Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?"

Transkript

1 Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson

2

3 Centrala rekommendationer

4 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen bedömer är särskilt viktiga för hälso- och sjukvården ur ett styr- och ledningsperspektiv. Ny - betyder en helt ny rekommendation * Reviderad underlaget reviderat, ny rekommendation som är högre ( ) eller lägre ( ) jämfört med 2010 års riktlinjer. = Oförändrad underlaget och rekommendation oförändrad som Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

5 Behandling med lipidsänkande läkemedel - Ny Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med diabetes och måttlig risk för hjärt-kärlsjukdom behandling med statiner ( ) NY. Motivering: Avgörande för rekommendationerna är att tillstånden innebär måttlig-stor svårighetsgrad och att åtgärderna har effekt på död och hjärt-kärlsjukdom. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

6 Intensivbehandling för att sänka HbA1c* Hälso- och sjukvården kan erbjuda intensivbehandling till personer med typ 2-diabetes med längre varaktighet eller med känd hjärt-kärlsjukdom för att nå bästa möjliga blodglukosnivå med hänsyn till risken för hypoglykemi, kraftig viktuppgång och försämrad livskvalitet samt förväntad återstående livslängd och annan sjukdom ( ). Motivering: Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget för gynnsam effekt är svagare vid lång varaktighet eller känd hjärt-kärlsjukdom, jämfört med vid nydebuterad typ 2-diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

7 Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med typ 2- diabetes metformin som monoterapi om det inte finns intolerans eller kontraindikationer. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har visad effekt på dödlighet och komplikationer samt HbA1c Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

8 Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes* Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med typ 2-diabetes insulin som tillägg till metformin erbjuda personer med typ 2-diabetes insulin, sulfonureider eller repaglinid som monoterapi ( )* erbjuda personer med typ 2-diabetes sulfonureider eller repaglinid som tillägg till metformin ( )*. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att sulfonureider och repaglinid i monoterapi ger en sänkning av HbA1c som är jämförbar med metformin Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

9 Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes* Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med typ 2-diabetes GLP-1-analoger som tillägg till metformin (7 ) erbjuda personer med typ 2-diabetes DPP4-hämmare som monoterapi eller som tillägg till metformin ( ). Motivering: Avgörande för rekommendationen av GLP-1- analoger som tillägg till annan peroral behandling är att den ger en tilläggseffekt på HbA1c och viss viktminskning. Avgörande för rekommendationen av DPP4-hämmare i monoterapi är att den har sämre effekt på HbA1c jämfört med metformin, sulfonureider och repaglinid i monoterapi Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

10 Munhälsa - Ny Hälso- och sjukvården bör hänvisa personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående tandlossningssjukdom till tandvården för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och parodontit NY. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har en effekt på HbA1c samt är kostnadsbesparande i ett samhällsekonomiskt perspektiv. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

11 Multidisciplinärt fotteam - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling och diagnostik hos ett multidisciplinärt fotteam med specialistvård, primärvård och hemsjukvård i samverkan till personer med allvarliga fotproblem, såsom svårläkta fotsår, infektioner och fotdeformiteter. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad och att åtgärden minskar risken för amputation Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

12 INTERHEART-studien Att identifiera modifierbara riskfaktorer för hjärtinfarkt Fall-kontrollstudie hos sammanlagt individer 52 länder från alla världsdelar representerade NTERHEART Study Investigators. Lancet 2004;

13 INTERHEART - resultat 76% av allt infarktinsjuknande i världen berodde på; Rökning Hypertoni 76% Diabetes Lipidrubb ning Diabetes, OR: Kvinnor: 4,26 Män: 2,68

14 HbA1c; en riskfaktor för både mikro och makrovaskulära komplikationer Risknivå Mikrovaskulära komplikationer Makrovaskulära komplikationer 6,5% 11% HbA1c

15 SBU Glukossänkande behandling skall vara individanpassad En eventuell intensiv glukossänkande behandling bör inledas vid diagnostillfället För att minska risken för makrovaskulära komplikationer är behandling av övriga kardiovaskulära riskfaktorer viktigt

16 SBU Intensiv glukossänkande behandling vid nydiagnostiserad T2DM Starkt vetenskapligt stöd finns för att intensiv blodglukossänkande behandling vid typ 2-diabetes minskar risken för mikrovaskulära komplikationer Preventiv effekt av intensiv glukossänkning när det gäller dödlighet i hjärtkärlsjukdom vid typ 2-diabetes har kunnat påvisas

17 Intensiv glukossänkande behandling av T2DM vid längre sjukdomsduration Starkt vetenskapligt stöd finns för att intensiv blodglukossänkande behandling vid typ 2-diabetes minskar risken för mikrovaskulära komplikationer (njurar) Preventiv effekt av intensiv glukossänkning när det gäller dödlighet i hjärtkärlsjukdom vid typ 2-diabetes mer osäkert (otillräckligt vetenskapligt stöd)

18 Typ 2-diabetes, en behandlingsalgoritm Hyperglykemi Hypertoni Dyslipedemi Livsstilsåtgärder, rökstopp Metformin Monoterapi ACE-i/ARB/BB/CBB/HTC** Statin* SU eller insulin NPH till natten måltidsinsulin tvåfasinsulin måltids- + NPH-insulin Kombinationsbehandling Vidare utredningar *** Akarbos DPP-4-hämmare GLP-1-analog Analogt basinsulin Glitazoner Meglitinider * I första hand generiskt simvastatin **Läkemedelsvalet styrs bl.a. av kontraindikationer, njurfunktion, hjärtsjukdom och förmån/rabatter. I vissa fall kan kombinationsbehandling vara indicerat redan från start. *** Dessa läkemedel ska betraktas som alternativa möjligheter när glukoskontroll inte uppnåtts med andra medel. Läkemedlen står således inte i någon inbördes rangordning

19 Målvärden för glukoskontroll Målet med glukossänkande behandling bör ligga vid en HbA1c-nivå på < 52 mmol/mol Målet kan vara lägre eller högre i det individuella fallet och bör grunda sig på en klinisk bedömning samt den välinformerade patientens önskemål

20 Målvärden för glukoskontroll Lägre målvärden är aktuellt vid kort diabetesduration, avsaknad av hjärt-kärlsjukdom, ringa risk för hypoglykemier eller andra biverkningar Målvärdet kan behöva höjas vid kort återstående livslängd avancerade mikro- eller makrovaskulära komplikationer annan samsjuklighet En alltför snabb korrektion av hyperglykemi hos patienter med ovan nämnda risker bör undvikas

21 Målvärden för glukoskontroll Målvärdet bör anpassas hos mycket gamla patienter (HbA1c 70 mmol/mol) Nyttan kontra risken av en alltför strikt måluppfyllelse måste utvärderas hos varje enskild patient En alltför intensiv behandling kan medföra risker

22 Behandling av hypertoni och dyslipidemi Rökstopp Målet är rökstopp! Blodtrycksmål < 140/85 mm Hg (individuell bedömning) Målvärde för LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l (riktvärde, mycket hög eller hög risk för hjärt-kärlsjukdom, statiner) Målvärde för HbA1c < 52 mmol/mol

23 En behandlingsalgoritm * Dessa läkemedel ska betraktas som alternativa möjligheter när glukoskontroll inte uppnåtts med andra medel. Läkemedlen står inte i någon inbördes rangordning. Hyperglykemi Kost/motion, rökstopp Metformin SU eller insulin NPH, mixinsulin eller måltidsinsulin ±NPH *Långverkande insulinanalog, Glitazoner, Meglitinider GLP-1 receptoragonist, DPP-4-hämmare, Akarbos Ref: Läkemedelsbehandling för typ 2 diabetes- ny rekommendation 2010, Läkemedelsverket SEDBT00444

24 Val av diabetesbehandling? Endogen insulinproduktion? Grad av insulinresistens? Övervikt? Viktuppgång eller viktnedgång? Behandlingsmål HbA 1c? SEDBT00444

25 Läkemedel vid typ 2 diabetes Preparat Produktnamn (substansnamn) Metformin SU Glinider Glitazoner Glukosidas hämmare DPP-4 hämmare GLP-1 receptoragonister Glucopahge, Metformin (metformin) Amaryl, Glimepirid (glimepirid) Mindiab (glipizid) Danoil, Glibenklamid, (glibenklamid) Novonorm (repaglinid) Starlix(nateglinid) Actos (pioglitazon) Glucobay (akarbos) Januvia (sitagliptin) Galvus (vildagliptin) Onglyza (saxagliptin) Trajenta (linagliptin) Byetta (exentatid) Victoza (liraglutid) SEDBT00444

26 Läkemedel vid typ 2 diabetes- insuliner Preparat Produktnamn Direktverkande insulinanaloger Humalog, Apidra, NovoRapid Kortverkande humaninsulin Humulin -Regular, Actrapid NPH-insulin Långverkande insulinanaloger Humulin NPH, Insuman -Basal, Insulatard Lantus, Levemir Mixinsuliner 25/75, 30/70 Humalog Mix25, NovoMix -30 Mixinsulin 50/50 Humalog Mix50 SEDBT00444

27 Diabetes och äldre Läkemedelsbehandling

28 Vad är speciellt med den äldre? Förväntad överlevnad Nutrition Njurfunktion Polyfarmaci Kognitiva störningar Blodtrycksfall Fotsår

29 Socialstyrelsen rekommenderar kontroll minst minst en gång per år HbA1c Vikt BT Känsel i fötter (monofilament)

30 När skall man misstänka T2DM? Differentialdiagnos till alla sjukdomar Trötthet, viktnedgång, konfusion Svamp, fotsår, klåda, infektioner Polyneuropati, mononeuropati Synproblem, njursvikt, gikt

31 Övergripande behandlingsmål God livskvalitet God nutrition Säkerhet, undvika hypoglykemier Fötter

32 Individuell vårdplan Typ av diabetes och andra sjukdomar Mål för blodsockerläge Kontroller, HbA1c Mål för blodtrycksbehandling Riskbedömning för fotsår Ögonkontroller

33 Studie Östergötland Carl Johan Östgren et al, 2009 Patienter i särskilt boende med T2DM 69 % HbA1c <6 % Minst 1 hypoglykemi per 3 dygn, nätter Satt ut peroral behandling, halvera insulin HbA1c steg 5.2%-5.8% (75%) 12% Hyperglykemi

34 Risker/ utebliven effekt av intensiv blodsockersänkning hos kärlsjuka ACCORD (Action to control cardiovascular risk in diabetes study) patienter, snitt ålder 62 år, 20% ökad mortalitet, HbA1c 5.1% ADVANCE (Action in diabetes and vascular disease) patienter, snittålder 66 år, HbA1c 5,5% Ingen skillnad efter 5 års intensiv behandling beträffande kardiovaskulär mortalitet, minskad nefropati

35 Medicinsk diabetesbehandling Tillgodogöra sig maten Svält, högt socker saknas energi i celler Högt socker bryter ner fettdepåer Trötthet och andra sjukdomar

36 SU- preparat, insulin frisättare Effekt 5-15 år, sänker HbA1c 1-2% Med tiden stigande blodsocker och viktnedgångbyt då till insulin Stor försiktighet ju äldre och sjukare patienten, kräver kontroll av kreatinin+leverprover Risk för långdragna och svåra hypoglykemier Sätt ut vid magsjuka och bristande födointag

37 Metformin, insulinresistensen Viktneutral, förebygger hjärtkärlsjukdom Hypoglykemier ovanligt Olämpligt för dåligt nutrierade patienter då diareé och flatulens kan uppträda Ej lämpligt: svår hjärtsvikt, njursvikt, leversvikt, alkoholism och dåligt AT Laktatacidos Ompröva behandling GFR<60ml/min (krea 130 mmol/l) Vid akut sjukdom (infektion, hjärtinfarkt, gastroenterit) gör uppehåll Sätt ut före röntgen med kontrast Cave: Metformin+ACE-hämmare+NSAID

38 Insulinbehandling Typ 1 diabetes kan börja i alla åldrar Kardinalsymptom: viktnedgång+normalt födointag+ högt socker Vid pankreassvikt (alkohol,gallsten) fungerar ofta blandinsuliner Överväg insulin vid HbA1c > 70 mmol/mol

39 Stigande värden under dagen Börja med blandinsulin, 10E på morgon Kontroll blodsocker morgon, em och natt Öka successivt dosen Om höga kvällsvärden, ge 2 dos Höga fastevärden, ge NPH-insulin tn SU halvera eller sätt ut

40 Höga fastevärden Börja med NPH insulin tn 10E Överviktig? Metformin? Öka successivt Om höga värden dagtid, blandinsulin på morgonen/ måltidsinsulin

41 Insulinanaloger (Lantus, Levemir) Svårt att samordna födointag och insulin Svårt att få insulin mer än 1 gång per dygn Nattliga hypoglykemier?

42 Mål med diabetes hos äldre + Energi kcal/kg kroppsvikt/dygn, näringsriktig mat Individuella HbA1c och blodsockermål, blodersocker <15 mmol/l, HbA1c 70 mmol/mol Minimera riskerna för hypoglykemi, undvik värden < 5 mmol/l

43 Mål med diabetes hos äldre + HbA1c upp emot 70mmol/mol acceptabelt SU, egfr> 45ml/min, risk hypoglykemier Undvika metformin (laktatacidos) vid nedsatt njurfunktion, egfr <45ml/min Medellångverkande NPH-insulin fungerar ofta bra i en- eller två dos/ blandinsuliner Ge inte direktverkande insulin vid tillfällig topp hos opåverkad patient

44 Tack för mig!

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten Diabetes hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Landstingets ledningskontor Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015-02-17

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Individualisera mål och behandling

Individualisera mål och behandling Individualisera mål och behandling 2013-09- 19 Fiskebäckskil Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling 1. Överleva 2. Symtomfrihet, minimera antalet akuta komplikationer och problem 3. Minimera risken

Läs mer

Nya na&onella riktlinjer 2015

Nya na&onella riktlinjer 2015 Nya na&onella riktlinjer 2015 DISA 2015-02- 25 Peter Fors Alingsås På programmet Hur tar man fram na&onella riktlinjer Hur har man prioriterat? Glukossänkande läkemedel typ 2 Insulinerna Blodsockermätning,

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Diabetes och den äldre patienten Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Eva - 77 år Bakgrund: Debut av Diabetes typ 2 vid 67 års ålder Längd 168 cm Vid debut vikt 94

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? 1 Eva Toft Medicinkliniken, Ersta sjukhus Eva.toft@erstadiakoni.se Diagnostik av diabetes fastep-glukos > 7,0

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

Typ 2-diabetes vanligt och farligt

Typ 2-diabetes vanligt och farligt Typ 2-diabetes vanligt och farligt Kort översikt för dig som inte jobbar med diabetes i vanliga fall Lena Landstedt-Hallin, överläkare, processledare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Vad är Diabetes

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/ eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga.

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diabetes mellitus typ 2 Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diagnoskriterier 1. HbA1c 48 mmol/ml 2. Plasmaglukos fasta 7,0 mmol/l 3. Plasmaglukos 2-tim 11,1 mmol/l 4. Slumpmässigt plasmaglukos 11,1 mmol/l, förenat

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes ny rekommendation Myndighetssamverkan inom diabetesområdet (LV), Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Socialstyrelsen (SoS) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version Nationella riktlinjer för diabetesvård Stöd för styrning och ledning Preliminär version Artikelnummer 2014-6-19 Foto Matton Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2014 Förord I dessa nationella riktlinjer

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper 101022 Leif Groop: Temadag : DIABETES Diagnos Diabetes definieras som ett tillstånd av kronisk hyperglykemi, dvs diagnosen kräver två förhöjda plasmaglukosvärden. Om patienten har typiska symptom räcker

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

Typ 2-diabetes. Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? Lönar det sig att sänka HbA1c För HJÄRTAT? ACCORD ADVANCE VADT Steno2 UKPDS DCCT/EDIC

Typ 2-diabetes. Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? Lönar det sig att sänka HbA1c För HJÄRTAT? ACCORD ADVANCE VADT Steno2 UKPDS DCCT/EDIC Typ 2-diabetes Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? 80 60 Mikrovasculär sjd Incidens per 1000 patientår 40 20 Hjärtinfarkt 0 0 5 6 7 8 9 10 11 Updated mean HbA 1c (%) Error bars = 95% CI Adjusted for

Läs mer

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Vad betyder äldre Biologisk ålder över 80-85 år??? För de flesta människor tar åldrandet i detta läge ett

Läs mer

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus Överviktskirurgi och diabetesmedicinering Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus 1 Diabetes klassificering Typ 2 2 ANDIS All New Diabetes In Skåne 2008-2013 Diabeteskomplikationer Mikrovaskulära:

Läs mer

Humalog insulin aspart. Insulatard Långverkande insulin glargin Lantus insulin detemir Levemir

Humalog insulin aspart. Insulatard Långverkande insulin glargin Lantus insulin detemir Levemir Diabetes DIABETES Typ 2 diabetes Basbehandling metformin 1) Metformin* ) Tilläggsbehandling Tabletter glipizid Mindiab Insulin ** ) Kombinationsbehandling (tabletter + insulin) Medellångverkande humant

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga. peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga. peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Vad betyder äldre Biologisk ålder över 80-85 år??? För de flesta människor tar åldrandet i detta läge ett

Läs mer

Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2

Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2 Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2 Södersjukhuset 140925 Cristina Rodrigo Specialist i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker Hur vanligt är diabetes? 2010: 285 miljoner (>90% typ 2) 2030:

Läs mer

Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1

Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1 Modern diabetesvård Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1 WHO s definition tillstånd som obehandlat karaktäriseras av kronisk hyperglykemi till följd av absolut eller

Läs mer

Diabetesläkemedel. Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna

Diabetesläkemedel. Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna Diabetesläkemedel Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna Förord DIAREG är beteckningen på ett nätverk av läkemedelskommittéernas expertgrupper för diabetes i följande landsting: Uppsala, Sörmland,

Läs mer

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker).

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker). 2010-04-14 DIABETES Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Insulin bildas

Läs mer

Diabetestyp. Diabetes typ 1 och 2. Ålder. Diabetesduration (antal år) HbA1c (mmol/mol) Systoliskt blodtryck. Total Kolesterol HDL.

Diabetestyp. Diabetes typ 1 och 2. Ålder. Diabetesduration (antal år) HbA1c (mmol/mol) Systoliskt blodtryck. Total Kolesterol HDL. Leif 51 år Typ 2-diabetes MIKROVASKULÄRA Komplika)oner MAKROVASKULÄRA DCCT - 1982-1993 mikrovaskulära komplika)oner Retinopati CVL Nefropati Koronär hjärtsjukdom Neuropati Perifer Kärlsjd HJÄRTSVIKT 1

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes DIA B E TE S Genomgången av läkemedel vid diabetes Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg DIABETES Genomgången av läkemedel vid diabetes

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Så behandlas diabetes typ 2

Så behandlas diabetes typ 2 Reviderad 130426 Så behandlas diabetes typ 2 i Jämtlands läns landsting INFORMATION TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2 www.jll.se God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Den här informationen

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Diabetes mellitus 1. Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka

Diabetes mellitus 1. Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka Ändrad 2015-03-04, s 587 och s 613. 587 1 Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka Inledning Randomiserade studier

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014

Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014 Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014 Inneha llsfo rteckning Diagnos och utredning...3 Olika typer av diabetes... 3 Typ 1-diabetes... 3 Typ 2-diabetes... 3 Graviditetsdiabetes...

Läs mer

Terapiråd Diabetes. Juni 2013

Terapiråd Diabetes. Juni 2013 Juni 2013 Innehåll Diabetes 1 Epidemiologi 1 Prevention 1 Klassifikation av diabetes mellitus 2 Symtom vid insjuknande 2 Diagnos (WHO 1999) 2 Screnning 2 Behandling vid diabetes 3 Komplikationer vid diabetes

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Insulinbehandling - typ 2 diabetes och typ 1 diabetes MEDELLÅNGVERKANDE HUMANINSULIN Nytt insulin

Läs mer

2012-09-24. Bukspottkörteln. Diabetes och diabetesvård. Diabetes mellitus

2012-09-24. Bukspottkörteln. Diabetes och diabetesvård. Diabetes mellitus Diabetes och diabetesvård Bukspottkörteln ANNELIE AUGUSTINSSON Langerhanska cellöar Alfaceller (glukagon) Betaceller (insulin) Deltaceller (somatostatin) www.flickr.com/creativecommons - Brad Miller är

Läs mer

De nationella riktlinjerna för diabetesvården

De nationella riktlinjerna för diabetesvården Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 De nationella riktlinjerna för diabetesvården Anders Nilsson Medicinkliniken Ängelholm Södra Regionvårdsnämnden Projektledare Tony Holm 1 Nationella riktlinjer

Läs mer

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 060621 10:2 050412 2005-04-12 HSL rutin Vårdprogram Diabetes Mellitus Höganäs Kommun 2006 Kerstin Persson, MAS Gunilla Skeppargård, DSK Kerstin Andersson, DSK INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset.

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Diabetes typ 2 Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Kontaktperson Överläkare Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset, 018-611 00 00 vx. jarl.hellman@akademiska.se

Läs mer

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING 2007-06-14. Reviderat 2008-09-16, 2010-04- 06, 2011-05-04 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING Syftet är att informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund

Läs mer

Så behandlas diabetes typ 2

Så behandlas diabetes typ 2 Så behandlas diabetes typ 2 i Jämtlands läns landsting INFORMATION TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2 www.jll.se God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Den här informationen ska ge dig som

Läs mer

Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes

Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes En systematisk litteraturöversikt December 2009 (preliminär version webbpublicerad 09-09-23) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Utbildningsmaterial. Diabetes insulindelegering

Utbildningsmaterial. Diabetes insulindelegering Utbildningsmaterial Diabetes insulindelegering Munkedals kommun 2014 Utbildningsmaterial insulindelegering Detta material är framtaget som en kunskapsgrund för insulindelegation och riktar sig till personal

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Kloka Listan 2013 Nytt terapiområde - brist på D-vitamin Upptag av kolekalciferol (D-vitamin)

Läs mer

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén TerapiTips NR 3 JUNI 2015 UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från SID 2 Överenskommelse om samverkansregler SID 3 Dospatienter på sjukhus - pausa!

Läs mer

NEPI-rapport: NEPI. Diabetesmedel. - effekter av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgång december 2009. Nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI-rapport: NEPI. Diabetesmedel. - effekter av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgång december 2009. Nätverk för läkemedelsepidemiologi NEPI-rapport: Diabetesmedel - effekter av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgång december 2009 NEPI är en oberoende stiftelse inrättad genom beslut av Sveriges riksdag 1993. Stiftelsen NEPI

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

DIABETES OCH NJURAR. Maria Svensson Docent/Överläkare Njurmedicinska kliniken, SU/Sahlgrenska maria.svensson@wlab.gu.se

DIABETES OCH NJURAR. Maria Svensson Docent/Överläkare Njurmedicinska kliniken, SU/Sahlgrenska maria.svensson@wlab.gu.se DIABETES OCH NJURAR Maria Svensson Docent/Överläkare Njurmedicinska kliniken, SU/Sahlgrenska maria.svensson@wlab.gu.se Diabetes Njursjukdom Hjärtkärlsjukdom Övervikt=BMI 25-30, Fetma=BMI>30 Definition

Läs mer

Behandling och uppföljning av typ 2-diabetes

Behandling och uppföljning av typ 2-diabetes Behandling och uppföljning av typ 2-diabetes Johan Fagerudd, Milla Rosengård-Bärlund, Pertti Ebeling och Johan Eriksson Syftet med behandlingen av typ 2-diabetes är att eliminera den ökade mortaliteten

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

Förslag till Lokalt vårdprogram för diabetes Kronoberg. revidering 2008, utgivet av Diabetesråd Kronoberg och utarbetat av lokala arbetsgrupper

Förslag till Lokalt vårdprogram för diabetes Kronoberg. revidering 2008, utgivet av Diabetesråd Kronoberg och utarbetat av lokala arbetsgrupper Förslag till Lokalt vårdprogram för diabetes Kronoberg revidering 2008, utgivet av Diabetesråd Kronoberg och utarbetat av lokala arbetsgrupper 1 Sammanfattning, Lokalt vårdprogram för diabetes... 4 Uppdrag

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 stöd för styrning och ledning 1 ISBN: 978-91-86301-88-0 Artikelnr: 2010-2-2 Omslag:

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes bakgrundsdokumentation

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes bakgrundsdokumentation Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid

Läs mer

Bra att veta om diabetes. För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker.

Bra att veta om diabetes. För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker. Bra att veta om diabetes För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker. 1 Innehåll Inledning... 3 Vad är diabetes?... 4 Olika typer av diabetes... 5 Midjemåttet och typ 2-diabetes... 8 Högt blodtryck,

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Insulin. Sammanfattning. Student: Vida Basti. Kurs: Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling, 7.5hp. Termin: VT-13 VT 13

Insulin. Sammanfattning. Student: Vida Basti. Kurs: Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling, 7.5hp. Termin: VT-13 VT 13 Student:VidaBasti VT 13 Biologisktaktivanaturprodukteriläkemedelsutveckling Insulin Figur 1 Strukturen för en hexamer insulin (Smith G.D., 2012) Student: Vida Basti Kurs: Biologiskt aktiva naturprodukter

Läs mer

EXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala antidiabetika

EXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala antidiabetika EXAMENSARBETE 2007:008 HV Följsamhet till perorala antidiabetika Susanna Bramberg, Eva Kanto Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Diabetesrapporten 2011 EN ÖVERSIKT ÖVER TYP 2-DIABETES OCH DIABETESVÅRDEN I SVERIGE

Diabetesrapporten 2011 EN ÖVERSIKT ÖVER TYP 2-DIABETES OCH DIABETESVÅRDEN I SVERIGE Diabetesrapporten 2011 EN ÖVERSIKT ÖVER TYP 2-DIABETES OCH DIABETESVÅRDEN I SVERIGE FÖRORD För tredje året i rad har Sanofi sammanställt en rapport om diabetes. Det gör vi eftersom det är viktigt för

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes

EXAMENSARBETE. Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes EXAMENSARBETE 2007:021 HV Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes Patienter i åldern 80-98 år under perioden november 2005 till december 2006 i Sverige Birgitta

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Vårdprogram för vuxna med diabetes

Vårdprogram för vuxna med diabetes VÅRDPROGRAM 3 (43) INNEHÅLL FÖRORD... 7 INLEDNING... 8 1 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 8 1.1 Screening...8 1.2 Diagnos...8 1.3 Flödesschema för plasmaglukosmätning...9 1.4 Kliniska karakteristiska...9 1.5 Behandlingsmål

Läs mer