Vårdrutin för Diabetes typ -1 hos barn. Dietistenheten Paramedicin Sörmland
|
|
- Britt Karlsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(7) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Diabetes typ -1 hos barn 1 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m. Paramedicin Sörmland Dietister Paramedicin Sörmlad Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer: Kerstin Gustavsson Rose-Marie Hedlund PAR Vårdrutin för Diabetes typ -1 hos barn. Dietistenheten Paramedicin Sörmland 1. Bakgrund Vid typ 1 diabetes förstörs bukspottkörtelns insulinproducerande betaceller av kroppens egna immunsystem (s.k. autoimmun sjukdom). Följden blir brist på insulin och så småningom helt upphävd insulinproduktion. Detta medför att glukos inte kan komma in i cellerna utan stannar kvar i blodbanan. Blodsockernivåerna stiger, framför allt i samband med måltiderna och glukos utsöndras i urinen. Kosten, insulinnivåerna och energiförbrukningen skall balansera varandra så att normalglykemi uppnås. Nuvarande kostrekommendationer utgår från det som gäller generellt för hela befolkningen (SNR 2004) och kan därför gälla för hela familjen. Behandlingen sker med insulinpenna eller insulinpump. Patienten har ett basinsulin (vanligen Lantus eller Levemir) som ges som en- eller två dos per dygn. I samband med måltid ges en extra bolusdos (vanligen Novorapid). I insulinpumpen finns endast snabbverkande insulin. I Sörmland insjuknar i genomsnitt ca barn per år i diabetes typ-1. På barnkliniken finns ett diabetesteam på respektive ort (ej Katrineholm). Teamträff i Eskilstuna samt Nyköping sker en gång per vecka. I teamet ingår läkare, diabetessköterska, kurator, dietist, lekterapeut och specialpedagog. Fotterapeut samt psykolog finns även att tillgå. 2. Målsättning Kostbehandling vid diabetes ska.. täcka barnets näringsbehov optimera blodsockernivåer till 4-6 mmol/l samt HbA1c 52 mmol/mol. Motverka hyper- och hypoglykemi främja normal tillväxt och utveckling minimera risken för utveckling av sena komplikationer förmedla goda matvanor för optimal hälsa vara anpassat efter patientens och familjens vanor och hänsynstagande till kulturella, sociala och etniska faktorer 3. Kriterier för nutritionsbehandlingsprocessen
2 2(7) 4. Nutritionsbehandlingsprocessen 4.1. Utredning och anamnes Kost och nutrition Mat- och näringsintag Måltidsordning Livsmedelsval Viktiga medicinska fakta av betydelse för nutritionsbehandling Administrationssätt: Penna eller pump Aktuella diagnoser Allergier och intoleranser Antropometri Vikt Vikthistoria med viktförändringar Längd Body Mass Index (BMI) Biokemisk data HbA1c Blodsockervärden Nutritionsrelaterade fysiska fynd Inga kända Referensvärden Enligt NNR Nutritionsdiagnoser Intag NI-2.1 Inadekvat oralt intag Kliniska NC-2.2 Förändringar i nutritionsrelaterade laboratorievärden Beteende och miljö NB-1.1 Behov av kunskap om mat och näring 4.3. Diagnoskoder enligt ICD-10 E109: Diabetes mellitus typ 1 utan (uppgift om) komplikationer 4.4. Nutritionsåtgärder Mat- och/eller näringstillförsel Vid nyupptäckt diabetes sker första besöket under vårdtiden på AVD 62, MSE. Kolhydraträkning enligt 450- regeln. Genom regelbunden måltidsordning och livsmedel valda utifrån SNR i samverkan med aktuell insulinbehandling leda till individuella målvärden avseende pre- och postaprandiella plasmaglukosvärden.
3 3(7) Optimera blodsocker vid fysisk aktivitet, före, under och efter. Se Rubin Medicals broschyr om fysisk aktivitet och diabetes Samordning av vård Kolhydraträkning introduceras på AVD 62 av vårdpersonal. För en enhetlig vård/terminologi används lathund framtagen på barnkliniken. Se bilaga Nutritionsuppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av följsamhet till nutritionsåtgärder Vid nyupptäckt diabetes: - återbesök 1-3 mån efter debut - återbesök 6 mån efter debut: matdagbok Därefter återbesök vid behov Uppföljning utifrån behov: matdagbok, inkl insulinmängd och blodsockervärden 24 h recall repetition av SNR beräkning av energibehov kolhydraträkning enl 450-regeln Uppföljning och utvärdering av antropometri Sker vid samtliga besök Uppföljning och utvärdering av biokemisk data Sker vid samtliga besök 5. Kvalitetsindikatorer 6. Patientmaterial Broschyrer Kolhydraträkning (Novonordisk- Baxter) Barn: Bra mat för barn och ungdomar råd och recept vid diabetes (Gothia förlag) Tonåringar: Må bra med diabetes (Profakta förlag AB) Kolhydrater (SD) (vid nyupptäckt diabetes ges inte denna broschyr ut förrän patienten är utskriven från AVD 62) Fysisk aktivitet vid diabetes (Rubin Medical) Sötningsmedel (SD) Bra flingor (SD) Bra müsli (SD) Bra bröd (SD) Druvsockertabletter (SD) Sportdryck (SD) DietistNET patientfolder (SD)
4 4(7) Övrigt material Livsmedelsdatabasen (APP) DietistNET (gratis version 7. Referenser Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna Ragnar Hanås NNR 2004, Livsmedelsverket Johnston Alison: Diabetes Mellitus In: Vanessa Shaw, Margaret Lawson (Editors) Clinical paedriatric dietetics, 3 rd edition, Blackwell Publishing, 2007:
5 5(7) Bilaga 1. Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Diabeteslathund 1.0 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- o sjukvårdsförvaltningen Diabetes, lathund Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m. Barn - och ungdomskliniken Sörmland Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer: Kalle Snellman Diana Bornstein Welff 124 Så här behandlar vi diabetes Utbildning och inlärning till patienten fokuserar direkt på behandling och mål. Termer och uttryck: Basaldos: Långverkande insulin som t.ex Levemir eller Lantus som behövs dygnet runt vare sig man äter eller inte. Vid pennbehandling som 1-2 doser/dygn. Ges kontinuerligt i s.c. infusion som direktverkande insulin vid användning av pump. Måltidsdos: Insulin som behövs för att ta hand om kolhydraterna vid en måltid. Ges alltid som s.k. direktverkande insulin t.ex Novorapid, Humalog eller Apidra. Korrektionsdos: Insulindos som ges extra för att sänka (korrigera) ett högt blodsocker. Ges alltid i form av s.k. direktverkande insulin. Anges mmol/l/1e insulin. Dygnsdos insulin: Summan av samtliga enheter insulin som givits under dygnet (basal-, måltids- och korrektionsdoser). Kolhydratkvot (KH-kvot): Antalet g kolhydrater(kh) som 1E insulin tar hand om vid en måltid. Anges i g/1e insulin. Så här säger och gör vi: Vid nydebuterad patient utan ketoacidos beräknas totala insulindosen till 1,5E/kg första dygnet. Detta är den initiala dygnsdosen som används vid första beräkningen av kolhydratskvot och korrektionsdos vid start av behandlingen (se Bilaga 1 och 2). Hälften av dygnsdosen ges som basinsulin (Levemir) fördelat på 2 doser. Insulindoserna vid samtliga måltider beräknas med hjälp av 450-regeln (bilaga 1) som ger en s.k. kolhydratkvot (g KH som 1E insulin tar hand om = g KH/1E). Bilaga 3 visar ex. på hur olika KH-innehållet i måltider kan vara. Måltidsdos ges alltid före måltid. Använd korrektionsdoser enligt 100-regeln (bilaga 2) för att sänka ett för högt blodsocker.
6 6(7) Basinsulinet höjs eller sänks främst beroende på morgonblodsockrets värde. Sikta på 5 mmol/l. Totala dygnsdosen insulin beräknas dagligen, på föregående dygnsdos, för uträkning av ny daglig korrektionsdos (mmol/l/1e) och kolhydratkvot (g KH/1E). Blodsockermål för dygnets samtliga blodsocker är att dessa skall hamna mellan 4-6 mmol/l. Känningar med blodsocker < 3,5 mmol/l behandlas med glucos (t.ex Dextrosol) p.o. Känning före måltid behandlas med glucos p.o. Vänta 10 min. Ge därefter full måltidsdos uträknad med KH-kvoten. Vid blodglucosvärden > 7 mmol/l ges korrektionsdos Blodsockermål vid korrigering är 5 mmol/l. Korrektionsdos ges ej oftare än varannan tim, max 0,1 E/kg. Vid korrektionsdos med pump före måltid: ge två separata doser efter varandra. Vid korrektionsdos med penna före måltid: summera korrektions- + måltidsdos. Blodsockermätning 4-8 ggr/dag Blodsocker före och 2 tim efter måltid Söt saft, juice och läsk förbjudet. HbA1c mål 52 mmol/mol Diabetesteamet,Barnkliniken,MSE./ /KS 450-regeln-kolhydratkvot Det är i första hand kolhydraterna i maten som behöver insulin för att tas upp i kroppen och göra nytta. Den så kallade 450-regeln är ett sätt att räkna ut hur mycket insulin man behöver ta till en viss mängd kolhydrater i maten. Den fungerar så att man räknar ut hur mycket insulin man i genomsnitt tar under ett dygn, både långtidsverkande och direktverkande eller allt man tar i sin insulinpump. Man dividerar siffran 450 med sin totala dygnsdos insulin. Den siffra man då får fram motsvarar hur många gram kolhydrater en enhet insulin tar hand om. Avrunda till jämna 5-tal så att det blir lättare att räkna! Ex. Eva har 50 enheter per dygn. 450/50 = 9 1 enhet tar hand om 9 gram kolhydrater för Eva. Avrunda till 10gram. Räkna ut din egen kolhydratkvot 450/... = 1 enhet direktverkande insulin tar hand om...gram kolhydrater.
7 7 ( 7 ) Karin Boström re geln Det finns ett hjälpmedel att räkna ut hur mycket 1 enhet direktverkandeinsulin sänker blodsockret. Man delar 100 med sin dagliga totala insulindos. Svaret man får motsvarar den blodsockersänkning man får av 1 enhet insulin. Ex. 100/50 enheter, 1 enhe t insulin sänker blodsockret med 2mmol/l regeln är ett grovt sätt att uppskatta insulinets effekt. Tänk på att effekten av insulinet kan variera. Ge aldrig mer än 0,1 enhet/kg som korrigeringsdos. Det ska gå minst 2 timmar mellan korrigeringsdoserna. Korrigera ner till 5mmol/l. Ex. 0,1 x 50kg = 5, om du väger 50kg så är din maximala korrigeringsdos 5 enheter per tillfälle. Korrigeringsdosen kan du ta utan att äta. Om du ska äta behöver du ta din ordinarie måltidsdos också. Räkna ut din egen blodsockersänkning av 1 enhet insulin. 100/... enheter =... mmol/l. Din maximala korrigeringsdos. 0,1 x... Kg =...enheter Karin Boström Med exempl et från bilaga 1 (450- regeln) blir doserna till dessa måltider ~6,5E och ~2,5E direktverkande insulin. Dietist Marie Karlsson
Diabetes Mellitus Subkutan insulinbehandling direkt från sjukdomsdebuten.
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Diabetes Giltig fr.o.m: 2017-04-10 Faktaägare: Johan Karlsson, överläkare, Barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Anna Bärtås, verksamhetschef, Barn- och ungdomskliniken
Läs merDiabetes mellitus - barn- och ungdomsklinikenhos barn och ungdomar
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Diabetes Giltig fr.o.m: 2017-12-01 Faktaägare: Johan Karlsson, överläkare, barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Anna Bärtås, verksamhetschef, Barn- och
Läs merKOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN. Anette Sandberg Diabetessjuksköterska SUS
KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN Anette Sandberg Diabetessjuksköterska SUS MÅLGLUKOS God kontroll Gräns område Otillfreds ställande P-glukos före måltid 4,4-6,1 mmol/l 6,2-7,8 mmol/l > 7,8 mmol/l P-glukos
Läs merDiabetes hyperglykemi utan ketoacidos - BARN
2018-09-27 37560 1 (7) Diabetes hyperglykemi utan ketoacidos - BARN Sammanfattning Nydebuterade diabetespatienter utan ketoacidos ph >7,3 och BE >-15 ges i första hand subkutan (sc) insulinbehandling direkt.
Läs merInsulinpumpbehandling
Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet
Läs merVälkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov
Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2015-08-25 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande
Läs merLBK Checklista nydebuterad diabetes
LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på
Läs merBarndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28
1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns
Läs merKombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.
Diabetes typ 2 Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Ökat behov av insulin. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. När behovet av insulin överstiger kroppens produktionskapacitet
Läs merVälkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov
Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande
Läs merTyp 1 diabetes hos barn och ungdomar
Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar Diabetessjuksköterska Barndiabetesmottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Presentationen finns att hitta på www.diabit.se under Mitt diabetesteam Karolinska - Föreläsningar
Läs merInsulinpumpbehandling
Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merVad gör vi för att nå HbA1cmålet
Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God
Läs merInsulinpumpguide. Rekommendationer till dig som bär insulinpump. Lågt blodsocker = hypoglykemi = känning. Vid kraftig känning
Medicinsk Patientinformation patientinformation Insulinpumpguide Rekommendationer till dig som bär insulinpump Kontrollera dagligen ditt blodsocker (minst morgon och före sänggående + någon gång under
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker
Läs merDIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405
DIABETES Helena Larsson Överläkare Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 Olika typer av barndiabetes Diagnostiska kriterier Typ 1 diabetes; incidens, etiologiska faktorer, handläggning Insulinbehandling,
Läs merTyp 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Läs mer2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?
Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får
Läs merEgenvårdsplan för skoldagen för elever med diabetes
Egenvårdsplan för skoldagen för elever med diabetes Födelsedatum: Elevens namn: Hemadress: Skolans namn: Klass: Vårdnadshavare/anhöriga: Av rektor utsedd skolpersonal som hjälper eleven med egenvården:
Läs merJAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1
Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Det är samma kostrekommendationer till ett barn med diabetes som till andra, men de måste ta insulin till allt de äter! Mål med kostbehandling Individualisering
Läs merTILL DIG SOM FÅR LEVEMIR
Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes
Läs merTill dig som fått Toujeo
P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Toujeo Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Toujeo (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet
Läs merKolhydraträkning med Animas
Kolhydraträkning med Animas för dig som vill lära dig avancerade bolusfunktioner för optimal pumpbehandling SE-1034-140822 Krossverksgatan 5 Box 30044 20061 Limhamn Tel +46(0)40 15 54 80 Fax +46(0)40 15
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merDana R Snabbguide fördjupning
Dana R Snabbguide fördjupning Nordic NordicInfu Care AB, Box 1225, 131 28 Nacka Strand. Tel 08-601 24 40. Fax 08-601 24 42. info@infucare.se www.infucare.se NordicInfu Care is an activity of Air Liquide
Läs merEgenvårdsplan för förskolan för barn med diabetes
för barn med diabetes Födelsedatum: Barnets namn: Hemadress: Förskolans namn: Vårdnadshavare/anhöriga: Av chef utsedd förskolepersonal som hjälper barnet med egenvården: Kontaktväg till diabetesteamet:
Läs merDiabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes
Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns
Läs merKOMMUNAL HEMSJUKVÅRD VID TYP 1 DIABETES. SFDs höstmöte 2017
KOMMUNAL HEMSJUKVÅRD VID TYP 1 DIABETES SFDs höstmöte 2017 KOMMUNAL HEMSJUKVÅRD VID TYP 1 DIABETES typ 1 diabetes hos äldre insulinbehandling ketoacidos syraförgiftning hypoglykemi lågt blodsocker insulinordination
Läs merTyp 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?
Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går
Läs merFysisk aktivitet vid diabetes
Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är
Läs merINTRODUKTION - TYP 1 DIABETES
INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES Erik Moberg Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 160122 Diagnoskriterier - Diabetes fp-glukos 7,0 mmol/l (8 tim fasta) eller P-glukos (kapillärt) 12,2 mmol/l (venöst
Läs merHär är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det
Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Blodsockerkontroll Insulin Hypoglykemi lågt blodsocker Behandling av
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Diabetes och kirurgi
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17801 su/med 2018-11-26 4 Innehållsansvarig: Frida Sundberg, Överläkare, Läkare medicin barn (frisu1) Godkänd av: Younis Khalid Younis, Verksamhetschef,
Läs merKetoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL
Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL Frisk eller sjuk? Frisk Utgå från kroppens behov av mat Ta insulin till maten Använd ögonmåttet
Läs merGRAVIDITET OCH DIABETES
GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp
Läs merBOLUS WIZARD BOLUSFUNKTIONEN SOM OPTIMERAR DINA INSULINDOSER
BOLUS WIZARD BOLUSFUNKTIONEN SOM OPTIMERAR DINA INSULINDOSER INNEHÅLL Vad är Bolus Wizard?... 3 Hur ställer man in Bolus Wizard?... 4 Daglig total.... 4 Kolhydratkvot.... 4 Insulinkänslighet... 4 Blodsockermål...
Läs merTill dig som fått Lantus
P a t i e n t i n f o r m a t i o n Till dig som fått Lantus Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet
Läs merINFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL
2007-06-14 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL Syftet är informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund för delegering av insulininjektioner. Personal som får delegering
Läs merTill dig som fått Lantus
P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)
Läs merDiabetes. Britt Lundahl 2014-09-24
Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.
Läs merdiabeteshandboken.se. 12 Insulinerna
12 Insulinerna 2018-09-26 diabeteshandboken.se Insulinernas effektkurvor För en framgångsrik insulinbehandling och dosjustering är det helt nödvändigt att ha kunskap om när de olika insulinerna har effekt:
Läs merINFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG
INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte
Läs merLena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Läs merInsulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs
Insulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs Innehållsförteckning: 1. Vad är typ 1 diabetes? Kan man ha ett normalt blodsocker vid diabetes? 2. Varför har vi socker/glukos i blodet? 3. Vad är socker?
Läs merJAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI
Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.
Läs merTill dig som får Tresiba (insulin degludek)
Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den
Läs merDet är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes
Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag
Läs merTILL DIG SOM HAR FÅTT
INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT Humalog 200 E/ml KwikPenTM (insulin lispro) Du har fått Humalog 200 enheter/ml KwikPen TM som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver
Läs merKOLHYDRATRÄKNING PARAMEDICIN, SACHSSKA BARN OCH UNGDOMSSJUKHÙSET EMELIE ÖDMANN, LEG.DIETIST
KOLHYDRATRÄKNING PARAMEDICIN, SACHSSKA BARN OCH UNGDOMSSJUKHÙSET EMELIE ÖDMANN, LEG.DIETIST Dagens föreläsning Kolhydraträkning Fördelar och nackdelar Studier på kolhydraträkning Steg för steg-guiden Var
Läs mer15 Blodsockermätning när, var hur?
15 Blodsockermätning när, var hur? Fördelar, nackdelar och kostnader Nyupptäckt kost och tablettbehandling inleds Nyupptäckt insulinbehandling inleds Kost och Tablettbehandlade Kombinationsbehandling tabletter
Läs merTILL DIG SOM HAR FÅTT
INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT Humalog 200 E/ml KwikPenTM Du har fått Humalog 200 enheter/ml KwikPen TM som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs merINFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola
INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [ ] [4] RUTIN Novorapidinfusion (insulin Novorapid) på TIMA
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [2018-04-27] [4] Innehållsansvarig: Andreas Westerlind, Överläkare, Läkare thoraxkirurgi (andwe1); Carola Wallbäck, Vårdenhetschef,
Läs merINFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset
INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000
Läs merBLFs delförening för endokrinologi och diabetes
BLFs delförening för endokrinologi och diabetes HANDLÄGGNING OCH INSULINJUSTERING HOS BARN MED DIABETES TYP 1 VID SJUKDOM MED ELLER UTAN FEBER ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Chapter
Läs merPATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay
PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur
Läs merINFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ. TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro)
INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro) Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp
Läs merNutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter
1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning
Läs merLydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?
Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Kvinnor som har typ 1 diabetes behöver planera och förbereda sig väl inför
Läs merKlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5
KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av pancreascancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merEN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide
EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide INSULINER INSULINER KWIKPEN FÖRFYLLD PENNA INSULIN- AMPULL 3 ML (5 ST) FLASKA 10 ML DIREKTVERKANDE INSULIN Humalog 15 65
Läs merNATIONELLA ARBETSGRUPPEN FÖR DIABETES. BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 2- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 2-DIABETES
NATIONELLA ARBETSGRUPPEN FÖR DIABETES BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 2- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 2-DIABETES Upplysningar om innehållet: Malin Beddesand, malin.beddesand@ltkalmar.se Sveriges
Läs merTill dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation
Till dig som har fått Humulin NPH Patientinformation Varför behöver du Humulin NPH? Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom. Efterhand kommer din bukspotts körtel att producera mindre och mindre insulin,
Läs merATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga
ATT KÖPA Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt Blodsockervärde n Datum 20/8 En guide för unga Frukost före efter Lunch före efter Middag före efter Kväll 6.8 9.9 7.3 12.1 7.5 13.8 13.5 Natt - Insulindos och anmärkningar
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merTill dig som får Tresiba
Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning Innehåll
Läs merProtokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna
Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,
Läs merTill dig som fått Insuman Basal
P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal
Läs merJag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar. Theo 5 år
Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar Theo 5 år Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag tips innan jag ramlar ihop. Vi får inte alls detta att funka på
Läs merVAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?
Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.
Läs merKostrekommendationer och modedieter
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Läs merINFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING
2007-06-14. Reviderat 2008-09-16, 2010-04- 06, 2011-05-04 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING Syftet är att informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund
Läs merHur kan dietisten hjälpa till vid
Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad
Läs merPatientinformation. Till dig som ska börja med Humulin NPH
Patientinformation Till dig som ska börja med Humulin NPH 2 Varför behöver du Humulin NPH? Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom. Efterhand kommer din bukspotts körtel att producera mindre och mindre
Läs merNationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes
Nationella programrådet Diabetes behandlingsstrategi Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och
Läs merInsulinbehandling. Tillverkning av humaninsulin. Hur gör man insulinet långverkande?
Insulinbehandling Målet med all insulinbehandling är att efterlikna den friska bukspottkörtelns sätt att insöndra insulin till blodet. Normalt insöndras en liten konstant mängd insulin under dygnets alla
Läs merNyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett
Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com NYUPPTÄCKT Fall 1 Ingvor 44 1. Bör Ingvor skickas till akutmottagningen på lasarettet? 2.
Läs merDiabetesrutiner på avd. 23
Diabetesrutiner på avd. 23 1 Nyupptäckt diabetes Följ flödesschemat angående det initiala omhändertagandet (se sidan 9). Opåverkad patient får intravenöst insulin i 1-2 dygn, fria mängder diabetesmat och
Läs mer4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol
DIABETES RIKTVÄRDEN HbAc Diabetes typ P-glukos Före måltid Efter måltid Kolesterol LDL-kolesterol Blodtryck mmol/mol - mmol/mol mmol/l mmol/l
Läs merSWEDIABKIDS-IQ1projektet
SWEDIABKIDS-IQ1projektet Jan 2011- okt 2012 KVALITETSUTVECKLINGSPROJEKT tillsammans med Qulturum TEAM BARN-OCH UNGDOMSKLINIKEN CSK, KRISTIANSTAD Karin Larsson Vad är SWEDIABKIDS? Nationellt diabetesregister
Läs merInsulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2
Mer information finns på www.accu-chek.se Kontakta Accu-Chek Kundsupport Telefon 020-41 00 42 E-post info@accu-chek. se ACCU-CHEK Combo Broschyren är granskad av Legitimerad Diabetessköterska Insulinbehandlad
Läs merEn guide till dig som undervisar barn med diabetes
En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.
Läs merBarndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Läs merMotion och diabetes. Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se
Motion och diabetes Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se Fysisk aktivitet och riskreduktion Regelbunden fysisk aktivitet är minst lika viktigt som förbättrad glukoskontroll!
Läs merSvar på dina frågor om Typ 1-Diabetes
Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes Det är inte ditt fel att du fått typ 1-diabetes! Kanske tillhör du dem som tror att typ 1-diabetes beror på att man ätit för mycket kakor, chips och glass eller levt
Läs merNATIONELLA ARBETSGRUPPEN FÖR DIABETES. BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 1-DIABETES
NATIONELLA ARBETSGRUPPEN FÖR DIABETES BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 1-DIABETES Upplysningar om innehållet: Malin Beddesand, malin.beddesand@ltkalmar.se Sveriges
Läs merInsulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås 2015 148
Insulinpump Vår målsättning är att kunna erbjuda alla personer med diabetes den insulinbehandling som fungerar bäst för dem. Ibland fungerar det av olika skäl inte tillfredsställande med insulinpenna och
Läs merNATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 1-DIABETES
NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 1-DIABETES Upplysningar om innehållet: Christoffer Martinelle, christoffer.martinelle@skl.se
Läs merKan jag skjuta på måltiderna? Mätt eller hungrig? Kolhydraträkning
Kost 231 Kan jag skjuta på måltiderna? Det brukar inte vara något problem att äta (och ta insulinet som hör till den måltiden) en timme tidigare eller senare än vanligt. Om du använder direktverkande insulin
Läs merDel 2_8 sidor_20 poäng 1.1
En man i 20-25-års åldern kommer in till akutmottagningen kl 16.30, efter att ha omhändertagits på Stora Torget förvirrad, med ostadig gång och synbarligen oförmögen att ta vara på sig själv. På akutmottagningen
Läs merHalmstad 29-31 januari 2014
Välkommen till kursen Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar Halmstad 29-31 januari 2014 www.insulinpumpkurs.se Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar
Läs merBLFs delförening för endokrinologi och diabetes
BLFs delförening för endokrinologi och diabetes INSULINBEHANDLING ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Chapter 9, Insulin treatment Bangstad HJ, Deeb L, Jarosz-Chobot P, Mungai L, Saboo B,
Läs mer