Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun

Transkript

1 Diabetesutbildning Studiematerial för omsorgspersonal Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg. sjuksköterskor

2 Sjukdomen diabetes mellitus Orsaken till diabetes är att bukspottskörteln producerar bristfälligt med insulin. Diabetes mellitus (sockersjuka) är en endokrin sjukdom, där blodets innehåll av socker (glukos) är förhöjt. Blodets halt av glukos (blodsockernivån) stiger om kroppen har brist på eller saknar hormonet insulin.

3 Två huvudformer av diabetes mellitus Typ 1- diabetes Typ 2 -diabetes

4 Typ 1 Är insulinberoende diabetes och karaktäriseras av att insulinsekretionen är nedsatt eller helt har upphört Debuterar före 40 års ålder Ärftligt anlag i kombination med utlösande faktor

5 Typ 2 Icke insulinberoende diabetes mellitus Viss grad av insulinresistens i vävnader Debuterar vanligen i vuxen ålder I sjukdomsbilden ingår nedsatt fysisk aktivitet och viktökning Faktorer som ökar risken av att drabbas av typ 2 diabetes är: Rökning, ålder, övervikt, stress, sömnbrist, arv, inaktivitet

6 Insulinets uppgift Insulin är ett hormon som produceras i bukspottskörteln som är ansvarig för att hålla blodsockret på lagom nivå Insulin fungerar som en nyckel som låser upp cellerna så att glukos kan ta sig från blodet in i cellerna och tillföra energi För att detta ska fungera krävs att bukspottskörteln producerar tillräckligt mycket insulin samt att cellerna är känsliga/mottagliga

7 Insulinets roll i kroppen 1. Efter en måltid färdas sockret i blodbanan på väg mot lagringsplatserna inne i cellerna 2. För att sockret ska ta sig in i cellerna måste särskilda dörrar låsas upp. 3. Dörrarna kan endast öppnas av hormonet insulin. 4. När cellerna tagit hand om sockret från maten håller sig blodsockret på en bra nivå.

8 Hur ställs diagnos? Normalt blodsocker 3,5-7 mmol/l Ett slumpmässigt mätt blodsocker som ligger över 11 mmol/l tyder på diabetes Fasteblodsocker över 7mmol/l vid två mätningar HbA1c: Visar hur blodsockret har varit i 8-10 veckor Uringlukos: Vid blodglukosvärden som överstiger njurtröskelvärdet cirka 8-10 mmol/l klarar inte njuren av att återabsorbera all glucos

9 Symtom vid hypoglykemi (lågt blodsocker) Svettning Yrsel och darrning Huvudvärk Hunger Synstörning Irritation, aggressivitet Blekhet Svårt att hålla koncentrationen Andedräkten luktar aceton

10 Gör så här vid hypoglykemi (lågt blodsocker) Ge 4 druvsockertabletter, 2 dl mjölk och en smörgås Kontakta sjukvården Kvarstår tecken efter min ta några druvsockertabletter till Mät blodsockret igen Om sänkt medvetande smörj tex honung på munslemhinnan Vid kramper eller medvetslöshet, ring 112

11 Symtom på hyperglykemi (högt blodsocker) Stor urinmängd Ökad törst Illamående Trötthet Dimsyn Kräkningar Magsmärtor

12 Gör så här vid hyperglykemi (högt blodsocker) Kontakta sjuksköterska Ge vid behov insulin om det finns ordination, detta görs i samråd med ansvarig sjuksköterska Upprepade blodsockerkontroller Uppmuntra pat. att dricka mycket vatten Vid kramper eller medvetslöshet, ring 112

13 Varför stiger blodsockret? Infektion Feber För lite insulin Felaktig kost

14 Varför sjunker blodsockret? För mycket insulin För lite mat Försenad måltid Ökad fysisk aktivitet Alkohol

15 Vad måste uppmärksammas Diarré Kräkning Infektion Feber Stress Insulindos kan behöva justeras

16 Sena Komplikationer Nervskador Sår bildning Ögonförändringar som kan leda till blindhet Njurskador

17 Kost Kosten bör vara fiberrik, rik på långsamma kolhydrater och fettbalanserad.

18 Måltidsfördelning Fördela måltidordningen över dagen med tre huvudmål och 2-3 mellanmål/dag Tag hänsyn till personens behandling Utgå från individen Tallriksmodellen

19 Motion Vävnadernas glukosupptag och musklernas blodcirkulation ökar Syreupptagningsförmågan befrämjas i både lungor och vävnader Hjärtmuskulaturen stärks Gynnar insulinets distribution i blod och till vävnader Ökar insulinkänslighet

20 Insulin Måltidsinsulin = snabbverkande tas i samband med måltid och durationen är mellan 10 min 4 timmar (Novorapid, Humalog, Apidra) Mixinsulin = snabb- och långtidsverkande tas i samband med måltid och ordineras ofta 2ggr/dag, duration upp till 12 timmar (Novomix, Humalog mix) Långtidsverkande insulin har duration upp till 24 timmar (Insulatard, Lantus, Levemir)

21 Blodsocker mätning Hand hygien och handskar är viktigt Rent finger Stick inte i tumme eller pekfinger Sätt i testremsan i blodsockerapparaten Använd en lansett och stick i sidan på fingret, det gör mindre ont än på själva fingerblomman Torka bort första droppen För teststickan mot droppen Läs av värdet på mätaren när den piper och skriv in det i journalen Släng lansetten och testremsan i en burk för stickande/skärande avfall

22 Rekommendationer Kontrollera utgångsdatum på förpackningen till blodsockerstickorna Kontrollera alltid att koden på blodsockerstickorna stämmer överens med koden på blodsockermätaren Håll blodsockerstickorna torra genom att alltid återförsluta behållaren

23 Dygnsprofil P-Glucos Fastande + 1,5 tim. efter frukost Före lunch + 1,5 tim. efter lunch Före middag + 1,5 tim. efter middag Vid sänggåendet Samtidigt görs ibland mat- och vätskeregistrering

24 Injektionsteknik Vicka försiktigt på pennan 10 gånger eller rulla den mellan dina handflator För att prova pennan. Ställ in en dos på 1-2 enheter. Håll pennan i en upprätt position ca grader och tryck långsamt på knappen. En liten droppe insulin ska kunna ses på kanylspetsen. Om inte, ställ om dosen och tryck på knappen igen tills du ser en droppe.

25 Injektionsteknik Fortsättning Utgå alltid från ordinationshandling Vrid fram ordinerad mängd insulin, lyft upp ett hudveck, tryck in kanylen hela vägen genom huden och injicera insulinet. Håll därefter in knappen under minst 10 sekunder så att hela dosen insulin injiceras. Dra långsamt ut kanylen. När du är klar, ta bort kanylspetsen och lägg den i en låda för stickande/skärande avfall Dokumentera given dos

26

27 Val av injektionsställe Insulinet skall injiceras i underhudsfettet där det sugs upp i jämn takt. Kommer det för ytligt hamnar det i huden och tas inte upp. Går injektionen för djupt hamnar den i muskulaturen som innehåller mer blodkärl och riskerar att sugas upp för snabbt. Variera injektionsstället för att optimera upptagning och minska risk för bildning av fettkuddar (lipohypertrofier) Insulin kan ges i: Buk Lår Glutealregionen (skinkan) Injicera aldrig genom kläderna! Delvis har man svårare att se var injektionen hamnar, delvis kan kanylen skadas

28 Förvaring av insulin Skriv öppningsdatum på insulinpennan Insulin som injiceras skall ha rumstemperatur och förvaras i rumstemperatur Insulinsprutor som ej används skall förvaras i kyl- eller svalskåpsdörren Insulin får absolut inte frysa (mister omedelbart all sin effekt) Insulin skall aktas för direkt solljus och temperaturer över 25 grader C (Vid stark värme tappar insulinet successivt effekt)

29 Fotvård Daglig inspektion av fötterna Tvätta fötterna varje dag, torka väl mellan tårna Håll huden mjuk (smörj inte mellan tårna) Ha bekväma skor, gå aldrig barfota Klipp tånaglar rakt, fila förhårdnader Känn efter om det finns främmande föremål i skorna innan påtagning

30 Praktisk övning Lycka till