Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård"

Transkript

1 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering Socialstyrelsens olika typer av rekommendationer Typ av Beskrivning rekommendation Rekommendationer Åtgärder som hälso och sjukvården bör eller kan erbjuda. De med rangordning 1 10 rangordnade åtgärderna redovisas enligt prioriteringsskalan 1 10, där åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst. Rekommendationen FoU Rekommendationen icke göra Åtgärder som hälso och sjukvården bör utföra rutinmässigt, och endast inom ramen för forskning och utveckling. Socialstyrelsen vill med rekommendationerna stödja hälso och sjukvården att noggrant utvärdera nya åtgärder innan de börjar användas. Åtgärder som hälso och sjukvården bör utföra alls. Socialstyrelsen vill med rekommendationerna stödja hälso och sjukvården att sluta använda ineffektiva metoder. I nedanstående gapanalys har endast de rekommendationer där Socialstyrelsen anger att hälso och sjukvården bör eller kan redovisats. Rekommendationer där hälso och sjukvården kan i undantagsfall, redovisas. Fyll gärna i formuläret elektroniskt. 1

2 2 (12) PRELIMINÄRA RIKTLINJER FÖR DIABETESVÅRD Rekommendationer om att förebygga typ 2 diabetes Strukturerade program för att påverka ohälsosamma levnadsvanor vid ökad risk för typ 2 diabetes erbjuda strukturerade program för nsiv påverkan på ohälsosamma levnadsvanor till personer som har ökad risk för att utveckla typ 2 diabetes (prioritet 6). Stöd till förändrade levnadsvanor och systematisk uppföljning efter graviditetsdiabetes er erbjuda stöd till att förändra ohälsosamma levnadsvanor och systematiskt följa upp vikt, blodglukos och riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom till kvinnor som har haft graviditetsdiabetes (prioritet 3). Rekommendationer om att förebygga diabeteskomplikationer Behandling med blodfettssänkande läkemedel erbjuda personer med diabetes och mycket hög risk för hjärt kärlsjukdom behandling med statiner (prioritet 1). 2

3 3 (12) Behandling med blodfettssänkande läkemedel erbjuda personer med diabetes och hög risk för hjärtkärlsjukdom behandling med statiner (prioritet 2). erbjuda personer med diabetes och måttlig risk för hjärtkärlsjukdom behandling med statiner (prioritet 5). Behandling vid högt blodtryck erbjuda personer med diabetes och högt blodtryck behandling med blodtryckssänkande läkemedel (prioritet 1). Rökstopp erbjuda personer med diabetes som röker stöd till rökstopp (prioritet 1). 3

4 4 (12) Fysisk aktivitet erbjuda stöd för ökad fysisk aktivitet till personer med typ 2 diabetes (prioritet 1). erbjuda stöd för ökad fysisk aktivitet till personer med typ 1 diabetes (prioritet 3). Intensivbehandling för att sänka blodglukosnivån erbjuda nsivbehandling till personer med typ 1 diabetes för att nå bästa möjliga blodglukosnivå med hänsyn till risken för hypoglykemi, försämrad livskvalitet eller annat som skulle kunna tänkas påverka patienten negativt (prioritet 1). erbjuda nsivbehandling till personer med nydebuterad typ 2 diabetes utan känd hjärt kärlsjukdom för att nå bästa möjliga blodglukosnivå med hänsyn till risken för hypoglykemi, kraftig viktuppgång och försämrad livskvalitet samt förväntad återstående livslängd och annan sjukdom (prioritet 1). erbjuda nsivbehandling till personer med typ 2 diabetes med längre varaktighet eller med känd hjärtkärlsjukdom för att nå bästa möjliga blodglukosnivå med hänsyn till risken för hypoglykemi, kraftig viktuppgång och försämrad livskvalitet samt förväntad återstående livslängd och annan sjukdom (prioritet 6). 4

5 5 (12) Regelbunden undersökning av albumin i urinen erbjuda regelbunden undersökning av förekomsten av albumin i urinen hos personer med diabetes (prioritet 1). Ögonbottenundersökning vid typ 2 diabetes erbjuda ögonbottenfotografering vid vart tredje år vid typ 2 diabetes utan ögonbottensjukdom (prioritet 1). Fetmakirurgi med strukturerad uppföljning erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2 diabetes med svår fetma (BMI över 40 kg/m2) (prioritet 4). erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2 diabetes med fetma (BMI kg/m2) och svårigheter att uppnå glukos och riskfaktorkontroll (prioritet 6). 5

6 6 (12) Rekommendationer om patientutbildning Patientutbildning i grupp erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 2 diabetes med stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens (prioritet 3). erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 1 diabetes med stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogiska kompetens (prioritet 4). Patientutbildning med hänsyn till kulturell bakgrund erbjuda patientutbildning i grupp som tar hänsyn till kulturell bakgrund till personer med diabetes (prioritet 4). Rekommendationer om att följa och kontrollera blodglukosnivån Egenmätning av blodglukos erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 1 diabetes eller typ 2 diabetes som behandlas med insulin (prioritet 1). 6

7 7 (12) Egenmätning av blodglukos erbjuda riktad egenmätning av blodglukos till personer med typ 2 diabetes som behandlas med insulin vid specifika situationer, såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte (prioritet 3). erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 2 diabetes som behandlas med insulin (prioritet 8). Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid typ 1 diabetes erbjuda kontinuerlig subkutan glukosmätning med direktavläsning till personer med typ 1 diabetes och problem av återkommande hyper eller hypoglykemi (prioritet 5). erbjuda kortvarig subkutan glukosmätning med direktavläsning i diagnostiskt syfte till personer med typ 1 diabetes och problem av återkommande hyper eller hypoglykemi (prioritet 6). 7

8 8 (12) Glukossänkande läkemedel vid typ 2 diabetes erbjuda personer med typ 2 diabetes metformin som monoterapi om det finns intolerans eller kontraindikationer (prioritet 1). erbjuda personer med typ 2 diabetes insulin som tillägg till metformin (prioritet 3). erbjuda personer med typ 2 diabetes insulin, repaglinid eller sulfonureider som monoterapi (prioritet 4). erbjuda personer med typ 2 diabetes repaglinid eller sulfonureider som tillägg till metformin (prioritet 4). erbjuda personer med typ 2 diabetes GLP 1 analoger som tillägg till metformin (prioritet 7). 8

9 9 (12) Glukossänkande läkemedel vid typ 2 diabetes erbjuda personer med typ 2 diabetes DPP 4 hämmare som monoterapi eller som tillägg till metformin (prioritet 8). Insulinbehandling vid typ 2 diabetes erbjuda NPH insulin, kombinationsinsulin eller måltidsinsulin (med eller utan NPH insulin) till personer med typ 2 diabetes och otillräcklig glukoskontroll av peroral behandling och utan problem med nattlig hypoglykemi (prioritet 3). erbjuda insulin detemir eller insulin glargin till personer med typ 2 diabetes, om behandling med NPH insulin ger upprepade nattliga hypoglykemier (prioritet 3). Insulinpump med eller utan kombinerad kontinuerlig glukosmätning vid typ 1 diabetes erbjuda insulinpump till personer med typ 1 diabetes och återkommande hypo eller hyperglykemi (prioritet 4). 9

10 10 (12) Insulinpump med eller utan kombinerad kontinuerlig glukosmätning vid typ 1 diabetes erbjuda insulinpump kombinerad med kontinuerlig glukosmätning till personer med typ 1 diabetes och återkommande hypo eller hyperglykemi (prioritet 6). Munhälsa hänvisa personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående tandlossningssjukdom till tandvården för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och paradontit (prioritet 3). Rekommendationer om diabetesfoten Multidisciplinärt fotteam erbjuda behandling och diagnostik hos ett multidisciplinärt fotteam med specialistvård, primärvård och hemsjukvård i samverkan till personer med allvarliga fotproblem, såsom svårläkta fotsår, infektioner och fotdeformiteter (prioritet 1). Behandling med undertryck erbjuda personer med diabetes och svårläkta ickeischemiska fotsår behandling med undertryck (prioritet 5). 10

11 11 (12) Gör en bedömning om de föreslagna indikatorerna är relevanta och speglar verksamheten, viktiga processer, kvalitet och patientperspektiv Gör en bedömning av ekonomiska, resursmässiga och organisatoriska konsekvenser 11

12 12 (12) Beskriv behov av stöd vid implementering 12

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version Nationella riktlinjer för diabetesvård Stöd för styrning och ledning Preliminär version Artikelnummer 2014-6-19 Foto Matton Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2014 Förord I dessa nationella riktlinjer

Läs mer

Nya na&onella riktlinjer 2015

Nya na&onella riktlinjer 2015 Nya na&onella riktlinjer 2015 DISA 2015-02- 25 Peter Fors Alingsås På programmet Hur tar man fram na&onella riktlinjer Hur har man prioriterat? Glukossänkande läkemedel typ 2 Insulinerna Blodsockermätning,

Läs mer

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten Diabetes hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Landstingets ledningskontor Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015-02-17

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 stöd för styrning och ledning 1 ISBN: 978-91-86301-88-0 Artikelnr: 2010-2-2 Omslag:

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Betydelsen av omvårdnad Diabetessjuksköterskan har en utomordentligt viktig roll i diabetesteamet

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

De nationella riktlinjerna för diabetesvården

De nationella riktlinjerna för diabetesvården Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 De nationella riktlinjerna för diabetesvården Anders Nilsson Medicinkliniken Ängelholm Södra Regionvårdsnämnden Projektledare Tony Holm 1 Nationella riktlinjer

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Patientutbildning i egenvård har en central roll i diabetesvården och ingår som en rutinmässig del i vården av personer med diabetes. Patientutbildning kan ges individuellt

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Indikatorer Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015. Diabetesvård. Indikatorer och underlag för bedömningar

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015. Diabetesvård. Indikatorer och underlag för bedömningar Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Indikatorer och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

Kontinuerlig blodsockermätning

Kontinuerlig blodsockermätning Kontinuerlig blodsockermätning Kliniska erfarenheter Disposition Vilka mätare finns Riktlinjer Större studier Erfarenheter från Sachsska -läger -klinik -fallbeskrivning CGM-mätare Medtronic: Guardian Medtronic:

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus Överviktskirurgi och diabetesmedicinering Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus 1 Diabetes klassificering Typ 2 2 ANDIS All New Diabetes In Skåne 2008-2013 Diabeteskomplikationer Mikrovaskulära:

Läs mer

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? 1 Eva Toft Medicinkliniken, Ersta sjukhus Eva.toft@erstadiakoni.se Diagnostik av diabetes fastep-glukos > 7,0

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Individualisera mål och behandling

Individualisera mål och behandling Individualisera mål och behandling 2013-09- 19 Fiskebäckskil Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling 1. Överleva 2. Symtomfrihet, minimera antalet akuta komplikationer och problem 3. Minimera risken

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Nationella programrådet Diabetes behandlingsstrategi Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR VUXNA MED DIABETES

VÅRDPROGRAM FÖR VUXNA MED DIABETES VÅRDPROGRAM FÖR VUXNA MED DIABETES 2012 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 INLEDNING 5 SCREENING 6 DIAGNOS 6 KLINISKA KARAKTÄRISTIKA 7 BEHANDLINGSMÅL VID DIABETES 8 EGENMÄTNING AV BLODGLUKOS 9 ÅRSKONTROLLER

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Kunskapsunderlag: Insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning

Kunskapsunderlag: Insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning Kunskapsunderlag: Insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning 2 Projektgrupp: Delprojektledare och medicinsk utredare Björn Södergård, medicinsk utredare Inger Hemmingsson och hälsoekonom Ingrid Tredal

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Vårdprogram för vuxna med diabetes

Vårdprogram för vuxna med diabetes VÅRDPROGRAM 3 (43) INNEHÅLL FÖRORD... 7 INLEDNING... 8 1 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 8 1.1 Screening...8 1.2 Diagnos...8 1.3 Flödesschema för plasmaglukosmätning...9 1.4 Kliniska karakteristiska...9 1.5 Behandlingsmål

Läs mer

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla!

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! En till som Kollar!! Å Vad Kollar vi på här Då! Stor Spänning! Kanske störst i Kommunhuset. Hammarby kunde åka hem och Fira! Sammanfattning Typ

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes

Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes En systematisk litteraturöversikt December 2009 (preliminär version webbpublicerad 09-09-23) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diabetes mellitus typ 2 Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diagnoskriterier 1. HbA1c 48 mmol/ml 2. Plasmaglukos fasta 7,0 mmol/l 3. Plasmaglukos 2-tim 11,1 mmol/l 4. Slumpmässigt plasmaglukos 11,1 mmol/l, förenat

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Diabetes och blodsockermätning

Diabetes och blodsockermätning Diabetes och blodsockermätning Kvalitetssäkring av patientmätarna! Britt-Marie Carlsson Vad är diabetes? En grupp sjukdomar högt blodsocker nedsatt insulinproduktion försämrad insulineffekt Diabetesdiagnos

Läs mer

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset.

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Diabetes typ 2 Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Kontaktperson Överläkare Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset, 018-611 00 00 vx. jarl.hellman@akademiska.se

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes ny rekommendation Myndighetssamverkan inom diabetesområdet (LV), Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Socialstyrelsen (SoS) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD SVENSK FÖRENING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I DIABETESVÅRD SFSD & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING SSF KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD KOMPETENSBESKRIVNING

Läs mer

Diabetesrapporten 2010. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige

Diabetesrapporten 2010. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige Diabetesrapporten 2010 en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige 2 Förord Tant Agda har fått en släng av socker. Vem har inte hört det? Och visst var det så tidigare? Att socker, eller

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Diabetes mellitus 1. Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka

Diabetes mellitus 1. Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka Ändrad 2015-03-04, s 587 och s 613. 587 1 Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka Inledning Randomiserade studier

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska

KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska Helena Johansson Jönköping Annika Pantzar Jönköping Ingvor Andersson Jönköping Mats Ringblom Kalmar Kristina Svensson Kalmar Helen Nilsson Kalmar Anne-Lie Neumann Östergötland

Läs mer

Diabetes i primärvården 2013

Diabetes i primärvården 2013 Diabetes i primärvården 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Telefon: 08-737 40 40 Datum: 2014-08-29 Diarienummer: HSN 1402-0274 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Metod... 8 Några

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?

Läs mer

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

2011-03-29 LS-LED11-329

2011-03-29 LS-LED11-329 Lednings- och verksamhetsstöd DATUM DIARIENR 2011-03-29 LS-LED11-329 Landstingsstyrelsen Politiska viljeinriktningar för strokesjukvården, diabetessjukvården och vården vid depression och ångestsyndrom

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och

Läs mer

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper 101022 Leif Groop: Temadag : DIABETES Diagnos Diabetes definieras som ett tillstånd av kronisk hyperglykemi, dvs diagnosen kräver två förhöjda plasmaglukosvärden. Om patienten har typiska symptom räcker

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 060621 10:2 050412 2005-04-12 HSL rutin Vårdprogram Diabetes Mellitus Höganäs Kommun 2006 Kerstin Persson, MAS Gunilla Skeppargård, DSK Kerstin Andersson, DSK INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 1- diabetes för dig som behandlar barn och ungdomar med typ 1-diabetes

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 1- diabetes för dig som behandlar barn och ungdomar med typ 1-diabetes Nationella programrådet Diabetes behandlingsstrategi Typ 1- diabetes för dig som behandlar barn och ungdomar med typ 1-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

År 2014 Årgång 27 Nr 6 7 Höstnumret

År 2014 Årgång 27 Nr 6 7 Höstnumret DIABETOLOGNYTT Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi År 2014 Årgång 27 Nr 6 7 Höstnumret Ordföranden har ordet 168 Redaktören har ordet 170 NDR-Nytt 171 Indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete

Läs mer