Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det"

Transkript

1 Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Blodsockerkontroll Insulin Hypoglykemi lågt blodsocker Behandling av svåra hypoglykemier Hyperglykemi - höga blodsocker Motion - Stress - Infektion Vid inläggning När man insjuknar eller är allvarligt sjuk i sin diabetes och får insulindropp tas blodsocker och eventuellt andra prover en gång i timmen. Detta tillstånd varar ca 1-2 dygn. Insulin ges därefter varenda gång man äter plus 1-2 injektioner långverkande insulin morgon och kväll.

2 Efter insättning på subkutana (i underhuden) insulininjektioner kontrolleras blodsocker precis före måltid och 2 timmar efter insulinet givits. De två första nätterna efter start med subkutant insulin kontrolleras även blodsockret kl. 22 och 03. Det är kolhydraterna i måltiden och mängden av dessa som styr insulinmängden och inte blodsockervärdet självt. Regelbundna måltider: Kl Frukost Ca kl Mellanmål Kl Lunch Ca kl Mellanmål Kl Middag Kl Kvällsmat Mellanmål på förmiddagen och/eller eftermiddag diskuteras alltid utifrån barnets/ungdomens behov. Vikt Varje morgon när du har kissat och innan du har ätit frukost ska du väga dig och skriva upp vikten på din lista. Mat och blodsockerlista På blodsockerlistan finns det en kolumn där allt vad du äter och dricker ska skrivas upp och hur mycket. Detta gör vi för att vi ska kunna justera insulindoserna och hjälpa dig med råd om maten. Skriv gärna upp mängden kolhydrater i måltiden, det underlättar för att bestämma insulindosen. Några första matråd när ditt barn fått diabetes Huvudbudskapet är att ingen mat är förbjuden utan allt är tillåtet i små eller stora mängder. Det vi vill lära ut är hur man ska göra i olika matsituationer, välja rätt mängd av insulinet till mängden mat och när det kan passa att äta viss sorts mat.

3 Det är kolhydraterna i maten som påverkar blodsockret och bestämmer mängden insulin till måltiden. Kolhydrater finns i bröd, spannmålsprodukter, potatis, ris, pasta, frukt och mjölk. För en person med diabetes är de fiberrika (långsamma) kolhydraterna bättre, eftersom det håller blodsockret på en jämnare nivå. Grönsaker innehåller mindre mängder kolhydrater. Godis, läsk, saft och snacks innehåller stora mängder snabba kolhydrater. Vi rekommenderar light-varianter av saft och läsk. Godis i små mängder är OK, framför allt i samband med måltid. Blodsockerkontroll Varför ska du kontrollera ditt blodsocker? För att veta hur mycket insulin du behöver och för att du i fortsättningen ska kunna justera insulindosen så att blodsockret ligger inom normala värden. Målvärden för blodsocker Målet är så normala blodsockervärden som möjligt 4 6 mmol Provtagning Tvätta händerna innan provtagning. Du kan ha fått något sött på fingrarna som kan påverka den känsliga testremsan så att du får felvärde. Det är även lättare att klämma fram en bloddroppe i ett varmt finger än i ett kallt. Gör i ordning blodsockermätaren och testremsan. Ställ in blodprovstagaren på önskat stickdjup. Sätt in en ny spets varje gång! Stick i alla fingrarna. Undvik att sticka mitt på fingerblomman. Det gör mest ont där och dessutom kan fingrets känslighet påverkas. Stick i stället på

4 sidorna av fingertoppen. Pressa fram en droppe blod från fingerroten mot toppen. Mängden blod som behövs varierar från apparat till apparat. När ska du ta blodsockerprov? Om du kontrollerar dina blodsocker minst 4-8 g/dag så kommer du att lära dig förstå mera om hur just din kropp reagerar på insulin, stress, infektioner, motion och mat. Särskilt viktigt är det att kontrollera blodsocker 2 timmar efter maten för att veta om måltids dosen är rätt, vilket lätt glöms bort. Använd åtminstone 1 dag var till varannan vecka för att göra en blodsockerkurva (blodsocker före och efter varje måltid). Du samråder med din läkare om hur ofta du ska ta prov. Ta alltid prov om: - Du mår dåligt, t.ex. vid illamående, kräkningar, infektioner, feber, yrsel och svettningar. - När du ändrar insulin doserna - När du ändrar dina levnadsvanor vad det gäller mat, motion eller dygnsrytm. - När blodsockret ligger över 8,0 mer än 1 gång/dag. Injektionsteknik Vi rekommenderar att i första hand injicera insulin i mage och lår, men det går även att ge insulin på övre delen av skinkan. För att få bra insulineffekt är det viktigt att sprida sticken. Det ska vara minst 2 cm mellan varje injektionsställe. Om du sticker på samma ställe varje gång bildas så småningom en eller flera fettkuddar (lipohypertrofier). Dessa gör att upptaget av insulin förlångsammas i kroppen med höga blodsocker till följd. Vanligen ges direktverkande insulin i magen. Eftersom absorptionen går snabbast från bukväggen, är direktverkande insulin injicerat på detta ställe oftast det bästa för att täcka insulinbehovet efter måltid. Injektioner kan ges i hela magen; strax under revbens bågen. Långverkande insulin kan ges i låret eller magen. Insulinet ges i den yttre kvadranten (på utsidan) av låret.

5 Injektionen * Huden behöver inte tvättas före injektionen * Använd 2-3 fingrar för att lyfta upp ett hudveck * Stick in kanylen i 90º vinkel * Spruta in insulinet långsamt och släpp hudvecket * Räkna till tio och dra sedan försiktigt ut insulinpennan.

6 Insulin Hållbarhet och förvaring Förvara ditt förråd av insulin mörkt, svalt och liggande i kylskåpet. Dock inte nära frysfacket då temperaturen bör vara mellan +2 till +8 grader. De flaskor eller ampuller som du använder kan vara i rumstemperatur en månad. Insulinet bör inte utsättas för värme och sol upp till mer än 25 grader. Direktverkande insulin ska vara klart och genomskinligt. Skadat insulin blir grumligt, kan flocka sig och bli brunaktigt och missfärgat. Insulin är känsligt för Frost Stark värme Solljus Om du vistas i stark värme till exempel i en bil en het sommardag, kan du förvara insulinet i en kyld termos eller kylväska. Om du är ute på vintern och det är kallt, ha då insulinet tätt intill kroppen, kanske i en vante eller i innerfickan på jackan så att det skyddas mot frost. Om du ska ut och flyga ska insulinet förvaras i handbagaget. Om det ligger i det bagage du checkar in kan det frysa, eftersom det ofta blir minusgrader i flygplanets bagageutrymme vid höga höjder. Direktverkande insulin: Novorapid och Humalog ges som regel i direkt anslutning till måltid. Långverkande insulin: Lantus och Levemir ges oftast vid middagstid eller på kvällen, men det behöver inte tas i samband med måltid.

7 Hypoglykemi lågt blodsocker Ett lågt blodsocker värde kännetecknas av kroppsliga symptom i kombination med ett lågt blodsocker (< 3,5). Blodsockret ska således i princip alltid kontrolleras. Symtom Skakningar, blekhet, kallsvett, hjärtklappning, ökad puls är symtom på kroppens försvar mot lågt blodsocker. Koncentrationssvårigheter, trötthet, huvudvärk, irritabilitet, förvirring, kramper, medvetslöshet är symtom på att hjärnan får för lite socker. Symtomen kan variera från person till person och från tid till annan. Hormoner som adrenalin, glucagon, kortison och tillväxthormon försvarar kroppen vid låga blodsocker och höjer blodsockret. Detta ger upphov till den s.k. "rekyleffekten" som innebär att blodsockret kan vara högt flera timmar efter ett riktigt lågt blodsocker. I detta sammanhang ska man inte ge extra insulin för att få ner blodsockret. Ibland kan du få symtom fastän blodsockret är normalt. Så kan det bli när blodsockret varit högt en tid innan. Varför blir blodsockret lågt? Du kan ha ätit mindre än vanligt eller ha för lite energidepåer i kroppen Tagit för mycket insulin i förhållande till det du ätit eller för mycket långverkande insulin Varit i rörelse mer än vanligt och då inte tänkt på att sänka insulindoserna efteråt och fylla på kolhydratförråden.

8 Åtgärder vid lågt blodsocker Alltid ta DRUVSOCKER < 2 i blodsocker ge 1 tablett/10 kg > 2 i blodsocker ge 1 tablett/20 kg Flytande glukos kan ges om det är svårt att få i tabletter. Vid låga blodsocker före måltid ge druvsocker och vänta ca min innan man börja äta. Man får snabbare upptag av druvsockert i magen om man dricker lite vatten till. Ta sen insulin till maten efter kolhydratmängden. Glukagon Är ett hormon som bildas i bukspottkörtlen. Det höjer blodsockret genom att bryta ned glykogen som finns i levern och omvandla det till glukos (socker). Glukagon finns att ge som sprutor, dessa kan skrivas ut för att ta med sig på resor utomland, ute på sjön eller om man vistas långt från sjukhus. Diskutera med din läkare om det behövs. Hyperglykemi - höga blodsocker Vid höga blodsocker fundera igenom orsaken, för lite insulin till maten eller för lite långverkande? Mat/snacks/godis utan insulin? Stress? Sjukdom? Ge extrados eller påfyllnadsdos direkt, eller före maten för att uppnå normalt blodsocker efter maten enligt 100-regeln = 1 E insulin sänker blodsockret med (100/totala dygnsdosen insulin) mmol/l. Sikta på blodsocker 5 men ge aldrig större extra/påfyllnadsdos än 10 % av vikten (t.ex. 4 E om man väger 40 kg utöver måltidsdosen) Alla blodsockervärden över 8,0 ska behandlas.

9 Ketoacidos Ketoacidos (syraförgiftning) är ett mycket allvarligt tillstånd och beror på insulinbrist och därmed för mycket ketoner i blodet och inte i första hand på det höga blodsockret, som däremot kan bidra till surheten i blodet via uttorkning. Ketoacidos utvecklas under loppet av flera timmar - snabbare (4-6 tim) om till exempel en insulinpump slutar fungerar eftersom man då helt saknar basinsulin, långsammare om basinsulin finns i kroppen. Insulinbehovet varierar och ökar exempelvis vid infektion med feber, då de vanliga doserna oftast inte räcker till. Akuta infektioner, som influensa eller halsont med hög feber, kan snabbt försämra diabeteskontrollen. Blodsockret stiger för att kroppen behöver mycket mer insulin. Det tar vanligen många timmar innan det är risk för diabeteskoma. Ketoacidos kan utvecklas även vid måttligt förhöjda blodsockervärden (> 10 mmol/l). Ketoacidos måste ALLTID uteslutas hos en diabetespatient som kräks särskilt i samband med infektion! Alla nya diabetespatienter får en mätare för blodketoner och tolkningsschema enligt: < 0,6 Ingen anledning till oro < >15 över 15 0,6-1,4 Svältketoner. Ät något med kolhydrater och ta insulin 1,5-3,0 Ät och ta insulin Ät och ta 0,1 E/kg. Ingen anledning till oro. Ge extra insulin enligt 100-regeln. Mät igen vid blodsocker RISK för utveckling av ketoacidos!! Kontakta diabetesteam. Ta 0,1 E/kg och upprepa varannan timme tills ketoner är < 0,6. Motionsförbud! >3,0 STOR RISK för ketoacidos (syraförgiftning). Om nivån av ketoner är 3,0 eller högre krävs omedelbar åtgärd. Kontakta ditt diabetsteam (telefon: 81311) eller barnakuten (telefon: 81586)

10 HbA1C konsekvenser vid höga HbA1C HbA1c är ett mått på hur blodsockret legat i genomsnitt under de senaste 1-3 månaderna och ska ligga så lågt som möjligt. HbA1c tas vid varje återbesök med mål < 52 mmol/mol. Detta innebär att blodsockret i genomsnitt ligger under 8. Vid stigande HbA1c > 63 mmol/mol - erbjuds besök hos sjuksköterska/läkare 1 ggr/mån med kontroll av HbA1c. Eller CGMS kontinuerlig blodsocker mätning. Diabetessjukdomens olika faser När man insjuknat i diabetes behövs mycket insulin. Insulinbehovet sjunker ofta efter de närmaste veckorna och månaderna, vilket kallas för remissionseller smekmånadsfasen. Denna kan hålla i sig flera månader eller enstaka år och man behöver bara låga doser insulin. I samband med att man växer mycket eller kommer in i puberteten ökar behovet av insulin kraftigt och från en totaldos insulin över dygnet på under 0,5 E/kg kan behovet öka till över 1,5 E/kg. Doserna måste då ofta ökas mer än en gång per månad. Även infektioner och stillhet ökar insulinbehovet mycket.

11 Motion Genom regelbunden fysisk aktivitet sjunker blodsockret och insulindoserna kan vanligtvis sänkas. Man får en ökad insulinkänslighet. Före fysisk aktivitet krävs extra energitillförsel, särskilt vid lågt blodsocker. Vid normalt blodsocker, finns inget hinder för aktivitet. Om blodsockret är högt ska alltid ketonkroppar i blodet testas. Om det finns ketoner i blodet råder träningsförbud. Då behövs extra insulin och dryck. När man är fri från ketonkroppar är aktivitet tillåten. Vid diabetes har man större risk för lågt blodsocker under fysisk aktivitet, särskilt efter något år med diabetes. Man kan därför behöva sänka insulindosen före aktivitet och få i sig snabba kolhydrater under tiden. Efter fysisk aktivitet är det särskilt viktigt att sänka insulindosen för att undvika lågt blodsocker i efterförloppet, oftast som kraftigast mitt i natten 12 timmar efter aktivitet, men den ökade insulinkänsligheten kan kvarstå i 24 upp till 48 timmar. För att undvika känningar är det också mycket viktigt att äta och fylla på energidepåerna efter aktivitet! Direkt efter aktiviteten, fyll på med snabba kolhydrater och lite senare med långsamma kolhydrater.

12 Stress Stress och psykiska påfrestningar påverkar kroppen och höjer blodsockret genom olika hormoner. Olika personer är olika känsliga för dessa reaktioner i kroppen. I samband med stress utsöndrar binjurarna hormonet adrenalin som ökar produktionen av socker från levern. Bakgrunden till detta finns från vår tid som stenåldersmänniskor, då det ibland gällde att antingen slåss eller springa fort ifrån något som var farligt. För båda dessa reaktioner krävs bränsle till kroppen i form av en ökad mängd socker i blodet. Blodsockret går normalt ned efter en stund och ska inte behandlas med insulin. Infektion I samband med infektioner, speciellt vid feber, ökas utsöndringen av blodsockerhöjande hormoner (kortison och glukagon), blodsockret höjs och därmed höjs insulinbehovet kraftigt(25-100%!) Insulindoserna måste därför ökas lika mycket ffa långverkande(eller basaldosen i pumpen). Måltidsdos ges beroende på aptit och kolhydratinnehåll. Det är viktigt att kontrollera ketoner i blod, eftersom det är risk att utveckla ketonförgiftning p.g.a. insulinbrist. Illamående eller kräkningar är vanliga symtom när man är sjuk. Samtidigt är illamående och kräkningar vanliga symtom på insulinbrist. Det är därför viktigt att kontrollera blodsocker och ketoner om du mår illa. Vid kräkning får man inte tro att det är maginfluensa förrän man har kontrollerat ketoner och uteslutit insulinbrist, som förklaring till kräkningar eller illamående! Om man mår illa eller äter mindre mängd mat än vanligt när man är sjuk, är det viktigt att maten innehåller socker och kolhydrater för att kroppen ska få näring. Om blodsockret, i undantagsfall, är lågt när man är sjuk minskas insulindoserna. Kalmar 2012

13

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag

Läs mer

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Till dig som får Tresiba (insulin degludek) Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ. TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro)

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ. TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro) INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro) Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

Till dig som fått Toujeo

Till dig som fått Toujeo P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Toujeo Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Toujeo (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Diabetesutbildning Studiematerial för omsorgspersonal Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg.

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

TILL DIG SOM HAR FÅTT

TILL DIG SOM HAR FÅTT INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT Humalog 200 E/ml KwikPenTM Du har fått Humalog 200 enheter/ml KwikPen TM som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen

Läs mer

MINA KONTAKTPERSONER:

MINA KONTAKTPERSONER: MINA KONTAKTPERSONER: 2 1 1. FÖRBERED PENNAN Kontrollera att du har rätt insulinpenna och att insulinet ser klart och färglöst ut. Ta av skyddshatten på pennan och skruva på en ny nål. Ta sedan av nålskydden.

Läs mer

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid).

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza. Introduktion 3 Behandling med Victoza 4 Så verkar Victoza

Läs mer

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. Diabetes typ 2 Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Ökat behov av insulin. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. När behovet av insulin överstiger kroppens produktionskapacitet

Läs mer

ATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga

ATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga ATT KÖPA Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt Blodsockervärde n Datum 20/8 En guide för unga Frukost före efter Lunch före efter Middag före efter Kväll 6.8 9.9 7.3 12.1 7.5 13.8 13.5 Natt - Insulindos och anmärkningar

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2 Mer information finns på www.accu-chek.se Kontakta Accu-Chek Kundsupport Telefon 020-41 00 42 E-post info@accu-chek. se ACCU-CHEK Combo Broschyren är granskad av Legitimerad Diabetessköterska Insulinbehandlad

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation Till dig som har fått Humulin NPH Patientinformation Varför behöver du Humulin NPH? Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom. Efterhand kommer din bukspotts körtel att producera mindre och mindre insulin,

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes

Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes Det är inte ditt fel att du fått typ 1-diabetes! Kanske tillhör du dem som tror att typ 1-diabetes beror på att man ätit för mycket kakor, chips och glass eller levt

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso-

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. NovoRapid 100 E/ml injektionsvätska, lösning i injektionsflaska Insulin aspart

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. NovoRapid 100 E/ml injektionsvätska, lösning i injektionsflaska Insulin aspart BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NovoRapid 100 E/ml injektionsvätska, lösning i injektionsflaska Insulin aspart Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk arbetsuppgifter

Läs mer

P A T I E N T I N F O R M A T I O N. T ill d i g s o m f å t t A p i d r a

P A T I E N T I N F O R M A T I O N. T ill d i g s o m f å t t A p i d r a P A T I E N T I N F O R M A T I O N T ill d i g s o m f å t t A p i d r a Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Apidra (insulin glulisin) av din läkare. Det

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Actraphane 30 injektionsflaska 100 IE/ml injektionsvätska, suspension, i injektionsflaska Humant insulin (rdna) Läs noga igenom hela denna bipacksedel innan du

Läs mer

En guide för föräldrar. ATT KÖPA Söndag. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. BLodsocker-logg för vecka SÄNGGÅENDE MIDDAG MELLANMÅL. Lunch.

En guide för föräldrar. ATT KÖPA Söndag. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. BLodsocker-logg för vecka SÄNGGÅENDE MIDDAG MELLANMÅL. Lunch. BLodsocker-logg för vecka Frukost Lunch MELLANMÅL MIDDAG SÄNGGÅENDE Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag ATT KÖPA Söndag Veckoanteckningar Använd denna sida för att skriva ned ditt och dos. En guide

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL 2007-06-14 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL Syftet är informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund för delegering av insulininjektioner. Personal som får delegering

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

INSULIN- DELEGERING KUNSKAP

INSULIN- DELEGERING KUNSKAP INSULIN- DELEGERING KUNSKAP ANSVAR TRYGGHET 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Delegering av uppgifter inom hälso- och sjukvård 3 Patientsäkerhetslagen 2010:659 4 Diabetes 5 - insulinbehandling 7 - förvaring - mäta

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Inför delegering av insulin

Inför delegering av insulin GÄLLIVARE KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD 2013 04 27 Inför delegering av insulin 2 Delegering av insulin Checklista vid delegering av insulingivning Diabetes Mellitus

Läs mer

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Avsikten är inte att de som ska delegera ska kunna allt som finns i svaren, utan tanken är att det är information som ska kunna användas i samtalet

Läs mer

15 Blodsockermätning när, var hur?

15 Blodsockermätning när, var hur? 15 Blodsockermätning när, var hur? Fördelar, nackdelar och kostnader Nyupptäckt kost och tablettbehandling inleds Nyupptäckt insulinbehandling inleds Kost och Tablettbehandlade Kombinationsbehandling tabletter

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 DIABETES Helena Larsson Överläkare Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 Olika typer av barndiabetes Diagnostiska kriterier Typ 1 diabetes; incidens, etiologiska faktorer, handläggning Insulinbehandling,

Läs mer

Del 2_8 sidor_20 poäng 1.1

Del 2_8 sidor_20 poäng 1.1 En man i 20-25-års åldern kommer in till akutmottagningen kl 16.30, efter att ha omhändertagits på Stora Torget förvirrad, med ostadig gång och synbarligen oförmögen att ta vara på sig själv. På akutmottagningen

Läs mer

Utbildningsmaterial inför Insulindelegering

Utbildningsmaterial inför Insulindelegering Utbildningsmaterial inför Insulindelegering Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660 Sida 2 (23) Inledning Detta utbildningsmaterial

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Kursbeskrivning Diabetes - Steg 1 3859

Kursbeskrivning Diabetes - Steg 1 3859 Kursbeskrivning Diabetes - Steg 1 3859 Målgrupp Undersköterskor som ska ha delegering i insulingivning. Syfte och målsättning Ge ökade kunskaper om diabetes: sjukdom, behandling, komplikationer och praktisk

Läs mer

Insulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs

Insulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs Insulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs Innehållsförteckning: 1. Vad är typ 1 diabetes? Kan man ha ett normalt blodsocker vid diabetes? 2. Varför har vi socker/glukos i blodet? 3. Vad är socker?

Läs mer

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Här är jag Den här boken tillhör INNEHÅLL INNEHÅLL Ab Bukspottkörteln... 1 När Ab insulinnyckelproduktionen Bukspottkörteln...1 upphör..2 Vad När behövs

Läs mer

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås 2015 148

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås 2015 148 Insulinpump Vår målsättning är att kunna erbjuda alla personer med diabetes den insulinbehandling som fungerar bäst för dem. Ibland fungerar det av olika skäl inte tillfredsställande med insulinpenna och

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun Baskunskaper All personal som arbetar inom kommunens äldre- och handikappomsorg

Läs mer

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1 Diabetesutbildning del 3 Behandling 1 Behandling vid typ 2-diabetes Kunskap, motivation Livsstilsförändring och ansvar för egen hälsa Mat Fysisk aktivitet Tabletter Insulin 3:1 Fysisk aktivitet vid typ

Läs mer

Injektionsteknik. Januari 2013 UBL

Injektionsteknik. Januari 2013 UBL Injektionsteknik Januari 2013 UBL Att injicera insulin Insulin injiceras i underhudsfettet som är området mellan huden och muskelvävnaden Detta för att insulinet skall absorberas i en så jämn takt som

Läs mer

Kontinuerlig blodsockermätning

Kontinuerlig blodsockermätning Kontinuerlig blodsockermätning Kliniska erfarenheter Disposition Vilka mätare finns Riktlinjer Större studier Erfarenheter från Sachsska -läger -klinik -fallbeskrivning CGM-mätare Medtronic: Guardian Medtronic:

Läs mer

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker).

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker). 2010-04-14 DIABETES Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Insulin bildas

Läs mer

Frågeformulär sjuksköterska - injektioner för patienter med diabetes

Frågeformulär sjuksköterska - injektioner för patienter med diabetes Frågeformulär sjuksköterska - injektioner för patienter med diabetes Ska fyllas i av diabetessköterska/sjuksköterska, en blankett per patient Numrering: +46 / / Landsnummer Center nummer Patientnummer

Läs mer

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? Diabetes En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? 1 Diabetes Fyra av hundra personer har diabetes. Orsaken är brist på hormonet insulin, eller ett större behov av insulin än vad kroppen

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

Insulinbehandling. Tillverkning av humaninsulin. Hur gör man insulinet långverkande?

Insulinbehandling. Tillverkning av humaninsulin. Hur gör man insulinet långverkande? Insulinbehandling Målet med all insulinbehandling är att efterlikna den friska bukspottkörtelns sätt att insöndra insulin till blodet. Normalt insöndras en liten konstant mängd insulin under dygnets alla

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Islamiskt Informations Forum

Islamiskt Informations Forum Islamiskt Informations Forum Ramadan och diabetes - En vägledning Fastan i Ramadan har många andliga och hälsofördelar. Ramadan ger oss möjlighet att uppfylla vår plikt till Allah (HoäH), rena våra kroppar

Läs mer

Injicera skonsamt och säkert. Tips och råd för insulininjektion.

Injicera skonsamt och säkert. Tips och råd för insulininjektion. Injicera skonsamt och säkert. Tips och råd för insulininjektion. More freedom. More confidence. With mylife. Injicera skonsamt och säkert Rätt injektionsteknik Insulinet injiceras in i underhudsfettet.

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås 2012 161

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås 2012 161 Insulinpump Vår målsättning är att kunna erbjuda alla personer med diabetes den insulinbehandling som fungerar bäst för dem. Ibland fungerar det av olika skäl inte tillfredsställande med insulinpenna och

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia

PATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia PATIENTINFORMATION Til dig som fått Lyxumia Den här broschyren har du fått för att du ska börja medicinera med Lyxumia (lixisenatid). Lyxumia är ett komplement till din tidigare diabetesbehandling och

Läs mer

Dana R Snabbguide fördjupning

Dana R Snabbguide fördjupning Dana R Snabbguide fördjupning Nordic NordicInfu Care AB, Box 1225, 131 28 Nacka Strand. Tel 08-601 24 40. Fax 08-601 24 42. info@infucare.se www.infucare.se NordicInfu Care is an activity of Air Liquide

Läs mer

Insjuknandet skiljer sig mellan de olika typerna och är mer av akut karaktär vid Typ 1 då insulinproduktionen upphört.

Insjuknandet skiljer sig mellan de olika typerna och är mer av akut karaktär vid Typ 1 då insulinproduktionen upphört. Utbildning i diabetes för omsorgspersonal Diabetes har varit känt under mycket lång tid. Redan för flera tusen år sedan omnämndes sjukdomen i gamla skrifter. Man upptäckte att urinen smakade sött. Länge

Läs mer

DIABETES OCH MOTION. Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se

DIABETES OCH MOTION. Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se DIABETES OCH MOTION Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se Kontaktperson Anders Toll, Vetenskaplig rådgivare, Eli Lilly Sweden AB Mobil: 070-609 88 27. E-mail: ATOLL@LILLY.COM HA091103-25

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Diabetes hos barn. Vägledning för familjen

Diabetes hos barn. Vägledning för familjen Diabetes hos barn Vägledning för familjen Andra reviderade upplagan på svenska Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf 2016 Illustrationer: Teddy Smeds Layout och insulinkurvor: Aino Myllyluoma Översättning:

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN

Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN 1 Ett stort tack till alla lärare, familjer och diabetesexperter som har kommenterat manuskriptet. Diabetes hos skolbarn råd för skolan Utgivare: Diabetesförbundet

Läs mer

Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL

Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL Frisk eller sjuk? Frisk Utgå från kroppens behov av mat Ta insulin till maten Använd ögonmåttet

Läs mer

Diabetesrutiner på avd. 23

Diabetesrutiner på avd. 23 Diabetesrutiner på avd. 23 1 Nyupptäckt diabetes Följ flödesschemat angående det initiala omhändertagandet (se sidan 9). Opåverkad patient får intravenöst insulin i 1-2 dygn, fria mängder diabetesmat och

Läs mer

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi

Läs mer