Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man"

Transkript

1 Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin som kroppen producerar räcker inte till. Det gör att man får för mycket socker i blodet, vilket på sikt kan orsaka att man bland annat får skador på njurarna, ögonen och nerverna. Det finns flera olika typer av diabetes. Typ 2-diabetes är vanligast och kommer oftast i vuxen ålder. Sjukdomen kan vara ärftlig, men kan också bero på vilka levnadsvanor man har. Till exempel kan övervikt, stress och rökning öka risken för att få typ 2-diabetes. Genom att motionera och äta hälsosamt kan man förebygga och i viss mån behandla sjukdomen. Symtom Om man får typ 2-diabetes är det vanligt att man är trött både fysiskt och psykiskt blir mer törstig kissar oftare. Man kan också få klåda i underlivet och börja se dimmigt. Symtomen kommer ofta långsamt, men en del får inga symtom alls och då är det svårare att upptäcka sjukdomen. Behandling Ett första steg i behandlingen är att man ändrar sina levnadsvanor, främst genom att börja motionera och äta sund mat. Man bör också sluta röka. Om inte det räcker för att sänka blodsockervärdet kan man behöva läkemedel för att sänka sockerhalten i blodet och minska risken för följdsjukdomar. När ska man söka vård? Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man är överviktig har sjukdomen i släkten har blodfettsrubbningar eller högt blodtryck tidigare i livet har haft graviditetsdiabetes. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd om vart man ska vända sig. Vad händer i kroppen? Hitta i artikeln Sammanfattning Vad händer i kroppen? Symtom och diagnos Vård och behandling Mer information

2 Diabetes är flera sjukdomar Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som har olika orsaker. Gemensamt för alla former av diabetes är att den som får sjukdomen har för mycket druvsocker, glukos, i blodet. Därför har diabetes tidigare kallats sockersjuka. Runt tre av hundra personer i Sverige, mellan människor, har diabetes. Av dessa har de allra flesta, nio av tio, typ 2-diabetes. Sjukdomen kallas även åldersdiabetes. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behöver man bränsle i form av energi. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. Socker i blodet kallas vanligtvis blodsocker. När man har ätit tar tunntarmen upp socker från maten. För att socker ska kunna tas upp av olika celler i kroppen, till exempel i muskler och lever, behövs hormonet insulin. Det bildas i bukspottkörteln framför allt efter att man har ätit. Överskott av socker i blodet tas upp och lagras av cellerna i lever och muskler för senare behov. Några timmar efter att man har ätit kommer det inte längre socker från tarmarna. Levern kan då släppa ut lagrat socker i blodet. Det är viktigt att blodet har rätt koncentration av socker. För hög koncentration skadar kroppens celler. Om koncentration blir för låg vid behandling med läkemedel kan man bli skakig, svettig och omtöcknad. Det är ovanligt men man kan bli medvetslös. Nedsatt glukostolerans - ett förstadium Typ 2-diabetes kännetecknas av att kroppens olika celler blir mindre känsliga för insulin, och man får så kallad insulinresistens. Trots att det kommer mer insulin från bukspottkörteln räcker det inte till. Blodsockret tas då inte upp av kroppens celler, utan i stället ökar halten av socker i blodet och ute i alla kroppens vävnader. När halten har nått en viss nivå kallas det nedsatt glukostolerans. Det är ett förstadium till typ 2-diabetes. Om utvecklingen får fortsätta stiger blodsockervärdet ytterligare och når till sist den nivå som kallas typ 2-diabetes. Hela utvecklingen fram till sjukdomen typ 2-diabetes tar flera år. Sjukdomens orsaker Den exakta orsaken till att typ 2-diabetes uppstår är inte känd, men förutom att sjukdomen oftast är ärftlig kan de levnadsvanor man har påverka risken att man ska få den. Allt för mycket och onyttig mat kombinerat med brist på motion gör många människor överviktiga. Då får man oftare insulinresistens och typ 2-diabetes. Rökning medför också ökad risk att få typ 2-diabetes. Om man är utsatt för höga krav och samtidigt har liten möjlighet att själv påverka sin situation ökar mängden av stresshormonet kortisol i blodet. Ute i vävnaderna omvandlas det till kortison som ökar bukfetma och minskar insulinkänsligheten i musklerna. Hur vanlig är sjukdomen? Typ 2-diabetes blir allt vanligare världen över i takt med att levnadsstandarden ökar. Världshälsoorganisationen WHO räknar med en fördubbling av antalet fall från början av 2000-talet fram till år I Sverige har till personer typ 2-diabetes. Ökningen är avsevärt lägre i Sverige än i större delen av världen, men däremot lever allt fler länge med typ 2-diabetes. Med stigande ålder ökar risken att få sjukdomen. Möjligheter att själv förebygga sjukdomen De flesta som får typ 2-diabetes har långsamt fått allt sämre insulinkänslighet i främst muskler och lever. Försämringen kan pågå i över tio år. Det är viktigt att vara medveten om att man hela tiden har möjlighet att bromsa den här utvecklingen genom att sluta röka, röra på sig mer, stressa mindre, gå ner i vikt och äta sundare. Om sjukdomen försämras

3 Om man har typ 2-diabetes brukar blodsockervärdet långsamt öka med åren. Den här försämringen av sjukdomen beror på att kroppens celler blir mindre känsliga för insulin, men också på att bukspottkörtelns produktion av insulin minskar. Bukspottkörtelns förmåga att bilda insulin skadas om man har för högt blodsockervärde under lång tid. Hur snabbt försämringen går varierar mellan olika personer. Det beror på vikt, kost, motion, eventuell stress och rökning men även på ärftlighet. Komplikationer i stora blodkärl Den allvarligaste konsekvensen av att ha typ 2-diabetes är att man snabbare får åderförfettning i pulsådrorna. Det kan då uppstå en förträngning av pulsådern som gör att blodflödet minskar. I hjärtat kan det leda till kärlkramp, och i benen till så kallad fönstertittarsjuka. En annan fara med åderförfettning i pulsådror är att det där lättare bildas små blodproppar. De kan helt stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt. Om det fastnar en propp i en pulsåder i hjärnan kan man få en stroke. Det är framför allt hjärtinfarkt och stroke som ökar risken att dö för tidigt när man har typ 2-diabetes. Det finns ett samband mellan typ 2-diabetes och högt blodtryck, bukfetma och en skadlig sammansättning av blodfetterna. De här tillstånden förekommer ofta tillsammans hos samma person och kallas då metabolt syndrom. Det medför kraftigt ökad åderförfettning och risk för hjärt-kärlsjukdomar. Komplikationer i små blodkärl Det finns även risk för att man kan få komplikationer i små blodkärl. De är sällan livshotande på samma sätt som komplikationerna i stora blodkärl kan vara. Men de kan leda till skador på ögats näthinna, njurskador och skador på nerver som kan ge känselnedsättning, oftast i fötter och ben. Dessutom kan män ibland få sexuella problem i form av impotens. Mer på 1177.se Kärlkramp Kärlkramp i benen Stroke slaganfall Symtom och diagnos Vanligt att man blir törstigare och kissar mer När man får typ 2-diabetes kan symtomen vara olika svåra. Många vet inte om att de har sjukdomen eftersom man ofta inte har några symtom alls. Ett vanligt symtom på typ 2-diabetes är att man blir trött, både mentalt och i kroppen. Ett annat symtom är att man blir törstigare och kissar mer. Det beror på att socker läcker över till urinen när det når en viss mängd i blodet. Socker suger upp vatten från kroppen och mängden urin ökar, vilket även ökar törsten. Andra symtom kan vara klåda i underlivet och dimsyn. Man har samma symtom om sjukdomen förvärras. Det kan inträffa till exempel vid infektioner. Man kan också få högre koncentration av socker i blodet utan att man får några särskilda symtom alls. Blodsockervärdet mäts i ett blodprov Mängden socker i blod anges numera i enheten millimol per liter i blodplasman (mmol/l). Det kallas plasmaglukos eller P-glukos. I vanligt tal säger man ofta bara blodsocker. För att ta reda på om man har diabetes måste blodsockervärdet mätas i ett blodprov. Om man misstänker att man har typ 2-diabetes bör man se till att få provet taget. Det gäller särskilt om man är överviktig eller har nära släktingar med sjukdomen, eftersom risken då är större för att få typ 2-diabetes. Har man tidigare haft graviditetsdiabetes eller har blodfettsrubbningar eller högt blodtryck bör man också få sitt blodsockervärde mätt.

4 Det finns tre sätt att mäta blodsockervärdet: Vanligast är att ett blodprov tas efter att man har fastat i minst åtta timmar. Två faste-p-glukos över eller lika med 7 mmol/l tagna två olika dagar ger diagnosen diabetes. Man kan också ta ett blodprov för att mäta P-glukos utan att man har fastat. Om blodsockervärdet då är över 12,2 mmol/l och man har tydliga diabetessymtom anses man ha diabetes. Om det inte finns symtom ska två prover tagna vid två olika tillfällen vara över 12,2 mmol/l för att man ska få diagnosen diabetes. Ett tredje sätt att ta reda på om man har diabetes är att göra ett glukostoleranstest. Då fastar man i åtta timmar och dricker sedan en lösning med socker. Blodprov tas omedelbart före drycken och två timmar efteråt. Är P-glukos då 11,1 eller högre har man diabetes. Ibland upptäcks socker i urinprov. Då får man lämna blodprov för att läkaren ska kunna avgöra om man har diabetes. De här proverna visar om man har diabetes, men inte vilken typ av diabetes det är. Om man är över 40 år, har viss bukfetma och typ 2-diabetes i släkten är det nästan alltid typ 2-diabetes. Hur sjukdomen utvecklas första året ger också vägledning. Om man har typ 2-diabetes ökar blodsockret oftast långsamt under flera år. Ibland kan det behövas ytterligare blodprover för att avgöra vilken typ av diabetes man har. Ytterligare undersökningar görs Efter att man har fått diagnosen typ 2-diabetes görs det ytterligare undersökningar för att andra tillstånd som också ökar risken för åderförfettning ska kunna upptäckas och behandlas. Blodtrycket mäts och två - tre månader efter att man har fått diagnosen tas ett blodprov för att undersöka blodfetternas sammansättning. Man blir också noggrant undersökt av läkare både när man har fått diagnosen diabetes och vid de uppföljande återbesöken som man brukar göra minst en gång om året. Oftast går man till en läkare på sin vårdcentral. Det är även vanligt att man har kontakt med en distriktssköterska eller en särskild diabetessjuksköterska på sin vårdcentral. Undersökningar vid återbesök Flera olika undersökningar kan ingå när sjukdomen följs upp hos läkare och sjuksköterska: Blodtrycket mäts. Hjärtat undersöks med EKG för att upptäcka till exempel tecken på åderförfettning i kranskärlen, det vill säga de pulsådror som leder blodet till hjärtmuskeln. Benens pulsådror undersöks genom att läkaren känner på pulsen i fötterna eller mäter blodtrycket i anklarna. På det sättet går det att upptäcka om åderförfettning har orsakat förträngning av pulsådrorna. Genom att undersöka hur patienten uppfattar en stämgaffel som sätts mot skelettet i framfoten får läkaren en bra uppfattning om det finns någon nervskada. För att göra ett grövre test av känseln kan läkaren använda en tunn plastpinne. Kroppens längsta och därmed känsligaste nervtrådar går till fötterna. Här visar sig eventuell påverkan på nervsystemet först. Huden på fötterna kontrolleras, bland annat för att upptäcka små sår. Ögonen undersöks med ögonbottenfotografering med vissa mellanrum. Det går då att upptäcka tidiga förändringar på näthinnan som man själv inte märker. Man kan då få förebyggande behandling med laser för att förhindra försämring. Övriga rutinprover är vikt, midjeomfång, urinprov för test av små mängder protein för att upptäcka begynnande påverkan på njurarna. Man får också lämna blodprov för test av socker, HbA1c, njurfunktion och blodfetter. För att följa hur blodsockerhalten ändras under sjukdomen och hur behandlingen fungerar används ett blodprov som mäter HbA1c. Det visar den genomsnittliga blodsockerhalten två-tre månader bakåt i tiden. Ett HbA1c-värde under 67 mmol/mol är vanligt i början av sjukdomen, och det stiger oftast längre fram i sjukdomsförloppet. Mer på 1177.se

5 HbA1c P-Glukos blodsocker Vård och behandling Minska risken för följdsjukdomar Diabetes ökar risken för åderförfettning, särskilt i kombination med högt blodtryck, rökning eller höga halter av kolesterol. När man får behandling för typ 2-diabetes är målet att man ska bli fri från symtom och att risken för komplikationer ska minska. Det kan man uppnå genom att hålla blodsockervärdet så bra som möjligt främst i början av sjukdomen. Men ännu viktigare är att vidta andra åtgärder som gör att åderförfettningen går långsammare, som att behandla förhöjt blodtryck. En effektiv åtgärd är fysisk aktivitet. Att förbättra sina matvanor och att sluta röka har också stor betydelse. Om man är överviktig är viktminskning en del i behandlingen. Även en blygsam viktnedgång på några få kilo har effekt på blodfetter, blodsockervärde och blodtryck. Det är bättre att gå ner lite i vikt och stanna där än att gå ner mycket och gå upp igen. Motion har stor betydelse Att man motionerar har mycket stor betydelse för att förebygga och behandla typ 2-diabetes. Det är särskilt viktigt att börja röra på sig om man tidigare inte alls har ägnat sig åt någon fysisk aktivitet. Motion är det effektivaste sättet att öka känsligheten för insulin. Motion gör att socker tas upp snabbare i kroppen efter att man har ätit. Då kan skadliga mängder socker i blodet undvikas. Fysisk aktivitet är även bra för bland annat blodtrycket, blodfetterna och skelettets kalkhalt. Det har visat sig att regelbunden motion när man har typ 2-diabetes minskar risken för hjärtkärlsjukdomar. Effekten på insulinkänsligheten av ett motionspass, till exempel en rask promenad eller cykling 30 till 40 minuter, finns kvar i upp till två dygn. Helst bör man motionera dagligen eller de flesta av veckans dagar. Om man tränar lite hårdare och längre tid gör träningen ännu mer nytta. Om fler muskelgrupper används kan man träna lite mer. Stavgång ger till exempel bättre effekt än en vanlig promenad. Man väljer den motionsform som passar bäst för en själv. Vad ska man äta? Vi vet att den mat man äter har stor betydelse både för att förebygga och behandla typ 2-diabetes. Tyvärr finns det inte bra vetenskapliga undersökningar som visar exakt hur den bästa maten ska vara. Men en hel del kunskap finns och det kan vara bra att prata om sin kost med en dietist eller en sjuksköterska för att få personliga råd. För att minska risken för att gå upp i vikt kan man följa svenska näringsrekommendationer. Det kan vara bättre att äta flera små måltider på regelbundna tider i stället för få stora. Tre huvudmål fördelade över dagen och två till tre mellanmål är exempel på en bra fördelning. Det underlättar för kroppen att hålla blodsockervärdet på en bra nivå. Det blir också lättare att gå ner i vikt eller behålla en vikt. Kolhydrater Energi får man från kolhydrater, som främst är stärkelse som finns i bland annat bröd, pasta, ris och potatis. Stärkelsen är uppbyggd av långa kedjor av socker. Kedjorna spjälkas snabbt till socker när stärkelsen kommer ner i tarmen. Det socker som bildas tas upp av blodet och gör att blodsockervärdet stiger. Grönsaker, nötter och de flesta frukter ger en långsam ökning av blodsockret, vilket är bra. Det beror på att de innehåller fibrer och kolhydrater som spjälkas långsammare. Om socker tas upp långsamt räcker insulinet till att föra in socker i lever och muskler. Det innebär att man inte får skadligt högt blodsockervärde. Glykemiskt index Olika livsmedel påverkar blodsockervärdet på olika sätt. Mat som höjer blodsockervärdet långsamt ger en lägre

6 och jämnare höjning än livsmedel som höjer blodsockervärdet snabbt. Glykemiskt index (GI) är ett mått på hur snabbt blodsockervärdet stiger av ett visst födoämne. Ju högre värde, desto snabbare blir ökningen av blodsockervärdet när man äter maten. När man äter så kallade snabba kolhydrater stiger blodsockervärdet snabbt och det bildas mycket insulin. Efter ett par timmar har allt socker tagits upp av kroppens celler och blodsockervärdet sjunker då för mycket. Man blir hungrig igen och på det sättet riskerar man att äta för mycket och gå upp i vikt. Några exempel på livsmedel som höjer blodsockervärdet långsamt är bönor, ärtor, linser, bröd bakat med hela korn eller surdegsbröd. Pasta och klibbfritt ris ger en långsammare höjning av blodsockervärdet jämfört med potatis och ris som klibbar. Värdena för glykemiskt index ska inte användas isolerat, utan man måste ta hänsyn till hela måltidens sammansättning. En mindre mängd vanligt socker som ingår i en måltid eller ett mellanmål påverkar inte blodsockervärdet nämnvärt. Livsmedel med stora mängder socker som läskedrycker, saft, fruktsoppa och kräm kan ersättas med alternativ med sötningsmedel som inte påverkar blodsockervärdet. Exempel på sådana sötningsmedel är aspartam, acesulfam K, sackarin och cyklamat. Fiberrik mat gör att blodsockervärdet ökar långsammare efter måltiden. Fibrer är ämnen i maten som inte tas upp av tarmen. Det finns olösliga fibrer, exempelvis i vetekli, och lösliga fibrer som till exempel i frukt, grönsaker och havregryn. De lösliga fibrerna har bäst effekt. De bildar en gelé i tarmen, och det ger ett långsammare upptag av socker. Fett Mat innehåller ofta alltför mycket fett med mycket kalorier som ökar risken för övervikt. Inte bara mängden utan även kvalitén på fettet har betydelse. Härdade eller delvis härdade vegetabiliska fetter som bör undvikas finns ofta i margariner, kakor, kex och kaffebröd. Härdade fetter innehåller så kallade transfetter som anses vara särskilt skadliga. Man bör äta mindre av mättade hårda fetter från mejeriprodukter och kött och istället äta mer av omättade mjuka fetter från fet fisk, rapsolja och olivolja. Det sänker blodsockervärdet genom att känsligheten för insulin ökar. Det gör även att man får en förbättrad sammansättning av fetterna i blodet. Detta kan leda till att risken för åderförfettning minskar. Protein Protein eller äggviteämnen finns främst i fisk, kött, ägg, ost och nötter. De ger mättnadskänsla och höjer inte blodsockret så mycket. Det kan vara bra att öka intaget av dessa livsmedel. Personer med kraftigt nedsatt njurfunktion bör rådgöra med läkare innan de ökar intaget av protein. Alkohol Alkohol är kaloririkt och kan bidra till att man går upp i vikt. Om man behandlas med insulin mot diabetes kan alkohol vara riskabelt. Leverns förmåga att ge ifrån sig socker kan bli mindre morgonen efter att man druckit alkohol. Det kan leda till att man får alltför lågt blodsockervärde. Det kallas insulinkänning eller hypoglykemi och kan vara allvarligt. Salt Man bör äta mindre salt eftersom det kan höja blodtrycket. Man ska helst inte salta maten extra på tallriken. Med tiden vänjer man sig vid mindre salt mat. Ett alternativ kan vara så kallade mineralsalter. Här har natrium ersatts av kalium och magnesium, vilket inte är lika skadligt. Om njurarna inte fungerar som de ska bör man rådgöra med läkare om det är lämpligt med mineralsalt. Sluta röka Att sluta röka är det i särklass effektivaste sättet att förhindra framtida sjukdom och för tidig död. Den som slutar röka minskar både risken för att utveckla typ 2-diabetes och för hjärt-kärlsjukdomar. När man slutar röka kan man gå upp i vikt, och då är det extra viktigt med motion och rätt kost.

7 Egenkontroller När man har behandling med insulin får man kontrollera sitt blodsocker själv med ett blodprov i ett finger. Även om man inte har insulinbehandling kan det ibland vara bra att tillfälligt mäta sitt blodsocker själv. För att få kunskap om sin sjukdom är det värdefullt att delta i gruppundervisning om typ 2-diabetes. Medlemskap i Svenska Diabetesförbundet ger också möjlighet att skaffa sig ökade kunskaper. Regelbunden fotvård Om man har fått sämre känsel i fötterna är det viktigt att man själv, någon anhörig eller vårdpersonal dagligen undersöker fötterna, eftersom man får svårare att upptäcka sår som kan vara ingångsport för en infektion. Försämrad cirkulation i stora eller små pulsådror kan i värsta fall leda till kallbrand och man kan bli tvingad att få en tå, fot eller ett ben amputerat. Man kan ha nedsatt känsel i fötterna utan att man själv märker det. Det är därför viktigt att känseln undersöks vid besök i vården. Tillräckligt rymliga skor kan förebygga att det uppkommer sår. Regelbundna besök hos en fotterapeut är värdefullt om man inte kan sköta sina fötter själv. Blodtrycksbehandling De flesta personer med typ 2-diabetes har även förhöjt blodtryck. Att få behandling för högt blodtryck är viktigare än att få behandling för högt blodsocker. Ett mål kan vara att blodtrycket ska vara under 130/80, speciellt om man har en njurskada eller om hjärtats eller hjärnans cirkulation är påverkad. Om blodtrycket bara är något förhöjt, upp till 140/85, kan det räcka med att man ändrar levnadsvanor till exempel genom att äta mindre salt, gå ner i vikt och motionera mer. Om detta inte har gett tillräckligt bra resultat inom några månader kan man behöva behandling med läkemedel. Det blir extra viktigt om det finns annat som också påskyndar åderförfettningen. Om man har blodtryck över 140/85 behövs nästan alltid läkemedel för att sänka blodtrycket. Oftast krävs flera olika läkemedel för att man ska uppnå blodtrycket 130/80. Det är också vanligt att man inte kan nå det önskade låga blodtrycket trots full behandling. Behandling av blodfetter Om man har typ 2-diabetes har man oftast rubbningar i fettsammansättningen i blodet. Fettsammansättningen blir bättre om man äter sundare, går ner i vikt, motionerar, slutar röka och om blodsockervärdet förbättras. Behandling med blodfettsänkande läkemedel ur gruppen statiner bör komma ifråga även om man har ganska låga blodfetter. Statiner tycks nämligen kunna bromsa åderförfettningen på något annat sätt förutom att blodfetterna förbättras. Behandling av övervikt Förutom att man ändrar sina levnadsvanor kan behandling av övervikt kompletteras med läkemedel som också bidrar till ett bra blodsockervärde. Vid kraftig övervikt kan en operation som förminskar magsäcken vara ett altenativ. Tabletter som sänker blodsockervärdet När förändringar i levnadsvanor inte räcker till för att man ska få ett bra blodsockervärde kan man behöva behandlas med läkemedel. Vad som är ett bra blodsockervärde avgörs från person till person. Ofta får man börja med behandling redan när sjukdomen upptäcks, men det kan också gå många år innan man behöver medicin. Metformin används främst om man är överviktig och förbättrar insulinkänsligheten i muskler. Effekten är dock mindre än om man ökar sin fysiska aktivitet. Medicinen minskar även risken för hjärtinfarkt och stroke. Den vanligaste biverkningen av metformin är magbesvär. Om man får behandling med metformin och blir magsjuk med kräkningar och/eller diarréer ska man göra ett uppehåll med metformin tills man är återställd. Har man dåligt fungerande njurar bör man inte använda detta läkemedel. Akarbos verkar genom att fördröja upptaget av socker från tarmen till blodet. Det är vanligt med biverkningar i

8 form av lös avföring och gaser i magen. Det finns flera läkemedel som ökar kroppens egen produktion av insulin. Till den gruppen hör de så kallade sulfonureiderna glipizid och glimepirid. De används ofta om man inte är överviktig. Det finns nyare läkemedel som ökar känsligheten för insulin eller kroppens egen produktion av insulin. Det saknas fortfarande forskning om hur verksamma de här läkemedlen är mot komplikationer av typ 2-diabetes. Insulin För de flesta med typ 2-diabetes blir behandling med insulin förr eller senare nödvändig för att ha ett bra blodsockervärde. Ibland behövs behandling redan när sjukdomen upptäcks, men oftast dröjer det många år. Om man behandlas med insulin kan det minska symtomen av för högt blodsockervärde, till exempel att man går ner i vikt, är trött och kissar mer. En nackdel med insulinbehandling är att man lätt kan gå upp i vikt. Man tillför kroppen insulin genom injektioner i underhudsfettet till exempel på magen eller låren. Vanligast är så kallade insulinpennor, där insulin för flera doser finns lagrat. Det finns insulin som har effekt i ungefär ett dygn, så kallat medellångverkande insulin. Oftast tar man det på kvällarna och i kombination med tabletter, till exempel metformin. Man kan även använda en blandning av ett snabbverkande och ett medellångverkande insulin. Den blandningen tar man före frukost och före middag. Ett tredje sätt att tillföra insulin är att ta medellångverkande på kvällen och små doser snabbverkande insulin före varje måltid. Kan behandlingen ge för lågt blodsockervärde? Om man behandlas med insulin eller tabletter som gör att frisättningen av insulin från bukspottkörteln ökar kan blodsockervärdet ibland bli för lågt. Det kallas insulinkänning eller hypoglykemi. Vanliga symtom är svettningar, skakningar, hjärtklappning, hunger, yrsel, oro, irritation eller koncentrationssvårigheter. Om blodsockervärdet sjunker ytterligare kan man förlora medvetandet. Insulinkänningar är ovanliga men kan komma om man äter för lite, kräks eller har diarré, anstränger sig för mycket fysiskt eller dricker mycket alkohol. När man blir äldre och samtidigt har gått ner i vikt behöver den blodsockersänkande behandlingen ofta minskas och ibland avslutas helt, annars kan blodsockervärdet bli för lågt. Känner man lätta symtom kan man mäta blodsockervärdet för att vara säker på att symtomen orsakas av för lågt blodsockervärde. Om man har svårare symtom bör man se till att blodsockervärdet höjs utan att först mäta det. En insulinkänning behandlas genom att man tillför socker i form av druvsockertabletter, eller mat och dryck som snabbt höjer blodsockervärdet. Om man får svårare symtom kan en injektion med hormonet glucagon behövas. Det verkar genom att snabbt frigöra socker som finns lagrat i levern. Bilkörning Det är sällan typ 2-diabetes gör att man inte är lämplig som bilförare. Undantag är om man har fått insulinbehandling som medfört upprepade låga blodsockervärden eller om man har fått allvarliga komplikationer, som till exempel synnedsättning. Mer på 1177.se Höga blodfetter Högt blodtryck Läkemedel vid högt blodtryck Rökning och snusning Mer information

9 Andra typer av diabetes Exempel på andra typer av diabetes är: typ 1-diabetes graviditetsdiabetes LADA diabetes efter bukspottkörtelinflammation Typ 1-diabetes Om man får typ 1-diabetes har bukspottkörtelns insulinproducerande celler angripits av kroppens eget immunförsvar och förstörts. Då kan kroppen inte längre tillverka sitt eget insulin. Insulinbristen som uppstår leder i sin tur till att sockret stannar kvar i blodet, och för varje måltid som man äter stiger blodsockernivån något. Upp till års ålder är det vanligare med typ 1 än typ 2 diabetes vid nyinsjuknanden, men typ 1 diabetes förekommer i alla åldrar. I Sverige är alla som blir sjuka före vuxen ålder typ 1 och därför kallades sjukdomen förr barn- eller ungdomsdiabetes. Graviditet och diabetes typ 2 Gravida kvinnor kan få en övergående form av typ 2-diabetes som kallas graviditetsdiabetes. Den kräver noggrann behandling under graviditeten. På mödravårdscentralen tas prover för att upptäcka de kvinnor som får den här typen av diabetes. Efter förlossningen blir blodsockernivåerna normala igen. Kvinnor som har haft diabetes typ 2 under graviditeten löper en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes senare i livet. LADA Namnet är en förkortning av det engelska namnet Latent autoimmune diabetes of the adult. LADA är en form av diabetes som börjar i vuxen ålder och som under ganska kort tid utvecklas till en typ 1-liknande sjukdom med insulinbrist. Blodsockersänkande tablettbehandling, som vid typ 2-diabetes, kan fungera ett tag. Men efter några månader upp till ett par år utvecklar den som har LADA insulinbrist. Man behöver oftast få insulinbehandling tidigt i sjukdomsförloppet. Den som har LADA har inte nedsatt insulinkänslighet och man får oftast en god effekt av relativt låga doser insulin. Diabetes efter bukspottkörtelinflammation En speciell typ av diabetes kan utvecklas efter en bukspottkörtelinflammation om inflammationen blir så omfattande att de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln skadas. Resultatet blir en typ1-liknande diabetes som kräver insulinbehandling. Den vanligaste orsaken till bukspottkörtelinflammation är alkoholmissbruk. Senast uppdaterad: Skribent: Redaktör: Granskare: Per Magnusson, läkare, specialist i allmänmedicin, Järpen. Ernesto Martinez Mats Eliasson, professor, Umeå universitet. Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen och redaktionsrådet vid 1177.se. Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen Mer på 1177.se Graviditet och diabetes typ 2 Läkemedel vid typ 2-diabetes Diabetes typ 1 Reportage: Diabetes typ 2 - Kjells berättelse Motion

10 Artikeln ingår även i: Tema Stroke Mer på andra webbplatser Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetessjukvård(http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden) Svenska Diabetesförbundet, SD(http://www.diabetes.se) Folkhälsoinstitutet(http://www.fhi.se) Livsmedelsverket(http://www.slv.se)

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? Diabetes En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? 1 Diabetes Fyra av hundra personer har diabetes. Orsaken är brist på hormonet insulin, eller ett större behov av insulin än vad kroppen

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-04-01 DIABETES Diabetes (Diabetes Mellitus där Mellitus betyder sockersöt/honungssöt ) är inte en utan flera olika sjukdomar med

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid)

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid) PATIENTINFORMATION Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid) Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza Innehåll 3 Introduktion 4 Det här är Victoza 5 Så verkar

Läs mer

Rätt rustad för vägen framåt

Rätt rustad för vägen framåt Patientinformation Rätt rustad för vägen framåt Behandling med TRAJENTA vid typ 2-diabetes Behandling vid typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är, som du säkert redan vet, en sjukdom som innebär att man har

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Diabetes och levnadsvanor

Diabetes och levnadsvanor Diabetes och levnadsvanor Mat vid diabetes Mat och fysisk aktivitet är viktiga delar i behandlingen av diabetes. Med hjälp av bra matvanor och rörelse kan du påverka blodsockret och vikten. Mat som är

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid).

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza. Introduktion 3 Behandling med Victoza 4 Så verkar Victoza

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1 Diabetesutbildning del 3 Behandling 1 Behandling vid typ 2-diabetes Kunskap, motivation Livsstilsförändring och ansvar för egen hälsa Mat Fysisk aktivitet Tabletter Insulin 3:1 Fysisk aktivitet vid typ

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Till dig som får Tresiba (insulin degludek) Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den

Läs mer

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Diabetes, mat och motion

Diabetes, mat och motion Diabetes, mat och motion Innehållsförteckning Vad är diabetes? 4 Symtom på diabetes 4 Olika typer av diabetes 5 Diabetes är en allvarlig sjukdom 6 Behandling vid diabetes 8 Lågt och högt blodsocker 9

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker

Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Islamiskt Informations Forum

Islamiskt Informations Forum Islamiskt Informations Forum Ramadan och diabetes - En vägledning Fastan i Ramadan har många andliga och hälsofördelar. Ramadan ger oss möjlighet att uppfylla vår plikt till Allah (HoäH), rena våra kroppar

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Så behandlas diabetes typ 2

Så behandlas diabetes typ 2 Reviderad 130426 Så behandlas diabetes typ 2 i Jämtlands läns landsting INFORMATION TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2 www.jll.se God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Den här informationen

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes

Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes Det är inte ditt fel att du fått typ 1-diabetes! Kanske tillhör du dem som tror att typ 1-diabetes beror på att man ätit för mycket kakor, chips och glass eller levt

Läs mer

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Diabetesutbildning Studiematerial för omsorgspersonal Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg.

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar

Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar Diabetessjuksköterska Barndiabetesmottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna Presentationen finns att hitta på www.diabit.se under Mitt diabetesteam Karolinska

Läs mer

Så behandlas diabetes typ 2

Så behandlas diabetes typ 2 Så behandlas diabetes typ 2 i Jämtlands läns landsting INFORMATION TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2 www.jll.se God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Den här informationen ska ge dig som

Läs mer

Välkommen ljuvliga höst!

Välkommen ljuvliga höst! Välkommen ljuvliga höst! På med strumpor och skor, hösten är här! Och det är väl dags nu kan man tycka även om årets sommar är värd att minnas. Hösten är en vanlig tid för förändring för många men det

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker

Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes typ 1 h"ps://www.youtube.com/watch?v=_oowhuc_9lw Diabetes typ 1 ü Vid diabetes typ 1 har kroppens egen insulinproduk5on helt eller nästan helt

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande

Läs mer

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2 Mer information finns på www.accu-chek.se Kontakta Accu-Chek Kundsupport Telefon 020-41 00 42 E-post info@accu-chek. se ACCU-CHEK Combo Broschyren är granskad av Legitimerad Diabetessköterska Insulinbehandlad

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Diabetes en kärlsjukdom. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Diabetes en kärlsjukdom. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Diabetes en kärlsjukdom En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den oberoende forskningen kring hjärt-, kärl- och

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

BASISKA RÅD FÖR DIABETIKER! Av Dr. Pentti Raaste./2013

BASISKA RÅD FÖR DIABETIKER! Av Dr. Pentti Raaste./2013 BASISKA RÅD FÖR DIABETIKER! Av Dr. Pentti Raaste./2013 Vi läkare kan ha svårt att motivera våra patienter för bra och noggran behandling. Diabetes och särskilt gammelmans diabetes ger knappast några som

Läs mer

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL 2007-06-14 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL Syftet är informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund för delegering av insulininjektioner. Personal som får delegering

Läs mer

Till dig som fått Toujeo

Till dig som fått Toujeo P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Toujeo Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Toujeo (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL Vägen till att lyckas börjar med ett beslut om en förändring. Den här guiden är för dig som vill börja ta de första stegen. Hej och välkommen! Kroppen är fantastisk och vi har

Läs mer

Till dig som ordinerats

Till dig som ordinerats Aug 2016 Till dig som ordinerats av din läkare Information till patienter Introduktion Din läkare har förskrivit JANUVIA (sitagliptin) för behandling av typ 2-diabetes. Denna broschyr är avsedd för att

Läs mer

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker För dig med typ 1 & 2-diabetes Mat, dryck & motion Några råd till dig som är diabetiker För dig med typ 1 & 2-diabetes Undvika fett, äta på Medelhavsvis, minska kolhydratintaget eller låta GI styra inköpslistan?

Läs mer