Din rätt att må bra vid diabetes
|
|
- Anna-Karin Bergqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Din rätt att må bra vid diabetes
2 Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden i egenvården är att du kan mäta ditt blodsocker och att du får kunskaper om hur du på bästa möjliga sätt når en bra blodsockernivå. Ansvaret för din egenvård ligger till största delen hos dig, men hälsooch sjukvården har också ett ansvar. I detta häfte har vi valt att lyfta fram några aktuella områden som berör din egenvård utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården. Samtidigt passar vi på att lyfta fram vår åsikt i frågorna för att du ska veta vad vi tycker är viktigt och vad vi arbetar för. Den svenska diabetesvården håller en hög kvalitet men tuffa besparingar och politiska prioriteringar påverkar den vård du får, och resulterar i regionala skillnader. Svenska Diabetesförbundet välkomnar de nationella riklinjerna som bidrar till vägledning och en gemensam grund för den svenska diabetesvården. Vi tycker att de nationella riktlinjerna är viktiga för en diabetesvård där kvalitet och måluppfyllelse ställs i fokus.
3 Om Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvården Vilka möjligheter ger de nationella riktlinjerna dig att påverka dina rättigheter till en god vård? Målet med de nationella riktlinjerna är att de ska bidra till en god och jämlik vård. Riktlinjerna ger starka rekommendationer och förslag på vad hälso- och sjukvården bör göra och vilken vård du bör erbjudas. Du kan använda riktlinjerna som ett stöd i dina kontakter med hälsooch sjukvården. Riktlinjerna ger dig kunskaper om vad du kan förvänta dig av hälso- och sjukvården och kan exempelvis vara användbara när du inte är nöjd med den vård du får. Genom att vara delaktig i din egenvård kan du själv påverka din hälsa. Patientutbildning är en förutsättning för detta vilket också lyfts fram i riktlinjerna. Hälsooch sjukvården är skyldig att ge dig kunskaper om hur du kan skapa bra levnadsvanor och om vad du själv kan påverka för att förhindra följdsjukdomar. alla har rätt till vård på lika villkor oavsett var i landet man bor
4 De nationella riktlinjerna om Patientutbildning Utbildning är en central del av din behandling och en förutsättning för att du själv ska kunna ta ansvar för din egenvård. Goda kunskaper om faktorer som påverkar din hälsa ger dig bättre möjligheter att undvika risker samtidigt som du kan påverka din livskvalitet i större utsträckning. Patientutbildning i grupp bör erbjudas till personer med typ 1 och typ 2-diabetes. Utbildningen bör erbjudas kontinuerligt och inte bara vid enstaka tillfällen. Det är av stor vikt att den som håller i utbildningen inte bara har goda kunskaper om diabetessjukdomen utan även har pedagogisk kompetens. Vid utbildning ska vården också ta hänsyn till om du har en annan kulturell bakgrund än den svenska och bör då erbjuda anpassad utbildning. Patientutbildning är en förutsättning för att må bra och klara egenvården
5 De nationella riktlinjerna om Egen mätning av blodsockret I riktlinjerna står det inte hur många teststickor du får eller hur ofta du ska testa ditt blodsocker. Detta ska avgöras i samråd med dig och vårdgivaren. Det viktiga är att det finns en nytta med mätningarna. Systematisk mätning innebär att blodsockret mäts före och efter måltider under en dag för att se variationer i blodsockernivåerna under dygnet. Systematiska mätningar av blodsockret rekommenderas i första hand till personer med insulinbehandling. Riktad mätning av blodsocker innebär att man mäter vid speciella situationer så som vid byte av behandling, svängande blodsocker vid infektioner och kortisonbehandling eller i pedagogiskt syfte för att öka förståelsen för hur mat och fysisk aktivitet påverkar blodsockret. Riktad mätning rekommenderas i första hand till personer som inte behandlas med insulin. alla har rätt att få teststickor utskrivna för att kunna mäta sitt blodsocker
6 De nationella riktlinjerna om Din behandling Målet vid behandling av typ 1 och typ 2-diabetes är att nå bästa möjliga blodsockernivå genom intensivbehandling. Vid typ 1-diabetes är rekommendationen intensivbehandling med insulin. Intensivbehandlingen har många fördelar men hänsyn måste alltid tas till risken för alltför låga blodsockernivåer. Behandling med insulinpump är idag väl etablerad vid typ 1-diabetes och rekommendationen är att erbjuda insulinpumpbehandling till personer som har kraftigt svängande blodsocker. Intensivbehandlingen rekommenderas redan från debuten av typ 2-diabetes om det inte finns någon känd hjärt-kärlsjukdom. I många fall är det tillräckligt att förändra mat- och motionsvanor. Det är också vanligt med tablettbehandling redan från debuten av sjukdomen. Typ 2-diabetes är en sjukdom som försämras med åren. Studier visar att nära hälften kommer att behöva insulinbehandling efter 10 år. Då kan det bli aktuellt med flera olika behandlingsalternativ. behandlingen ska anpassas efter individens behov och förutsättningar. Insulinpumpbehandling är ett bra behandlingsalternativ vid typ 1-diabetes
7 De nationella riktlinjerna om Undersökning av dina fötter Diabetes kan efter en lång tid leda till fotproblem som svårläkta fotsår eller infektioner. Allvarliga problem med fötterna kan innebära stora negativa konsekvenser för den enskilda individen. Det är därför viktigt att dina fötter undersöks regelbundet. Om du riskerar att få fotsår eller andra problem med fötterna ska du få hjälp med förebyggande åtgärder. Det kan exempelvis röra sig om att du behöver fotbäddar eller regelbunden fotvård av en fotterapeut. Du bör också få information om vad du själv kan göra och vad du ska vara uppmärksam på för att undvika sår. alla har rätt att regelbundet få fötterna undersökta och riskbedömda
8 De nationella riktlinjerna om Ögonundersökning En allvarlig komplikation är förändringar i ögats näthinna som kan ge dig synnedsättning. Det är därför viktigt att du regelbundet får dina ögon undersökta med ögonbottenfotografering. Rekommendationen är att man vid typ 2-diabetes (utan känd ögonbottensjukdom) får ögonundersökning när man får sin diagnos och därefter vart tredje år. Vid typ 1-diabetes görs ögonundersökning när man får sin diagnos och därefter minst vartannat år. Du kan behöva gå på tätare kontroller om du har eller tidigare har haft skador i ögonbotten eller har problem med andra riskfaktorer så som högt blodtryck och höga blodsockernivåer. alla har rätt att få sina ögon undersökta oavsett ålder
9 De nationella riktlinjerna om Diabetes hos äldre När du blir äldre är det minst lika viktigt att eftersträva ett så bra blodsocker som möjligt för att undvika symptom av ett högt blodsocker. I bedömningen av det individuella målet för HbA1c måste vinster som bättre överlevnad och förebyggande av komplikationer på lång sikt vägas mot riskerna med ett lågt blodsocker. Naturligt åldrande innebär att njurfunktionen minskar och i kombination med att många äter mindre måste läkemedelsbehandlingen anpassas efter den äldres situation. Det kan därför bli aktuellt att minska dosen insulin/tabletter för att undvika för lågt blodsocker. Insulinbehandling och egen mätning av blodsocker klaras oftast av äldre personer själva. Om du inte klarar din egenvård själv bör du få hjälp med detta. Även kostråden måste anpassas då det finns stor risk för undernäring. äldre har rätt till fortsatt bra behandling och möjligheter till god egenvård
10 De nationella riktlinjerna om Vårdens resurser De nationella riktlinjerna är ett stöd för hälso- och sjukvårdens styrning och ledning vid beslut om prioriteringar. Målet med riktlinjerna är att hälsooch sjukvården ska använda sina resurser effektivt och fördela dem efter behov. Rekommendationerna i riktlinjerna är en vägledning för beslut på gruppnivå. När det gäller den enskilda individen finns det alltid undantag. Diabetesvården i Sverige arbetar idag till största delen i team, där läkare och diabetessjuksköterskan har en central roll. I teamet kan också andra yrkesgrupper som dietist, fotterapeut, kurator och sjukgymnast ingå. Delaktighet i egenvården är viktig och med hjälp av diabetesteamet sätter ni tillsammans upp mål för din behandling. För att behandlingen ska leda till bra resultat för dig måste du vara insatt i och ta ett stort ansvar för din egenvård. För att du ska kunna ta detta ansvar är kontinuerlig patientutbildning särskilt viktig. I det nationella diabetesregistret, NDR, samlas uppgifter om vilken behandling och vilka undersökningar som görs för att följa upp diabetessjukdomen. Genom att NDR sammanställer dessa uppgifter får vården en mängd information kring hur diabetes bäst kan behandlas samt möjlighet
11 att jämföra vården mellan olika vårdinrättningar. Genom att vara registrerad i NDR kan du bidra till en bättre och säkrare vård. Uppgifterna i registret är sekretesskyddade. Svenska Diabetesförbundet stödjer registreringen i Nationella Diabetesregistret Referenser Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen Typ 1-diabetes vad du kan göra och vad vården kan göra. Socialstyrelsen Typ 2-diabetes - vad du kan göra och vad vården kan göra.. Socialstyrelsen a
12 Svenska Diabetesförbundet Svenska Diabetesförbundet är en rikstäckande intresseorganisation för personer med diabetes och deras anhöriga. Det centrala förbundet och diabetesföreningarna arbetar tillsammans för att minimera konsekvenserna av diabetes. Vi arbetar med att erbjuda möjligheter till möten, samhällspåverkan samt informations- och kunskapsspridning, för att förbättra livsvillkoren för människor med diabetes och deras närstående. Läs mer om vårt arbete på Du kan även ta kontakt med oss på eller ring oss på Svenska Diabetesförbundet 2011
Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer
Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning
Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening
Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård
1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet
2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm
2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella
Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Typ 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och
Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset
Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl
Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus
Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten
Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning
Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning marianne.lundberg@skane.se Diabetessjuksköterska, Endokrin, Sus, Malmö Diabetessamordnare, Region Skåne Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård,
Diabetes typ-2 patienter - June 2008
Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:
Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version
1 Datum Vårt diarienummer Handläggare 2014 09 19 72/14 Lena Insulander Till Socialstyrelsen Nr diabetes 2014@socialstyrelsen.se Svenska Diabetesförbundets remissvar angående: Nationella Riktlinjer Diabetesvård
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med
Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet
Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet METODER FÖR ATT UPPNÅ RÖKSTOPP Hälso- och sjukvården bör: ge kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prio 1) och vid behov komplettera
LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes
LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta
Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;
Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella
Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c
Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret
Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering
Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat
Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %
Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne
1 Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2016-09-15 Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne *Flash glukosmätningssystem Rekommendation
BLÅBOK. för bättre diabetesvård
BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård FÖRORD Nationella Diabetesteamet bildades 2002 och är en paraplyorganisation för de riksomfattande intresse- och specialist föreningar som
BLÅBOK. för bättre diabetesvård
BLÅBOK för bättre diabetesvård FÖRORD Nationella Diabetesteamet bildades 2002 och är en paraplyorganisation för de riksomfattande intresse- och specialist föreningar som innefattar personer med diabetes
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1
Riktlinje Fotsjukvård
2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,
Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015
Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från
INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset
INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000
Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen
Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat
Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2
En trygg diabetesvård
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2790 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) En trygg diabetesvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård
Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård Antal listade patienter på enheten: Antal diabetespatienter
Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24
Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,
Handläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Politisk viljeinriktning diabetes
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å
BLÅBOK för bättre diabetesvård
BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård INNEHÅLL FÖRORD... 4 NATIONELLA DIABETESTEAMET... 5 DIABETES EN UTMANING FÖR SJUKVÅRDEN OCH ETT HOT MOT VÄLFÄRDEN... 10 FRÅGOR OCH SVAR OM
Antagen: Idéprogram Svenska Diabetesförbundet
Antagen: 2015-05-24 Idéprogram 2015-2018 Svenska Diabetesförbundet Datum: 2015-05- 26 Vi gör det lättare att leva med diabetes! Svenska Diabetesförbundet är ett unikt förbund Vi vet hur det är att leva
Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar
Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
"Healthy eating and diabetes, 2014-2016.
Mette Axelsen, universitetslektor i klinisk nutrition. "Healthy eating and diabetes, 2014-2016. Maten har varit väldigt, väldigt stort samtalsämne bland alla patienter Patienterna känner sig vilsna och
Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?
Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen
Min personliga diabetesbok
Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
Idéprogram Svenska Diabetesförbundet. Antagen:
Idéprogram 2018-2021 Svenska Diabetesförbundet Antagen: 2018-05-19 Vi gör det lättare att leva med diabetes! Svenska Diabetesförbundet är ett unikt förbund Vi vet hur det är att leva med diabetes. Våra
Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM)
Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM) En regional riktlinje är ett styrande dokument som utförare av hälso- och sjukvård i ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala
Den personliga diabetesboken
Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 1-DIABETES
NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 1-DIABETES Upplysningar om innehållet: Christoffer Martinelle, christoffer.martinelle@skl.se
86 Framtidens diabetesvård i Sörmland. Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles.
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-25 11-26 LKD 03603 86 Framtidens diabetesvård i Sörmland Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2003-11-03 121 (se bilagda handlingar) behandlas. Yrkande Ingrid Nyhlén
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Betydelsen av omvårdnad Diabetessjuksköterskan har en utomordentligt viktig roll i diabetesteamet
Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES
Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES
Diabetes 2012. Unik konferens för dig som. diabetessjuksköterska! Moderator: Lena Hannerz, diabetessjuksköterska, Danderyds sjukhus.
Unik konferens för dig som diabetessjuksköterska! Diabetes 2012 Diabetessjuksköterskans roll i vården! Senaste forskningen så kan du implementera nya rön och råd i ditt vardagliga arbete! Fysisk aktivitet
Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes
Nationella programrådet Diabetes behandlingsstrategi Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och
1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari!
2016-07-08 K.Johansson Nyhetsbrev diabetes Juli 2016 1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar 2016-17 från 1 januari! Inrapporteringen pågår och 105 patienter är inrapporterade, vilket innebär att
Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Egenmätning av blodglukos vid diabetes
Godkänt den: 2017-03-16 Ansvarig: Jarl Hellman Gäller för: Region Uppsala Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Definitioner...2 Normal dygnskurva...2 Förenklad dygnskurva...2 Utvidgad dygnskurva...2 CGM/FGM...2
Kunskapsstyrning exempel Diabetes
Kunskapsstyrning exempel Diabetes Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör 2015-10-07 Kunskapsstyrning Bästa möjliga kunskap vid varje möte Gör det lätt att göra rätt Lärande organisation Kunskapsstyrning
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Regionala diabetesrådet (RDR)
Regionala diabetesrådet (RDR) Vad har hänt det första året, (efter två möten)? Stefan Jansson, ordförande, med dr, specialist i allmänmedicin Örebro Representanter Stefan Jansson, ordf Jarl Hellman Lars
BLÅBOK för bättre diabetesvård
BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård 3:e omarbetade upplagan. Tryckt i juni 2016. INNEHÅLL FÖRORD... 4 DIABETES EN UTMANING FÖR SJUKVÅRDEN OCH ETT HOT MOT VÄLFÄRDEN... 6 VÅRA 10
lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Fastställt av OLA Gäller ej OLA Fastställt av Reo 200-0-09 Vårdsamverkan Reo sjuhärad Arbetsuppgifter för diabetesansvarig sjuksköterska (DA). Bilaga idor: Antal bilagor: Hälso- och sjukvården i södra
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Datum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström
Datum Vårt diarienummer Handläggare 2016-02-25 55/15 Lillemor Fernström Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm S.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Svenska Diabetesförbundets
INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola
INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och
http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/
2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 9 Enkäter till landstingsledningar, sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna, primärvårdsenheter samt kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens
ATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset
Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?
En guide till dig som undervisar barn med diabetes
En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel
kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3
Vad händer på Socialstyrelsen?
Vad händer på Socialstyrelsen?. Monica Pehrsson, utredare, leg dietist 2017-05-05 Gällande undernäring finns idag förskriften Förebyggande av och behandling vid undernäring, SOSFS 2014:10 Både hälso-och
Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning
Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7
Fakta om diabetes och typ 2-diabetes
Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program
Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får
Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar
Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar Diabetessjuksköterska Barndiabetesmottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Presentationen finns att hitta på www.diabit.se under Mitt diabetesteam Karolinska - Föreläsningar
Sammansättning av teamet
Teamarbete vid Astma/KOL Sjukvård är en lagsport där patienten är en del av teamet Sammansättning av teamet Det är uppgiften som avgör hur ett team sätts samman. Vilka är målen? Vilka olika kompetenser
KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE
KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...
Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES
1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade
Framgångar, hinder och innovation
Framgångar, hinder och innovation Program 4 D Diabetesprimärvårdsprocessen Program 4D diabetesprimärvårdsprocessen Marina Stenbäck Anna Ugarph Morawski Kaija Seijboldt Marina Taloyan Kunskapsteam Diabetes
runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
GRAVIDITET OCH DIABETES
GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp
FOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)
Sida 1 (5) 2016-01-20 FOTSJUKVÅRD MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (5) Innehåll Överenskommelse... 3 Ansvar...
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Stärk diabetesvården. Motion till riksdagen 2016/17:3220. Förslag till riksdagsbeslut. av Cecilia Widegren m.fl. (M) M188 Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3220 av Cecilia Widegren m.fl. (M) Stärk diabetesvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ta fram en nationell
Palliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring
Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06