INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING"

Transkript

1 Reviderat , , INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING Syftet är att informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund för delegering av insulininjektioner. All personal som vårdar diabetespatienter i kommunal omvårdnad bör ha en minsta kunskapsnivå som motsvarar en välinformerad patient/anhörig. Personal som får delegering ska erhålla ett ex. av informationen. Ett ex. kan även förvaras hemma hos vårdtagaren. Informationen är utarbetad på uppdrag av Sörmlands diabetesråd. Materialet är sammanställt av: Monica Reinholdson diabetessköterska VC Bagaregatan Nyköping Christina Lindström diabetessköterska VC Strängnäs Christina Eriksson diabetessköterska Medicinkliniken Kullbergska sjukhuset Ulrika Bentzer dietist Lasarettet Nyköping Medicinsk granskat av ÖL Lars Steen medicinkliniken Eskilstuna Referensgrupp 2007, 2008 samt 2010 Nätverket medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Sörmland samt distriktssköterskor i Eskilstuna Revidering , Eva Cedervall sjuksköterska Strängnäs kommun Christina Eriksson diabetessamordnare KSK Christina Lindström diabetessamordnare MSE Lotta von Unge diabetessamordnare MSE Monica Brezén diabetessamordnare NLN Ulrika Bentzer dietist Lasarettet Nyköping Medicinsk granskat av Öl. Vibeke Bergmark NLN 1

2 Bilagor: 1. Kunskapstest 2. Facit SJUKDOM Diabetes är en metabol rubbning som bl.a. drabbar kolhydratomsättningen. Orsakas av otillräcklig insulineffekt med stigande blodsocker som följd. Det finns 2 huvudtyper av diabetes: Typ 1 och Typ 2 Vid typ 1 diabetes förstörs de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln och man har ingen eller mycket liten egen insulinproduktion kvar. Denna typ av diabetes drabbar oftast unga människor men man kan även insjukna som äldre, vilket dock är mindre vanligt. Ofta snabbt insjuknande inom någon till några veckor. Typ 1 diabetes måste alltid insulinbehandlas. Vid typ 2 diabetes, som är den vanligaste formen, har bukspottkörteln oftast kvar sin förmåga att producera insulin. Med tiden sker en viss nedsättning av insulinproduktion. Kroppens celler har också en nedsatt känslighet för insulin vilket leder till förhöjda blodsockervärden. Insjuknandet är smygande och man kan ha sin typ 2 diabetes under lång tid utan att märka av några symtom. Diabetes kan efter en lång tid med sjukdomen leda till olika komplikationer. - Neuropati = nedsatt nervfunktion. - Mikro och makrovaskulära förändringar = nedsatt cirkulation i de små och stora blodkärlen. Detta kan leda till deformiteter och sår på fötterna, njurkomplikationer och ögonbottenförändringar samt komplikationer från hjärta och kärl. MÅLSÄTTNING/BEHANDLING Målet med behandling är symtomfrihet och att förebygga uppkomsten av komplikationer senare i livet. Vid insjuknande hos äldre över 80 år är risken låg att komplikationer som påverkar livskvalitet eller livslängd uppstår. Vården av äldre bör fokuseras på välbefinnande, en god livskvalitet och inriktas på följande tre huvudmål: Fullgod nutrition Säkerhet Förhindra uppkomsten av fotsår. Kost och motion är basbehandling för alla diabetiker. Typ 1 behöver alltid insulinbehandling. Typ 2-diabetiker behöver kost- och motionsbehandling med eventuellt tillägg av tabletter och/eller insulin. Behandlingen av den enskilde diabetikern beslutas individuellt med hänsyn tagen till patientens hela situation. 2

3 KOSTBEHANDLING En jämnt fördelad måltidsordning är grunden i kostbehandlingen. Frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål/dag är optimalt. Vid övervikt/fetma bör portionsstorleken minskas för att underlätta viktnedgång. Tallriksmodellen är ett bra hjälpmedel. Blodsockret stiger snabbt och högt efter intag av söta drycker, krämer och soppor. Om detta anses olämpligt för personen bör dessa livsmedel undvikas eller ätas som efterrätt eller kombineras med intag av fiberrik kost, vilket leder till långsammare blodsockerstegring. Kosten bör vara rik på fiberrika och långsamma livsmedel som grovt bröd, frukt och grönsaker. Nutritionen inom åldringsvården kan ibland vara ett stort problem med avseende på energiintag, vätska och näringsämnen. Eftersom energibehovet minskar och näringsbehovet ökar hos äldre är det extra viktigt med en allsidig och näringsrik kost. En person som har svårt att få i sig tillräckligt med mat pga. nedsatt aptit och/eller sjukdom riskerar att bli undernärd. Då behövs energi- och proteinrik kost. Om näringsdrycker används bör diabetesanpassade sådana erbjudas i första hand. Det gäller även sondnäring. Det är inte helt ovanligt att låga blodsockervärden hos äldre diabetiker är ett utryck för svält och inte framgångsrik diabetesbehandling. Man får aldrig svälta sig till ett bra blodsockervärde. Om tugg- och sväljsvårigheter finns bör kost med anpassad konsistens serveras. MOTIONSBEHANDLING Betydelsen av motion är lika viktig i alla åldrar. Den stärker skelett rörelseorgan, förbättrar balans, minskar bensvullnad, ökar aptit och insulinkänslighet. Att hitta passande motionsvanor kan vara en utmaning vid olika sjukdomstillstånd. Kan man inte promenera är det ändå viktigt att röra på andra delar av kroppen. TABLETTBEHANDLING När kost och motionsbehandling inte räcker till sätter man ofta in i första hand tablettbehandling vid typ 2 diabetes. Tabletter utgörs inte av insulin utan av andra substanser som påverkar blodsockernivåerna. Om detta inte räcker till lägger man till insulin eller använder sig av enbart insulinbehandling. Med stigande ålder bör man iaktta försiktighet med tabletter. Metformin/Glukophage kan ge biverkningar från mag-tarmkanalen och innebära risker vid nedsatt njurfunktion. Metformin/Glukophage ska alltid sättas ut vid akut sjukdom, tillstånd med vätskebrist och inför undersökningar med kontrastmedel t.ex. vissa röntgenundersökningar. SU-preparat t.ex. Mindiab, Glibenklamid, Amaryl, kan medföra risk för långdragna svåra hypoglycemier. OBS! rapportera ALLTID till sjuksköterska vid förändrade kostvanor eller akuta sjukdomstillstånd. INSULIN Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln. En del av maten du äter omvandlas i magen och tarmen till socker som sedan tas upp i blodet. Insulinet fungerar ungefär som en nyckel som låser upp och öppnar cellerna så att socker kan strömma in, vilket gör att sockerhalten i blodet sjunker. Utan insulin blir sockret kvar i blodet och blodsockrnivåerna stiger. 3

4 OLIKA TYPER AV INSULIN ( injektionsteknik se sidan 6) - Direktverkande: Novorapid, Humalog, Apidra, ges direkt före måltid. -Mixinsuliner (blandning av direktverkande/snabbverkande och medellångverkande): NovoMix 30, Humalog Mix 25, Humalog mix 50, ges direkt före måltid. - Medellångverkande: Insulatard, Humulin NPH, Insuman basal ges enligt särskild ordination. - Långverkande: Lantus och Levemir injiceras vanligen 1 gång om dagen, vid samma tidpunkt varje dag. Diabeteshandboken Västra Götaland ÖL Peter Fors Alingsås lasarett 4

5 Hållbarhet: Oöppnad insulinpenna förvaras i kylskåp. Får ej frysa! Insulinpenna under användning förvaras helst mörkt och i rumstemperatur i högst 4 veckor. Aldrig i direkt solljus. Grumliga insuliner. Insulinpennan kasseras om mindre än eller lika med 12 enheter är kvar i pennan. (Detta beroende på att insulinet då inte blandar sig på ett rätt sätt) Ordination: Följ alltid skriftlig ordination. Kontrollera signeringslistan för att undvika att dubbeldos ges. Om detta ändå sker kontakta alltid sjuksköterska omgående. Signera efter att du givit ordinerad insulindos. Om du misstänker att blodsockret ligger lågt kontrollera blodsockret. Om blodsockervärdet ligger lägre än 5 mmol/l kontakta distriktssköterska/ sjuksköterska innan insulininjektion ges! Eventuellt kan insulindosen behöva ändras/minskas. INSULININJEKTION - Sprita dina händer. - Kontrollera på ordinationslistan vilken sorts insulin och hur många enheter som ska ges. - Kontrollera även att insulinets hållbarhetstid inte gått ut. - Kontrollera att mängden insulin i pennan är tillräckligt stor, det bör minst motsvara ordinerad dos. - Kontrollera att inga luftbubblor finns i pennan. (Eventuella luftbubblor avlägsnas genom att hålla pennan med kanylen upp, knacka på pennan så att luftbubblorna samlas längst upp mot kanylen. Spruta ut 2 enheter insulin. Om inget insulin kommer upprepa proceduren tills du ser att insulin kommer ur kanylen) - Sätt på en ny steril kanyl före varje injektion. Ta bort använd kanyl efter given injektion. - Grumliga insuliner: Vänd pennan 10 ggr strax innan injektion för att insulinet ska blanda sig ordentligt. - Då ny penna tas i bruk ska pennan dessutom rullas i mellan handflatorna minst 10 gånger - Desinfektion på stickstället ej nödvändigt. En god hygien är tillräckligt. 5

6 Lyft ett hudveck (behövs ej vid injektion i skinkan) Vinkla kanylen 45 alternativt 90 graders vinkel mot hudytan Tryck in doseringsknappen så långt det går, injicera hela dosen Räkna långsamt till 15 Drag ut kanylen helt släpp hudvecket Sätt på den stora skyddshatten, skruva av och släng kanylen i kanylboxen, så att ingen sticker sig på den använda kanylen Använda kanyler ska helst kastas i speciellt avsedda behållare, På särskilt boende gäller lokala rutiner. 6

7 Insulinanaloger som har en längre verkningstid (Levemir, Lantus) kan injiceras i magen, skinkan eller låren Växla inte mellan dessa olika injektionsområden hos den enskilda vårdtagaren då insulin tas upp olika snabbt i dessa områden. Mixinsuliner (Novomix 30, Humalog mix 25, Humalog mix 50, Insuman comb) ges som regel i magen på morgonen och i skinkan eller låren på eftermiddagen. Ta alltid bort kanylen från insulinpennan efter given injektion! Annars kan feldosering uppstå pga att insulin kan läcka ut (vid varm omgivande temperatur) och luft sugas in (vid kall omgivande temperatur). Det finns också risk för stopp i kanylen pga insulinkristallisering. Oskadliggör kanylen på ett säkert sätt. Till detta kan safeclips användas (kan erhållas på vissa apotek). Eller sätt på den stora skyddshylsan, skruva av och släng kanylen i för avsedd behållare. Särskilda lokala rutiner kan förekomma. 7

8 BLODSOCKER Blodsocker mäts i mmol/l Normalt blodsocker på friska individer är ca 4-7,0 mmol/l Diabetiker kan ha samma värden, men både högre eller lägre värden förekommer. Hos äldre bör blodsocker nivån visa något högre värden för att undvika risk för hypoglykemier. Diabetiker bör regelbundet kontrollera sitt blodsocker. Hur ofta och när kan variera. I hemsjukvården avgörs det av läkare eller distriktssköterska/sjuksköterska. LÅGA BLODSOCKERVÄRDEN Orsak till för låga blodsockervärden (hypoglykemi) - För mycket insulin/tabletter - För litet intag av mat pga dålig aptit eller måltidsförskjutning. - Långvariga diarréer - Ökad fysisk aktivitet. - Alkohol INSULIN OCH DIABETESMEDICINER HJÄLPER TILL ATT SÄNKA BLODSOCKRET! MAT HÖJER BLODSOCKRET! Om blodsockret ligger lägre än 4-5 mmol/l bör alltid extra mat ges. Mår patienten bra trots ett lågt värde ge en frukt eller mjölk och smörgås. Kontakta dessutom sjuksköterska. Kontrollera blodsockret på nytt efter minst 10 minuter. Lämna inte någon ensam förrän blodsockret ligger stabilt över 6 mmol/l. Symtom på låga blodsockervärden: - hungrig - blek kallsvettig, skakig - förvirrad, orolig, humörsvängning, irritation, aggressivitet - hjärtklappning - frånvarande tystlåten BEHANDLING AV VAKEN PATIENT * Fyra druvsockertabletter (eller sockerbitar) eller juice, söt saft (1,5 dl) eller mjölk (3dl) eller annat sött som finns tillhands. * Därefter tillägg av mer långverkande kolhydrater t.ex. mjölk och en smörgås. Observera att blodsockret inte stiger snabbare för att patienten äter mer och att effekten av enstaka sockerbitar snabbt klingar av med risk för ny hypoglykemi om inga mer långverkande kolhydrater tillförs. BEHANDLING AV EJ FULLT VAKEN PATIENT Tvinga aldrig i en medvetslös dryck ( risk för aspiration). Ring efter ambulans

9 HÖGA BLODSOCKERVÄRDEN Orsaker till höga blodsockervärden (Hyperglykemier): - Otillräcklig medicinsk behandling - Felaktig kost - Minskad fysisk aktivitet - Infektioner t. ex. urinvägsinfektion eller luftvägsinfektion - Feber Symtom på höga blodsockervärden - Förvirring/ plockig - Ökad törst - Torr hud och slemhinnor, muntorrhet - Stora urinmängder - Viktnedgång - Genital klåda - Varm och röd hud Det kan vara svårt att hos äldre skilja på symtomen på högt respektive lågt blodsocker då de kan vara snarlika. Om personer med högt blodsocker kräks och har magsmärtor, är slö eller har tecken på allvarligt störd sockerbalans ska alltid akut kontakt med läkare eller sjuksköterska tas. Alternativt ring efter ambulans 112! Detta tillstånd är dock inte så vanligt hos typ 2 diabetiker. Personer över 75 år mår sällan dåligt när blodsockret ligger mellan mmol/l. Dessa värden behövs oftast inte åtgärdas akut men ska följas upp och dokumenteras enligt lokala föreskrifter. KONTROLL AV BLODSOCKER I HEMMET För att kontrollera blodsockret i hemmet behövs en blodsockermätare med tillhörande testmaterial. Detta tillhandahålls normalt av disktiktssköterskan/sjuksköterskan. (Teststickor är gratis för den som har diabetes men betalas av landstinget). Hållbarheten varierar mellan olika fabrikat både vad gäller oöppnade och öppnade förpackningar. Teststickorna måste förvaras i sin original förpackning. Observera ordentligt stängt lock! Teststickor som passerat utgångsdatum kan visa fel värde och ska inte användas! 9

10 VID PROVTAGNING TÄNK PÅ ATT: - Tvätta provtagningsstället med tvål och vatten före provtagning. - Spritsudd ska inte användas i hemmiljö. - Stick lite vid sidan av fingertoppen istället för mitt på fingertoppen. Dokumentera alltid de värden som tas. Ange datum tid och testvärde. Avsluta med din signatur. Diabetesdagbok eller liknande för dokumentation tillhandahålls av distriktssköterska/sjuksköterska. Använda lansetter och teststickor läggs i avsedd behållare. MÅLET FÖR ETT BRA BLODSOCKER ÄR ATT VÅRDTAGAREN MÅR BRA OCH ÄR FRI FRÅN SYMTOM. INDIVIDUELL VÅRDPLAN ÄR NYCKELN TILL GOD OCH SÄKER VÅRD. En vårdplan ska upprättas för alla patienter som är inskrivna i hemsjukvården och i särskilda boenden. Den ska vara skriftlig och finnas tillgänglig för all personal som har kontakt med patienten. Vårdplanen ska utgöra underlag för vårdplanering rörande insatser från hemsjukvården och hemtjänsten. Medicinlista förs separat. 10

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Diabetesutbildning Studiematerial för omsorgspersonal Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg.

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk arbetsuppgifter

Läs mer

Utbildningsmaterial. Diabetes insulindelegering

Utbildningsmaterial. Diabetes insulindelegering Utbildningsmaterial Diabetes insulindelegering Munkedals kommun 2014 Utbildningsmaterial insulindelegering Detta material är framtaget som en kunskapsgrund för insulindelegation och riktar sig till personal

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso-

Läs mer

Utbildningsmaterial inför Insulindelegering

Utbildningsmaterial inför Insulindelegering Utbildningsmaterial inför Insulindelegering Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660 Sida 2 (23) Inledning Detta utbildningsmaterial

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker).

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker). 2010-04-14 DIABETES Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Insulin bildas

Läs mer

INSULIN- DELEGERING KUNSKAP

INSULIN- DELEGERING KUNSKAP INSULIN- DELEGERING KUNSKAP ANSVAR TRYGGHET 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Delegering av uppgifter inom hälso- och sjukvård 3 Patientsäkerhetslagen 2010:659 4 Diabetes 5 - insulinbehandling 7 - förvaring - mäta

Läs mer

Kursbeskrivning Diabetes - Steg 1 3859

Kursbeskrivning Diabetes - Steg 1 3859 Kursbeskrivning Diabetes - Steg 1 3859 Målgrupp Undersköterskor som ska ha delegering i insulingivning. Syfte och målsättning Ge ökade kunskaper om diabetes: sjukdom, behandling, komplikationer och praktisk

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Utbildningsmaterial Diabetes Diabetes - insulindelegering. 2015-09-03 Mölndals Stad Anna-Karin Sävemalm

Utbildningsmaterial Diabetes Diabetes - insulindelegering. 2015-09-03 Mölndals Stad Anna-Karin Sävemalm Utbildningsmaterial Diabetes Diabetes - insulindelegering 2015-09-03 Mölndals Stad Anna-Karin Sävemalm Innehåll Utbildningsmaterial... 2 Delegering i kommunal vård och omsorg... 2 Ditt ansvar när du tar

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

Insjuknandet skiljer sig mellan de olika typerna och är mer av akut karaktär vid Typ 1 då insulinproduktionen upphört.

Insjuknandet skiljer sig mellan de olika typerna och är mer av akut karaktär vid Typ 1 då insulinproduktionen upphört. Utbildning i diabetes för omsorgspersonal Diabetes har varit känt under mycket lång tid. Redan för flera tusen år sedan omnämndes sjukdomen i gamla skrifter. Man upptäckte att urinen smakade sött. Länge

Läs mer

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun Baskunskaper All personal som arbetar inom kommunens äldre- och handikappomsorg

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Avsikten är inte att de som ska delegera ska kunna allt som finns i svaren, utan tanken är att det är information som ska kunna användas i samtalet

Läs mer

Inför delegering av insulin

Inför delegering av insulin GÄLLIVARE KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD 2013 04 27 Inför delegering av insulin 2 Delegering av insulin Checklista vid delegering av insulingivning Diabetes Mellitus

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Utbildningsmaterial Diabetes - insulindelegering. Anna-Karin Sävemalm Vård- och omsorgsförvaltningen 2013-08-13

Utbildningsmaterial Diabetes - insulindelegering. Anna-Karin Sävemalm Vård- och omsorgsförvaltningen 2013-08-13 Utbildningsmaterial Diabetes - insulindelegering Anna-Karin Sävemalm Vård- och omsorgsförvaltningen 2013-08-13 Innehåll Utbildningsmaterial Insulindelegering... 2 Delegering... 2 Att ta emot och acceptera

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - diabetesutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - diabetesutbildning (inför delegering) Sid 1(10) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - diabetesutbildning (inför delegering) Instuderingsmaterial

Läs mer

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Blodsockerkontroll Insulin Hypoglykemi lågt blodsocker Behandling av

Läs mer

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Injektionsteknik. Januari 2013 UBL

Injektionsteknik. Januari 2013 UBL Injektionsteknik Januari 2013 UBL Att injicera insulin Insulin injiceras i underhudsfettet som är området mellan huden och muskelvävnaden Detta för att insulinet skall absorberas i en så jämn takt som

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Kunskapstest inför delegering

Kunskapstest inför delegering Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Utbildningsmaterial i DIABETES för personal inom Kommunal Hälso- och Sjukvård

Utbildningsmaterial i DIABETES för personal inom Kommunal Hälso- och Sjukvård 2011-08-25 Utbildningsmaterial i DIABETES för personal inom Kommunal Hälso- och Sjukvård Eva Franzén, MAS Britt-Inger Johansson, sjuksköterska Elisabeth Dahlgren, distriktssköterska 1 Läkemedelshantering

Läs mer

DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (SOSF 1997:14)

DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (SOSF 1997:14) 2010-04-14 DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (SOSF 1997:14) Delegering kan endast ges för enstaka arbetsuppgifter Delegering är alltid personlig Beslut om delegering kan gälla för

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

Insulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs

Insulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs Insulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs Innehållsförteckning: 1. Vad är typ 1 diabetes? Kan man ha ett normalt blodsocker vid diabetes? 2. Varför har vi socker/glukos i blodet? 3. Vad är socker?

Läs mer

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Här är jag Den här boken tillhör INNEHÅLL INNEHÅLL Ab Bukspottkörteln... 1 När Ab insulinnyckelproduktionen Bukspottkörteln...1 upphör..2 Vad När behövs

Läs mer

Till Dig som ska ta emot delegering av läkemedel och andra arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård 2012-03-12

Till Dig som ska ta emot delegering av läkemedel och andra arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård 2012-03-12 Till Dig som ska ta emot delegering av läkemedel och andra arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård 2012-03-12 2 (14) Inledning Detta material vänder sig till dig som skall ta emot en delegering. Att ta

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäcks tömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen.

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia

PATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia PATIENTINFORMATION Til dig som fått Lyxumia Den här broschyren har du fått för att du ska börja medicinera med Lyxumia (lixisenatid). Lyxumia är ett komplement till din tidigare diabetesbehandling och

Läs mer

Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN

Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN 1 Ett stort tack till alla lärare, familjer och diabetesexperter som har kommenterat manuskriptet. Diabetes hos skolbarn råd för skolan Utgivare: Diabetesförbundet

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Islamiskt Informations Forum

Islamiskt Informations Forum Islamiskt Informations Forum Ramadan och diabetes - En vägledning Fastan i Ramadan har många andliga och hälsofördelar. Ramadan ger oss möjlighet att uppfylla vår plikt till Allah (HoäH), rena våra kroppar

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

Diabetes hos barn under skolåldern RÅD FÖR BARNOMSORGEN

Diabetes hos barn under skolåldern RÅD FÖR BARNOMSORGEN Diabetes hos barn under skolåldern RÅD FÖR BARNOMSORGEN Ett stort tack till alla familjer, barnomsorgspersonal och diabetesexperter som har kommenterat manuskriptet. Diabetes hos barn under skolåldern

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 DIABETES Helena Larsson Överläkare Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 Olika typer av barndiabetes Diagnostiska kriterier Typ 1 diabetes; incidens, etiologiska faktorer, handläggning Insulinbehandling,

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Bruksanvisning. För ytterligare information hänvisar vi till www.tillvaxthormon.se. Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Tel 08-550 520 00. www.pfizer.

Bruksanvisning. För ytterligare information hänvisar vi till www.tillvaxthormon.se. Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Tel 08-550 520 00. www.pfizer. LINDH & PARTNERS GBG Bruksanvisning För ytterligare information hänvisar vi till www.tillvaxthormon.se Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Tel 08-550 520 00. www.pfizer.se Genotropin Allmän information om tillväxthormon

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 060621 10:2 050412 2005-04-12 HSL rutin Vårdprogram Diabetes Mellitus Höganäs Kommun 2006 Kerstin Persson, MAS Gunilla Skeppargård, DSK Kerstin Andersson, DSK INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Victoza 6 mg/ml injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Liraglutid

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Victoza 6 mg/ml injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Liraglutid BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Victoza 6 mg/ml injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Liraglutid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Så behandlas diabetes typ 2

Så behandlas diabetes typ 2 Så behandlas diabetes typ 2 i Jämtlands läns landsting INFORMATION TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2 www.jll.se God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Den här informationen ska ge dig som

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Bra att veta om diabetes. För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker.

Bra att veta om diabetes. För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker. Bra att veta om diabetes För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker. 1 Innehåll Inledning... 3 Vad är diabetes?... 4 Olika typer av diabetes... 5 Midjemåttet och typ 2-diabetes... 8 Högt blodtryck,

Läs mer

Så behandlas diabetes typ 2

Så behandlas diabetes typ 2 Reviderad 130426 Så behandlas diabetes typ 2 i Jämtlands läns landsting INFORMATION TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2 www.jll.se God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Den här informationen

Läs mer

Insulinbehandling. Tillverkning av humaninsulin. Hur gör man insulinet långverkande?

Insulinbehandling. Tillverkning av humaninsulin. Hur gör man insulinet långverkande? Insulinbehandling Målet med all insulinbehandling är att efterlikna den friska bukspottkörtelns sätt att insöndra insulin till blodet. Normalt insöndras en liten konstant mängd insulin under dygnets alla

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Kolhydrater om man har Diabetes

Kolhydrater om man har Diabetes Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4

Läs mer

DELEGERING LÄKEMEDEL

DELEGERING LÄKEMEDEL DELEGERING LÄKEMEDEL Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

DIABETESHANDBOK. irena.ceke@halmstad.se Halmstad kommun

DIABETESHANDBOK. irena.ceke@halmstad.se Halmstad kommun DIABETESHANDBOK irena.ceke@halmstad.se Halmstad kommun Innehållsförteckning Checklista 3 Lågt blodsocker 4 Högt blodsocker 5 Kost vid gastropares 6-7 Kost vid diabetes 8 Omvårdnad av diabetes fötter 9

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten Diabetes hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Landstingets ledningskontor Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015-02-17

Läs mer