Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Transkript

1 Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka i Sveriges befolkning har typ 1-diabetes och cirka har typ 2-diabetes. Ungefär lika många beräknas ha sjukdomen oupptäckt. Enligt Internationella Diabetesfederationen har cirka 7 procent av befolkningen diabetes i någon av formerna, vilket refereras i Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009, där det även noteras att siffran stämmer överens med uppskattningen i Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät. Cirka fem procent av kvinnorna och sju procent av männen i åldern år hade diabetes enligt Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät år Därutöver antas uppemot hälften ha sjukdomen utan att ännu ha fått diagnosen. Diabetes uppstår när kroppen inte förmår ta hand om den näring i form av socker som finns i blodet. På sikt skadar det nerv- och kärlsystem och olika organ. Orsaken är brist på hormonet insulin eller oförmåga hos kroppen att effektivt utnyttja det insulin som finns. Risken i Sverige att insjukna i diabetes är omkring 15 procent. Män och kvinnor drabbas lika. Diabetes är en allvarlig sjukdom, framför allt på grund av att risken för hjärtinfarkt, stroke och njurskador ökar. Även ögon, blodkärl och nerver kan skadas. (Socialstyrelsen; Nationella riktlinjer för diabetesvården. Socialstyrelsen 2010). Diabetes mellitus kommer av grekiskans diab\t\s (passage) och latinets melle (socker).

2 Tre former av diabetes Typ 1-diabetes, även kallad barn- och ungdomsdiabetes Den drabbar främst barn och unga men kan debutera ända upp i 40-årsåldern. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, de insulinproducerande cellerna förstörs av kroppen själv. Inget insulin bildas och patienten måste behandlas med insulininjektioner hela livet. Omkring personer i Sverige lever med typ 1- diabetes och varje år insjuknar omkring 750 barn i åldrarna 0-14 år. (Socialstyrelsen; Folkhälsorapport 2009) Typ 2-diabetes debuterar i vuxen ålder och kallades förr ofta åldersdiabetes men dagens livsstil gör att sjukdomen går allt längre ner i åldrarna. Omkring 90 procent av all diabetes är typ 2-diabetes. Vid typ 2-diabetes produceras visserligen insulin, men det räcker inte för att ta hand om blodsockret. Kroppens känslighet för insulin kan också ha minskat. Cirka personer har typ 2-diabetes. Ungefär lika många beräknas ha sjukdomen oupptäckt. (Socialstyrelsen; Folkhälsorapport 2009) Graviditetsdiabetes. Att mottagligheten för insulin minskar under graviditeten är normalt. De kvinnor vars kroppar inte kan kompensera detta genom ökad insulinproduktion får graviditetsdiabetes. Känsligheten för insulin normaliseras oftast efter förlossningen, men risken att få typ 2-diabetes senare i livet är starkt ökad. (Vårdguiden, Karolinska Institutet)

3 Blodsocker och insulin vad händer i kroppen? När vi ätit spjälkas näringen till glukos (blodsocker) i magen och tas upp i blodet. Sockret förs runt i kroppen för att förse cellerna med energi. En förutsättning för att cellerna ska kunna tillgodogöra sig glukos är insulin, ett hormon som produceras i speciella celler (betaceller) i bukspottkörteln. Insulin kan liknas vid en nyckel som öppnar cellerna så att de kan ta emot sockret. Processen slår till och från efter behov, vilket en frisk kropp klarar av på egen hand. När kroppscellernas förmåga att reagera på insulin försämras kan insulinresistens uppstå. Då försämras upptaget av glukos i kroppen och blodsockervärdet stiger vilket kan leda till en rad negativa konsekvenser. Utvecklingen mot typ 2-diabetes har börjat. Ett förstadium till sjukdomen kallas nedsatt glukostolerans. Då är blodsockret förhöjt efter måltider, men ännu inte så högt som vid diabetes. Motion och viktnedgång rekommenderas för att bromsa utvecklingen mot sjukdom. Förutom det socker som kommer direkt från maten produceras glukos även i levern. Det blodsocker som inte används direkt lagras dessutom i levern som fett och glykogen för att användas som energikälla mellan måltiderna, till exempel när vi sover. Det är särskilt viktigt för hjärnan, som är extremt beroende av socker, att det finns ett sådant sockerförråd så att den kan fungera även vid brist på föda. Vid diabetes ökar levern sin produktion av glukos vilket innebär att blodsockret stiger.

4 Typ 2-diabetes orsaker Typ 2-diabetes kännetecknas av och orsakas av nedsatt känslighet för insulin i kroppens muskelceller, i levern och i fettvävnad. Bukspottkörteln förmår inte att öka produktionen för att kontrollera blodsockerhalten utan mängden socker i blodet stiger. Sjukdomen kan ha flera orsaker, men sannolikt handlar det om ett samspel mellan arv och livsstil. Riskfaktorer Ärftlighet är den främsta riskfaktorn för typ 2-diabetes. Den som har en nära släkting med diabetes löper alltså ökad risk att själv drabbas. Samtidigt blir inte alla med ärftliga anlag sjuka. Ålder omkring hälften av alla med typ 2-diabetes är över 65 år Övervikt, i synnerhet bukfetma, minskar känsligheten för insulin Högt blodtryck Dåliga kostvanor ger svängningar i blodsockret Brist på motion minskar känsligheten för insulin Rökning minskar känsligheten för insulin Däremot är det en myt att man skulle få typ 2-diabetes av att äta mycket socker. Den farliga bukfetman Bukfetma kan enkelt mätas med ett måttband: För kvinnor bör midjemåttet direkt under revbenen inte ligga över 80 centimeter, centimeter är övervikt och över 88 centimeter fetma. För män bör midjemåttet inte ligga över 94 centimeter, centimeter är övervikt och över 102 centimeter fetma.

5 Typ 2-diabetes symtom och diagnos Medan patienter med typ1-diabetes insjuknar mycket snabbt och behöver läkarvård omgående, insjuknar personer i typ 2-diabetes mera långsamt. Symtomen på typ 2-diabetes kan vara vaga och utvecklas under lång tid, vilket är skälet till att så många människor kan vara sjuka utan att veta om det. Under tiden påverkas kärlen negativt av det höga blodsockret. Typiska sjukdomstecken är att man känner sig allmänt trött och hängig, oförklarlig viktnedgång, svettningar, nedstämdhet, svampinfektioner och svårläkta sår. Diagnos Blodsocker mäts i millimol (mmol) per liter blod. Blodsockernivån varierar under dagen men ligger normalt mellan 4 och 6 mmol/l på fastande mage och högst 7,8 mmol två timmar efter måltid. Misstanken om typ 2-diabetes väcks ofta vid en vanlig hälsokontroll som avslöjar att blodsockret är högre än det borde. Provet tas vanligen på morgonen efter en natts fasta. Om värdet hamnar över 7 mmol/l vid minst två tillfällen blir diagnosen diabetes. Ett prov kan också tas utan föregående fasta. Värdet bör då inte överstiga 8,7 mmol/l. Om diagnosen fortfarande är tveksam kan det bli aktuellt med så kallad glukosbelastning. Det innebär att man först tar ett fasteprov och därefter får dricka en sockerlösning. Efter två timmar görs ett nytt test för att kontrollera hur kroppen tagit hand om sockret. Hos den som är frisk ska blodsockret ha återgått till normal nivå. Värden på 7,8 11,1 mmol/l tyder på nedsatt känslighet för insulin vilket är ett förstadium till diabetes. Är värdet högre är sjukdomen ett faktum. Om diagnosen bekräftas görs också ett antal andra undersökningar som mätning av blodtryck och blodfetter, känslighet i händer och fötter (för att upptäcka eventuella nervskador) och undersökning av hjärtat med EKG.

6 Typ 2-diabetes följdsjukdomar Långvarigt förhöjt blodsocker ökar starkt riskerna för flera allvarliga sjukdomar: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland patienter med diabetes. Omkring hälften av patienterna har redan utvecklat någon grad av kärlskada när diagnosen ställs. Patienterna får åderförkalkning (ateroskleros) som gör blodkärlen stela och trånga. Vid diabetes har den destruktiva processen ett allvarligare och aggressivare förlopp än hos icke-diabetiker. Hjärtinfarkt diabetes innebär kraftigt ökad risk för hjärtinfarkt och kärlkramp (angina pectoris). Kvinnor med diabetes drabbas 4 gånger oftare av hjärtinfarkt och män 2 gånger oftare än icke-diabetiker. Dödligheten efter hjärtinfarkt är dessutom högre. Stroke (hjärnblödning/slaganfall) är 3-4 gånger vanligare hos patienter med diabetes än hos icke-diabetiker. Högt blodtryck är dubbelt så vanligt hos den som har diabetes som hos normalbefolkningen. Försämrad njurfunktion en fruktad komplikation vid diabetes är njurskador på grund av att njurarnas fina blodkärl förstörs. Försämrad njurfunktion (nefropati) är orsaken till nära vart fjärde fall av dialyskrävande njursvikt i Sverige. Varje år behöver omkring 250 nya patienter dialys. Dålig njurfunktion har ett samband med ökad dödlighet och ökad risk för ögonskador, hjärtinfarkt, stroke och annan kärlsjukdom. Perifer kärlsjukdom försämrad cirkulation i till exempel händer, fingrar, fötter och tår. Den som har diabetes löper långt större risk att tvingas amputera underbenet på grund av perifer kärlsjukdom än en icke-diabetiker. Av samtliga amputationer i underben och fötter genomförs procent på individer med

7 diagnosen diabetes, om man räknat bort akuta skador och cancer. Av dem som opereras på grund av svårläkta sår, kallbrand (gangrän) eller vilosmärtor är 40 procent diabetiker. Nervskador (neuropati), kan uppstå på grund av för högt blodsocker. Risken ökar ju längre diabetessjukdomen fortskrider. Symtom på neuropati kan vara nedsatt känsel, domningar, köldkänslor och smärta som oftast börjar i fötterna. Fotproblem diabetespatienter kan drabbas av sår och infektioner i fötterna på grund av minskad känsel och skadade blodkärl som försämrar cirkulationen. Såret kan till exempel uppstå på grund av en sko som skaver och därefter inte vill läka. I värsta fall kan det bli nödvändigt med amputation; procent av alla fotamputationer gäller patienter med diabetes. För den som har diabetes är det därför oerhört viktigt att regelbundet inspektera fötterna. Socialstyrelsen nämner särskilt vikten av fotvård i sina nya preliminära behandlingsriktlinjer. Tandlossning är vanligare hos dem som har diabetes, sannolikt därför att genomblödningen av munslemhinnan försämras. Ögonskador förändringar i ögonbottnarnas fina blodkärl, retinopati, är en vanlig och allvarlig komplikation. I värsta fall kan det leda till blindhet. Därför ska alla med diabetes regelbundet kontrolleras av ögonläkare. Vid typ 2-diabetes har ungefär hälften av dem som behandlas med insulin någon grad av retinopati och omkring 35 procent av dem som inte behandlas med insulin. Retinopati kan behandlas med laser. Muskel- och ledvärk är vanligare hos dem som har diabetes därför att bindväven runt leder och senor påverkas av kroppens glukos. Sexuella problem män med diabetes kan få potensproblem därför att skador i nerver och de fina blodkärlen försämrar förmågan till erektion. Kvinnor kan få problem med torra slemhinnor. Källor: Socialstyrelsen; Nationella riktlinjer för diabetesvården, januari 2010, Internetmedicin.se