Årsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse"

Daniel Mikael Eliasson
för 4 år sedan
Visningar:

1 Årsrapport 2016 Specialitetsråd i Neurosjukvård Laila Hellgren, Verksamhetschef Kliniks neurofysiologi, neurologi och neurokirurgi, Akademiska sjukhuset Uppsala

2 2 (5) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året Aktiviteter under året Framtidsspaning... 4

3 3 (5) 1. Antal möten och medlemmar Vi har haft ett uppstartsmöte i Uppsala Laila Hellgren Akademiska sjukhuset, Eva Kumlien Akademiska sjukhuset, Hans Ericsson Akademiska sjukhuset, Joakim Hambraeus Falu Lasarett, Per-David Alm Västerås sjukhus, Martin Gunnarsson Universitetssjukhuset i Örebro, Marita Toreheim Kase Centralsjukhuset i Karlstad. Rådet är nu i uppstartsfas och det är viktigt att rådets nu arbetar aktivt och att dess nätverks aktiviteter börjar ta form och växer. 2. Aktiviteter under Implementering av nationellt och regionalt framtagna riktlinjer Nya nationella riktlinjer för Parkinson och MS har tagits fram av Socialstyrelsen och dessa presenterades i december Implementering pågår på regional nivå. 2. Arbete med vårdprogram och gemensamma indikationer för utredning och behandling Översyn och genomgång av vårdprogram och indikationer för utredning och behandling påbörjas under Viktigt att flera av regionens läkare deltar så att den regionala vården likriktas. Detta speciellt viktigt inom neurointensivvården som har mycket att erbjuda för patienter med vissa specifika sjukdomstillstånd. Spridning av denna kunskap regionalt påbörjas under Arbete med införande av nya evidensbaserade metoder, omprövande av gamla samt rationell läkemedelshantering. Detta är ett område med stor förbättringspotential inom regionen. Stark utveckling inom nya läkemedel och detta ökar kraftigt kostnaden inom specialiteten. 4. Främjande av patientnära klinisk forskning Forskningsfrämjande åtgärder bör genomföras. I nuläget inget etablerat forskningssamarbete mellan klinikerna i regionen. En strategi för detta kommer att formas i rådet.

4 4 (5) 5. Åtgärder för att kort- och långsiktigt säkra en god kompetensförsörjning inom specialiteten I nuläget finns ingen gemensam plan för kompetensförsörjning i regionen. Dock finns ett väletablerat randningssystem till neurologen, neurokirurgen och neurofysiologen på AS för randande läkare från regionen. Översyn av detta bör göras för att skapa en gemensam syn på kompetensutbytet så att dessa läkare säkerställs utveckling av den kompetens som de har behov av. Önskat behov kan variera från klinik till klinik och en gemensam syn och plan för detta bör skapas under överskådlig framtid. 6. Gemensam kvalitets- och resultatuppföljning. Generellt hög aktivitet vad gäller deltagande i kvalitetsregister, ex Epilepsiregistret och MS-registret. Det planeras en översyn av det regionala deltagandet totalt sett under För närvarande inget systematiskt arbete med jämförelser mellan kvalitetsregister i regionen. Viktigt att bevakning av utfall ur relevanta register kommer igång. 7. Övriga aktiviteter inklusive eventuella särskilda uppdrag som rådet har haft under året Vi har inte haft några särskilda uppdrag. 3. Framtidsspaning 1. Vilka är de viktigaste händelserna som påverkar ditt område under 2017 och 2018? a. Att lyckas med implementeringen av de nationella riktlinjer som framtagit av socialstyrelsen för Parkinson och MS. Detta innebär stora krav på organisationen (ex årlig MRT för MS patienter), ur perspektiven samordning, tillgänglighet och resursskapande. Det är mycket viktigt att vi går in i detta med full kraft och skapar bra förutsättningar för en lyckad implementering.

5 5 (5) 2. Vilka är de viktigaste utmaningarna inom ditt område under 2017 och 2018? a. En stor utmaning är att ställa om inom specialiteten till att möta patienternas behov. Detta måste ske ur två perspektiv: 1) Specialiteten står under omformning från en specialitet av övervägande kronisk karaktär där många sjukdomstillstånd har haft begränsat utbud vad gäller botande behandlingar och möjligheter. Idag har detta förändrats och vi kan göra väldigt mycket för vissa patientgrupper, ex på detta är patienter med MS och akut stroke (trombektomi). Exempelvis trombektomi är en akut behandlingsmetod som kräver att ett specialiserat team agerar omedelbart. Organisationen inom verksamheten är inte fullt rustad och organiserad för att möta tillstånd med av fullt akut karaktär. Här behövs en snabb omställning, både mentalt och organisatoriskt, som pågår för fullt inom verksamheten. 2) I och med behandlingsmöjligheterna så har patienterna helt andra krav på verksamheten idag. De ökade kraven från patienterna beror även delvis på den yngre generationen önskar en helt annan tillgänglighet till sjukvården än tidigare generationer. Det beror även på en betydligt större mängd information angående sjukdomarna, prognoser och behandlingsmöjligheter finns tillgänglig för patienter och anhöriga att sätta sig in i. Här behöver vi följa med ur flera perspektiv. Underlätta snabb kontakt med mottagningarna (mail, skype, ombokningar via webben), erbjuda snabba tider, utveckla team där läkarens roll, som är begränsad resurs, utnyttjas på optimalt sätt, anpassa vår verksamhet efter patienterna och inte tvärtom. 3. Vilka behov av samverkan och kraftsamling ser du under 2017 och 2018? a. Ökad samverkan inom regioner kring patientgrupper med långa väntetider. Här kan vi definitivt kraftsamla. Samverkan och kraftsamling kan innebära gemensamma satsningar inom sjukvårdsregionen eller nationellt. 4. Vilka behov av den statliga kunskapsstyrningen ser du under 2017 och 2018? a. Nya nationella riktlinjer inom epilepsi behövs och detta är nu i uppstartsfas vilket vi ser fram emot.

Relevanta dokument

Verksamhetsberättelse 2016

Verksamhetsberättelse 2016 Specialitetsråd Dermatovenereologi Anna Josefson, Överläkare, PhD Verksamhetschef Hudkliniken USÖ 2 (6) Instruktioner i röd text ska alltid tas bort när dokumentet är färdigställt.