Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?"

Transkript

1 Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går fel med diabetes. Detta beror vanligtvis på att de flesta inte förstår hur svårt det kan vara att hantera diabetes. Lägg inte skulden på de med diabetes: försök att förstå istället. De här sidorna försöker förklara lite om typ 1- diabetes och hur det påverkar unga människor. Vad är typ 1- diabetes? Typ 1- diabetes kallas ibland för insulinberoende diabetes eftersom unga personer med sjukdomen inte kan producera insulin från bukspottkörteln. Det finns inga tabletter eller läkemedel som innehåller insulin, så det livräddande insulinet ges istället via injektioner. Vad orsakar typ 1- diabetes? Diabetes orsakas inte av för mycket socker, övervikt eller något som personen eller föräldrarna har gjort. Organet i kroppen som normalt sett producerar insulin (bukspottkörteln) utvecklar en typ av immunsjukdom som innebär att den slutar att producera insulin. Ingen vet vad som orsakar detta. När vi äter mat som innehåller kolhydrater (som pasta, ris, potatis och bröd) bryts de under matsmältningen ner till glukos (socker) som ger oss energi. Sockret i blodomloppet transporteras sedan in i alla våra kroppsceller av det naturliga hormonet insulin, för att ge energi. Vid typ 1- diabetes producerar kroppen inte nog med insulin för att blodsockret ska kunna tas in i cellerna och stannar kvar i blodbanan. Blodsockernivån stiger, framför allt i samband med måltiderna, och socker utsöndras i urinen. Om blodsockret fortsätter att stiga kan situationen bli livshotande och den drabbade kan hamna i diabetskoma.

2 IVid typ 1- diabetes injiceras insulin för att transportera blodsockret från blodomloppet in i cellerna. För lågt blodsocker kan också vara farligt, så mängden insulin som injiceras måste balanseras genom att man äter socker och andra kolhydrater. Behandling av typ 1- diabetes Olika sorters insulin För att hjälpa till med att kontrollera blodsockret finns det olika sorters syntetiskt (medicinskt) insulin, samt olika sätt att ge insulininjektioner på. Vissa insulinsorter verkar snabbt (snabbverkande insulin) och vissa verkar långsamt och varar länge (långverkande insulin). Insulin kan injiceras med hjälp av en insulinpenna. Vissa personer använder en pump för att injicera insulin kontinuerligt genom en nål eller via en sk kateter (tunn plastslang) i underhudsfettet. Barn, ungdomar och vuxna som lever med typ 1- diabetes injicerar olika sorters insulin, i olika mängder, vid olika tider och med olika metoder. Diabetesteamet (läkarna, sjuksköterskorna, dietisterna) samarbetar med personen för att hitta det bästa insulinet och injektionssättet för honom eller henne. Blodsocker Blodsockret måste mätas flera gånger om dagen Blodsockret mäts genom ett litet stick i fingret och sedan placeras en droppe blod på en plastremsa som är kopplad till en elektronisk mätare. Unga personer med typ- 1 diabetes instrueras att mäta sitt blodsocker flera gånger om dagen för att hålla koll på blodsockret. För personer som inte har diabetes håller sig blodsockret inom 4 till 7 mmol/l. Insulin som injiceras under huden fungerar inte lika bra som naturligt insulin, så därför är det mycket svårare att hålla blodsockret under god kontroll vid typ 1-diabetes. Personer med typ 1- diabetes bör försöka hålla blodsockret före måltider kring 5 till 7 mmol/l och efter måltider under 10 eller 11 mmol/l. Det kan vara svårt att hålla blodsockret så här pass stadigt eftersom man från dag till dag äter olika sorters mat och ägnar sig åt olika sorters motion eller aktiviteter. Detta innebär att man måste ta olika mängder insulin varje dag, vilket kan vara svårt att räkna ut. Stress, känslor, sjukdomar och tillväxthastigheten kan också påverka blodsockret. Typ 1- diabetes är därför en väldigt svår sjukdom att hålla efter dygnet runt 365 dagar om året.

3 Hypoglykemi innebär att blodsockret är för lågt lägre än 4 mmol/l. Hypoglykemi, eller insulinkänning (känning), gör att man känner sig väldigt konstig och svag. Hyperglykemi innebär att blodsockret är för högt över 11 mmol/l. Om man har hyperglykemi kissar man ofta och känner sig törstig. Balans Det är viktigt att balansera insulin, mat och motion Kroppen bryter ner kolhydrater (till exempel socker, spannmål, bröd, ris, pasta och potatis) och gör om dem till blodsocker. Insulin transporterar in blodsockret i cellerna för att ge oss energi. Vi behöver cellenergi för att kunna vara aktiva, speciellt fysiskt men också mentalt (tänka och känna). Diabetes innebär en noggrann balans mellan tre saker: INSULIN - mängden som krävs för att hålla ett stabilt blodsocker MAT hur mycket man äter (speciellt kolhydrater) MOTION - mängden och intensiteten Diabetesteamet kan hjälpa till få balans mellan de tre; insulin, mat och motion. Insulin: Råd om hur många insulininjektioner som ska tas per dag och när till exempel tre injektioner av snabbverkande insulin före huvudmåltider och en injektion av långverkande insulin före läggdags. Mat: Råd om hur man beräknar mängden mat på en tallrik, speciellt kolhydrater. Kolhydraträkning är ett bra sätt att räkna ut hur många kolhydrater man äter och balansera dem mot mängden insulin man tar. Motion: Råd om hur mycket och vilken sorts kolhydrater som krävs för att prestera så bra som möjligt vid olika sorters motion och aktiviteter. Till exempel vilka sorters mat som passar bäst för kortdistanslöpning eller ett maraton och hur mycket insulin som krävs. Ibland kan blodsockret vara instabilt. Detta kan bero på att man inte ätit tillräckligt med, eller för mycket, kolhydrater. Man kanske motionerade oväntat mycket eller så verkade inte insulininjektionen lika snabbt som vanligt. En förkylning eller annan infektion, upprördhet eller andra händelser kan orsaka stress och kan leda till att blodsockret blir instabilt. Men ofta är det omöjligt att förklara varför blodsockret är för högt eller lågt.

4 Hypoglykemi: under 4 mmol/l För lite blodsocker: känningar När blodsockret är lågt (mindre än 4 mmol/l) får hjärnan inte nog med energi. En känning är obehaglig och får en att känna sig svag, konstig, darrig och förvirrad. Känningar kan ibland starta ganska plötsligt och utan någon direkt varning. Ibland kan man få en förvarning (som darrningar) och då går det att behandla snabbt nog för att undvika vidare problem. Det är inte alltid lätt att förklara varför en känning inträffar, men det måste bero på en obalans mellan för mycket insulin, för lite mat och/eller för mycket motion. Ingen ska klandras för en känning men se till att du håller ögonen öppna för varningstecknen och lär dig hur man behandlar det snabbt. Symptoms Det finns mång möjliga symptom på hypoglykemi. Olika barn uppvisar olika kombinationer och de kan ändra sig med tiden. Men de innehåller: HYPOGLYKEMI Svettningar Yrsel Huvudvärk Gråtmildhet Blekhet och glansiga ögon Synrubbning Stickande läppar HYPERGLYKEMI Trötthet Irritabilitet Mycket törstig Hjärtklappning Darrningar Ängslan Irritabilitet och förvirring Koncentrationsproblem Sluddrigt tal Känner sig konstig Trötthet och sömnighet Kissar mycket och ofta även på natten

5 Varje gång något av de här symtomen visar sig bör blodsockret kontrolleras. Det är absolut nödvändigt att hypoglykemi behandlas omgående Om du misstänker att en person med diabetes har hypoglykemi eftersom han/hon uppvisar några av symptomen, försöker du hjälpa personen att förstå att han/hon måste ta en paus. Sitt ned med personen och hjälp till att kontrollera blodsockernivån, även om symptomen är ett falskt alarm. Du kan behöva vara ganska bestämd om personen inte kan uppföra sig som vanligt. Blodsocker på 4 mmol/l och under klassas som en känning och bör behandlas omedelbart. Om personen med diabetes uppfattar symptomen bör han/hon få hjälp att hantera det omedelbart. Om personen kan dricka bör han/hon ta lite snabbverkande kolhydrater, till exempel tre druvsockertabletter, ett glas energidryck, fruktjuice eller en sötad läsk. Det är viktigt att inte ge för mycket socker eftersom blodsockret kan stiga för kraftigt. Den exakta mängden varierar från person till person, så diabetesteamet kommer att ge råd om hur mycket som behövs. De snabbverkande kolhydraterna måste sedan följas upp med långsammare kolhydrater som bröd, kex, müslikakor, osv. för att hindra blodsockret från att gå ner. Kontrollera blodsockret före och efter känningar för att säkerställa att behandlingen fungerat och att blodsockret är på en säker nivå. Om blodsockret faller för snabbt för att personen ska hinna hantera det själv måste han/hon få hjälp. Om diabetikern inte uppfattar symptomen är det viktigt att familjer, vänner och lärare kan känna igen en känning och hjälpa till. För säker behandling måste personen med känning kunna svälja en sockerhaltig dryck eller tugga på druvsockertablett. Efter att något sådant har druckits eller ätits måste personen vänta i fem till tio minuter. Om ingen förbättring sker upprepar man glukosbehandlingen. När symptomen väl blir bättre kan personen ta in lite mer kolhydrater och mäta blodsockret för att kontrollera att en faktisk förbättring har skett. Om en känning inte behandlas kan den bli mycket allvarligare och kan leda till medvetslöshet. Allvarlig hypoglykemi kan leda till medvetslöshet. Detta är en nödsituation. Om väldigt lågt blodsocker orsakar medvetslöshet kommer personen inte att kunna svälja sockerhaltig mat eller dryck. Föräldrar, partners och andra vårdare måste veta hur man använder en annan sorts injektion för att vända en allvarlig känning.

6 Injektionen är glukagon, som höjer blodsockret. Personen med diabetes bör återhämta sig 15 till 20 minuter efter den allvarliga känningen. Mät blodsockret och se till att han/hon äter och dricker mer kolhydrater för att få upp blodsockret till en säker nivå. Om det inte finns något glukagon tillgängligt och personen är medvetslös måste man omedelbart ringa efter en ambulans. Skolresor med övernattning En känning kan ske under natten, så det är viktig att ha det i åtanke vid skolresor. Om en känning sker under natten kan en ung person vakna svettig, darrig eller ur en mardröm. För att minimera risken för en känning under natten bör blodsockret ligga över 6 eller 7 mmol/l före läggdags. Strax efter att man får diagnosen diabetes kan det vara bra att kontrollera blodsockret mitt på natten och diabetesteamet kommer att informera om hur ofta man bör göra detta. Känningen ska behandlas på vanligt sätt (som ovan). Vid en allvarligare känning kan personen med diabetes ha konstiga ljud i sömnen eller till och med trilla ur sängen. Behandlingen i sådana fall är samma som angavs ovan för en allvarlig känning. Hyperglykemi: över 11 mmol/l För mycket socker: hyperglykemi (hyper) När blodsockret är för högt, speciellt om det går över 15 mmol/l ett tag, kan det orsaka törstighet, trötthet, lättretlighet och att man kissar för mycket. Detta beror vanligtvis på att balansen mellan insulin, mat och aktivitet inte är riktigt rätt. Det kan bero på en missad insulindos, att man tagit för lite insulin, ätit mer kolhydrater än vanligt (socker- eller stärkelserik mat), överbehandling av hypoglykemi, mindre motion än vanligt, stress eller att man har en infektionssjukdom. Det vanliga rådet när detta händer är att dricka rejält med sockerfri dryck för att undvika uttorkning och att ta lite extra insulin för att sänka det höjda blodsockret. Om de här enkla åtgärderna inte fungerar måste man be diabetesteamet om hjälp. Om blodsockret är för högt under flera år kan det öka risken för komplikationer som förkalkade blodkärl i njurarna, ögonen, hjärtat osv. Om högt blodsocker leder till kräkningar bör man söka mer brådskande medicinsk hjälp. I dess extrema form leder hyperglykemi och uttorkning till en diabeteskoma kallad ketoacidos.

7 Plasma glucose levels mmol/l mg/dl (Hanas R. Type 1 diabetes in children, adolescents and young adults. 4th Edition Class Publishing, London) Nödvändiga saker att ta med sig Oavsett om man är hemma, ute på vift, i skolan eller på resande fot speciellt när den vanliga rutinen bryts finns det fyra nödvändiga saker som alltid måste finnas nära till hands: Snabbverkande kolhydrater (t.ex. druvsockertabletter, sockerbitar, sockerhaltig mat eller dryck, energidryck, ej-sockerfri läsk, sportdryck) Långsammare kolhydrater: kex, bröd, müslikakor, kakor Blodsockermätare och nålar Insulin(er) Vid vissa tillfällen kan följande två saker vara nödvändiga: För akuta situationer: glukagoninjektion Sockerfri dryck, för att släcka törsten vid idrott

Typ 1 diabetes: För skolor. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För skolor. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För skolor Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går fel med diabetes.

Läs mer

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2 Mer information finns på www.accu-chek.se Kontakta Accu-Chek Kundsupport Telefon 020-41 00 42 E-post info@accu-chek. se ACCU-CHEK Combo Broschyren är granskad av Legitimerad Diabetessköterska Insulinbehandlad

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ. TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro)

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ. TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro) INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro) Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Actraphane 30 injektionsflaska 100 IE/ml injektionsvätska, suspension, i injektionsflaska Humant insulin (rdna) Läs noga igenom hela denna bipacksedel innan du

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

MINA KONTAKTPERSONER:

MINA KONTAKTPERSONER: MINA KONTAKTPERSONER: 2 1 1. FÖRBERED PENNAN Kontrollera att du har rätt insulinpenna och att insulinet ser klart och färglöst ut. Ta av skyddshatten på pennan och skruva på en ny nål. Ta sedan av nålskydden.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Läs mer

TILL DIG SOM HAR FÅTT

TILL DIG SOM HAR FÅTT INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT Humalog 200 E/ml KwikPenTM Du har fått Humalog 200 enheter/ml KwikPen TM som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. NovoRapid 100 E/ml injektionsvätska, lösning i injektionsflaska Insulin aspart

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. NovoRapid 100 E/ml injektionsvätska, lösning i injektionsflaska Insulin aspart BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NovoRapid 100 E/ml injektionsvätska, lösning i injektionsflaska Insulin aspart Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara

Läs mer

Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes

Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes Det är inte ditt fel att du fått typ 1-diabetes! Kanske tillhör du dem som tror att typ 1-diabetes beror på att man ätit för mycket kakor, chips och glass eller levt

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Islamiskt Informations Forum

Islamiskt Informations Forum Islamiskt Informations Forum Ramadan och diabetes - En vägledning Fastan i Ramadan har många andliga och hälsofördelar. Ramadan ger oss möjlighet att uppfylla vår plikt till Allah (HoäH), rena våra kroppar

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

MITT LIV SOM DIABETIKER

MITT LIV SOM DIABETIKER 20/11 2012 2/12 2012 MITT LIV SOM DIABETIKER För exakt 7 år, 1 månad, 2 veckor och 1 dag sedan hände något som skulle ändra mitt liv. Jag fick en sjukdom som heter diabetes. Jag hade börjat i första klass

Läs mer

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1 Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Diabetesutbildning Studiematerial för omsorgspersonal Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg.

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-

Läs mer

P A T I E N T I N F O R M A T I O N. T ill d i g s o m f å t t A p i d r a

P A T I E N T I N F O R M A T I O N. T ill d i g s o m f å t t A p i d r a P A T I E N T I N F O R M A T I O N T ill d i g s o m f å t t A p i d r a Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Apidra (insulin glulisin) av din läkare. Det

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag

Läs mer

RÖDBOK Om lågt blodsocker vid diabetes

RÖDBOK Om lågt blodsocker vid diabetes RÖDBOK Om lågt blodsocker vid diabetes RÖDBOK Om lågt blodsocker vid diabetes BÄTTRE DIABETESVÅRD Nationella Diabetesteamet består av Svenska Diabetesförbundet, Svensk Förening för Diabetologi, Barnläkarföreningens

Läs mer

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Till dig som får Tresiba (insulin degludek) Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

JuniorStar Snabbguide

JuniorStar Snabbguide JuniorStar s n a b b g u i d e Du har just blivit ordinerad insulin från Sanofi i denna flergångspenna JuniorStar. Du kan ställa in doser från 1 till 30 enheter i steg om 0,5 enheter. I snabbguiden hittar

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Aktiv Föreläsning. Kost

Aktiv Föreläsning. Kost Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Ljusdals Kommun nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Vad menas med nattfasta Nattfastan är den tid som går från tidpunkten för kvällens

Läs mer

Gabriels mamma har diabetes

Gabriels mamma har diabetes SKRIVEN AV ISABELLE STEINECK Gabriels mamma har diabetes ILLUSTRATIONER AF: JOHANNE SORGENFRI OTTOSEN Kan du se pojken som leker? Pojken heter Gabriel och han har byggt ett torn. Gabriel är en liten glad

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

DELEGERING LÄKEMEDEL

DELEGERING LÄKEMEDEL DELEGERING LÄKEMEDEL Fastställt av: 2015-11-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER

Läs mer

Värmebölja/höga temperaturer

Värmebölja/höga temperaturer SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-04-01 DIABETES Diabetes (Diabetes Mellitus där Mellitus betyder sockersöt/honungssöt ) är inte en utan flera olika sjukdomar med

Läs mer

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Blodsockerkontroll Insulin Hypoglykemi lågt blodsocker Behandling av

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

Guide för vårdpersonal Viktig information om mylife OmniPod.

Guide för vårdpersonal Viktig information om mylife OmniPod. Guide för vårdpersonal Viktig information om mylife OmniPod. More freedom. More confidence. With mylife. Lär känna insulinpumpen mylife OmniPod Viktig kontaktinformation 3 Poden 4 PDM:en (Personal Diabetes

Läs mer

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Om författaren. Stefan Hylén är huvudansvarig för Örkelljunga Utbildningscentrums lokala golfgymnasium i samarbete med Woodlands golfanläggning.

Om författaren. Stefan Hylén är huvudansvarig för Örkelljunga Utbildningscentrums lokala golfgymnasium i samarbete med Woodlands golfanläggning. Om författaren Stefan Hylén är föreläsare inom kost och idrottsprestation med specialinriktning på golf. Sedan 2007 driver han det egna företaget Golfkost och har anlitats för föreläsningar av golfklubbar,

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Innehåll. CIRKELTILLFÄLLE 1 7 Allmänt om äldre och läkemedel 7 Diabetes mellitus 10

Innehåll. CIRKELTILLFÄLLE 1 7 Allmänt om äldre och läkemedel 7 Diabetes mellitus 10 Innehåll FÖRORD 3 UTBILDNINGEN 4 Syftet med utbildningen 4 Mål 4 Målgrupp 4 Studiecirkel som utbildningsform 4 Studiecirkelledare 5 Studiecirkelns upplägg 6 Planeringstillfälle 6 Kurslitteratur 6 CIRKELTILLFÄLLE

Läs mer

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren

Bipacksedel: Information till användaren Bipacksedel: Information till användaren Emerade 150 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Emerade 300 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Emerade 500

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk arbetsuppgifter

Läs mer

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande

Läs mer

INSULIN- DELEGERING KUNSKAP

INSULIN- DELEGERING KUNSKAP INSULIN- DELEGERING KUNSKAP ANSVAR TRYGGHET 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Delegering av uppgifter inom hälso- och sjukvård 3 Patientsäkerhetslagen 2010:659 4 Diabetes 5 - insulinbehandling 7 - förvaring - mäta

Läs mer

Lev utan Stress & Oro

Lev utan Stress & Oro Det finns olika nivåer av stress i våra liv. Ofta talas det om olika sorters stress, som om den ena sortens stress är annorlunda än den andra. Men i grund och botten handlar det om samma sorts stress,

Läs mer

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Här är jag Den här boken tillhör INNEHÅLL INNEHÅLL Ab Bukspottkörteln... 1 När Ab insulinnyckelproduktionen Bukspottkörteln...1 upphör..2 Vad När behövs

Läs mer

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015 RIKTLINJE METODSTÖD RUTIN LOKAL RUTIN Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård 1 20150512 Vv 206/2015 Processägare Processledare / ansvarig för revidering

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Utbildningsmaterial inför Insulindelegering

Utbildningsmaterial inför Insulindelegering Utbildningsmaterial inför Insulindelegering Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660 Sida 2 (23) Inledning Detta utbildningsmaterial

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Avsikten är inte att de som ska delegera ska kunna allt som finns i svaren, utan tanken är att det är information som ska kunna användas i samtalet

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. Diabetes typ 2 Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Ökat behov av insulin. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. När behovet av insulin överstiger kroppens produktionskapacitet

Läs mer

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL 2007-06-14 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL Syftet är informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund för delegering av insulininjektioner. Personal som får delegering

Läs mer

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation Till dig som har fått Humulin NPH Patientinformation Varför behöver du Humulin NPH? Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom. Efterhand kommer din bukspotts körtel att producera mindre och mindre insulin,

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika

Läs mer

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall - åtgärder vid olycksfall och akut sjukdom - anvisningar för omhändertagande av elev som under skoltid insjuknar eller utsätts för olycksfall - allmänna åtgärder

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer