Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft"

Marianne Fransson
för 4 år sedan
Visningar:

1 Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth Sörman, diabetessamordnare

2 Sammanfattning/Slutsats Bakgrund Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom med svåra, ibland livshotande akuta och kroniska komplikationer, kräver en betydande och kvalificerad insats av den som har sjukdomen. Hen måste ha tillräckliga kunskaper för att känna sig trygg och självständigt i sin egenvård. Modern behandling av diabetes mellitus bygger på ett samspel mellan den som har diabetes och det vårdteam som har ansvaret för personens behandling och omvårdnad. Ungefär personer har diabetes i Sverige idag och av dem har procent typ 2- diabetes. Det finns dessutom ca i Sverige som har sjukdomen utan att veta om det. Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvården är att de ska bidra till en god och jämlik vård i landet. Riktlinjerna som omfattar typ 1 och typ 2-diabetes ger rekommendationer på vad hälso- och sjukvården bör göra och vilken vård bör erbjudas till personer med diabetes mellitus. Möjligheterna till goda resultat ökar när diabetesvården bedrivs strukturerad, och patient samt behandlare tillsammans följer upp insatserna. Syftet med diabetesrådet är att verka för en god vård för personer med diabetes i Region Uppsala genom att se till att vården är kompetensbaserad, ändamålsenlig, säker, effektiv och jämlik. Detta görs bland annat med regelbundna analyser av de olika indikatorerna som registreras i NDR, det Nationella Diabetes Registret, och rådet har valt att speciellt följa fyra indikatorer. En annan uppgift är att implementera Socialstyrelsens riktlinjer, upprätta vårdkedjor, fortbilda personalen och skapa gemensamma riktlinjer. Region Uppsala har två sjukhus, Enköpings lasarett samt Akademiska sjukhuset. Hälften av vårdcentralerna drivs i privat regi. Prevalensen för diabetes ökar både på grund av att diabetes typ 2 kryper ner i åldrarna, personer med diabetes lever längre och en ökad inflyttning av personer från andra länder som har diabetes typ 2. Vad gäller diabetes typ 1 så ligger Sverige som nummer två i incidens efter Finland. Det sker en kontinuerlig utökning av läkemedel både för typ 1 och typ 2-diabetes samt en ständig utveckling av nya diabetestekniska hjälpmedel, vilket ställer stora krav på diabetesteamens och övrig personals ökade kunskap om hur dessa skall användas. Organisation/processbeskrivning Region Uppsala startade Programråd Diabetes januari Rådet består av representanter av diabetesteam från primär- och slutenvård samt patientorganisationen och medicinskt ansvarig sjuksköterska från två kommuner. Programrådet drivs av överläkare Jarl Hellman tillsammans med diabetessamordnarna Elisabeth Sörman och Violeta Armijo del Valle. Fyra möten har hållits under året och ordförande och samordnarna har dessutom ett antal mellanliggande möten. Rådsmedlemmarna arbetar även kliniskt med diabetes.

3 Antal patienter ( ) Enligt PV-kvalitet, samt inrapporterade till NDR från primärvården ( ) Måluppfyllelse enligt verksamhetsplan Data visar att vissa av de valda indikatorerna har förbättrats samt att vissa behöver arbetas vidare med. I samband med team-möten visas alltid vårdcentralernas egna data samt diskussioner förs hur man kan lära av varandra. Det saknas diabetessjuksköterskor på ett flertal mottagningar samt där det finns någon diabetessjuksköterska saknas det oftast tillräcklig med tid till det antal patienter som är listade med diabetes på mottagningen, enligt rekommenderat ledtal (maximalt 400 patienter på 100 % diabetessjuksköterska). Genomförda aktiviteter En vårdöversikt uppdateras kontinuerligt för att samla relevanta dokument och underlätta för diabetesteamen att hitta konkreta rekommendationer. En del av vårdöversikten riktar sig till personer med diabetes, deras anhöriga och invånarna. En lokal utbildning för medicinska fotterapeuter har hållits i två steg under våren respektive hösten, för att dessa skall kunna söka avtal med Region Uppsala. Diabetessamordnarna har inbjudit till nätverksmöte för diabetessjuksköterskor samt även deltagit i nätverksmöte för fotterapeuter som har avtal. Tanken är att hålla dessa möten en gång per termin med respektive grupp. Fortbildning har hållits av samordnarna åtta gånger för läkarstudenter samt tre gånger för nyanställda sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset. En av samordnarna deltar i upphandlingsmöte för medicintekniska hjälpmedel. Deltagande i möte med andra samordnare nationellt har skett vid två tillfällen och med samordnarna i Uppsala-Örebroregionen vid två tillfällen. Besök på sex vårdcentraler har skett enligt önskemål för att diskutera rutiner, uppsatta indikatorer och nyheter inom diabetesvården. Genomgång av hur personalen själv kan ta fram sina data för att analysera och arbeta med dessa har gjorts. Två möten med fortbildning för sjuksköterskor har genomförts inom den kommunala verksamheten. En enkät har skickats ut till samtliga vårdcentraler med frågor om de har en diabetessjuksköterska samt i så fall i vilken omfattning hen arbetar med personer som har diabetes och vilken utbildning diabetessjuksköterskan har.

4 Indikatorer förbättring/förändring Programråd diabetes har fastställt följande fyra huvudindikatorer för uppföljning: 1. Andel personer med HbA1c> 70 mmol/mol 2. Andel personer med blodtryck 140/85 mm Hg 3. Andel personer som fått fotstatus undersökt under senaste året 4. Andel personer som gjort ögonbottenundersökning inom tre år. Utskick från Programrådets ordförande har skett till de mottagningar som legat sämst i de ovan valda indikatorerna samt besök av diabetessamordnarna erbjöds. Vid diabetesteammöten under året vid två tillfällen under heldagar diskuterades statistiken från NDR som en av programpunkterna. Jämförelse med andra landsting/motsvarande Programrådets ordförande samt en av samordnarna har haft träffar med medlemmarna inom det Regionala Diabetesrådet för att diskutera aktuella frågor i samverkan. Vid jämförelse mellan landstingen i Uppsala - Örebroregionen framkommer via NDR-data att i de valda indikatorerna har Uppsala högst procent av personer med HbA1c> 70. Dock har medelvärdet för vårdcentralerna minskat från 10,7% år 2017 till 10,0 % 2018, men det finns stor diskrepans mellan olika vårdcentraler. Se bilaga 1 Vad gäller rapporterad fotundersökning under året har Uppsala lägst procent inom Uppsala- Örebroregionen. Ögonundersökning inom tre år visar att fyra landsting inom Uppsala-Örebroregionen klarar detta bättre än Uppsala. Blodtryck enligt rekommenderad nivå 140/85 mm Hg, klarar två landsting bättre än Uppsala. Vid jämförelse mellan Uppsalas vårdcentraler har en försämring av blodtrycket uppstått från 72,3% år 2017 till 71,9% år Om dessa siffror stämmer eller om det är felaktigheter i rapporteringen bör regelbundet undersökas av diabetesteamet på respektive mottagning. Uppgifter på resultat efter ögonbottenundersökning är inte lätta att hitta i det journalsystem som Uppsala har, och detta kan vara en delförklaring till att en mindre mängd rapporteras till NDR.

5 Resultat INDIKATORER UPPSALA 2017 RIKET 2017 UPPSALA 2018 RIKET 2018 HbA1c> 70 10,7% 10,1% 10,0 % 9,2 % Blodtryck 140/85 72,3 % 69,6 % 71,9 % 70,8 % Fotundersökning 69,5 % 77,7 % 73,1 % 79,6 % Ögonbottenundersökning 69,5 % 74,3 % 74,9 % 76,5 % Registreringen av fotundersökning samt ögonkontroller har 2018 ändrats centralt från NDR i jämförelse med tidigare år, vilket har gett lägre siffror än tidigare.

6 Bilaga 1

Relevanta dokument

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl