Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det

Transkript

1 Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Blodsockerkontroll Insulin Hypoglykemi lågt blodsocker Behandling av svåra hypoglykemier Hyperglykemi - höga blodsocker Motion - Stress - Infektion Vid inläggning När man insjuknar eller är allvarligt sjuk i sin diabetes och får insulindropp tas blodsocker och eventuellt andra prover en gång i timmen. Detta tillstånd varar ca 1-2 dygn. Insulin ges därefter varenda gång man äter plus 1-2 injektioner långverkande insulin morgon och kväll.

2 Efter insättning på subkutana (i underhuden) insulininjektioner kontrolleras blodsocker precis före måltid och 2 timmar efter insulinet givits. De två första nätterna efter start med subkutant insulin kontrolleras även blodsockret kl. 22 och 03. Det är kolhydraterna i måltiden och mängden av dessa som styr insulinmängden och inte blodsockervärdet självt. Regelbundna måltider: Kl Frukost Ca kl Mellanmål Kl Lunch Ca kl Mellanmål Kl Middag Kl Kvällsmat Mellanmål på förmiddagen och/eller eftermiddag diskuteras alltid utifrån barnets/ungdomens behov. Vikt Varje morgon när du har kissat och innan du har ätit frukost ska du väga dig och skriva upp vikten på din lista. Mat och blodsockerlista På blodsockerlistan finns det en kolumn där allt vad du äter och dricker ska skrivas upp och hur mycket. Detta gör vi för att vi ska kunna justera insulindoserna och hjälpa dig med råd om maten. Skriv gärna upp mängden kolhydrater i måltiden, det underlättar för att bestämma insulindosen. Några första matråd när ditt barn fått diabetes Huvudbudskapet är att ingen mat är förbjuden utan allt är tillåtet i små eller stora mängder. Det vi vill lära ut är hur man ska göra i olika matsituationer, välja rätt mängd av insulinet till mängden mat och när det kan passa att äta viss sorts mat.

3 Det är kolhydraterna i maten som påverkar blodsockret och bestämmer mängden insulin till måltiden. Kolhydrater finns i bröd, spannmålsprodukter, potatis, ris, pasta, frukt och mjölk. För en person med diabetes är de fiberrika (långsamma) kolhydraterna bättre, eftersom det håller blodsockret på en jämnare nivå. Grönsaker innehåller mindre mängder kolhydrater. Godis, läsk, saft och snacks innehåller stora mängder snabba kolhydrater. Vi rekommenderar light-varianter av saft och läsk. Godis i små mängder är OK, framför allt i samband med måltid. Blodsockerkontroll Varför ska du kontrollera ditt blodsocker? För att veta hur mycket insulin du behöver och för att du i fortsättningen ska kunna justera insulindosen så att blodsockret ligger inom normala värden. Målvärden för blodsocker Målet är så normala blodsockervärden som möjligt 4 6 mmol Provtagning Tvätta händerna innan provtagning. Du kan ha fått något sött på fingrarna som kan påverka den känsliga testremsan så att du får felvärde. Det är även lättare att klämma fram en bloddroppe i ett varmt finger än i ett kallt. Gör i ordning blodsockermätaren och testremsan. Ställ in blodprovstagaren på önskat stickdjup. Sätt in en ny spets varje gång! Stick i alla fingrarna. Undvik att sticka mitt på fingerblomman. Det gör mest ont där och dessutom kan fingrets känslighet påverkas. Stick i stället på

4 sidorna av fingertoppen. Pressa fram en droppe blod från fingerroten mot toppen. Mängden blod som behövs varierar från apparat till apparat. När ska du ta blodsockerprov? Om du kontrollerar dina blodsocker minst 4-8 g/dag så kommer du att lära dig förstå mera om hur just din kropp reagerar på insulin, stress, infektioner, motion och mat. Särskilt viktigt är det att kontrollera blodsocker 2 timmar efter maten för att veta om måltids dosen är rätt, vilket lätt glöms bort. Använd åtminstone 1 dag var till varannan vecka för att göra en blodsockerkurva (blodsocker före och efter varje måltid). Du samråder med din läkare om hur ofta du ska ta prov. Ta alltid prov om: - Du mår dåligt, t.ex. vid illamående, kräkningar, infektioner, feber, yrsel och svettningar. - När du ändrar insulin doserna - När du ändrar dina levnadsvanor vad det gäller mat, motion eller dygnsrytm. - När blodsockret ligger över 8,0 mer än 1 gång/dag. Injektionsteknik Vi rekommenderar att i första hand injicera insulin i mage och lår, men det går även att ge insulin på övre delen av skinkan. För att få bra insulineffekt är det viktigt att sprida sticken. Det ska vara minst 2 cm mellan varje injektionsställe. Om du sticker på samma ställe varje gång bildas så småningom en eller flera fettkuddar (lipohypertrofier). Dessa gör att upptaget av insulin förlångsammas i kroppen med höga blodsocker till följd. Vanligen ges direktverkande insulin i magen. Eftersom absorptionen går snabbast från bukväggen, är direktverkande insulin injicerat på detta ställe oftast det bästa för att täcka insulinbehovet efter måltid. Injektioner kan ges i hela magen; strax under revbens bågen. Långverkande insulin kan ges i låret eller magen. Insulinet ges i den yttre kvadranten (på utsidan) av låret.

5 Injektionen * Huden behöver inte tvättas före injektionen * Använd 2-3 fingrar för att lyfta upp ett hudveck * Stick in kanylen i 90º vinkel * Spruta in insulinet långsamt och släpp hudvecket * Räkna till tio och dra sedan försiktigt ut insulinpennan.

6 Insulin Hållbarhet och förvaring Förvara ditt förråd av insulin mörkt, svalt och liggande i kylskåpet. Dock inte nära frysfacket då temperaturen bör vara mellan +2 till +8 grader. De flaskor eller ampuller som du använder kan vara i rumstemperatur en månad. Insulinet bör inte utsättas för värme och sol upp till mer än 25 grader. Direktverkande insulin ska vara klart och genomskinligt. Skadat insulin blir grumligt, kan flocka sig och bli brunaktigt och missfärgat. Insulin är känsligt för Frost Stark värme Solljus Om du vistas i stark värme till exempel i en bil en het sommardag, kan du förvara insulinet i en kyld termos eller kylväska. Om du är ute på vintern och det är kallt, ha då insulinet tätt intill kroppen, kanske i en vante eller i innerfickan på jackan så att det skyddas mot frost. Om du ska ut och flyga ska insulinet förvaras i handbagaget. Om det ligger i det bagage du checkar in kan det frysa, eftersom det ofta blir minusgrader i flygplanets bagageutrymme vid höga höjder. Direktverkande insulin: Novorapid och Humalog ges som regel i direkt anslutning till måltid. Långverkande insulin: Lantus och Levemir ges oftast vid middagstid eller på kvällen, men det behöver inte tas i samband med måltid.

7 Hypoglykemi lågt blodsocker Ett lågt blodsocker värde kännetecknas av kroppsliga symptom i kombination med ett lågt blodsocker (< 3,5). Blodsockret ska således i princip alltid kontrolleras. Symtom Skakningar, blekhet, kallsvett, hjärtklappning, ökad puls är symtom på kroppens försvar mot lågt blodsocker. Koncentrationssvårigheter, trötthet, huvudvärk, irritabilitet, förvirring, kramper, medvetslöshet är symtom på att hjärnan får för lite socker. Symtomen kan variera från person till person och från tid till annan. Hormoner som adrenalin, glucagon, kortison och tillväxthormon försvarar kroppen vid låga blodsocker och höjer blodsockret. Detta ger upphov till den s.k. "rekyleffekten" som innebär att blodsockret kan vara högt flera timmar efter ett riktigt lågt blodsocker. I detta sammanhang ska man inte ge extra insulin för att få ner blodsockret. Ibland kan du få symtom fastän blodsockret är normalt. Så kan det bli när blodsockret varit högt en tid innan. Varför blir blodsockret lågt? Du kan ha ätit mindre än vanligt eller ha för lite energidepåer i kroppen Tagit för mycket insulin i förhållande till det du ätit eller för mycket långverkande insulin Varit i rörelse mer än vanligt och då inte tänkt på att sänka insulindoserna efteråt och fylla på kolhydratförråden.

8 Åtgärder vid lågt blodsocker Alltid ta DRUVSOCKER < 2 i blodsocker ge 1 tablett/10 kg > 2 i blodsocker ge 1 tablett/20 kg Flytande glukos kan ges om det är svårt att få i tabletter. Vid låga blodsocker före måltid ge druvsocker och vänta ca min innan man börja äta. Man får snabbare upptag av druvsockert i magen om man dricker lite vatten till. Ta sen insulin till maten efter kolhydratmängden. Glukagon Är ett hormon som bildas i bukspottkörtlen. Det höjer blodsockret genom att bryta ned glykogen som finns i levern och omvandla det till glukos (socker). Glukagon finns att ge som sprutor, dessa kan skrivas ut för att ta med sig på resor utomland, ute på sjön eller om man vistas långt från sjukhus. Diskutera med din läkare om det behövs. Hyperglykemi - höga blodsocker Vid höga blodsocker fundera igenom orsaken, för lite insulin till maten eller för lite långverkande? Mat/snacks/godis utan insulin? Stress? Sjukdom? Ge extrados eller påfyllnadsdos direkt, eller före maten för att uppnå normalt blodsocker efter maten enligt 100-regeln = 1 E insulin sänker blodsockret med (100/totala dygnsdosen insulin) mmol/l. Sikta på blodsocker 5 men ge aldrig större extra/påfyllnadsdos än 10 % av vikten (t.ex. 4 E om man väger 40 kg utöver måltidsdosen) Alla blodsockervärden över 8,0 ska behandlas.

9 Ketoacidos Ketoacidos (syraförgiftning) är ett mycket allvarligt tillstånd och beror på insulinbrist och därmed för mycket ketoner i blodet och inte i första hand på det höga blodsockret, som däremot kan bidra till surheten i blodet via uttorkning. Ketoacidos utvecklas under loppet av flera timmar - snabbare (4-6 tim) om till exempel en insulinpump slutar fungerar eftersom man då helt saknar basinsulin, långsammare om basinsulin finns i kroppen. Insulinbehovet varierar och ökar exempelvis vid infektion med feber, då de vanliga doserna oftast inte räcker till. Akuta infektioner, som influensa eller halsont med hög feber, kan snabbt försämra diabeteskontrollen. Blodsockret stiger för att kroppen behöver mycket mer insulin. Det tar vanligen många timmar innan det är risk för diabeteskoma. Ketoacidos kan utvecklas även vid måttligt förhöjda blodsockervärden (> 10 mmol/l). Ketoacidos måste ALLTID uteslutas hos en diabetespatient som kräks särskilt i samband med infektion! Alla nya diabetespatienter får en mätare för blodketoner och tolkningsschema enligt: < 0,6 Ingen anledning till oro < >15 över 15 0,6-1,4 Svältketoner. Ät något med kolhydrater och ta insulin 1,5-3,0 Ät och ta insulin Ät och ta 0,1 E/kg. Ingen anledning till oro. Ge extra insulin enligt 100-regeln. Mät igen vid blodsocker RISK för utveckling av ketoacidos!! Kontakta diabetesteam. Ta 0,1 E/kg och upprepa varannan timme tills ketoner är < 0,6. Motionsförbud! >3,0 STOR RISK för ketoacidos (syraförgiftning). Om nivån av ketoner är 3,0 eller högre krävs omedelbar åtgärd. Kontakta ditt diabetsteam (telefon: 81311) eller barnakuten (telefon: 81586)

10 HbA1C konsekvenser vid höga HbA1C HbA1c är ett mått på hur blodsockret legat i genomsnitt under de senaste 1-3 månaderna och ska ligga så lågt som möjligt. HbA1c tas vid varje återbesök med mål < 52 mmol/mol. Detta innebär att blodsockret i genomsnitt ligger under 8. Vid stigande HbA1c > 63 mmol/mol - erbjuds besök hos sjuksköterska/läkare 1 ggr/mån med kontroll av HbA1c. Eller CGMS kontinuerlig blodsocker mätning. Diabetessjukdomens olika faser När man insjuknat i diabetes behövs mycket insulin. Insulinbehovet sjunker ofta efter de närmaste veckorna och månaderna, vilket kallas för remissionseller smekmånadsfasen. Denna kan hålla i sig flera månader eller enstaka år och man behöver bara låga doser insulin. I samband med att man växer mycket eller kommer in i puberteten ökar behovet av insulin kraftigt och från en totaldos insulin över dygnet på under 0,5 E/kg kan behovet öka till över 1,5 E/kg. Doserna måste då ofta ökas mer än en gång per månad. Även infektioner och stillhet ökar insulinbehovet mycket.

11 Motion Genom regelbunden fysisk aktivitet sjunker blodsockret och insulindoserna kan vanligtvis sänkas. Man får en ökad insulinkänslighet. Före fysisk aktivitet krävs extra energitillförsel, särskilt vid lågt blodsocker. Vid normalt blodsocker, finns inget hinder för aktivitet. Om blodsockret är högt ska alltid ketonkroppar i blodet testas. Om det finns ketoner i blodet råder träningsförbud. Då behövs extra insulin och dryck. När man är fri från ketonkroppar är aktivitet tillåten. Vid diabetes har man större risk för lågt blodsocker under fysisk aktivitet, särskilt efter något år med diabetes. Man kan därför behöva sänka insulindosen före aktivitet och få i sig snabba kolhydrater under tiden. Efter fysisk aktivitet är det särskilt viktigt att sänka insulindosen för att undvika lågt blodsocker i efterförloppet, oftast som kraftigast mitt i natten 12 timmar efter aktivitet, men den ökade insulinkänsligheten kan kvarstå i 24 upp till 48 timmar. För att undvika känningar är det också mycket viktigt att äta och fylla på energidepåerna efter aktivitet! Direkt efter aktiviteten, fyll på med snabba kolhydrater och lite senare med långsamma kolhydrater.

12 Stress Stress och psykiska påfrestningar påverkar kroppen och höjer blodsockret genom olika hormoner. Olika personer är olika känsliga för dessa reaktioner i kroppen. I samband med stress utsöndrar binjurarna hormonet adrenalin som ökar produktionen av socker från levern. Bakgrunden till detta finns från vår tid som stenåldersmänniskor, då det ibland gällde att antingen slåss eller springa fort ifrån något som var farligt. För båda dessa reaktioner krävs bränsle till kroppen i form av en ökad mängd socker i blodet. Blodsockret går normalt ned efter en stund och ska inte behandlas med insulin. Infektion I samband med infektioner, speciellt vid feber, ökas utsöndringen av blodsockerhöjande hormoner (kortison och glukagon), blodsockret höjs och därmed höjs insulinbehovet kraftigt(25-100%!) Insulindoserna måste därför ökas lika mycket ffa långverkande(eller basaldosen i pumpen). Måltidsdos ges beroende på aptit och kolhydratinnehåll. Det är viktigt att kontrollera ketoner i blod, eftersom det är risk att utveckla ketonförgiftning p.g.a. insulinbrist. Illamående eller kräkningar är vanliga symtom när man är sjuk. Samtidigt är illamående och kräkningar vanliga symtom på insulinbrist. Det är därför viktigt att kontrollera blodsocker och ketoner om du mår illa. Vid kräkning får man inte tro att det är maginfluensa förrän man har kontrollerat ketoner och uteslutit insulinbrist, som förklaring till kräkningar eller illamående! Om man mår illa eller äter mindre mängd mat än vanligt när man är sjuk, är det viktigt att maten innehåller socker och kolhydrater för att kroppen ska få näring. Om blodsockret, i undantagsfall, är lågt när man är sjuk minskas insulindoserna. Kalmar 2012

13