

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2017-09-15 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och

Läs mer

Länsdag palliativ vård

Länsdag palliativ vård Palliativa rådet i Dalarna Länsdag palliativ vård 15-04-15 Gunilla Lundquist Palliativa teamet Västerbergslagen Bakgrund Nationella cancerstrategi för framtiden 2009 Sex RCC Nationella riktlinjer palliativ

Läs mer