Verksamhetsberättelse 2016

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2016 Specialitetsråd Dermatovenereologi Anna Josefson, Överläkare, PhD Verksamhetschef Hudkliniken USÖ

2 2 (6) Instruktioner i röd text ska alltid tas bort när dokumentet är färdigställt. Uppdatera innehållsförteckningen genom att högerklicka i innehållsförteckningen och välj Uppdatera fält. 1 Innehållsförteckning 1. [Möten under året] [Aktiviteter under året] [Framtidsspaning]... 5

3 3 (6) Använd formatmallar för rubriker. Innehållsförteckning med numrerade rubriker skapas med formatmallar för rubrik 1, 2 och [Möten under året] Specialitetsrådet har haft två möten under året, den 4 april i Eskilstuna och den 10 november i Karlstad. Under 2016 har rådet för första gången bjudit in avdelningscheferna förutom verksamhetscheferna. Deltagare: Sol-Britt Lonne Rahm VCF Hudkliniken Sörmland Liselotte Dietl enhetschef Hudkliniken Sörmland Lena Larsson VCF Hudvård Karlstad Hans-Ulrik Stark Medicinsk rådgivare Lotta Holmén Avd chef Anna Bergström Sektionschef Akademiska Uppsala Gunilla Bromark Avd chef Mott Akademiska Lena Fåhraeus Morin Ö-läk,hud Gävleborg Kent Åhlenius Vårdenhetschef Gävleborg Anna Josefson VCF Hudkliniken Örebro Eva-Lotta Ardemark Nilsson, Avd chef, Örebro Ali Guuled, medicinskt ansvarig, Västerås Karolina Svärdhegen Ö-läk Falu Lasarett Lena Lundin 1:a linje chef, Falu Lasarett 2. [Aktiviteter under året] 1. Implementering av nationellt och regionalt framtagna riktlinjer Nationellt framtagnas riktlinjer för utredning och behandling av hyperhidros har diskuterats under året. Problem med gränsdragning till privat vård och Köpenhamnskliniken som behandlar ohämmat med Botulinumtoxin där resp landsting sedan får betala. 2. Arbete med vårdprogram och gemensamma indikationer för utredning och behandling Rådet har tagit del av respektive landstings överenskommelser mellan primärvård och hudklinik. Regionen försöker vara samstämmig för vilka diagnoser som behandlas i primärvård. Resurser inom specialistvården bör läggas på patienter som

4 4 (6) verkligen behöver specialistkunskaperna. Remissinflödet har fördubblats på samtliga kliniker de senaste 10 åren och hudklinikerna måste prioritera mycket hårt. Örebro återsänder ca 30% av remisserna till primärevården med skriftliga råd eller information. Skriftliga överenskommelser med primärvården är till stor hjälp vid prioritering av remisser. Utbildning av primärvårdsläkare diskuterades men svårt då det är många hyrläkare i regionen. Egen vårdbegäran är ett stort problem för hudklinikerna där många patienter söker fel vårdnivå och ett stort administrativt arbete läggs ner för att återsända remisserna. Hur detta ska hanteras diskuterades. En stor hjälp för remissbedömare är om det finns foto bifogat remissen från primärvården. Rådet diskuterade olika sätt för att kunna bifoga foto och på många ställen är det IT-tekniska problem. En stor del av vårens möte i Eskilstuna och även en hel del tid under mötet i Karlstad ägnades åt tumörprocessen. Logistiska frågor, hudtumörcentrum etc. Hur hanterar vi den enorma ökning vi ser? Hur gör vi på bästa sätt för de patienter som återkommer med multipla tumörer flera gånger om året? Vidare diskuterades vem som ska operera, vilken klinik? Hudläkarna är utbildade i diagnostik och andra behandlingsmetoder såsom kryobehandling, PDT etc. Operationerna kan överlåtas på kirurg i många fall eftersom det råder stor brist på hudläkare. Alla landsting har dock inte lyckats med detta samarbete. Samtliga landsting i regionen arbetar på olika sätt med tumörflöden och under mötet får vi tips och idéer från varandra. Problemet är dock betydligt större än att vi som hudkliniker ska kunna lösa efterfrågan. Inom flera landsting är hudklinikerna första instans för hudtumörremisser för att sedan bedöma och behandla, och ev skicka vidare patienten för åtgärd. Införandet av SVF malignt melanom diskuterades och hur klinikerna har infört detta i verksamheten. 3. Arbete med införande av nya evidensbaserade metoder, omprövande av gamla samt rationell läkemedelshantering. Temat i Karlstad var prevention. Rådet fick där ta del av arbetet med solprevention i Värmland, vilket var mycket imponerande. Vidare presenterades det preventiva arbetet som STI-mottagningen gör. Det konstaterades att hudklinikerna borde delta mer i preventionsarbete än vad som görs idag. Resurs och tidsbrist är dock en realitet. 4. Främjande av patientnära klinisk forskning Forskningssamarbete i regionen har andra forum och kanaler än specialitetsrådet. Vetenskapliga arbeten och kvalitetsarbeten för ST diskuterades dock samt handledning av dessa. 5. Åtgärder för att kort- och långsiktigt säkra en god kompetensförsörjning inom specialiteten

5 5 (6) Många specialister inom dermatologi söker sig till privata alternativ ffa i Stockholmsområdet. Samtliga kliniker behöver utbilda fler STläkare än vad man räknar med behövs för den egna kliniken. Arbetsförhållanden och åtgärder för att behålla nyfärdiga specialister diskuteras både på regional och nationell nivå. För närvarande är klinikerna i regionen relativt välbemannade även om uppdraget ökar hela tiden och av den anledningen behöver hudklinikerna växa. Specialutbildade profilsjuksköterskor kan ev vara ett bra sätt att höja kompetensen i sköterskekåren. De skulle kunna ha egna mottagningar i större utsträckning tex återbesök för psoriasispatienter. Specialiteten har ingen formaliserad specialistsjuksköterskeutbildning. 6. Gemensam kvalitets- och resultatuppföljning. Här anges eventuell benchmarking och på vilket sätt råden arbetat med resultat från kvalitetsregister och Öppna jämförelser Pso-Reg, kvalitetsregister för psoriasis, har vissa nackdelar vilket gör det svårt att använda. En motion till SSDV för att byta plattform för detta register kommer att skrivas. 7. Övriga aktiviteter inklusive eventuella särskilda uppdrag som rådet har haft under året Sjuksköterskegruppen diskuterade hur olika sköterskemottagningar kan fungera på bästa sätt tex bensårsmottagning. Även eksemskola och psoriasisskola diskuterades. Teamarbete är en viktig del i omhändertagandet av hudpatienter. De mottagningar som fungerar bäst är de där vårdpersonal och läkare arbetar i team runt patienten. 3. [Framtidsspaning] 1. Vilka är de (max fem) viktigaste händelserna som påverkar ditt område under 2017 och 2018? a. Logistik och organisation av tumörprocessen är det absolut viktigaste området där vi behöver arbeta vidare gemensamt med olika kliniker och aktörer. 2. Vilka är de (max fem) viktigaste utmaningarna inom ditt område under 2017 och 2018?

6 6 (6) a. Det ökande remissinflödet till hudklinikerna. Orsaken är till stor del den kraftiga ökningen av hudcancer, enl socialstyrelsen den cancerform som ökar mest. Den alltmer vacklande primärvården är också en orsak och beror på många stafettläkare som inte hinner sätta sig in i gällande vårdprogram. b. Kompetensförsörjningen när det gäller hudspecialister. Utmaning att behålla nyblivna specialister på klinikerna. c. IT-stöd. Många landsting har svårt att få fungerande bildlänk till inkommande remisser, d. Tumörverksamheten tar över stor del av resurserna inom specialiteten. Patienter med dermatoser och kroniska hudsjukdomar blir lidande. 3. Vilka behov (max fem) av samverkan och kraftsamling ser du under 2017 och 2018? a. Överenskommelser på nationell nivå då det gäller gränsdragning för vad som är kosmetik och vad som behandlas inom offentlig vård. Utmaningen här är Stockholms vårdval där gränsdragningen upplevs otydlig. b. Tumörprocessen, beskriven tidigare. c. Utbildningsfrågor gällande ST d. Vidareutbildning för specialister. 4. Vilka behov (max fem) av den statliga kunskapsstyrningen ser du under 2017 och 2018? a. Behoven kan vara att genom den statliga kunskapsstyrningen föra fram behov av ex nya nationella riktlinjer eller andra kunskapsbaserade ställningstaganden från myndigheterna som kan förväntas förbättra förutsättningarna till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård.