Insjuknandet skiljer sig mellan de olika typerna och är mer av akut karaktär vid Typ 1 då insulinproduktionen upphört.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Insjuknandet skiljer sig mellan de olika typerna och är mer av akut karaktär vid Typ 1 då insulinproduktionen upphört."

Transkript

1 Utbildning i diabetes för omsorgspersonal Diabetes har varit känt under mycket lång tid. Redan för flera tusen år sedan omnämndes sjukdomen i gamla skrifter. Man upptäckte att urinen smakade sött. Länge visste man inte så mycket om sjukdomen, läkarvetenskapen var maktlösa och man såg patienten gå mot en säker död upptäcktes de langerhanska öarna i bukspottskörteln (pancreas) upptäcktes att dessa cellöar bildade ett ämne/ insulin som hindrade uppkomsten av diabetes insulin ges första gången till patient. Insulin är ett hormon som man kan beskriva som en nyckel som öppnar upp cellen så att socker kan komma in. Alla celler måste ha energi (socker) för att överleva. Kan inte socker komma in i cellen uppstår ett högt blodsockervärde. Diabetes är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomstillstånd, gemensamt är att halten av socker i blodet (plasmaglucos) är förhöjd, personen har ett högt blodsocker. De vanligaste typerna är Typ1 och Typ 2 diabetes, men det finns också några andra former som inte är så vanliga. Detta kan bero på tre olika saker: 1. Den kroppsegna insulinproduktionen i bukspottskörteln upphört helt 2. Otillräcklig insulinproduktion 3. Att kroppens celler inte är känsliga för insulinet som produceras, så kallad insulinresistens. Definitionen på diabetes är ett faste plasmaglucos som överstiger 7 mmol/l eller slumpmässigt uppmätta värden som överstiger 11,0 mmol/l (icke fastande) Symtom Ökad törst Stora urinmängder Trötthet Illamående/kräkningar Avmagring. Insjuknandet skiljer sig mellan de olika typerna och är mer av akut karaktär vid Typ 1 då insulinproduktionen upphört. Vid Typ 2 är insjuknandet mer smygande, då man fortfarande har en egen insulinproduktion. Ofta är symtomen mer ospecifika och det är inte ovanligt att det upptäcks vid till exempel en hälsokontroll. Typ1 och Typ2 diabetes har olika orsak. Vid Typ 1 har den kroppsegna insulinproduktionen helt upphört. Det är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppens eget immunförsvar börjar förstöra de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Patienten blir helt beroende av insulin för att överleva. Man kan insjukna i Typ 1 diabetes under hela livet, men det är vanligast att den debuterar i

2 skolåldern. De är oftast normalviktiga, cirka 10 % av samtliga diabetiker har Typ1. Typ2 är en livsstilsrelaterad sjukdom, vanliga orsaker är: Övervikt, då fram för allt så kallad bukfetma. Inaktivitet och avsaknad av motion Ärftlighet- man kan tydligt se risken att utveckla Typ 2 diabetes om någon i familjen har sjukdomen. Detta är alltså i många fall en vällevnadssjukdom. Behandling vid diabetes Vid Typ 1 är det alltid insulin. Man måste tillföra insulin dagligen, oftast flera gånger resten av livet. Man ger olika kombinationer av insulin oftast långverkande och måltidsinsulin. Man eftersträvar en så jämn blodsockernivå som möjligt för att minska risken för komplikationer. Vid Typ 2 är det olika behandlingsalternativ som gäller beroende på hur gammal patienten är och hur insulinproduktionen ser ut. Behandlingen är kost och motion, men ofta krävs också tablettbehandling. Efter långvarig behandling kan patienten behöva insulin när den egna insulinproduktionen minskat eller upphört. Hos äldre är det oftast god symtomkontroll som gäller, undvika låga så väl som höga värden. Kost En väl sammansatt kost är grundstenen i all diabetesbehandling. Socialstyrelsen ger vägledning till diabetiker, genom att lyfta fram fem olika koster. Traditionell diabeteskost Måttlig lågkolhydratkost Medelhavskost Traditionell diabeteskost med lågt GI Extrem lågkolhydratkost I kommunal vård används den traditionella diabeteskosten. Tänk dig att du delar upp tallriken i tre delar, 1/3 bestå av grönsaker 1/3 av kött eller fisk och 1/3 av pasta, potatis eller pasta. Ofta behövs också tablettbehandling. Viktigt med regelbundna måltider med tre huvudmål och 2-3 mellanmål. Kosten ska alltid vara individuellt anpassad beroende på patientens vikt och om det är Typ 1 eller Typ 2. Kosten ska anpassa så den innehåller energi från flera energikällor som inte ger alltför snabb höjning av blodsockernivån. Fett: Viktig energikälla 30 % av energiintaget/dag ska komma från fett- höjer inte blodsockret. Ska vara omättat som inte är skadligt för hjärta och kärl. Tips på omättat fett: Använda olja eller flytande margarin i matlagning, fisk som till exempel lax.

3 Använd gräddprodukter med vegetabiliskt fett. Fett som förblir mjukt i kylskåpet omättat fett. Se upp med mättat fett i industriprodukter innehåller transfetter som är skadligt för hjärta och kärl. Kolhydrater: Största energikällan % ska komma från denna grupp dagligen. Undvik snabba kolhydrater som höjer blodsockret snabbt som till exempel alla sockerarter. Tänk på att ris, potatis, potatismos, couscous, juice, mjölk och frukt innehåller snabba kolhydrater. Använd gärna fullkornsprodukter som har ett högt fiberinnehåll till exempel fullkornspasta, grovt bröd. Även linser, bönor och ärtor innehåller långsamma kolhydrater. Titta gärna efter nyckelhålsmärkta produkter. Man ska inte äta mer än 2-3 frukter/dag, dessa bör ligga som mellanmål. Undvik söta drycker, använd light produkter kontrollera först vilket sötningsmedel som är tillsatt.) Protein: 30 % av energiintaget ska komma från denna grupp. Påverkar inte blodsockret- ger mättnadskänsla. Till exempel kött, fisk, ägg och mejeriprodukter Det är viktigt att veta vilka sötningsmedel som ingår i osötade livsmedel. Många sötningsmedel, till exempel sorbitol och xylitol, höjer blodsockervärdena. Aspartam och Stevia höjer inte blodsockervärdet. Om man någon gång i veckan vill äta något gott är det bättre att välja en vanlig kaka eller choklad istället. Motion: Är bra för alla människor och förebygger vällevnadssjukdomar till exempel diabetes typ 2. Speciellt viktigt är det för diabetiker att motionera regelbundet. En typ 2 diabetiker kan sänka sitt blodsocker genom motion och viktminskning. Det gäller att hitta en motionsform som passar den enskilde. Symtom på högt blodsocker-hyperglykemi Stora urinmängder Ökad törst Muntorr Trött Sömnig Uttorkning Minskad aptit Viktminskning Illamående/kräkningar Acetonluktande andedräkt OBS risk för diabeteskoma (Ketoacidos)

4 Det som kallas diabeteskoma kan utvecklas snabbt om man har en insulinkrävande diabetes utan egen insulinproduktion och inte får insulin. Det kan ta allt från 12 timmar - till 3 dygn. Detta är ett livshotande tillstånd och kräver omedelbar sjukhusvård- Ring 112 och larma ambulans. En insulinbehandlad diabetiker kan vara ordinerad snabbverkande insulin som ska ges vid för högt blodsockervärde. Viktigt att en tydlig ordination finns för hur många enheter insulin som ska ges och när det ska ges. Det är viktigt att aldrig avbryta insulinbehandlingen. Även om vårdtagaren har maginfluensa och inte äter får inte insulinet hoppas över. Om vårdtagaren är en Typ1 diabetiker och har diarré eller kräkningar och inte äter måste han/hon ha sitt insulin, men i reducerad dos. Kontakta alltid sjuksköterska! Orsaker till högt blodsocker Infektioner till exempel urinvägsinfektion, luftvägsinfektion För lite insulin i blodet Felaktig kost. Symtom på lågt blodsocker-hypoglykemi Trött Yrsel Huvudvärk Svettningar Skakningar Blekhet Hungerskänsla Kramper/ Medvetslöshet Detta måste behandlas omedelbart. Kontrollera blodsockret, har man inte tillgång till blodsockermätare ska man alltid förutsätta en hypoglykemi och behandla den. Kontakta alltid sjuksköterska! Ge 4-8 druvsockertabletter (motsvarande 20g.) Druvsocker behöver inte spjälkas i mag-tarm kanalen och kan därför komma vårdtagaren tillgodo mycket snabbt. Om inte detta hjälper inom 5 minuter ge ytterligare snabba kolhydrater, till exempel söt saft, juice eller mjölk. Ordinarie måltid ska sedan intas inom 30 minuter eller ge mjölk och smörgås. Om blodsockret går ned till mycket låga värden kan vårdtagaren gå in i det man kallar insulinkoma. Blir då medvetslös och kan få kramper- Larma omedelbart ambulans 112 De ger glucos intravenöst och det har en snabbverkande effekt.

5 En del insulinbehandlade vårdtagare som ofta drabbas av insulinkänning har fått ordinerat Glucagon. Detta är ett hormon som stimulerar levern att frisätta glucos. Ges som injektion på samma sätt som insulin och kan delegeras till personal att ges vid behov. Glucagon är en förfylld spruta, ges subcutant eller intramuskulärt. Viktigt att veta: Vid insulinkänning/insulinkoma orsakat av högt alkoholintag eller mycket hård fysisk aktivitet så är leverns glucosförråd tömda och effekten av Glucagon uteblir. Om man hittar en patient med diabetes medvetslös ska man alltid kontrollera blodsockret.har man inte tillgång till blodsockermätare ska man alltid behandla en medvetslös med känd diabetes som att han har hypoglycemi. Har man inte tillgång till Glucagon kan man lägga lite honung under tungan. Uppmana alla patienter med risk för hypoglycemi att ha druvsocker hemma och med sig i fickan, så de alltid har det till hands om de skulle få en känning. Man ska absolut inte försöka att ge en medvetslös person något att dricka! Komplikationer vid diabetes. Gemensamt för både Typ1 och Typ 2 diabetiker är risken att utveckla komplikationer. För att bedöma hur blodsockret ligger under en längre tid mäter man HbA1C =långtidsblodsocker. Den allmänna målsättningen för diabetiker är att HbA1C ska vara lägre än 52 mmol/mol. Komplikationer uppträder i de stora kärlen kan även förekomma vid andra sjukdomstillstånd. Komplikationer i de små kärlen förekommer bara hos diabetiker. Organ som oftast drabbas av komplikationer är: Ögonen- näthinneskador Njurarna- sämre funktion kan leda till uremi(urinförgiftning) och dialys kan bli nödvändig. Nervsystemet(neuropati)-leder till nedsatt känsel. Viktigt med fotvård får de sår kan de bli mycket svårläkta. Hjärtat- större risk för hjärtinfarkt. Tablettbehandling Ökar glucosupptaget i muskulaturen Minskar glucosproduktionen i levern Ökar insulinproduktionen Minskar sockerupptaget från tarmen Minskar insulinresistensen Dessa kan endast användas vid Typ 2 diabetes. Viktigt att det ges enligt ordination, oftast ca 30 minuter före måltid. Aldrig slarva med maten efter intag av diabetesläkemedel. Risk finns för hypoglycemi

6 Exempel på olika diabetesläkemedel: Metformin, Glucophage, Glibenklamid, Mindiab, Amaryl Novonorm, Glucobay m.m. Dessa verkar på olika sätt i kroppen Observera att Metformin och Glucophage ska genast sättas ut vid symptom som kräkningar och/eller diarrér. Vid uttorkning påverkas njurfunktionen och det finns risk för mjölksyraförgiftning (Lactatacidos) som är en allvarlig metabolisk komplikation. Insulinbehandling Ges som subcutan injektion(under huden). Dosen anges i enheter (E). Alla insulin innehåller 100E/ml. Dosen anpassas individuellt, oerhört viktigt att alltid följa den ordinerade dosen. Detta bestäms av läkaren eller diabetessköterskan. Blodsockerkontroller görs regelbundet och det varierar från dagliga kontroller till någon gång i månaden. Alltid till Typ 1 diabetiker. Ibland till Typ 2 diabetiker, där inte kost och tablettbehandling räcker. Det finns olika former av insulin: Direktverkande/Måltidsinsulin Ska ges direkt i samband med måltid. Patienten ska ha maten på bordet eller ha börjat att äta. Snabbt insättande effekt redan efter minuter, effekten varar 2-6 timmar. Kan även ges upp till 30 minuter efter en måltid. Medellångverkande med snabbt insättande effekt Medellångverkande Långverkande Ges 1-2 ggr/dygn Mixinsulin- tvåfasinsulin där både snabbverkande och medelverkande insulin ingår. Har effekt både på blodsockerstegring vid måltid och på längre sikt. Durationen är beroende på dos, injektionsställe, blodgenomströmning, temperatur och fysisk aktivitet. Mätning av blodsocker I kommunal vård används samma blodsockermätare till alla. Det är den mätare som för tillfället är upphandlad. Mätaren ska kontrolleras en gång per månad med en speciell kontrollvätska. Blodsockerkontroller görs regelbundet och det varierar från dagliga kontroller till någon gång i månaden. Ibland ordinerar läkaren ett långtidsvärde, ett blodprov som kallas HbA1c. Detta prov ger ett medelvärde på blodsockernivåerna de senaste 4-6 veckorna. Blodsocker ska alltid tas om patienten uppvisar symtom på för högt eller för lågt blodsocker. Om avvikande blodsocker - kontakta alltid sjuksköterska.

7 Läs HSL-uppdragen där står vilka gränsvärden som gäller. Tillvägagångssätt vid mätning av blodsocker Desinfektera dina händer, lufttorka. Ta på dig handskar. Sätt i en mätsticka i blodsockermätaren. Välj vilket finger du ska sticka i (ej lillfinger eller tumme) och tvätta fingret. Vänd patientens handflata uppåt och ta ett stadigt tag runt fingret yttre led med din tumme och pekfinger. Stick vid sidan om fingerblomman med stickskyddad provtagningslancett. Kasta lancetten i kärl avsett för stickande/skärande, smittförande avfall. Tryck med ett lätt tryck fram en bloddroppe som tokas bort. Tryck fram en ny droppe blod och fyll teststickan med blod. Håll en tork mot stickstället tills det slutar blöda. Läs av blocksockermätaren och dokumentera resultatet. Mätstickor i öppnad förpackning håller i 6 månader. Skriv datum på förpackningen när den bryts. Iordningställande och administrering av insulin. De flesta har isulinpennor- Flexpen. Där mängden insulin ställs in vid varje tillfälle. Sedan finns det en annan form som heter Optiset (Lantus) där insulinmängden ställs in när man byter penna och där man endast drar ut en knapp innan man ger insulinet. Mängden insulin ordineras och ges i enheter(e) Var noga med att lära er pennorna så ni är säkra på hur de fungerar. Rulla pennan mellan handflatorna 10 ggr, vänd pennan 10 ggr. Upprepa 1 gång- Gör detta till en vana varje gång du ska ge en insulininjektion. Sätt på nålen, var noga med att sätta på den rakt. Håll pennan upprätt, knacka på ampullen för att få luftbubblor att stiga. Tryck ut 2 enheter i taget tills du ser att det kommer insulin, gäller vid varje tillfälle. Ställ in ordinerad dos genom att vrida på doseringsknappen. Du kan vrida tillbaka för att korrigera vid behov. Kontrollera alltid ordinationen mot dosreceptet/ eller annan ordinationshandling. Kontrollera på signeringslistan att inte det är givet av annan innan du ger insulinet. Ta på dig handskar Håll alltid kvar nålen under huden med injektionsknappen intryckt i 10 sekunder(räkna sakta till 10) Stickskyddad kanyl används alltid när kommunal personal administrerar insulin. Kanylen kastas i kärl för stickande/skärande, smittförande avfall. Signera på signeringslista.

8 Injektionsområden Insulin ska injiceras i fettlagret som finns under huden. Lämpliga områden är magen, skinkans övre yttre del och lårets framsida. Med dagens insulinsorter har valet av injektionsområde mindre betydelse. Injektionsstället ska ordineras av läkare/sjuksköterska Låret: Det går att injicera på lårets ovansida om fettlagret är tillräckligt. Speciellt män kan ibland ha ett alldeles för tunt fettlager och då är det olämpligt att sticka där. Eftersom fettväven här är tunnare bör ett ordentligt hudveck lyftas för att förhindra att injektionen hamnar i muskulaturen. Magen: Injektionen sker i området under naveln och en bit upp. Tänk er en banan som läggs under naveln med böjarna uppåt. Detta är det vanligaste injektionsstället. Lyft ett hudveck och injicera. Skinkans övre yttre del: Här finns ett tjockt fettlager där injektionen kan ske. Här behövs oftast inget hudveck eftersom fettväven är tjock ändå Förvaring av insulin Oöppnade pennor förvaras i kylskåp, ta för vana att förvara dem i kylskåpsdörren för att undvika att insulinet fryser. Öppnad penna märks med datum och förvaras i rumstemperatur högst 1 månad sedan kasseras den. Pennan ska inte utsättas för direkt solljus och temperaturer över 25 grader. Delegering För att få ge insulin till en vårdtagare krävs delegering från en sjuksköterska. Först ska en teoretisk och praktisk utbildning genomföras (som denna). Därefter ska ansvarig sjuksköterska efter genomgången praktisk övning hos vårdtagaren genomföra delegeringen. Delegeringen är alltid personlig och kan inte överlåtas till annan. När du fått din delegering har du ett eget ansvar hur du fullföljer uppgiften att det är förenat med god och säker vård. Om så inte är fallet kan delegering återkallas.

Kursbeskrivning Diabetes - Steg 1 3859

Kursbeskrivning Diabetes - Steg 1 3859 Kursbeskrivning Diabetes - Steg 1 3859 Målgrupp Undersköterskor som ska ha delegering i insulingivning. Syfte och målsättning Ge ökade kunskaper om diabetes: sjukdom, behandling, komplikationer och praktisk

Läs mer

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Avsikten är inte att de som ska delegera ska kunna allt som finns i svaren, utan tanken är att det är information som ska kunna användas i samtalet

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Diabetesutbildning Studiematerial för omsorgspersonal Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg.

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk arbetsuppgifter

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso-

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Inför delegering av insulin

Inför delegering av insulin GÄLLIVARE KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD 2013 04 27 Inför delegering av insulin 2 Delegering av insulin Checklista vid delegering av insulingivning Diabetes Mellitus

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

INSULIN- DELEGERING KUNSKAP

INSULIN- DELEGERING KUNSKAP INSULIN- DELEGERING KUNSKAP ANSVAR TRYGGHET 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Delegering av uppgifter inom hälso- och sjukvård 3 Patientsäkerhetslagen 2010:659 4 Diabetes 5 - insulinbehandling 7 - förvaring - mäta

Läs mer

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Utbildningsmaterial Diabetes - insulindelegering. Anna-Karin Sävemalm Vård- och omsorgsförvaltningen 2013-08-13

Utbildningsmaterial Diabetes - insulindelegering. Anna-Karin Sävemalm Vård- och omsorgsförvaltningen 2013-08-13 Utbildningsmaterial Diabetes - insulindelegering Anna-Karin Sävemalm Vård- och omsorgsförvaltningen 2013-08-13 Innehåll Utbildningsmaterial Insulindelegering... 2 Delegering... 2 Att ta emot och acceptera

Läs mer

Utbildningsmaterial. Diabetes insulindelegering

Utbildningsmaterial. Diabetes insulindelegering Utbildningsmaterial Diabetes insulindelegering Munkedals kommun 2014 Utbildningsmaterial insulindelegering Detta material är framtaget som en kunskapsgrund för insulindelegation och riktar sig till personal

Läs mer

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Blodsockerkontroll Insulin Hypoglykemi lågt blodsocker Behandling av

Läs mer

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING 2007-06-14. Reviderat 2008-09-16, 2010-04- 06, 2011-05-04 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING Syftet är att informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund

Läs mer

Utbildningsmaterial inför Insulindelegering

Utbildningsmaterial inför Insulindelegering Utbildningsmaterial inför Insulindelegering Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660 Sida 2 (23) Inledning Detta utbildningsmaterial

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - diabetesutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - diabetesutbildning (inför delegering) Sid 1(10) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - diabetesutbildning (inför delegering) Instuderingsmaterial

Läs mer

Utbildningsmaterial Diabetes Diabetes - insulindelegering. 2015-09-03 Mölndals Stad Anna-Karin Sävemalm

Utbildningsmaterial Diabetes Diabetes - insulindelegering. 2015-09-03 Mölndals Stad Anna-Karin Sävemalm Utbildningsmaterial Diabetes Diabetes - insulindelegering 2015-09-03 Mölndals Stad Anna-Karin Sävemalm Innehåll Utbildningsmaterial... 2 Delegering i kommunal vård och omsorg... 2 Ditt ansvar när du tar

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker).

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker). 2010-04-14 DIABETES Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Insulin bildas

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Injektionsteknik. Januari 2013 UBL

Injektionsteknik. Januari 2013 UBL Injektionsteknik Januari 2013 UBL Att injicera insulin Insulin injiceras i underhudsfettet som är området mellan huden och muskelvävnaden Detta för att insulinet skall absorberas i en så jämn takt som

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia

PATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia PATIENTINFORMATION Til dig som fått Lyxumia Den här broschyren har du fått för att du ska börja medicinera med Lyxumia (lixisenatid). Lyxumia är ett komplement till din tidigare diabetesbehandling och

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-04-01 DIABETES Diabetes (Diabetes Mellitus där Mellitus betyder sockersöt/honungssöt ) är inte en utan flera olika sjukdomar med

Läs mer

Kunskapstest inför delegering

Kunskapstest inför delegering Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin

Läs mer

Bra att veta om diabetes. För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker.

Bra att veta om diabetes. För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker. Bra att veta om diabetes För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker. 1 Innehåll Inledning... 3 Vad är diabetes?... 4 Olika typer av diabetes... 5 Midjemåttet och typ 2-diabetes... 8 Högt blodtryck,

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker För dig med typ 1 & 2-diabetes Mat, dryck & motion Några råd till dig som är diabetiker För dig med typ 1 & 2-diabetes Undvika fett, äta på Medelhavsvis, minska kolhydratintaget eller låta GI styra inköpslistan?

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun Baskunskaper All personal som arbetar inom kommunens äldre- och handikappomsorg

Läs mer

Islamiskt Informations Forum

Islamiskt Informations Forum Islamiskt Informations Forum Ramadan och diabetes - En vägledning Fastan i Ramadan har många andliga och hälsofördelar. Ramadan ger oss möjlighet att uppfylla vår plikt till Allah (HoäH), rena våra kroppar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (SOSF 1997:14)

DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (SOSF 1997:14) 2010-04-14 DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (SOSF 1997:14) Delegering kan endast ges för enstaka arbetsuppgifter Delegering är alltid personlig Beslut om delegering kan gälla för

Läs mer

Till Dig som ska ta emot delegering av läkemedel och andra arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård 2012-03-12

Till Dig som ska ta emot delegering av läkemedel och andra arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård 2012-03-12 Till Dig som ska ta emot delegering av läkemedel och andra arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård 2012-03-12 2 (14) Inledning Detta material vänder sig till dig som skall ta emot en delegering. Att ta

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Utbildningsmaterial i DIABETES för personal inom Kommunal Hälso- och Sjukvård

Utbildningsmaterial i DIABETES för personal inom Kommunal Hälso- och Sjukvård 2011-08-25 Utbildningsmaterial i DIABETES för personal inom Kommunal Hälso- och Sjukvård Eva Franzén, MAS Britt-Inger Johansson, sjuksköterska Elisabeth Dahlgren, distriktssköterska 1 Läkemedelshantering

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Diabetes hos barn under skolåldern RÅD FÖR BARNOMSORGEN

Diabetes hos barn under skolåldern RÅD FÖR BARNOMSORGEN Diabetes hos barn under skolåldern RÅD FÖR BARNOMSORGEN Ett stort tack till alla familjer, barnomsorgspersonal och diabetesexperter som har kommenterat manuskriptet. Diabetes hos barn under skolåldern

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Här är jag Den här boken tillhör INNEHÅLL INNEHÅLL Ab Bukspottkörteln... 1 När Ab insulinnyckelproduktionen Bukspottkörteln...1 upphör..2 Vad När behövs

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN

Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN 1 Ett stort tack till alla lärare, familjer och diabetesexperter som har kommenterat manuskriptet. Diabetes hos skolbarn råd för skolan Utgivare: Diabetesförbundet

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Många föräldrar vars barn får diagnosen typ 1 diabetes ställer sig frågor som: Varför händer det här mitt barn?

Läs mer

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén Introduktion till diabetes mellitus Niklas Dahrén Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes Bildkälla: h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/typ_2- diabetes#/media/file:blue_circle_for_diabetes.svg Diabetes

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar.

Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar. Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar. Theo 5 år Utgivare: Svenska Diabetesförbundet Idé: Rosita Ilvered Grafisk form: Jennie Palmér Foto: Dayfotografi. Mattips:

Läs mer

Så behandlas diabetes typ 2

Så behandlas diabetes typ 2 Reviderad 130426 Så behandlas diabetes typ 2 i Jämtlands läns landsting INFORMATION TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2 www.jll.se God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Den här informationen

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes typ 1 h"ps://www.youtube.com/watch?v=_oowhuc_9lw Diabetes typ 1 ü Vid diabetes typ 1 har kroppens egen insulinproduk5on helt eller nästan helt

Läs mer

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäcks tömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen.

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer