Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström"

Transkript

1 Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

2 Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans från bästa tillgängliga kunskap. Det som sker i mötet följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå för att skapa en allt bättre vård och omsorg. Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen. Ny praxis kan snabbt omsättas vidare, och ny kunskap genereras och systematiseras, genom välutvecklade strukturer. Den vanligaste delen av vården är standardiserad, för att skapa utrymme för individualisering. Kunskapsomsättningshastigheten är hög. Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat.

3 genom styråtgärder skapa stukturer och processer som leder till att bästa tillgängliga kunskap används

4 Vad är kunskapsstyrning? Styr- och stödsystem för att bidra till att bästa tillgängliga kunskap används i mötet med patienten Styr- och stödsystem på tre nivåer: - Mikro vårdteamet, använda kunskap, följer upp och förbättrar - Meso landsting/region, leder, frågar efter och skapar förutsättningar - Makro samverkan och förutsättningar på nationell nivå Med tre huvudkomponenter: - Kunskapsunderlag - Mätsystem - Stöd till förbättring

5 Vilket system krävs för kunskapsstyrd utveckling av vård och omsorg? Ledarskap Nationella mätsystem A P S D Verksamhetsnära utveckling Kunskap/Måldokument/forskning

6 Samspel i en ökad kunskapsstyrning Mikro- Vårdteam Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Efterfråga stöd när man har behov Sprida goda erfarenheter vidare Meso- Landsting regioner Hälso- och sjukvårdsledning Stödstrukturer Makro- Nationell nivå Landstingsgemensamma nätverk (ex HSD), NSK, SKL Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en kvalitetsdialog Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete Ha en tydligt ägarskap för resultat Sätta fokus på prevention av följdsjukdomar Säkerställa processer över administrativa gränser Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering Ta kostnader för samverkan Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter Skapa samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Skapa samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård såsom ÖJ, utvärdering, lärandesystem Skapa samverkan för större nytta av kunskapsunderlag, beslutsstöd, implementering Skapa programrådsstruktur

7 Samspel i en ökad kunskapsstyrning Mikro- Vårdteam Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Efterfråga stöd när man har behov Sprida goda erfarenheter vidare Meso- Landsting regioner Hälso- och sjukvårdsledning Stödstrukturer Makro- Nationell nivå Landstingsgemensamma nätverk (ex HSD), NSK, SKL Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en kvalitetsdialog Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete Ha en tydligt ägarskap för resultat Sätta fokus på prevention av följdsjukdomar Säkerställa processer över administrativa gränser Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering Ta kostnader för samverkan Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter Skapa samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Skapa samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård såsom ÖJ, utvärdering, lärandesystem Skapa samverkan för större nytta av kunskapsunderlag, beslutsstöd, implementering Skapa programrådsstruktur

8 Syfte och mål med programråd Etableringen av nationella programområden syftar ytterst till att fler patienter får tillgång till bästa möjliga vård (God vård jämlik vård) Genom att samarbeta kring framtagande av gemensamma kunskapsunderlag, följa kvalitetsutvecklingen och ta initiativ till att förbättra vården kan även landstingens resurser nyttjas mer effektivt (God vård kunskapsbaserad och säker vård, kostnadseffektivitet)

9 Vad ska de göra? Bättre dialog och samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen Identifiera oönskade variationer, behov av nya/reviderade kunskapsunderlag samt behov av klinisk forskning Kartlägga goda exempel och befintliga kunskapsunderlag Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, beslutsunderlag och indikatorer som bygger på bästa tillgängliga kunskap Bidra till konsensusutlåtande där vetenskapligt stöd saknas Specifika uppdrag inom sitt område och dialogpartner

10 Vilka är med? Regionalt utsedda experter Professionsföreningar Patientföreningar Kvalitetsregister

11 Programråd på gång Diabetes startade 2012 Utvecklas vidare som en del av strategin för kronisk sjukdom Astma/KOL startar inom kort Hjärta/Kärl - Stroke startar nu - Hjärtsvikt? Psykisk hälsa- diskussion pågår om upplägg Cancer Ämne - Primärvård. En av utgångspunkterna är riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder

12 Nationella programråd - För en mer jämlik och kunskapsbaserad vård

13 Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot - Identifiering och prioritering av förbättringsområden - Benchmarkstudie för ökad kunskap om framgångsfaktorer

14 Nationellt programråd för diabetes Syftet med programrådet är att samverka nationellt för en mer kunskapsbaserad och jämlik diabetesvård över hela landet Programrådet (17 experter + processledning) Kontaktpersoner i varje landsting Nationella diabetesteamet

15 Fyra förbättringsområden och åtgärder Identifierade och prioriterade förbättringsområden utifrån Socialstyrelsens diabetesutvärdering och Öppna Jämförelser 1. Nationell behandlingsstrategi För vuxna respektive barn med typ 1-diabetes och HbA1c över 70 mmol/mol, samt för vuxna med typ 2-diabetes och HbA1c över 70 mmol/mol. 2. Nationellt grupputbildningsmaterial Rekommendationen i nationella riktlinjerna svår att implementera enligt utvärdering (2011). 3. Nationellt vårdprogram för kommunal vård och omsorg Tillgång till vårdprogram och kompetensutvecklingsbehov lyfts i utvärdering (2011). 4. Benchmark-studie för nationellt förbättringsarbete Identifiering av framgångsfaktorer i svensk diabetesvård för ett nationellt förbättringsarbete.

16 Framgångsfaktorer i diabetesvården En jämförande studie av diabetesvård i primärvård

17 Vad är syftet med studien? Identifiera framgångsfaktorer genom att kartlägga skillnader i utformningen av diabetesvård (typ 2- diabetes) i olika landsting Inspirera till förändring och ökat kunskapsutbyte mellan landstingen Bidra till en mer kunskaps-baserad och jämlik vård

18 Hur har framgångsfaktorer identifierats? 1. Åtta landsting och tio primärvårdsenheter bjöds in baserat på utfall i Nationella Diabetesregistret. Stor vikt lades vid urvalet av landsting. 2. Skillnader mellan landsting och primärvårdsenheter kartlades genom kvantitativ och kvalitativ analys. Intervjuer hölls med nyckelpersoner i landstingen. 3. Framgångsfaktorer formulerades utifrån de likheter och skillnader som identifierats i intervjuer och analyser.

19 Metod Ansats Val av fokuslandsting Analys av kvantitativa samband Identifiering och analys av förklarings- faktorer Syntes av framgångsfaktorer Identifiering av landsting som på olika sätt utmärker sig med särskilt goda respektive mindre goda kvalitetsutfall Analys av möjliga kvantitativa faktorer som kan förklara skillnader i kvalitetsutfall (t.ex. socioekonomi, BMI, resurser) Djupintervjuer med fokuslandsting för att identifiera faktorer som kan förklara skillnader i kvalitetsutfall Syntes av slutsatser i rapport och broschyr Spridning och diskussion med landsting Dessa landsting inbjuds att delta i studien 20

20 Åtta fokuslandsting valdes ut baserat på HbA1c, BT och lipidbehandling 2012, Primärvård HbA1c>73 mmol/mol Procent 0 Värmland SLL Dalarna Norrbotten Jämtland Kalmar Gävleborg Kronoberg Uppsala Blekinge VGR Skåne Halland Sörmland Jönköping Östergötland Västerbotten Örebro Västernorrland Gotland Västmanland Blodtryck >150 mm Hg* Procent Not För Jämtland, Värmland och Västerbotten föreligger sannolikt metodproblem för HbA1c. * Andel patienter med har ett blodtryck över 150/80 mm Hg Källa: Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2013, Health Navigator-analys 21

21 Intervjuer Totalt 80 intervjuer har genomförts med representanter från primärvårdsenheter, primärvårdsledning, central landstingsledning och politisk ledning Fokus för intervjuer Identifiera faktorer som kan kopplas till skillnader i kvalitetsutfall, i form av t.ex: Hur diabetesvården är strukturerad Processer för kunskapsstyrning Olika arbetssätt Kultur och ledarskap 22

22 Sju framgångsfaktorer Framgångsfaktor 1-3 berör främst vårdenhetens arbete. Det som direkt påverkar patienten är vilken faktiskt vård som ges; hur ofta och på vilket sätt personalen och patienten interagerar, innehållet i dessa kontakter och vilka effekter dessa kontakter får på patientens behandling och livsstil. Framgångsfaktor 4-6 berör främst huvudmannens arbete. Strukturer, processer och arbetssätt hos huvudmannen skapar olika förutsättningar för vårdenhetens arbete och påverkar därför indirekt patienten. Framgångsfaktor 7 berör hela organisationen. Framgångsfaktor 7 beskriver en övergripande framgångsfaktor som berör hela organisationens arbete.

23 1. Fokus på patientens målvärden Diabetesteamet har fokus på att varje patient, utan onödiga dröjsmål, ska uppnå bästa möjliga målvärden Strukturerad process för vårdkontakter, med aktiva kallelser Målinriktad läkemedelsbehandling med tydliga behandlingstrappor Vi planerar över året för att få en jämn arbetsbörda och för att säkerställa att ingen missas

24 2. Riktade insatser till patienter med sämre värden Vårdenheten har en tydlig strategi för identifiering av, och insatser till, patienter med sämre värden Tidig identifiering av patienter med sämre värden Besöksfrekvens anpassas utifrån patientens behov Tillgång till diabetessjuksköterska och arbete i team Vissa patienter behöver komma tio gånger på ett år, och då får de självklart det

25 3. Enhetens resultat ständigt på agendan Vårdenhetens resultat för diabetesindikatorer är ständigt på personalens och ledningens agenda Medarbetarna känner väl till sina resultat Ledningen för dialog med medarbetarna kring enhetens resultat Inrapportering av data till Nationella Diabetesregistret gjorde att vi började följa upp våra utfall, och det gjorde i sin tur att vi blev bättre

26 4. Tillgänglig kunskap och tydliga förväntningar Huvudmannen kommunicerar tydliga förväntningar och omsätter kunskap på ett sätt som är enkelt att ta till sig Lättillgängliga och tydliga riktlinjer Väl förankrade riktlinjer Vi var först med att bryta ned de nationella riktlinjerna till egna riktlinjer, och fick snabbt ut dem till alla enheter

27 5. Uppföljning och återkoppling av resultat Huvudmannen följer uppmärksamt resultaten och återkopplar till verksamheterna Regelbunden återkoppling till vårdenheterna Intern redovisning av vårdenheternas resultat Det är jätteviktigt med samarbete och öppenhet mellan vårdenheterna. Det kan vara lite svårt i början, men nu har vi byggt upp förtroende och strukturer för att visa utfallen öppet och skapa bra dialog

28 6. Området prioriteras med långsiktigt förbättringsarbete Huvudmannen gör en särskild satsning på diabetes i ett flerårigt förbättringsarbete Satsning på diabetes, med en politisk prioritering Förbättringsarbete som pågått under ett flertal år Det är en sak att bli bäst; att fortsätta vara bäst kräver nog andra insatser

29 7. Ägarskap för resultat och fokus på prevention Kulturen i hela organisationen innebär ägarskap för resultat och fokus på sekundärprevention Ägarskap för kvalitet och resultat Kultur av att följa riktlinjer Prevention av följdsjukdomar Vi (beställare och utförare) har ett gemensamt ansvar. Uppstår ett problem så löser vi det tillsammans

30 Vilken betydelse har framgångsfaktorerna utifrån patientens perspektiv Att diagnosen tas på allvar och tidig medicinsk behandling Stor betydelse hur personal och patienter samverkar Att patienter kallas för besök/ kontakter och dessa måste anpassas efter behovet Att patienten känner till sina målvärden för HbA1c, blodtryck och blodfetter Att läkemedelsbehandlingen följer riktlinjer (behandlingstrappor) och de följas upp för att tidigt kunna byta preparat när så är nödvändigt

31 Fortsättning. Viktigt att enheten använder och efterföljer Nationella riktlinjerna Att det finns en patientversion av Nationella Riktlinjerna (förankras hos patienten) Att man stödjer patienter med sämre värden och arbetar med målsättning - Kräver tätare kontakter - Tillgänglighet och kontinuitet - Kompetens hos personalen (diabetessjuksköterska)

32 Fortsättning. Att patienten delges resultaten som registreras Nationella Diabetesregistret Att patienten känner till att sekundär prevention är viktig för att förebygga komplikationer till sjukdomen (ögon, njurar, hjärtkärl, stroke) Att enhetens resultat öppet redovisas Att patienten delges förbättringsarbeten som pågår på enheten Att patienten har möjlighet att jämföra enhetens resultat med andra enheter

33 Rapport och inspirationsskrift Rapporten Framgångsfaktorer i diabetesvården En jämförande studie av diabetesvård i primärvård går att ladda ner från Sveriges Kommuner och Landstings webbutik, webbutik.skl.se Inspirationsskriften Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården går att beställa eller ladda ner från webbutiken.

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

HFS-strategidagar 9-10 september 2015 HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är

Läs mer

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen

Läs mer

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Bodil Klintberg, samordnare för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och insatserna inom ramen för strategin

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården EN JÄMFÖRANDE STUDIE AV DIABETESVÅRD I PRIMÄRVÅRD Framgångsfaktorer i diabetesvården 1 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 8 1.1 Översikt över svensk diabetesvård...

Läs mer

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Sofia Kialt, Samordnare för verksamhetsutveckling Bodil Klintberg, samordnare för strategin för kronisk sjukdom bodil.klintberg@skl.se, 070-610

Läs mer

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES För en jämlik och kunskapsbaserad vård 1 Mer jämlik och kunskapsbaserad diabetesvård Landsting och regioner har tillsammans etablerat nationella programrådet för diabetes

Läs mer

Kunskapsstyrning. Högskolan Dalarna Gösta Andersson

Kunskapsstyrning. Högskolan Dalarna Gösta Andersson Kunskapsstyrning Högskolan Dalarna 2014-04-08 Gösta Andersson Innehåll Vem är Gösta Vad är kunskapsstyrning Hur styr staten? Hur organiserar sig huvudmännen? Hur ser mötesplatserna ut/ NSK Våra sjukvårdsregioner

Läs mer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Stödja att varje landsting bildar ett diabetesråd där dessa frågor ska omhändertas

Stödja att varje landsting bildar ett diabetesråd där dessa frågor ska omhändertas 1 (2) Upprättare Regionala kunskapsstyrningsgruppen Gösta Andersson Datum 2014-01-21 Hur ska sjukvårdsregionen respektive tillhörande landsting jobba med omsättande och implementering av kunskapsunderlag

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Eva Estling 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade

Läs mer

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) NRP Strokes arbete: > > Alla patienter ska ha tillgång till bästa möjliga vård,> oavsett var i landet man bor

Läs mer

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet. Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare?

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Regionala diabetesrådet (RDR)

Regionala diabetesrådet (RDR) Regionala diabetesrådet (RDR) Vad har hänt det första året, (efter två möten)? Stefan Jansson, ordförande, med dr, specialist i allmänmedicin Örebro Representanter Stefan Jansson, ordf Jarl Hellman Lars

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge. 4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Din ehälsa. Annica Blomsten Kommunal ehälsa

Din ehälsa. Annica Blomsten Kommunal ehälsa Din ehälsa Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid Tillgänglighet Din journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånare Medarbetaren Beslutsfattare Ansöka om vård Tidsbokning Individuellt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren? Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg

Läs mer

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen Höstmöte SFVH 2016 Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen leds av en styrelse som har det formella ansvaret att leda vår verksamhet. Ingemar Skogö, ordförande, Charlotta

Läs mer

Så arbetar vi strategiskt mot offentlig sektor. Fredrik Lindbergsson Head Tender Business

Så arbetar vi strategiskt mot offentlig sektor. Fredrik Lindbergsson Head Tender Business Så arbetar vi strategiskt mot offentlig sektor Fredrik Lindbergsson Head Tender Business Sammanfattning Vad är viktigt för ett stort (forskande läkemedels)företag? Långsiktighet Lönsamhet Vad innebär det?

Läs mer

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälsoh lso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Nätverkets vision En hälsofrämjande

Läs mer

Kollegialt lärande , Ingemar Götestrand. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Kollegialt lärande , Ingemar Götestrand. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS) Kollegialt lärande 2015-03-20, Ingemar Götestrand Bakgrund HFS-nätverket har arbetat med Kollegial Granskning/Kollegialt lärande sedan 2010 Följande genomfördes 2010-2012 Piteå älvdals sjukhus och Sollefteås

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

PRIO Hur gick det i Skåne?

PRIO Hur gick det i Skåne? PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare 2015 - steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Utvärderingsuppdrag från fullmäktige - ökad läkarbemanning 1/1500 - utveckling av småskalig

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Hälsa för livet Från IQ till ViQ med AI

Hälsa för livet Från IQ till ViQ med AI Hälsa för livet Från IQ till ViQ med AI Göran Henriks Utvecklingsdirektör i Region Jönköpings län Mats Bojestig Hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Jönköpings län Utvecklingskraft 2016 2016-09-13 Sigge

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Så tar vi nästa steg för att öka användningen av NPÖ, Nationella patientöversikten. Britt Ehrs Landstinget Uppsala län

Så tar vi nästa steg för att öka användningen av NPÖ, Nationella patientöversikten. Britt Ehrs Landstinget Uppsala län Så tar vi nästa steg för att öka användningen av NPÖ, Nationella patientöversikten Britt Ehrs Landstinget Uppsala län Norrbotten Anslutningsläget NPÖ 22/9 2012 Analys avslutad Jämtland Västerbotten Västernorrland

Läs mer

Rangordning Personaluthyrning Dnr 96-107-2011

Rangordning Personaluthyrning Dnr 96-107-2011 Kammarkollegiet Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län 2013-03-19 Bilaga 1 4 Academic Work Sweden AB 5 Bemannia AB 1 2 3 4 5 Manpower AB StudentConsulting Sweden AB Perido

Läs mer

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer