Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar

Transkript

1 Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar Diabetessjuksköterska Barndiabetesmottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Presentationen finns att hitta på under Mitt diabetesteam Karolinska - Föreläsningar Johanna Kajander Diabetessjuksköterska

2 Alla barn som insjuknar i diabetes läggs in på sjukhus och träffar diabetesteamet. 2

3 Det finns olika sorters diabetes Typ 1 diabetes Debuterar oftast <35 års ålder. Betacellerna i bukspottskörteln förstörs. Först insulinbrist, sedan helt utebliven produktion. Typ 2 diabetes Nästan alltid >35 års ålder, men förekommer även hos yngre pga. t.ex. övervikt. Producerar fortfarande insulin, men har en ökad insulinresistens. 3

4 Orsak till Typ 1 Diabetes Autoimmun defekt -antikroppar som förstör betacellerna. Faktorer Ärftlighet, genetisk komponent som har betydelse Psykisk stress Snabb tillväxt Virusinfektioner Miljö 4

5 Barn med diabetes på ALB Ca 98 % diabetes typ barn 0-18 år ca /år i Solna ca /år i Huddinge Insulinbehandling Injektioner ca 35 % Insulinpump ca 65 % Övriga 2%? Typ 2, sekundär diabetes, MODY 5

6 Anatomi 6

7 Vad gör insulin i kroppen? Insulin är ett hormon som fungerar som en nyckel, det gör att sockret kan komma in i cellerna och bli energi. 7

8 Behandling: Insulin Basinsulin Levemir Lantus Abasaglar Tresiba Levemir Lantus 24h 24h Direktverkande insulin NovoRapid Humalog Apidra Frukost Lunch Mellan -mål Middag Kvällsfika

9 Injektionsteknik VIKTIGT! Variera ställe. Annars risk för fettknölar under huden och sämre behandling

10 Pumpbehandling Ca 65 % av barnen hos oss behandlas med insulinpump. Kontinuerlig tillförsel i individanpassade basaldoser Bolusdos alternativ Kolhydratsräkning Frihet (!?)

11 Freestyle Libre FGM (Abbott) Scannar vävnadssocker. OBS! Ger ej samma värde som blodsocker = stick i finger 11

12 Blodsocker Frisk 4-6 mmol/l Person med typ 1 diabetes Mål blodsocker mellan 4-8 mmol/l Lågt blodsocker <4 mmol/l Högt blodsocker >8 mmol/l Blodsocker kontrolleras före måltider, två timmar efter måltider samt vid behov. Hba1c mål 48mmol/L

13 Hypoglykemi (lågt blodsocker) BLEK OCH YR HUMÖRSVÄNGNINGAR ARG OCH IRRITERAD DARRIG OCH SVETTIG HUNGRIG SÖMNIG OCH ONT I HUVUDET 13

14 Behandling av lågt blodsocker Blodsocker < 4 mmol/l ska behandlas Ge druvsocker eller söt saft (utan insulin!) Ta nytt blodsocker efter 15 minuter Vid behov upprepa behandling Ge aldrig vätska eller druvsocker till någon som inte kan svälja Det är aldrig fel att behandla symtom på lågt blodsocker 3 g socker/10 kg kroppsvikt 1 tablett Dextrosol = 3 g socker 6 ml koncentrerad saft = 3 g socker 14

15 Hyperglykemi (högt blodsocker) MUNTORR TÖRSTIG KISSNÖDIG 15 SÖMNIG KONCENTRATIONSSVÅRIGHETER ILLAMÅENDE

16 Åtgärder vid högt blodsocker Blodsocker > 8 mmol/l ska korrigeras (sänkas) Korrigera om det gått 2 timmar sedan senaste insulindos Blodsockermål 6 mmol/l Korrektionskvot anger hur många mmol/l som 1 enhet direktverkande insulin sänker blodsockret.

17 Ketoacidos (syraförgiftning) pga INSULINBRIST Symtom Törstig Kissar mycket Högt blodsocker Illamående Kräkning Trötthet Ont i magen Ketoner Ketoacidos ONT I MAGEN ILLAMÅENDE OCH KRÄKNINGAR Andfåddhet Allvarlig ketoacidos ACETONLUKT OCH HÄFTIG ANDNING

18 Den svåra balansen Att leva med diabetes Blodsockret Blodsockret Insulin Idrott Stress Infektioner Kolhydrater

19 Den svåra balansen Man har förlorat både insulinsekretionen och insulinregleringssystemet Insulinbehovet styrs av bl. a mängden kolhydrater i maten, fysisk aktivitet, akut infektion, stress, hormoner Personer med typ 1 diabetes måste lära sig att själva klara denna reglering (egenvård) Obalans leder till för högt eller för lågt blodsocker

20 Komplikationer vid felbedömning Tillfälligt lågt blodsocker Lågt blodsocker kan ge omedelbara obehagliga symptom och i mycket ovanliga fall medvetslöshet och kramper. Tillfälligt högt blodsocker Långvarigt konstant högt blodsocker risk för långtidskomplikationer.

21 Viktigt! Det är aldrig fel att ge något sött att äta till ett barn med diabetes om misstänkt lågt blodsocker. Ge aldrig vätska/dextrosol till någon som är medvetslös och inte kan svälja. Om ett barn med diabetes har ont i magen, mår illa eller kräks, får man aldrig tro att barnet är magsjukt. Symtomen är detsamma som vid insulinbrist/syraförgiftning, vilket först måste uteslutas!

22 Socialstyrelsen SOSFS 2009:6 Med egenvård menas i detta sammanhang en hälso- och sjukvårdsåtgärd som en legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra eller utför med hjälp av någon annan. Sjukvården skall i samråd med patient/föräldrar utforma en egenvårdsplan som förvaras i skolan. Föräldrarna lär ut egenvården till förskole- eller skolpersonal under 1-2 veckor. Försäkringskassan betalar inte föräldrarnas frånvaro från arbetet för utbildningstiden.

23 Vem är ansvarig? Sjukvården lär ut till barn och föräldrar hur de ska sköta diabetesvården. Sjukvården är ansvarig för att vården sköts på ett korrekt sätt. Sjukvården ska samarbeta med skola/förskola så att egenvården fungerar så tryggt och bra som möjligt. När barnet går i förskola/skola överförs ansvaret av egenvården från föräldern till skolans personal. Förskolan/skolan är skyldiga att utföra egenvård efter barnets individuella behov. Förskolan/skolan har ansvar för att barnen får hjälp med egenvården på ett säkert sätt. Arbetsgivaren (Rektorn) ansvarar för att den anställde har den kompetens som behövs för att sköta egenvården. Arbetsgivaren (Rektorn) har ansvar för att det finns rutiner för hur egenvården sköts. Om en skada uppstår på grund av slarv eller misstag kan ersättningsansvar komma ifråga som arbetsgivaren har huvudansvar för.

24 Här kan ni hitta mer information En bra svensk sida gjord just för barn och ungdomar med diabetes, deras anhöriga och för personal i förskola och skola. Hjälpredan Karolina Janson och Lotta Skoglund tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna. Ragnar Hanås. Håll koll En film om barn med diabetes i förskola och skola. För personal i förskola och skola, föräldrar och andra. Svenska Diabetesförbundet, år Finns att hitta på svenska Diabetesförbundets hemsida:

25 Frågor?