Typ 2-diabetes behandling

Transkript

1 Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin eller tillföra insulin utifrån. Hur behandlingen utformas beror på sjukdomens svårighetsgrad men i princip består behandlingen av tre steg: 1. Förändrade levnadsvanor. 2. Förändrade levnadsvanor och blodglukossänkande läkemedel 3. Förändrade levnadsvanor och insulinbehandling 1. ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR I första hand gäller det att förändra sina levnadsvanor gå ner i vikt, äta bättre, motionera, sluta röka och vara måttlig med alkohol. I praktiken är det samma vanor som bäst förebygger diabetes överhuvudtaget. Men även sedan sjukdomen brutit ut är förändrade levnadsvanor en viktig del av behandlingen för att förbättra blodsockervärden och minska risken för följdsjukdomar. Studier visar att risken för att utveckla typ-2 diabetes från nedsatt glukostolerans ett förstadium till diabetes kan minska med omkring 50 procent med åtgärder som rör mat och motion och leder till viktminskning, enligt Socialstyrelsens senaste riktlinjer för diabetesvården. Att äta rätt Att äta bra och regelbundet är viktigt vid typ 2-diabetes eftersom det hjälper till att hålla blodsockret stabilt. Ät mindre varje gång men oftare. Ät mat med mycket fibrer, dra ner på mättat animaliskt fett. Välj så kallade långsamma kolhydrater som grovt bröd, bönor, ärtor och linser. De ger en långsam höjning av blodsockret och lång mättnad till skillnad mot snabba kolhydrater som får blodsockret att stiga snabbt.

2 Övervikt. Övervikt och fetma försämrar effekten av insulin. Därför lönar det sig att gå ner i vikt och även en liten viktminskning ger resultat. Motion Eftersom kroppen förbränner socker vid fysisk aktivitet sjunker blodsockret. Motion ökar dessutom känsligheten för insulin vilket leder till att blodsockernivån blir mer stabil. Rökstopp Rökning gör kroppen mindre känslig för insulin. Rökning bidrar också till åderförkalkning med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom en risk som redan är starkt förhöjd hos den som har typ 2-diabetes. Den som röker har därför ännu större anledning än annars att sluta. Tidig behandling effektiv enligt SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har i en rapport gått igenom ett stort antal studier om glukossänkande behandling vid typ 1- och typ 2-diabetes. Rapporten har utgjort underlag för Socialstyrelsens arbete med riktlinjer för diabetesvården. SBU:s slutsatser är: Vid nyupptäckt typ 2-diabetes leder intensiv glukossänkande behandling till minskad risk för allvarliga skador på ögats näthinna och på sikt även till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Framgångsrik intensivbehandling vid nyupptäck typ 2-diabetes skulle minska sådana komplikationer. Behandlingen är förhållandevis enkel och risken för biverkningar liten. Behandlingen är kostnadseffektiv. För patienter som haft typ 2-diabetes 5-10 år eller längre är nyttan av intensiv glukossänkande behandling inte entydigt större än riskerna och kostnadseffektiviteten oklar, enligt SBU. Risken för njurskador minskar något men vad gäller risken för hjärt-kärlsjukdom är resultaten motsägande.

3 För dessa patienter är det viktigt att anpassa behandlingsmålen efter individen och balansera risken för biverkningar, som allvarligt blodsockerfall, mot risken för sena komplikationer en risk som ökar med stigande HbA1c. Källa: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes. Rapport, september Socialstyrelsens slutsats är att hälso- och sjukvården bör ha som mål att hos patienter utan känd hjärt- och kärlsjukdom nå bästa möjliga blodsockernivå (HbA1c) genom intensivbehandling. Men man bör samtidigt ta hänsyn till risken för lågt blodsocker, förväntad återstående livslängd, annan sjukdom, kraftig viktuppgång eller försämrad livskvalitet. Källa: Socialstyrelsen; Nationella riktlinjer för diabetesvården, januari BLODGLUKOSSÄNKANDE BEHANDLING Socialstyrelsens nya behandlingsrekommendation för patienter med typ 2-diabetes är att hälso- och sjukvården: Bör ordinera metformin som förstahandsval om inte intolerans eller kontraindikationer föreligger Bör ordinera SU eller insulin som andrahandsval Enligt Socialstyrelsen kan rosiglitazon, exenatid eller DPP-4-hämmare ordineras i kombination med andra glukossänkande läkemedel som tredjehandsval (se vidare nedan om olika former av läkemedel vid diabetes). De flesta med typ 2-diabetes måste förr eller senare övergå till att behandlas med läkemedel. Över hälften av alla med typ 2-diabetes får läkemedel (antidiabetika) steget före behandling med insulin. Läkemedelsbehandling förutsätter att det fortfarande finns en viss egen produktion av insulin. Syftet är att förbättra kroppens förmåga att tillgodogöra sig det insulin som ännu finns eller att öka produktionen.

4 Glukossänkande läkemedel finns med olika substanser som verkar på olika sätt. En nackdel med många diabetesmediciner är att patienterna går upp i vikt av dem. Majoriteten, 8 av 10 patienter med typ 2-diabetes, är redan överviktiga. Metformin (biguanider) Ökar kroppens mottaglighet för insulin. Sockret tas lättare upp av cellerna och sockernivåerna i blodet sjunker. Metformin bromsar även bildandet av socker i levern. Tabletterna tas 2-3 gånger om dagen tillsammans med mat. Det vanligaste preparatet i gruppen biguanider, och det enda som för närvarande finns tillgängligt i Sverige, är metformin. Sulfonureider (SU) Får bukspottkörteln att producera mer insulin. Tas en gång om dagen. Metiglinider Metigliniderna ökar insulinfrisättningen i samma grad som SU-preparaten, genom att stänga av betacellens kaliumkanaler. Tas en gång om dagen. Glitazoner (tiazolidindioner) Ökar mottagligheten för insulin men med en annan verkningsmekanism än metformin. Tas en gång om dagen. Alfa-glukosidashämmare Gör att upptaget av glukos från tarmen till blodet blir långsammare. De ska tas före måltid. DPP-4-hämmare inkretinläkemedel Den senaste typen av läkemedel mot typ 2-diabetes verkar genom att öka mängden av inkretin. Inkretin är ett naturligt tarmhormon som hos friska personer utsöndras när vi äter och reglerar blodsockernivån på två sätt; dels genom att öka produktionen av insulin, dels genom att bromsa bildandet av socker i levern. Hos patienter med typ 2-diabetes är tarmhormonets funktion i obalans det bryts ner av ett enzym (DPP-4).

5 DPP-4-hämmare bromsar den nedbrytande effekten hos enzymet. Följden blir att mängden tarmhormon ökar och därmed förstärks kroppens egen förmåga att reglera blodsockret läkemedlen sänker bara blodsockret när det behövs och riskerna för blodsockerfall (hypoglykemi) minskar. Viktuppgång är ett vanligt problem vid behandling av typ 2-diabetes. I studierna med DPP-4-hämmare har man kunnat konstatera att läkemedlen inte förorsakar viktuppgång. Det första läkemedlet i gruppen DPP-4-hämmare är JANUVIA (sitagliptin) som godkändes Uppföljaren JANUMET är en kombinationstablett som förutom sitagliptin även innehåller det beprövade diabetesläkemedlet metformin. Därefter har ytterligare DPP-4-hämmare godkänts i Sverige. GLP-1-analoger När enbart behandling med metformin eller sulfonureider inte har givit tillräcklig effekt kan något av dessa läkemedel kombineras med en så kallad GLP-1-analog. GLP-1 är ett tarmhormon som stimulerar kroppens insulinproduktion och läkemedlen förstärker den effekten. GLP-1-analoger ges som injektion. 3. INSULINBEHANDLING Behandling med insulin sätts in när tabletter inte räcker för att kontrollera blodsockret. Omkring 10 procent av patienterna med typ 2-diabetes beräknas varje år behöva gå över till behandling med insulin. Efter tio år med typ 2-diabetes behandlas mer än 50 procent av patienterna med insulin. Insulin ges som injektioner via så kallade insulinpennor som sätts mot huden och sedan trycks av. Insulin kan även ges genom en så kallad insulinpump, en liten dosa som kontinuerligt pumpar in en viss mängd insulin dygnet runt genom en plastslang som sitter fast på magen. Behandlingen sköts av patienten själv men kräver god kunskap eftersom det handlar om att anpassa medicineringen efter måltider, motion, sjukdom och andra faktorer. Hur insulinbehandlingen läggs upp bestäms av läkare och diabetessköterska i samråd med patienten. Ofta kombineras tablettbehandling med

6 insulin vid sänggåendet. Det finns flera typer av insulin och patienter behandlas med olika kombinationer, allt efter behov. Kortverkande insulin Effekt efter någon kvart och verkar i 3-4 timmar. Injektionen tas före måltid och kombineras ofta med insulin med medellång eller lång verkan. Medellångt insulin Effekt efter en timme, verkar timmar. Tas oftast inför natten. Långtidsverkande insulin Effekt efter 1-3 timmar. Verkar i upp till 28 timmar. Tas då medellångt insulin inte har tillräcklig effekt. Blandinsulin Effekt efter 30 minuter, verkar i 24 timmar. En kombination av snabbverkande och medellångt insulin. Tas ofta före frukost och före middag. Insulin och insulinpennor är gratis. Tabletter betalar patienten själv upp till högkostnadsskyddet.

7