Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar. Theo 5 år

Transkript

1

2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar Theo 5 år

3 Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag tips innan jag ramlar ihop. Vi får inte alls detta att funka på förskolan Hon fick inte byta till syskongrupp Han fick inte följa med på skolutflykten Valde att ta in honom i ett annat rum när han skulle ta sitt insulin

4 Diabeteskonsulent. Varför? Vågade inte ta emot barnet då hon var den enda ordinarie i tjänst Fler barn med diabetes på samma skola. Olika önskemål/krav från familjerna Stack sig på en använd kanyl Kommunikationssvårigheter vid telefonkontakter

5 Diabeteskonsulent. Varför? Vem ska sticka mig idag, nu när Stina är sjuk? Undra vad jag får att äta nu när vi ska iväg på utflykt Åh Nu glömde jag ju både min blodsockermätare, insulinpenna och druvsockret i väskan som blev kvar på gympan Vågar jag säga till Tomas att jag känner mig konstig? Han var ju så arg tidigare.

6 Diabeteskonsulent Varför? Ökning av antal barn/ungdomar med diabetes Samma resurser Många barn på förskola och skola Osäkerhet bland personal

7 Diabeteskonsulent - Hur? Barndiabetessköterska Halvtidstjänst Möta barnet/ungdomen i dennes dagliga miljö Tät samverkan med barndiabetesteamet

8 Strukturella faktorer Den nationella undersökningen i skolan visade att: 58% av barnen hade en individuell, skriftlig plan för behandlingen av hypoglukemi. 54 % av barnen hade ingen vuxen i skolan som var huvudansvarig.

9 Underdosering av insulin 20% av föräldrarna uppgav att de underdoserar insulin minst 1 ggr i veckan av rädsla för att barnen ska få lågt blodsocker under skoldagen.

10 Upplevelse av fungerande stöd i skolan 16% av föräldrarna uppgav att de hållit barnet hemma från skolan p.g.a. oro för säkerheten i omhändertagandet. 42% var inte nöjda med skolans stöd i egenvården. 40% av föräldrarna var oroliga över att deras barn inte fick ett bra stöd i skolan.

11 Syftet med projektet Ökad kunskap och stöd i egenvården av barn med diabetes i förskolan/skolan. Övergripande målet är en bättre blodsockerkontroll.

12 Resultat från barnenkäterna Är det någon ur skolans personal som är huvudansvarig för din diabetesvård på skolan?

13 Resultat från föräldraenkäterna Finns det för ditt barn en individuellt anpassad, skriftlig information till lärarna angående symptom och behandling av lågt blodsocker i skolan?

14 Resultat från föräldraenkäterna Är det någon ur skolans personal som är huvudansvarig för omhändertagandet avseende ditt barns diabetes?

15 Resultat från föräldraenkäterna I vilken utsträckning är du nöjd med kontakten i skolan?

16 Diabeteskonsulentens arbetsuppgifter Upparbeta rutiner mellan intressenterna. En viktig uppgift var att samla erfarenheter om hur skolans möjligheter och förutsättningar kunde organiseras för att bäst möta barnens behov av stöd.

17 Diabeteskonsulentens arbetsuppgifter Att ge skolans personal kunskaperna så att de kunde erbjuda en optimal skolgång på samma villkor som övriga barn. Var en länk mellan skolan, sjukvården och barn/föräldrar med barnet och föräldrarna i fokus. Kunde ge stöd och trygghet till dem som i olika sammanhang hade ansvaret i skolan till barnet med diabetes.

18 Vad är viktigast att lära ut till personalen? Skillnaden mellan typ 1 och typ 2-diabetes Vad händer i kroppen vid högt blodsocker och vilka åtgärder ska göras? Vad händer i kroppen vid lågt blodsocker och hur behandlas dessa? Idrotts- och friluftsdagar. Vilken mat som rekommenderas. Hur fungerar barnen/ungdomarna i de olika åldrarna? Vad innebär egenvård?

19 Jag har under tre år: Tagit reda på vilken kunskap som behövs Upplever en öppenhet, trygghet i personalgruppen vid platsbesöken. Att ett behov av funktionen har uppkommit Har hittat en välfungerande arbetsmodell. Har utformat en saklig, lättförstålig information i lagom omfattning, utan att förringa allvarligheten i behandlingen. Vet när det är lämplig tid för skolbesök, hur lång tid det ska ta, vad det ska innehålla och vilka som bör närvara.

20 Arbetsupplägget: Får inte skrämmas, men måste tydliggöra insulinets verkningar. Ta fram guldkornen, anpassa mängden information. Ge saklig och lättförstålig information. Hitta ett flöde för informationen. Om föräldrarna ger första informationen är den ofta otillräcklig.

21 Har gått från en uppsökande till en efterfrågad funktion som diabeteskonsulent. Har gått från oklarhet till klarhet i hur skolbesöket ska planeras och genomföras. Har gått från en osäkerhet till en säkerhet och trygghet i funktionen som diabeteskonsulent.

22 Rosita Ilvered, barndiabetessjuksköterska Kerstin Ramfelt, dietist

23 Detta är Alice Hon är 9 år och gillar gympan bäst i skolan. På sin fritid tycker hon om att läsa och träffa sina kompisar. Hon tränar fotboll 2 gånger/vecka. För 4 år sedan fick hon Typ 1 diabetes. Sedan 1 år tillbaks har hon insulinpump och kontinuerlig blodsockerregistrering. Vi kommer att utgå från Alice

24 Barn kan mycket om sin sjukdom. men kan inte ta hela ansvaret Barn planerar inte vill vara som sina kompisar

25 När Alice fick diabetes för fyra år sedan Var hon på sjukhuset med sina föräldrar i 7 dagar I början fick hon insulin intravenöst Efter 1 ½ dygn började hon få sitt insulin via insulinpennor Hon mätte sitt blodsocker genom stick i fingret

26 Insulinpennor

27 Blodsockermätning

28 När Alice fick insulin intravenöst kom en lekterapeut upp med en bricka med olika pyssel, böcker, papper och pennor och berättade om lekterapin och hur man hittar dit

29 Efter två dagar fick Alice äntligen gå ner till lekterapin

30 Under dagarna på sjukhuset Fick Alices familj lära sig mycket om diabetes Eftersom Alice bara var 5 år gammal fick hon en insulinpump under vårdtiden. Hon fick också ett CGM-system med larmfunktion Vid några av besöken var man på lekterapin så att Alice kunde leka medan föräldrarna pratade med vårdpersonal

31 Lekterapins sjukhushörna

32 CGM (kontinuerlig blodsockermätare)

33 FreeStyle Libre

34

35 Insulinpumpar

36 Normalt blodsocker Mellan 3,5-6,5 mmol/l om man inte har diabetes.

37 Målvärde i blodsocker: 4-6 mmol/l före måltid 4-8 mmol/l övriga tider

38 Blodsocker Insulin sänker blodsockret Fysisk aktivitet sänker blodsockret Mat höjer blodsockret Stress och bekymmer höjer blodsockret

39

40 När Alice ska äta: Kontrollerar hon sitt blodsocker en stund innan maten

41 Lågt blodsocker Ibland när Alice har fått för mycket insulin i förhållande till vad hon har ätit och hur mycket hon har rört sig blir hennes blodsockernivå för låg. Då brukar hon känna sig som spagetti i benen och bli väldigt hungrig.

42 = lågt blodsocker

43 När ska man ta druvsocker? Alice har en trendmätare och där är det viktigaste att ta hänsyn till pilarnas riktning. Vid traditionell blodsockermätning: Om blodsockret är under 4 mmol/l och man HAR symtom på insulinkänning. Om blodsockret är under 3,5 mmol/l och man INTE har symtom på känning.

44 Hypoglykemi = Lågt blodsocker (känning) Välj det som snabbast höjer blodsockret = DRUVSOCKER (½-1 tabl/10 kg)! Finns inte det, ta söt dryck eller glukosgel Drick gärna vatten till, för snabbare effekt. Vila minuter. Ta ev. mer druvsocker om blodsockret inte stiger.

45

46

47 När Alice ska äta: Kontrollerar hon sitt blodsocker en stund innan maten Hon tar så mycket mat hon känner att hon vill äta

48 Exempel på luncher 65 g kolhydrater Till denna måltid behöver Alice 2,9 enheter 27 g kolhydrater Till denna måltid behöver Alice 1,2 enheter

49 44 g kolhydrater 28 g kolhydrater 52 g kolhydrater

50 När Alice ska äta: Kontrollerar hon sitt blodsocker en stund innan maten Hon tar så mycket mat hon känner att hon vill äta Hon får hjälp att räkna ut hur mycket kolhydrater maten innehåller

51 Här finns de flesta kolhydraterna:

52 En av pedagogerna uppskattar hur mycket kolhydrater Alices måltid innehåller. Det gör hen genom att mäta/väga eller med ögonmått uppskatta mängden kolhydratinnehållande mat. De räknar ut innehållet antingen med hjälp av listor eller appar.

53 När Alice ska äta: Kontrollerar hon sitt blodsocker en stund innan maten Hon tar så mycket mat hon känner att hon vill äta Hon får hjälp att räkna ut hur mycket kolhydrater maten innehåller Hon får hjälp att räkna ut vilken dos insulin hon behöver

54 För att räkna ut innehållet i maten tar Alice pedagog hjälp av en app

55

56 Vad händer om man glömmer en insulindos?

57 Bra mat för den som har diabetes och alla andra Råden om vad som är bra mat för den som har diabetes har ändrats genom åren. Förr var det strikta dieter beroende på annan kunskap, behandlingsregimer och insulinsorter. Nu rekommenderas samma mat som till barn och ungdomar utan diabetes.

58 Viktigt att tänka på: Mat som höjer blodsockret långsamt fungerar bäst ihop med insulinbehandlingen. De flesta barn och ungdomar vill inte bli särbehandlade i onödan. Man kan aldrig tvinga någon att äta något. Extra mellanmål kan behövas i samband med idrott.

59 För Alice innebär detta Att det blir bäst med nyckelhålsmärkt bröd, flingor/müsli till mellanmålet. Att hon får ett jämnare blodsocker om hon tar av grönsakerna till maten. Att hon tar ett glas mjölk till maten och vatten om hon är mer törstig. Att hon tar en frukt innan idrotten om den inte ligger först på dagen eller precis efter lunch, då tar hon frukten efter idrotten i stället.

60 Några exempel ur verkligheten Alice ligger på 3,4 i blodsocker när klockan är Lunchen serveras kl Hur gör vi? Ge druvsocker + vatten. Gå till matsalen, räkna ut dos utifrån portion och ge insulin som vanligt.

61 Ett exempel till Alice ligger på 5,2 i blodsocker när klockan är Lunchen serveras kl Hur gör vi? Gå till matsalen, räkna ut dos utifrån portion och ge insulin som vanligt.

62 Ett exempel till Alice ligger på 13,4 i blodsocker när klockan är Lunchen serveras kl Hur gör vi? 1. Ge justeringsdosen direkt kl.11.20, gå till matsalen, räkna ut dos utifrån portion och ge insulin som vanligt. 2. Gå till matsalen, ge justeringsdos + måltidsdos tillsammans före maten.

63 Det lilla extra När Alice låg inne var det dags för skolavslutning. Man firar med jordgubbstårta på lekterapin. Lekterapeuten pratar med hennes föräldrar. Alice ska få av tårtan precis efter lunchen. Alice är glad för att få äta tårta precis som de andra barnen på avdelningen.

64 Material Kan beställas från:

65

66 Kolhydratquizz

67 2 dl hallon 1 äpple

68 1 hg godis 33 cl läsk

69 3 dl kokt pasta 3 potatisar

70 3 dl chips 50 g choklad

71 2 dl juice 1 brödskiva

72 1 dl majs 2 morötter

73 1 big mac 1 stor milkshake

74 1 delicatoboll (58 g) 1 Ben & Jerrybägare (110 g)

75 Diabit

76 Egenvårdsplan

77 Besök förlagda till lekterapin Ex. läkarbesök (mottagning) Inneliggande, t ex: Dietistbesök (lånar och bland annat näringsberäknar på lekterapeuternas dator) Diabetessjuksköterska Vid pumpgenomgång

78 Hur används er lekterapi?

79 79