Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Transkript

1 Introduktion till diabetes mellitus Niklas Dahrén

2 Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes Bildkälla: h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/typ_2- diabetes#/media/file:blue_circle_for_diabetes.svg

3 Diabetes ü All diabetes kännetecknas av överdriven urinutsöndring. ü Det finns 2 huvudtyper av diabetes: Diabetes mellitus: Förhöjd blodsockerhalt (glukos) vilket leder Hll mer socker i urinen vilket i sin tur ökar urinmängden genom a+ va+en följer eier sockret i njurarna genom osmos. Diabetes insipidus: Brist på hormonet ADH vilket leder Hll a+ njurarna inte kan reabsorbera Hllräckligt mycket va+en, vilket leder Hll överdriven urinutsöndring. ü De båda huvudtyperna av diabetes har väldigt lite gemensamt. Orsaken Hll sjukdomarnas uppkomst och deras behandling är helt olika. ü I den här undervisningsfilmen kommer vi fokusera på diabetes mellitus som är den vanligaste formen av diabetes.

4 Diabetes mellitus innebär förhöjt blodsocker ü Namnet diabetes härstammar från grekiska och betyder ungefär genompasserande vilket syiar Hll den stora mängden urin som passerar genom systemet. ü Namnet mellitus härstammar från laan och betyder honung vilket refererar Hll den söta smaken på urinen. ü Diabetes mellitus är inte en utan flera olika sjukdomar: Diabetes typ 1 Diabetes typ 2 Graviditetsdiabetes Och ännu fler; LADA, MODY, sekundär diabetes etc. ü Det som är gemensamt för de olika typerna av diabetes mellitus är a+ blodsockerhalten är förhöjd. ü De olika diabetestyperna skiljer sig åt när det gäller orsak och behandling. ü OavseE diabetestyp är dock det primära målet a+ försöka upprä+hålla en sådan normal blodsockernivå som möjligt eiersom höga blodsockernivåer under lång Hd är skadligt för kroppen.

5 Symtom på diabetes mellitus ü Polyuria: E+ av de första symptomen är oia a+ urinprodukhonen ökar kraiigt. ü Polydipsi: Onormal törst. ü Övriga symtom: Muntorrhet, kraiig trö+het, viktnedgång, acetondoiande andedräkt och dimsyn (suddigt seende). ü Obs. Symptomen är kopplade Hll högt blodsocker och de utvecklas gradvis.

6 Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin BlodsockerkoncentraHonen Glukagon

7 Insulin sänker blodsockret ü Insulin är ee hormon som bildas i de langerhanska öarna i Vi äter mat innehållande kolhydrater (t.ex. stärkelse och olika sockerarter) bukspo+körteln (i betacellerna) och utsöndras Hll blodet när blodsockret höjs. ü Insulin fungerar som en nyckel som binder H ll nyckelhål (insulinreceptorer) på cellerna och då öppnas cellerna. Cellerna kan då ta upp sockret (glukos) från blodet vilket innebär a+ blodsockret sjunker. Nästan alla kolhydrater bryts ned och/ eller omvandlas i levern Hll sockerarten glukos Blodsockret (glukoskoncentrahonen) höjs Bukspo+körteln utsöndrar hormonet insulin Insulinet öppnar upp cellerna Glukos tas upp av cellerna Bildkälla: "Blausen 0701 PancreaHcTissue" by BruceBlaus. When using this image in external sources it can be cited as:blausen.com staff. "Blausen gallery 2014". Wikiversity Journal of Medicine. DOI: /wjm/ ISSN Own work. Licensed under CC BY 3.0 via Wikimedia Commons - h+ps://commons.wikimedia.org/wiki/ File:Blausen_0701_PancreaHcTissue.png#/media/File:Blausen_0701_PancreaHcTissue.png Blodsockret (glukoskoncentrahonen) sänks

8 Det är viktigt för vår hälsa att vi har insulin som kan sänka blodsockret ü Det är jäeevikagt ae blodsockret inte blir för högt under för lång Hd eiersom det riskerar a+ skada våra blodkärl. ü Tack vare insulin kan vi, eier t.ex. en målhd, sänka vårt blodsocker Hll ofarliga nivåer. ü När blodsockret höjs, eier t.ex. en målhd, ökar bukspo+körteln sin produkhon och utsöndring av insulin. ü På bilden All höger ser vi a+ insulinkoncentrahonen ökar när blodsockerkoncentrahonen ökar och minskar när blodsockerkoncentrahonen minskar. Blodsocker= glukos. Bildkälla: "Suckale08 fig3 glucose insulin day" by Jakob Suckale, Michele Solimena - Solimena Lab and Review Suckale Solimena 2008 FronHers in Bioscience PMID , preprint PDF from Nature Precedings, original data: Daly et al PMID Licensed under CC BY- SA 3.0 via Wikipedia - h+ps://en.wikipedia.org/wiki/file:suckale08_fig3_glucose_insulin_day.png#/media/ File:Suckale08_fig3_glucose_insulin_day.png

9 Glukagon höjer blodsockret ü Glukagon är ee hormon som bildas i de langerhanska öarna i bukspo+körteln (i alfacellerna). ü Glukagon påverkar levern a+ spjälka lagrat g lykogen (komplexa kolhydrater) Hll glukos (den processen kallas för glykogenolys ) och utsöndra det H ll blodet. Vi äter inte på länge och/eller uoör tung fysisk akhvitet Blodsockret (glukoskoncentrahonen) sjunker Bukspo+körteln utsöndrar hormonet glukagon Glukagonet påverkar levern a+ bryta ned lagrat glykogen Hll glukos och utsöndra det Hll blodet Blodsockret (glukoskoncentrahonen) höjs Bildkälla: "Blausen 0701 PancreaHcTissue" by BruceBlaus. When using this image in external sources it can be cited as:blausen.com staff. "Blausen gallery 2014". Wikiversity Journal of Medicine. DOI: /wjm/ ISSN Own work. Licensed under CC BY 3.0 via Wikimedia Commons - h+ps://commons.wikimedia.org/wiki/ File:Blausen_0701_PancreaHcTissue.png#/media/File:Blausen_0701_PancreaHcTissue.png

10 Både insulin och glukagon kan användas som medicin av diabetiker ü Insulin i sprulorm används av personer med diabetes typ 1 (och av vissa med diabetes typ 2) för a+ behandla hyperglykemi (högt blodsocker) som uppstår hos diabehker p.g.a. a+ bukspo+körteln producerar inget eller för lite insulin. ü Glukagon i sprulorm kan användas för a+ behandla allvarlig hypoglykemi (lågt blodsocker) som kan uppstå hos diabehker om de tar för mycket insulin (insulinkänning) i förhållande Hll mahntaget.

11 Diabetes typ 1 resp. diabetes typ 2 ü Vid alla typer av diabetes mellitus är blodsockret förhöjt eiersom blodsockerregleringen inte fungerar som den borde göra. ü Diabetes typ 1: Bukspo+körteln (pankreas) Hllverkar anhngen inget insulin alls eller alldeles för lite. Det finns alltså för några nycklar a+ öppna upp cellerna med vilket gör a+ blodsockret förblir högt. De+a är en autoimmun sjukdom vilket innebär a+ det är det egna immunförsvaret som har bruht ned de insulinproducerande beta- cellerna i bukspo+skörtelns langerhanska öar. ü Diabetes typ 2: Huvudproblemet i de flesta fall av diabetes typ 2 är a+ cellerna har blivit insulinresistenta (ej mo+agliga för insulinet) vilket innebär a+ insulinet inte kan låsa upp cellerna trots a+ det finns insulin i blodet. Bukspo+körteln (pankreas) kan i de flesta fall av diabetes typ 2 foroarande Hllverka insulin men oia i för liten mängd jämfört med behovet och desto mer u+alad insulinresistensen är desto större är behovet av insulin.

12 Komplikationer av högt blodsocker (diabetes) h+ps://

13 Mikroalbuminuri kan tidigt avslöja kärlskada ü EE Adigt tecken på ae blodkärlen har börjat ta skada är a+ blodproteinet albumin läcker ut i urinen via njurarna. De+a Hllstånd kallas för mikroalbuminuri. ü Både de små blodkärlen, kapillärerna, och de större blodkärlen kan skadas. ü Små blodkärl i ögon, njurar och nerver kan ta skada och leda Hll nedsa+ syn, nedsa+ njurfunkhon och försämrad känsel i fö+erna. ü Skador i blodkärlen kan orsaka ateroskleros (åderförfe+ning) vilket i sin tur kan leda Hll hjärhnfarkt och stroke.

14 Diabetes kan leda till ketoacidos och livshotande diabeteskoma För lite insulin i blodet För mycket fe+syror frisä+s från fe+cellerna Levern Hllverkar ketonkroppar av fe+syrorna Ketonkropparna sänker blodets ph- värde (ketoacidos) För lågt ph kan leda Hll diabeteskoma

15 3 tester kan göras för att diagnosticera diabetes mellitus ü Mätning av p- glukos: P- glukos (glukoskoncentrahonen i plasma) visar vad blodsockervärdet är när provet tas. Mätningen ska uoöras eier en na+s fasta och innan frukost (fasteglukos). Minst 2 mätningar vid olika Hllfällen är nödvändigt för a+ fastställa diagnosen). ü Glukostoleranstest (OGTT): 75 gram glukos intas eier en na+s fasta. Före intaget och eier 2 Hmmar mäts koncentrahonen av p- glukos. ü Mätning av glykerat hemoglobin (HbA 1c ): Glukos i blodet kan reagera med och fastna på hemoglobinet i erytrocyterna, vi får då glykerat (eller glykolyserat) hemoglobin (HbA 1c ). HbA 1c - värdet visar hur blodsockerhalten har legat de senaste två Hll tre månaderna före provtagningen och kallas därför även för långhdssockerprov. HbA 1c påverkas inte nämnvärt av Hllfälliga målhder och därför kan de+a test uoöras även om man har äht t.ex. frukost. Mätningar av HbA 1c kan också användas för a+ kontrollera hur en diabetespahent har reagerat på medicinering eller olika livsshlsförändringar.

16 Diagnosticering av diabetes mellitus enligt WHO Mätning av fasteglukos: Glukostoleranstest (glukosvärde 2 h ewer intag av 75 g glukos): Mätning av glykerat hemoglobin (HbA 1c ): Normalt: <6,1 mmol/l <110 mg/dl <7,8 mmol/l <140 mg/dl <42 mmol/mol <6 % NedsaE glukostolerans: <7,0 mmol/l <126 mg/dl 7,8 mmol/l 140 mg/dl 42 mmol/mol 6 % Diabetes: 7,0 mmol/l 126 mg/dl 11,1 mmol/l 200 mg/dl 48 mmol/mol 6,5 %

17 Förekomsten av diabetes mellitus i världen ü Diabetes är en av de vanligaste icke- smiesamma sjukdomarna i världen och sjukdomen, framförallt typ 2- diabetes, har en så snabb utveckling a+ den kan liknas vid en epidemi. ü Diabetes är en vanlig sjukdom i både industri- och utvecklingsländer medan det är en ovanlig sjukdom i underutvecklade länder. Av de olika diabetestyperna är diabetes mellitus typ 2 allra vanligast. Ungefär 90 % av alla som har diabetes har diabetes typ 2. ü 2014 levde mer än 387 miljoner människor med diabetes i världen, vilket motsvarar 8,3 % av världens befolkning kommer antalet shga Hll ca 592 miljoner. ü Den största gruppen människor med diabetes är de mellan år. ü 2014 orsakade diabetes 4,9 miljoner dödsfall, det är en person var sjunde sekund. ü Diabetes kostade minst 612 miljarder amerikanska dollar i hälso- och sjukvårdskostnader 2014.

18 Förekomsten av diabetes i världen

19 Förekomsten av diabetes i Sverige ü Ca människor har diabetes i Sverige (ca 4 %) varav ca har diabetes typ 1. ü Det finns även ee mörkertal, då många får diagnosen flera år eier a+ de insjuknat i typ 2- diabetes. I Sverige räknar man med a+ var tredje person med typ 2- diabetes är oupptäckt. ü Sverige och Finland har högst frekvens av personer som insjuknar i typ 1- diabetes i världen.

20 Kostnader för diabetes ü I Sverige uppgick de direkta sjukvårdskostnaderna för pahenter med typ 2 diabetes Hll ca sju miljarder svenska kronor år 1998, vilket motsvarar cirka 6% av hälso- och sjukvårdskostnaderna. De+a innebär en genomsni+skostnad per pahent och år pa cirka svenska kronor. ü Anledningen All de höga kostnaderna är framförallt de komplikahoner och följdsjukdomar som diabetes ger upphov Hll.

21 Viktiga begrepp ü Insulin= Hormon som sänker blodsockret genom a+ öppna cellerna. ü Glukos= En enkel sockerart (en monosackarid). Det mesta av blodsockret utgörs av glukos. ü Glukagon= Hormon som höjer blodsockret genom a+ öka leverns glykogenolys. ü Glykogen= En polysackarid (komplex kolhydrat) som är uppbyggd av e+ stort antal alfa- glukos bundna Hll varandra i långa kedjor. Levern har e+ stort förråd av glykogen. ü Glykogenolys= Den process då glykogen bryts ned Hll glukos. ü Hyperglykemi= Högt blodsocker. ü Hypoglykemi= Lågt blodsocker. ü Insulinkoma= Medvetslöshet p.g.a. lågt blodsocker (för mycket insulin jämfört med behovet). ü Diabeteskoma= Medvetslöshet p.g.a. för högt blodsocker. ü Pankreas= Bukspo+körteln. ü Langerhanska öarna= Cellöar i bukspo+körteln som producerar insulin (betacellerna) och glukagon (alfacellerna). ü Ketoacidos= Lågt ph- värde i blodet p.g.a. höga koncentrahoner av ketonkroppar. Kallas även för syraförgiining.

22 Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: hep:// hep://