Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning"

Transkript

1 Umeå Universitet Biomedicinsk Laboratorievetenskap Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning XXX XXXX Kurs: BMA 2/XX Laborationsrapport i kursen: XXXXX Laborationsdatum: 20XX-XX-XX Inlämnad: 20XX-XX-XX Godkänd: 20XX-XX-XX Lärare: XXXX XXXXXXX

2 Abstrakt Hos friska personer ökar glukosnivåerna i blodet vid intag av föda och sjunker sedan, men hos diabetikerna kvarstår de höga nivåerna då de inte kan bryta ned glukos. Genom kapillärprovtagning kan mängden glukos mätas med patientnära analyser. Detta är värdefullt för att diabetikerpatienterna ska kunna kontrollera sin sjukdom. Syftet med denna studie var att studera glukoskoncentrationer vid glukosbelastning för att påvisa ev. förekomst av förhöjda glukoskoncentrationer hos de undersökta personerna. I denna studie ingick 15 försökspersoner, de var fastande för undersökningen. Deras fpglukos analyserades och de fick dricka en glukoslösning, därefter analyserades P-glukos var 30:e minut. Två av männen som ingick i studien hade glukosvärden som motsvarar de för diabetespatienter. Av kvinnorna hade två nedsatt glukostolerans och ytterliggare två hade graviditetsdiabetes. Slutsatsen av denna studie var att flera fall av diabetes samt nedsatt glukostolerans påvisades bland försökspersonerna till följd av den utförda glukosbelastningen. Nyckelord Glukos, diabetes, hyperglykemi, patientnära analyser 2

3 Introduktion Människokroppen tillförs näring genom att föda spjälkas så att näringsämnen absorberas i tarmen och transporteras via blodet till kroppens celler. En viktig energikälla är kolhydrater, dessa transporteras med glukos. I samband med en måltid ökar glukoskoncentrationen i blodet. Överskott av glukos lagras i form av glykogen i lever och muskelceller eller som fetter i fettvävnaden. Mellan måltiderna sjunker glukoskoncentrationen i blodet, detta kompenseras genom att levern spjälkar glykogen till glukos som då frisätts i blodet och koncentrationen hålls på en lämplig nivå. I de fall glukosreserven i levern inte räcker till kan glukos även bildas via glukogenesen (1, 2). För att kroppen ska fungera är det oerhört viktigt att mängden glukos är lagom (normoglykemi). Vid låga glukoskoncentrationer i blodet (hypoglykemi) räcker inte energin till för att t.ex. nervcellerna ska fungera, detta leder till medvetslöshet med risk för individens liv. Koncentrationen glukos i blodet kan överstiga de normala värdena (hyperglykemi), detta sker vid insulinbrist vilket leder till att transporten av glukos till fett- och muskelceller är nedsatt (1). Glukoskoncentrationen analyseras ofta i samband med läkar- och hälsokontroller, fram för allt för att diagnostisera diabetes. Det finns olika typer av diabetes, typ 1-diabetes innebär att kroppen inte tillverkar tillräckligt med insulin. Typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes, orsakas däremot av att kroppen inte är tillräckligt känslig för insulin (insulinresistens). Vid båda diabetestyperna blir patienterna hyperglykemiska (3). En form av typ 2-diabetes är graviditetsdiabetes, ett tillstånd som drabbar den havande kvinnan. Under graviditeten ökar behovet av insulin, om kroppen inte producerar tillräcklig mängd insulin stiger glukoskoncentrationen i blodet. Detta tillstånd måste behandlas för att inte fostret ska ta skada. Den vanligaste behandlingsformen är att patienten får äta mat med mindre socker och fett samt motionera mera. Om detta inte räcker för att sänka glukoshalten kan extra insulin ordineras. Sjukdomen upphör efter förlossningen (4). Glukoskoncentrationen analyseras även vid utredning, diagnostik och uppföljning av endokrina sjukdomar, oklara fall med medvetslöshet och andra neurologiska symtom (5). För att utreda om en patient är hyperglykemisk undersöks dennes glukostolerans, en metod som även kallas för glukosbelastning. Patienten får äta normalt dagarna innan undersökningen, men ska vara fastande före undersökningen. På morgonen dricker patienten en sockerlösning varvid glukoskoncentrationen mäts, därefter analyseras glukos varje halvtimme. En frisk person bryter normalt ner glukos varvid värden ska sjunka, medan en patient med nedsatt glukostolerans eller diabetes har fortsatt höga glukosvärden (6). Glukoskoncentrationen kan analyseras med olika instrument, bland annat finns ett antal instrument lämpliga för patientnära analyser. Dessa är viktiga för till exempel diabetespatienter som själva bör kontrollera glukosnivåerna, detta gör de genom kapillärprovtagning. Glukoskoncentrationen kan analyseras på venblod, serum och plasma. Det är känt att P-glukos generellt ligger 12 % högre än B- glukos. Då de referensvärden som används är baserade på P-glukos, måste värden erhållna vid analys av B-glukos kompenseras för denna skillnad innan provresultatet kan utvärderas (5). 3

4 En av de patientnära analyser som används för B-glukos är HemoCue Glukos med plasmaomräknare. Tekniken i den metoden bygger på att erytrocyterna hemolyseras och innehållet frisätts. Enzymet glukosdehydrogenas (GHD) katalyserar tillsammans med nikotinamid-adenindinukleotid (NAD) oxidationen av β-d-glukos varvid NADH bildas. Tetrazolium-saltet MTT är en kromogen som i närvaro av NADH och diaforas bildar en formazanförening, vilken mäts fotometriskt vid två våglängder. Mängden NADH är proportionell mot glukoskoncentrationen, vilket gör att mängden glukos i provet kan mätas. HemoCue Glukos med plasmaomräknare omvandlar B-glukosvärdet så att det motsvarar P-glukos vilket möjliggör en direkt jämförelse med beslutsgränserna (7-9). Syftet med denna studie var att utföra en glukosbelastning och analysera glukoskoncentrationerna i blod för att påvisa ev. förekomst av förhöjda glukoskoncentrationer hos försökspersonerna. 4

5 Material och metoder Försökspersoner Vid laborationen undersöktes 15 frivilliga försökspersoner, 5 män och 10 kvinnor. Bland kvinnorna var 5 gravida, samtliga var i graviditetsvecka 18 eller mer. Medelålder i gruppen var 32 år (21-43 år). Alla personer har gett sitt medgivande till att delta i studien, men ingen etisk prövning har gjorts av den etiska kommittén. Body mass index (BMI) Body mass index (BMI) beräknades genom formeln individens kroppsvikt (kg)/kroppslängden (m) 2 för försökspersonerna. För de kvinnor som var gravida angavs det BMI-värde som de hade före graviditeten. Glukosbelastning Försökspersonerna fick äta normal kost fram till 20:00 kvällen före belastningen, därefter var de fastande. De fick inte utsätta sig för fysisk ansträngning, snusa eller röka före undersökningen. Glukosbelastningen inleddes med att ett fasteprov togs samt att 75 g glukos löstes i vatten och intogs. Därefter togs nya prover var 30:e minut under totalt 2,5 h. Bestämning av P-glukos Glukoskoncentrationen fastställdes genom analys av kapillärt blod som applicerades i instrumentspecifika kyvetter för avläsning med HemoCue Glukos med plasmaomvandlare (HemoCue, Ängelholm, Sverige) enligt tillverkarens anvisningar (8). 5

6 Resultat Förekomst av diabetes hos nära anhöriga samt BMI hos försökspersonerna Tre av försökspersonerna (två män och en kvinna) hade vid tidigare glukosbelastningar diagnostiserats med nedsatt glukosintolerans, dessa hade även nära släktingar med diabetes, tabell 1. Bland övriga försökspersoner hade en man samt fem kvinnor, varav fyra gravida, diabetiker i släkten. Försökspersonernas BMI varierade mellan Analys av fp-glukos och P-glukos efter glukosbelastning hos män och icke havande kvinnor Hos de tio försökspersonerna varierade fp-glukos mellan 4,8 och 11,2 mmol/l, varav två män samt två kvinnor hade högre värden än beslutsgränsen, tabell 1. Av de personer som hade fp-glukosvärden under beslutsgränsen steg glukoskoncentrationerna efter 30 minuter för att sedan sjunka till normala nivåer inom 2 timmar, figur 1A. Notera att person 2 som tidigare haft nedsatt glukosintolerans numera har normala nivåer av P-glukos, samt att person 3 har ett värde som avviker väldigt mycket mot övriga. Av de fyra personer som hade förhöjda fp-glukosvärden steg samtliga värden efter intaget av glukoslösningen, figur 1B, men förblev höga. I två fall (person 1 och 5) var P-glukos 13,2mmol/L respektive 12,9mmol/L efter 2,5 timmar. I de två övriga fallen (person 6 och 8) var P-glukos 8,1 mmol/l respektive 9,5 mmol/l. Analys av fp-glukos och P-glukos efter glukosbelastning hos gravida kvinnor Av de fem gravida kvinnor som ingick i studien hade två förhöjda fp-glukosvärden, tabell 1. I samtliga fall steg P-glukos efter intag av sockerlösning, därefter sjönk värdena till normala nivåer i tre fall. De övriga två (person 11 och 13) hade 11,8 mmol/l samt 12,9 mmol/l glukos efter 2,5 timmar, figur 2. 6

7 Diskussion Glukoskoncentrationen i blod fastställs med en snabb och enkel metod där tillförlitliga värden erhålls vid kapillärprovtagning och analys på patientnära analysinstrument. Olika instrument för patientnära analyser för mätning av glukos har tagits fram. Dessa är viktiga för till exempel diabetespatienter som själva bör kontrollera glukosnivåerna. Ny teknik är på frammarsch och i en studie från 2007 har fyra instrument testats. Fördelen med dessa instrument är att de är snabba, smidiga och enkla att använda samt har stor display som gör dem lätta att avläsa. Tekniken i dem bygger på elektro-kemiska metoder, i detta fall glukos-oxidas mätningar som konverteras till elektriska signaler. De fann att dessa nya instrument är tillförlitliga och kan jämföras med de instrument man använder på kliniska laboratorium (10). Mätning av glukoskoncentrationen används vid diagnostiserande av glukosintolerans. Koncentrationer under 4 mmol/l anses vara lägre än normalt, detta orsakas oftast av att diabetikerpatienter har överdoserat den medicin som sänker glukoskoncentrationen. För personer utan diabetes är värden under 4 mmol/l väldigt ovanliga, det normala är värden mellan 4 mmol/l och 6,1-6,4 mmol/l. Den övre gränsen varierar mellan olika definitioner. Enligt WHOs åtgärdsgränser anses personer med fpglukos på 6,4-7,8 mmol/l ha nedsatt glukostolerans och vid värden >7,8 mmol/l har de diabetes. Vid glukosbelastning ska P-glukos vara <7,8 mmol/l två timmar efter intag av glukoslösningen. Om P- glukos är 7,8-11,1 mmol/l efter glukosbelastningen anses personen ha nedsatt glukostolerans och vid värden >11,1 mmol/l har de diabetes (5, 6). Av de fem män och fem icke havande kvinnor som ingick i denna studie hade två kvinnor fp-glukos som motsvarar nedsatt glukosintolerans, samt två män hade nivåer som motsvarar de för diabetespatienter. De två kvinnorna hade vid sista provtagningen efter glukosbelastningen P-glukos värden som indikerar att de har nedsatt glukosintolerans. De två männen hade P-glukos värden motsvarande diabetiker patienter. Dessa båda män är överviktiga, vilket kan vara en bidragande orsak till de höga glukosvärdena (11). De övriga undersökta personerna hade normala fp-glukos och P-glukos värden. Värt att notera är dock att person 2 nu har normala värden, trots att en tidigare undersökning visat på nedsatt glukostolerans. Denna person har ett BMI på 22 vilket motsvarar normalvikt, det kan tänkas att denna person har lagt om sin kost och ökat motionen för att förbränna mer glukos och på så viss lyckats komma ner på normala nivåer (11). P-glukos vid 1h för person 3 var <4 mmol/l, detta värde avviker väldigt mycket från kurvan och det förväntade resultatet. Troligen har ett fel begåtts i samband med analysen, den kan vara så att kyvetten som används vid analysen inte har varit tillräckligt fylld eller att provet har innehållit luft (8). Eftersom övriga värden är normala bör detta avvikande värde bortses. I studien ingick även fem gravida kvinnor, ingen hade gjort någon glukosbelastning tidigare. Fyra av dem hade anhöriga med diabetes, två av dessa kvinnor hade såväl fp-glukos som P-glukos som motsvarar nivåerna för diabetespatienter. Den femte gravida kvinnan hade inga anhöriga med diabetes med var själv överviktig, hade BMI = 29 före graviditeten. Trots sin övervikt så hade hon normala glukosnivåer. Under förutsättning att de två gravida kvinnorna med förhöjda glukosnivåer hade 7

8 normala värden innan graviditeten så har de drabbats av graviditetsdiabetes. Det är en sjukdom som kan vara ärftlig varför diabetes hos anhöriga är en riskfaktor, andra faktorer är övervikt, tidigare graviditetsdiabetes samt om kvinnan har fött barn tidigare som har vägt mer än 4,5 kg (4). Oavsett om de undersökta personerna med höga glukosnivåer är gravida eller inte så är det viktigt att de följs upp. De bör lägga om kosten till att innehålla mindre fett och socker, sluta röka samt motionera mera. De bör även göra fler mätningar och ev. medicineras för att sänka glukoskoncentrationen (4, 11). En fördel för de gravida kvinnorna är att deras graviditetsdiabetes kommer att gå över efter förlossningen (4). Sammanfattningsvis så påvisades flera fall av diabetes samt nedsatt glukostolerans bland försökspersonerna till följd av den utförda glukosbelastningen. 8

9 Referenser 1 Nienstedt, Hänninen, Arstila, Björkgvist, Fransson, Kvist. (1985) Människans fysiologi och anatomi. Almqvist&Wiksell Förlag AB, ISBN: , Marshall, Bengert. (2004) Clinical chemistry 5 th edition. Mosby, ISBN: , Sjukvårdsrådgivningen. P-Glukos blodsocker/varför görs undersökningen? [ ]. 4 Sjukvårdsrådgivningen. Graviditetsdiabetes/översikt. [ ]. 5 Västerbottens läns landsting. Laboratoriemedicin provtagningsanvisningar Glukos, S-, P-. ndocument. [ ]. 6 Västerbottens läns landsting. Laboratoriemedicin provtagningsanvisningar Glukosbelastning, fpt DA13?opendocument. [ ]. 7 HemoCue. Tekniska specifikationer. [ ]. 8 HemoCue. Bruksanvisning HemoCue Glukos med plasmaomräkning. [ ] 9 Laboration 2: Bestämning av glukos. Laborationsanvisningar, Anders Fredlander. Biomedicinska analytikerprogrammet, Biomedicinsk laboratorievetenskap, Umeå Universitet Weitgasser R, Hofmann M, Gappmayer B, Garstenauer C New, small, fast acting blood glucose meters--an analytical laboratory evaluation. Swiss Med Wkly. 2007;137 (37-38): Sjukvårdsrådgivningen. Diabetes typ 2 / Översikt. [ ]. 9

10 Tabell 1: Översikt över relevanta uppgifter för de försökspersoner som ingår i studien. Nr Kön Gravida Tidigare glukosbelastning Anhörig med diabetes BMI fp-glukos (mmol/l) 1 Man Nej Ja* Ja 29 10,2 2 Man Nej Ja* Ja 22 6,3 3 Man Nej Nej Ja 25 4,8 4 Man Nej Nej Nej 23 5,7 5 Man Nej Nej Nej 35 11,2 6 Kvinna Nej Ja* Ja 23 7,8 7 Kvinna Nej Nej Ja 22 5,1 8 Kvinna Nej Nej Nej 24 7,7 9 Kvinna Nej Nej Nej 23 5,6 10 Kvinna Nej Nej Nej 24 6,1 11 Kvinna Ja Nej Ja 23 8,0 12 Kvinna Ja Nej Ja 32 6,7 13 Kvinna Ja Nej Ja 27 9,2 14 Kvinna Ja Nej Ja 22 4,8 15 Kvinna Ja Nej Nej 29 5,8 *) diagnostiserad med nedsatt glukostolerans sen en tidigare glukosbelastning ) högre glukosvärde än WHOs åtgärdsgräns (6,4 mmol/l) (5) 10

11 Försöksperson nr Försöksperson nr Figur 1: P-Glukos (mmol/l) vid glukosbelastning hos försökspersoner med A) normalt fp-glukos och B) förhöjt fp-glukos. fp-glukos mättes vid 0h, i samband med intag av glukoslösningen. De olika kurverna avser olika personer. 11

12 Försöksperson nr Figur 2: P-Glukos (mmol/l) vid glukosbelastning hos fem gravida kvinnor. fp-glukos mättes vid 0h, i samband med intag av glukoslösningen. De olika kurverna avser olika personer. 12

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

GLUKOSBELASTNING, PERORAL GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

fpt-glukoselimination, po

fpt-glukoselimination, po Dokument ID 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén 3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus Niklas Dahrén 3 tester kan göras för att diagnosticera diabetes mellitus 1. Mätning av fasteglukos 2. lukostoleranstest (OTT) 3. Mätning av glykerat hemoglobin

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Kontraindikation och försiktighet

Kontraindikation och försiktighet 1(5) Klinisk kemi Anvisning Innehåll Kontraindikation och försiktighet... 1 Princip... 1 Provtagning... 1 Kemikalieförteckning... 1 Tillbehör/utrustning... 2 Säkerhet, miljö... 2 Skyddsåtgärder... 2 Avfall...

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6

Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6 Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Uppsala 2005-04-15 Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6 Denna version innehåller

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

LAKTOSBELASTNING, PERORAL

LAKTOSBELASTNING, PERORAL LAKTOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Mjölksocker, disackariden laktos består av en molekyl vardera av glukos och galaktos, vilka är kemiskt bundna till varandra. Laktos spjälkas

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

fpt-glukostest, Insulin och C-peptid

fpt-glukostest, Insulin och C-peptid 2017 03 31 04 1(5) Metodbeskrivning Godkänd av: Bakgrund, indikation och tolkning Insulinom är en insulinproducerande tumör som oftast uppträder som en solitär, benign tumör och ibland kan ses i samband

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

HbA 1c i diagnostiken (PRO) HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? Diabetes En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? 1 Diabetes Fyra av hundra personer har diabetes. Orsaken är brist på hormonet insulin, eller ett större behov av insulin än vad kroppen

Läs mer

GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING

GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING Godkänt den: 2018-02-26 Ansvarig: Gäller för: Kvinnosjukvård Masoumeh Rezapour Isfahani GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING Bakgrund Graviditetsdiabetes (GDM) medför ökad risk för mor

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Physioneal 23.3.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst I Europa drabbas många människor

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer

Diabetes och blodsockermätning

Diabetes och blodsockermätning Diabetes och blodsockermätning Kvalitetssäkring av patientmätarna! Britt-Marie Carlsson Vad är diabetes? En grupp sjukdomar högt blodsocker nedsatt insulinproduktion försämrad insulineffekt Diabetesdiagnos

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin Patientnära Analyser Fariborz Mobarrez Patientnära Analyser Kvalitativa tester på patient urin Kvalitativa tester på egen urin F-Hb B-Glukos B-CRP PK --> OBS Tillhörande fall Pt-kreatininclearence 2 Provtagning

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid)

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid) PATIENTINFORMATION Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid) Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza Innehåll 3 Introduktion 4 Det här är Victoza 5 Så verkar

Läs mer

fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196)

fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196) Klinisk kemi Sid 1(8) fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196) Bakgrund, indikation och tolkning Diabetes mellitus representerar en grupp metabola sjukdomar som karakteriseras av kronisk hyperglykemi

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Typ1 diabetes för, under och efter graviditet Typ 2 diabetes Diabeteskomplikationer under graviditet Hypertoni och preeklampsi Graviditetsdiabetes Barnet: missbildningar och fetopati

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer

Läs mer

Kontraindikation och försiktighet

Kontraindikation och försiktighet 1(5) Innehåll Kontraindikation och försiktighet... 1 Princip... 1 Provtagning... 1 Kemikalieförteckning... 1 Tillbehör/utrustning... 2 Säkerhet, miljö... 2 Skyddsåtgärder... 2 Avfall... 2 Förberedelser...

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING

GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING Godkänt den: 2017-04-09 Ansvarig: Gäller för: Kvinnosjukvård Masoumeh Rezapour Isfahani GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING Bakgrund Graviditetsdiabetes (GDM) medför ökad risk för mor

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén Introduktion till diabetes mellitus Niklas Dahrén Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes Bildkälla: h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/typ_2- diabetes#/media/file:blue_circle_for_diabetes.svg Diabetes

Läs mer

Egenvårdsplan för skoldagen för elever med diabetes

Egenvårdsplan för skoldagen för elever med diabetes Egenvårdsplan för skoldagen för elever med diabetes Födelsedatum: Elevens namn: Hemadress: Skolans namn: Klass: Vårdnadshavare/anhöriga: Av rektor utsedd skolpersonal som hjälper eleven med egenvården:

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-04-24. Förp.

BESLUT. Datum 2013-04-24. Förp. BESLUT 1 (6) Datum 2013-04-24 Vår beteckning 1482/2013 SÖKANDE MEDTRONIC AB Box 1034 164 21 Kista SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Vem är Extend Näringsprodukter till för?

Vem är Extend Näringsprodukter till för? Vem är Extend Näringsprodukter till för? Våra Bars, Shakes, Crisps och Drizzles är helt enkelt näringsprodukter som hjälper dig att kontrollera blodsockret i upp till 9 timmar. Fördelen med stabilt blodsocker

Läs mer

Moment I (4hp) DEL B OM152B Datum

Moment I (4hp) DEL B OM152B Datum Moment I (4hp) DEL B OM152B Datum 171111 1. 1p Begreppet hypoglykemi används bland annat hos personer med typ 1 diabetes för att beskriva följande: Hypoglykemi innebär att glukoskoncentration är högre

Läs mer

Rätt rustad för vägen framåt

Rätt rustad för vägen framåt Patientinformation Rätt rustad för vägen framåt Behandling med TRAJENTA vid typ 2-diabetes Behandling vid typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är, som du säkert redan vet, en sjukdom som innebär att man har

Läs mer

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES Erik Moberg Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 160122 Diagnoskriterier - Diabetes fp-glukos 7,0 mmol/l (8 tim fasta) eller P-glukos (kapillärt) 12,2 mmol/l (venöst

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Diabetes och graviditet 1(7) Diabetes och graviditet Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt graviditetsvecka 30 34. Detta kan ibland utlösa en graviditetsdiabetes.

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Skillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument

Skillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument Skillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument och labmetoder är labmetoder riktigare än patientnära mätare och egenmätare? Eva Landberg och Gunnar Nordin 20181115 Glukos en enkel molekyl som är lätt att

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. För distriktsläkare

Diabetes hos barn och ungdomar. För distriktsläkare Diabetes hos barn och ungdomar För distriktsläkare Disposition Förekomst Definition Insjuknande Blodsockergränser Akut behandling Diabetes och infektionssjukdomar Förhöjt blodsockervärde Diabetes och

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Viktig säkerhetsinformation om Forxiga (dapagliflozin) gäller endast typ 1-diabetes

Viktig säkerhetsinformation om Forxiga (dapagliflozin) gäller endast typ 1-diabetes Viktig säkerhetsinformation om Forxiga (dapagliflozin) gäller endast typ 1-diabetes För personer med diabetes mellitus typ 1 och deras vårdare för att minimera risken för diabetesketoacidos (DKA) Guide

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com NYUPPTÄCKT Fall 1 Ingvor 44 1. Bör Ingvor skickas till akutmottagningen på lasarettet? 2.

Läs mer

P-Glukos (PNA) HemoCue (SKA 09361)

P-Glukos (PNA) HemoCue (SKA 09361) 2018 04 03 10 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Glukos har en central roll i kroppens energiförsörjning. Glukos fördelar sig i hela extracellulärvolymen och passerar i praktiken fritt över cellmembranet

Läs mer

KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN. Anette Sandberg Diabetessjuksköterska SUS

KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN. Anette Sandberg Diabetessjuksköterska SUS KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN Anette Sandberg Diabetessjuksköterska SUS MÅLGLUKOS God kontroll Gräns område Otillfreds ställande P-glukos före måltid 4,4-6,1 mmol/l 6,2-7,8 mmol/l > 7,8 mmol/l P-glukos

Läs mer

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet Viktiga Gravida Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län 2017-2019 Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet Annika Eckerlid Mödrahälsovårdsöverläkare Norra Kalmar Län Maria Maria är inte ensam

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

KOLESTEROL OCH BLODSOCKER

KOLESTEROL OCH BLODSOCKER NATURLIG SÄNKNING AV KOLESTEROL OCH BLODSOCKER ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN TRIMB Inledning Hjärt- och kärlsjukdom är ett samlingsbegrepp för sjukdomar där hjärtat eller blodkärlen inte fungerar som

Läs mer

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET Brochyr att delas ut till dem som vid screening av avvikelser hos fostret hamnat i riskgruppen. Allt deltagande i fortsatta undersökningar är frivilligt. Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Diabetes vid graviditet. Graviditetsbroschyr_2009_new.indd :43:42

Diabetes vid graviditet. Graviditetsbroschyr_2009_new.indd :43:42 Diabetes vid graviditet Graviditetsbroschyr_2009_new.indd 1 2009-07-28 15:43:42 Diabetes vid graviditet Graviditeten är en spännande tid som innebär många förändringar. Din kropp måste anpassa sig till

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne Screening av fetalt RHD i maternell plasma Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne När används blodgruppsgenomisk typning? oberoende analys vid oklara serologiska

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes typ 1 h"ps://www.youtube.com/watch?v=_oowhuc_9lw Diabetes typ 1 ü Vid diabetes typ 1 har kroppens egen insulinproduk5on helt eller nästan helt

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2016-03-07 Vår beteckning SÖKANDE Medtronic AB Box 1034 164 21 Kista SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Egenvårdsplan för förskolan för barn med diabetes

Egenvårdsplan för förskolan för barn med diabetes för barn med diabetes Födelsedatum: Barnets namn: Hemadress: Förskolans namn: Vårdnadshavare/anhöriga: Av chef utsedd förskolepersonal som hjälper barnet med egenvården: Kontaktväg till diabetesteamet:

Läs mer

Hemocue Glukos 201 RT, patientnära - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Hemocue Glukos 201 RT, patientnära - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg Instrumentbeskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-387609 Fastställandedatum: 2019-04-08 Giltigt t.o.m.: 2020-04-08 Upprättare: Charlotte L Gruveström Fastställare: Lars Hansson Hemocue

Läs mer