fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196)"

Transkript

1 Klinisk kemi Sid 1(8) fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196) Bakgrund, indikation och tolkning Diabetes mellitus representerar en grupp metabola sjukdomar som karakteriseras av kronisk hyperglykemi orsakat av bristande produktion och/eller verkan av insulin. Sjukdomen leder till varierande grad av organskador inkluderande retinopatier, nefropatier och neuropatier. En ökad risk för kardiovaskulär sjukdom är också förknippad med diabetes. För att ställa diagnosen krävs upprepade förhöjda glukosnivåer i plasma [1,2] alternativt förhöjda HbA1c-värden enligt senaste guidelines från WHO [3]. Det senare ännu ej infört i Sverige. Ett peroralt glukostoleranstest OGTT (Oral Glucose Tolerance Test) rekommenderas av WHO [1,2] då man anser (i) att diagnos med enbart fasteglukos leder till att uppemot 30% av odiagnosticerad diabetes missas, (ii) att OGTT är enda sätt att identifiera personer med IGT (nedsatt glukostolerans) och (iii) att OGTT oftast krävs för att bekräfta eller exkludera onormal glukostolerans hos asymtomatiska individer. Det anses också att OGTT bör göras på individer som har P-glukos i fasta på 6,1-6,9 mmol/l (IFG, förhöjt fasteglukos, icke-diabetisk hyperglykemi) för att klarlägga status på glukostoleransen. OGTT anses dock ej indicerad vid fastevärden av kp/p-glukos som vid upprepade tillfällen är 7,0 mmol/l eller då ett enstaka fastevärde är 11,1 mmol/l i kombination med symtom eftersom detta i sig är diagnostiskt för diabetes mellitus [1,2] OGTT används även då man vill fastställa diagnosen graviditetsdiabetes (GD/GDM). Här skiljer sig kriterierna åt regionalt och nationellt men även mellan guidelines från WHO [1,2] och ADA [4]. Internationellt och nationellt pågår en debatt om att försöka enas kring riktlinjer med utgångspunkt från graviditetsutfall i HAPO-studien, vilket skulle innebära betydligt lägre diagnosgränser vid GDM än de som används idag [10]. Undersökningen OGTT speglar patientens förmåga att normalisera glukosnivån efter intag av glukos [1,2]. Glukos givet per os resorberas i tarmen varigenom glukosnivån i plasma stiger. Insulinproduktionen stimuleras och P-glukos halten minskar successivt. Genom att ge en bestämd mängd glukos och efter 2 timmar mäta glukoshalten i plasma kan en bedömning göras av patientens glukosomsättning. Rekommendationen från både ADA och WHO är att framförallt använda venöst plasma även om WHO även anger diagnosgränser för kapillärt taget prov [2]. Utfallet av undersökningen tolkas enligt nedanstående (Tabell 1). På grund av biologiska faktorer såsom variationer i insulin och magtömning är reproducerbarheten för 2-timmars värdet vid OGTT relativt låg och då framförallt vid klassificeringen av IGT jämfört med IFG [5-7]. Mätosäkerheten för OGTT torde ligga kring 15-20%. Patienter med cystisk fibros (CF) har en ökad risk att utveckla diabetes mellitus [11]. OGTT utförs därför som kontroll vartannat år på CF-patienter äldre än 10 år enligt särskild överenskommelse [8]. OGTT är en ackrediterad undersökning. Analysprincip P-glukos bestäms kvantitativt före och 2 timmar efter en standardiserad tillförsel av glukoslösning per os till fastande patient.

2 Klinisk kemi Sid 2(8) Diagnostiska gränsvärden Socialstyrelsen har beslutat om riktlinjer för diagnostik av diabetes som är i linje med de diagnostiska gränserna från WHO enligt tabell 1 nedan. Tabell 1 Diagnostiska kriterier för diabetes mellitus, nedsatt glukostolerans (IGT) och förhöjt fasteglukos (IFG) enligt WHO [1,2] Plasma-glukos (mmol/l) Venöst Kapillärt Diabetes mellitus Fastande eller 2-tim vid OGTT* eller slumpmässigt taget prov i kombination med symtom Nedsatt glukostolerans (IGT**) Fastande och 2-tim vid OGTT Icke-diabetisk fastehyperglykemi (IFG***) Fastande och (i förekommande fall) 2-tim vid OGTT Normal glukostolerans Fastande och i förekommande fall 2-tim vid OGTT 7,0# 11,1 11,1 <7,0 7,8-11,0 6,1 6,9 < 7,8 < 6,1 < 7,8 7,0# 12,2 12,2 < 7,0 8,9 12,1 6,1 6,9 < 8,9 < 6,1 < 8,9 * Oral glucose tolerance test (OGTT) ** Impaired glucose tolerance (IGT) *** Impaired fasting glucose (IFG) # fp-glukos skall vara 7,0 mmol/l vid minst två oberoende tillfällen. Minskad glukosomsättning kan förutom vid diabetes mellitus och nedsatt glukosintolerans (IGT) även ses vid tyreotoxikos, Cushings syndrom, akromegali, feokromocytom, hyperaldosteronism, glukagonom, grav leversjukdom, sepsis, trauma, långvarig fasta, inaktivitet, kaliumbrist, läkemedelsintag (tiazider, glukokortikoider mfl) samt hos äldre och gravida. Diagnostiska gränser för GDM i Region Skåne är annorlunda än de i tabellen ovan. Mödravården i Skåne erbjuder alla gravida kvinnor en förenklad OGTT i graviditetsvecka 28 samt

3 Klinisk kemi Sid 3(8) även i vecka 12 vid anamnes på tidigare GDM, ärftlighet för diabetes eller BMI 35 kg/m2. Diagnosgränsen är fn ett kp-glukos 10 mmol/l. Nya PM är under framtagning. För OGTT på patienter med cystisk fibros (CF) tillkommer förutom ovanstående glukosgränser nedanstående referensområden: fp/s-p-c-peptid B-HbA1c(IFCC): <50 år 50 år <3,5 nmol/l mmol/mol mmol/mol Metodkarakteristika Mätosäkerhet Uppskattas till 15-20% [5-7]. Övrig information Funktionsundersökningen OGTT är ackrediterad. Referenser 1. World Health Organization and International Diabetes Federation (1999). Definition, diagnosis and classification of diabetes mellitus and its complications. Geneva, Switzerland: World Health Organization. pp World Health Organization (2006). Definition and diagnosis of diabetes mellitus and intermediate hyperglycemia: report of a WHO/IDF consultation. pp1-46 (ssk appendix 2). 3. World Health Organization (2011). Use of glycated haemoglobin (HbA1c) in the diagnosis of Diabetes Mellitus. Abbreviated report of a WHO consultation. pp ADA (American Diabetes Association): position statement. Standards of medical care in diabetes Diabetes Care 2012; 35(Suppl 1):S11-S Sievenpiper JL, Leiter LA, Vuksan V. Intrasubject coeffcient-of-variation corresponds to diagnostic reproducibility in diabetes screening. Can J Diabetes 2002; 26(2): Balion CM, et al. Reproducibility of impaired glucose tolerance (IGT) and impaired fasting glucose (IFG) classification: a systematic review. Clin Chem Lab Med 2007; 45(9): Rasmussen SS, et al. Short-term reproducibility of impaired fasting glycaemia, impaired glucose tolerance and diabetes. The ADDITION study, DK. Diabetes Res Clin Pract 2008; 80: Överenskommelse med Ssk Inger Ervander Grandinsson och ÖL Peter Meyer, CF-teamet, Lund (mars 2013). Peroral glukosbelastning (OGTT), CF-patienter. 9. Instrumenthandledning. HemoCue 201+ plasmaglukosmätare. Dok. 10. Metzger BE, et al. International association of diabetes and pregnancy study groups recommendations on the diagnosis and classification of hyperglycemia in pregnancy. Diabetes Care 2010; 33(3): Solomon MP, et al. Glucose intolerance in children with cystic fibrosis. J Pediatr 2003; 142:

4 Klinisk kemi Sid 4(8) Patientförberedelser 1 Patienten uppmanas att äta som vanligt samt undvika extrem fysisk aktivitet under minst 2-3 dagar före undersökningen. Mediciner kan tas som vanligt om inte ordinerande läkare meddelat annorlunda. Ytterligare patientinformation framgår av kallelsen i PASIS som görs via gemensam mall (med lokal anpassning). Från klockan 22:00 kvällen före undersökningen skall patienten vara fastande och avstå från nikotin (såsom ex. rökning, snusa, nikotintuggummi) och koffein-/teintag (t.ex. kaffe, te) samt undvika kroppsansträngning och stress på morgonen. Endast vatten får drickas. Vid kroppstemperatur 38 C utförs ingen undersökning. OGTT utförs ej heller då fasteglukos för 0-provet är taget med patientnära instrument och visar på 10 mmol/l. Uppgift om kroppsvikt är nödvändig för beräkning av mängd glukos som skall ges till personer med vikt <40 kg. Under hela undersökningen skall patienten vila på provtagningen/funktionsenheten, ej dricka, röka eller snusa. Journalföring Besök som varje patient genomgår vid en funktionsundersökning skall journalföras av inblandad sjukvårdpersonal enligt patientssäkerhetslagen (SFS 2010:659) och patientdatalagen (2008:355). Samtliga funktionsundersökningar journalförs därför på arbetsprotokoll alternativt i DecLab under specifik kod som då tillsammans med provresultaten svaras ut till olika journalsystem. Om undersökningen utförts med anmärkning som kan vara av intresse för beställaren eller för patientens säkerhet görs dessutom en kopia som särskilt skickas till beställaren. All journalföring sparas i avsedd pärm på Provtagningen/Funktionsenheten. Informationen i journalsystemen skall finnas kvar i enlighet med gällande direktiv om framtidsförvaring av journalhandling i Region Skåne (2003) ända tills eventuellt gallringsbeslut. Provtagning För aktuella provtagningsanvisningar rörande rörtyper, provvolymer och transport, hänvisas till instruktioner för fp/s-glukos respektive kp-glukos (samt i förekommande fall för P/S-Cpeptid och B-HbA1c) på Analysportalen. I första hand rekommenderas venös provtagning men P-Glukos kan även bestämmas på kapillärt taget prov med analys på kvalitetssäkrat patientnära instrument. Provhantering För aktuella provhanteringsföreskrifter rörande centrifugering och hållbarhet hänvisas till aktuella instruktioner för P-Glukos respektive kp-glukos (samt i förekommande fall för P/S-Cpeptid och B-HbA1c) på Analysportalen. Instrument och tillbehör Material för venös respektive kapillär provtagning.

5 Klinisk kemi Sid 5(8) Engångslancetter till kapillär provtagning Tidtagarur Plasma-glukosmätare (ex. HemoCue Glucose 201+, HemoCue AB, Ängelholm) Patientnära instrument skall vara kvalitetssäkrade i enlighet med direktiv från PNA-gruppen, Klinisk kemi, Labmedicin Skåne. Testsubstans/läkemedel Glukosdos enligt WHO s rekommendationer [1,2]: flaska om 200 ml (Gluco75, Vitalnutritech, Spanien) glukosdryck (37,5 g/100ml) med citronsmak beställs från ANL produkter AB; Artnr GL7502. Finns även i apelsinsmak med (Artnr GL7501) eller utan (Artnr GL7503) livsmedelsfärg. Kan med fördel drickas kyld. Hållbarheten är lång i rumstemperatur (> 2år) och bäst-före datum finns angivet på flaskan. Öppnad flaska är hållbar i 12 timmar vid kylskåpstemperatur. Till patienter och barn med kroppsvikt < 40 kg ges 5 ml dryck/kg kroppsvikt (motsvarar 1,8g glukos/kg kroppsvikt). Utförande 1. Väg patienten ifall minsta tvekan råder om 40 kg-gränsen och notera vikten (kg) i arbetsprotokollet för rätt dosering av glukos. 2. Förbered en flaska glukosdryck Gluco75 (200mL; 0,375 g/ml). Väger patienten 40 kg behövs hela flaskan (motsvarar 75 gram glukos). Om patienten väger < 40 kg används 5 ml Gluco75/kg kroppsvikt. 3. Före intag av glukoslösningen tas fasteblodprov (fp-glukos) i avsett rör alternativt kapillärt (patientnära). I det senare fallet tas 2 kapillärprov och medelvärdet beräknas. Skulle de båda kapillärproverna skilja sig åt med >0,4 mmol/l tas ett tredje prov och mittenvärdet (medianen) används. 4. Patienten skall dricka hela glukoslösningen inom 5 minuter. Sätt igång tidtagningen när patienten börjar dricka. Ett glas vatten direkt efter är tillåtet att inta. För att undvika kontaminering vid kapillär provtagning skall patienten tvätta händerna efter det att glukoslösningen är intagen. Patienten skall sedan vara sittande och får endast gå upp för att gå på toaletten. Patienten får ej röka, snusa, dricka eller anstränga sig under pågående undersökning. 5. Efter 120 minuter (±5 minuter) tas nytt blodprov för bestämning av P-Glukos antingen venöst eller kapillärt (patientnära) enligt ovan. I det senare fallet tas 2 kapillärprov och medelvärdet beräknas. Skulle de båda kapillärproverna skilja sig åt med >0,4 mmol/l tas ett tredje prov och mittenvärdet (medianen) används. 6. Skriv in provresultaten i arbetsprotokollet. Journalför på arbetsprotokollet hur mycket glukos patienten fått, beredningsform (batch-nummer), administrationssätt och vem som administrerat glukosen med fullständigt namn och signatur. 7. Skriv därefter in i DecLab med hjälp av arbetsprotokollet uppgifterna om vikt, glukosdos (gram), aktuella provtagningstider och motsvarande analyssvar.

6 Klinisk kemi Sid 6(8) 8. I samband med funktionsundersökningen skall besöket journalföras på baksidan av arbetsprotokollet för ev införande i DecLab med uppgifter om ev incidenser. 9. Arkivera arbetsprotokollet i avsedd pärm på Provtagnings-/Funktionsenheten. Obs! Speciellt provtagningsschema för patienter med cystisk fibros (CF) enligt särskilt arbetsprotokoll. Förutom de anvisningar som generellt gäller enligt ovan tillkommer följande provtagningsschema för patienter med cystisk fibros enligt särskild överenskommelse med CF-center i Lund [8]. Vid CF tas P-glukos vid tiderna 0, 30, 60, 90 och 120 minuter i därför avsedda rör alternativt analyseras kapillärt enligt kriterierna ovan. Prov för HbA1c tas vid tidpunkten 0 minuter och C-peptid vid 60 minuter i därför avsedda rör. Se gällande provtagningsanvisningar för respektive metod på Analysportalen. Interferenser Glukoskoncentrationen i ett blodprov minskar med tiden pga av glykolys (ca 6%/timme vid rumstemperatur) och kan således ge falskt för låga värden ju längre blodkropparna är i kontakt med plasma in vitro. Denna felkälla på venöst taget blod reduceras som regel genom att ta provet i Na-fluorid rör (grå propp). Glykolysen kan också hämmas genom att hålla provet kallt (ex. EDTA-rör) och omedelbart centrifugera. Se information på Analysportalen. Tekniskt/medicinskt godkännande Samtliga analysresultat godkänns tekniskt enligt gällande metodbeskrivningar för venöst respektive kapillärt taget prov. DecLab svarar automatiskt ut undersökningens resultat i Malmö, Ystad och Simrishamn i enlighet med tabell 1. I Lund och vid behov görs på samma grunder en medicinsk bedömning av laboratorieläkare. På övriga enheter inom Labmedicin Skåne sker svarsrapporteringen på delegation. Avvikande glukostolerans kan förutom vid diabetes mellitus förekomma vid exempelvis kolhydratbrist, kronisk malnutrition, fasta, svår leverskada, fysisk inaktivitet, akut stress, kaliumbrist, sjukdomar med stark inflammatorisk reaktion, tyreotoxikos, myxödem, Cushings syndrom, akromegali, feokromocytom, hyperaldosteronism samt glukagonom. Vissa farmaka kan också påverka glukostoleransen: Förbättrar glukostoleransen gör: Försämrar glukostoleransen gör: tetracykliner, tricykliska antidepressiva tiaziddiuretika, kortikosteroider, östrogener, bensodiazepiner, fentiaziner, morfinanaloger, alkohol, indometacin Vidare förekommer minskad glukostolerans hos några procent av alla gravida kvinnor. Diagnostiska gränser för GDM i Region Skåne är annorlunda än de i tabell 1. Mödravården i Skåne erbjuder alla gravida kvinnor en förenklad OGTT i graviditetsvecka 28 samt även i vecka 12 vid anamnes på tidigare GDM, ärftlighet för diabetes eller BMI 35 kg/m2. Diagnosgränsen är fn ett kp-glukos 10 mmol/l. Nya PM håller på att utarbetas i Region Skåne.

7 Klinisk kemi Sid 7(8) Svarsrapportering Svaret inkluderar samtliga mätdata med en decimal samt fasta kommentarer om undersökningens utfall samt i förekommande fall bedömning av ansvariga enligt diagnoskriterierna i Tabell 1. Patientnära HemoCue-instrument lämnar svar i intervallet 1-24,6 mmol/l med en decimal. Vid resultat överstigande > 20 mmol/l måste läkare konsulteras. Säkerhetsföreskrifter Kanyler och provtagningsmaterial är riskavfall. Övrigt avfall hanteras enligt det lokala sjukhusets rutiner. Vid all provtagning föreligger risk för blodsmitta varför gällande skyddsföreskrifter måste efterföljas (se Vårdhandboken). Författare Carl-Gustaf Magnusson Bilagor 1. Kortfattad version för externa utförare av OGTT

8 Klinisk kemi Sid 8(8) Kortfattad version av Metodbeskrivningen för fpt-oral glukostoleranstest (OGTT) riktad till externa utförare (Bil 1) Patientförberedelser Patienten uppmanas att äta som vanligt och undvika extrem fysisk aktivitet under minst 2-3 dagar före undersökningen. Från klockan 22:00 kvällen före undersökningen skall patienten vara fastande, får ej heller ha rökt, snusat eller intagit nikotintuggummi. Undvik stress och ansträngning på morgonen före belastningen. Vissa läkemedel är kontraindicerade (se metodbeskrivningen sid 2 och 6). Vid kroppstemperatur 38 C skall ingen undersökning utföras ej heller då fasteglukos med patientnära instrument är 10 mmol/l. Efter avslutad undersökning skickas alla prover och arbetsprotokoll/remiss (finns på hemsidan nedan) till laboratoriet såvida man inte utfört glukosbestämningen patientnära. Utförande Ta fram en flaska glukosdryck Gluco75 (200mL innehållande 75 g glukos). Väger patienten 40 kg behövs hela flaskan (motsvarar 75 gram glukos). Om patienten väger < 40 kg används 5 ml Gluco75/kg kroppsvikt. Före intag av glukoslösningen tas fasteblodprov (fp-glukos) i avsett rör alternativt kapillärt med patientnära teknik ex HemoCue. I det senare fallet tas 2 kapillärprov och medelvärdet beräknas. Skulle de båda kapillärproverna skilja sig åt med >0,4 mmol/l tas ett tredje prov och mittenvärdet (medianen) används. Patienten får därefter dricka glukoslösningen under maximalt 5 minuter. Sätt igång tidtagningen när patienten börjar dricka. Ett glas vatten direkt efter glukosintaget är tillåtet. För att undvika kontaminering vid kapillär provtagning skall patienten tvätta händerna efter det att glukoslösningen är intagen. Patienten skall sedan vara sittande och får endast gå upp för att gå på toaletten. Patienten får ej röka, snusa, dricka eller anstränga sig. Efter 120 minuter (± 5 min) tas nytt blodprov för bestämning av P-Glukos antingen venöst eller kapillärt enligt ovan. I det senare fallet tas 2 kapillärprov och medelvärdet beräknas. Skulle de båda kapillärproverna skilja sig åt med >0,4 mmol/l tas ett tredje prov och mittenvärdet (medianen) används. Bedömning Externt utförd undersökning med patientnära instrument bedöms av extern utförare. Information och frågor För ytterligare information kring glukostoleranstest (OGTT) samt rekommenderade diagnoskriterier enligt WHO hänvisar vi till en utförligare metodbeskrivning på hemsidan. För övriga frågor vänligen ring till Provtagnings-/Funktionsenheten, Klinisk kemi på respektive sjukhus.

fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196)

fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196) 2017-12-14 05 1(10) Metodbeskrivning Godkänd av: fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196) Bakgrund, indikation och tolkning Diabetes mellitus representerar en grupp metabola sjukdomar som karakteriseras

Läs mer

fpt-glukostest, Insulin och C-peptid

fpt-glukostest, Insulin och C-peptid 2017 03 31 04 1(5) Metodbeskrivning Godkänd av: Bakgrund, indikation och tolkning Insulinom är en insulinproducerande tumör som oftast uppträder som en solitär, benign tumör och ibland kan ses i samband

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

GLUKOSBELASTNING, PERORAL GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med

Läs mer

Kontraindikation och försiktighet

Kontraindikation och försiktighet 1(5) Klinisk kemi Anvisning Innehåll Kontraindikation och försiktighet... 1 Princip... 1 Provtagning... 1 Kemikalieförteckning... 1 Tillbehör/utrustning... 2 Säkerhet, miljö... 2 Skyddsåtgärder... 2 Avfall...

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

fpt-glukoselimination, po

fpt-glukoselimination, po Dokument ID 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening

Läs mer

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén 3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus Niklas Dahrén 3 tester kan göras för att diagnosticera diabetes mellitus 1. Mätning av fasteglukos 2. lukostoleranstest (OTT) 3. Mätning av glykerat hemoglobin

Läs mer

Kontraindikation och försiktighet

Kontraindikation och försiktighet 1(5) Innehåll Kontraindikation och försiktighet... 1 Princip... 1 Provtagning... 1 Kemikalieförteckning... 1 Tillbehör/utrustning... 2 Säkerhet, miljö... 2 Skyddsåtgärder... 2 Avfall... 2 Förberedelser...

Läs mer

Minirintest, subkutan

Minirintest, subkutan 2015 11 11 05 1(5) Metodbeskrivning Godkänd av: Minirintest, subkutan BAKGRUND, INDIKATION OCH TOLKNING Minirin (Ferring) innehåller desmopressin (desaminocys-d-arg 8 -vasopressin), som är ett syntetiskt

Läs mer

Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6

Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6 Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Uppsala 2005-04-15 Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6 Denna version innehåller

Läs mer

GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING

GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING Godkänt den: 2018-02-26 Ansvarig: Gäller för: Kvinnosjukvård Masoumeh Rezapour Isfahani GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING Bakgrund Graviditetsdiabetes (GDM) medför ökad risk för mor

Läs mer

LAKTOSBELASTNING, PERORAL

LAKTOSBELASTNING, PERORAL LAKTOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Mjölksocker, disackariden laktos består av en molekyl vardera av glukos och galaktos, vilka är kemiskt bundna till varandra. Laktos spjälkas

Läs mer

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

HbA 1c i diagnostiken (PRO) HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

Medicinsk service. Synacthen-test. Metodbeskrivning Godkänd av: Charlotte Wigermo Synacthenbelastning

Medicinsk service. Synacthen-test. Metodbeskrivning Godkänd av: Charlotte Wigermo Synacthenbelastning 2016 01 20 03 1(5) Metodbeskrivning Godkänd av: Synacthen-test Bakgrund, indikation och tolkning Binjurebarksinsufficiens finns i en primär form som är betingad av sviktande syntes i barken och i en sekundär

Läs mer

GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING

GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING Godkänt den: 2017-04-09 Ansvarig: Gäller för: Kvinnosjukvård Masoumeh Rezapour Isfahani GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING Bakgrund Graviditetsdiabetes (GDM) medför ökad risk för mor

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

Glukosomsättning (Glukosbelastning) oral Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet

Glukosomsättning (Glukosbelastning) oral Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet 1(5) Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet Glukosbelastningen visar patientens förmåga att normalisera blodsockernivån med endogent frisatt insulin efter intag av glukos. Efter glukosintag stiger

Läs mer

Regional riktlinje för oral glukostoleranstest (OGTT)

Regional riktlinje för oral glukostoleranstest (OGTT) Regional riktlinje för oral glukostoleranstest (OGTT) inom MHV i Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning

Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning Umeå Universitet Biomedicinsk Laboratorievetenskap Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning XXX XXXX Kurs: BMA 2/XX Laborationsrapport i kursen: XXXXX Laborationsdatum:

Läs mer

Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?

Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det? Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det? Helena Fadl, Överläkare, PhD, Kvinnokliniken Region Örebro Län, Örebro Universitet Graviditetesdiabetes bakgrund Grundläggande studien kom 1964 av

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman Ett första steg mot ett nationellt vårdprogram: Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman Claude Marcus 2016-04-26 Frågor att försöka besvara idag kring glukoshomeostas: När ska prover

Läs mer

fpt-laktosbelastning med glukosbestämning (NPU02542)

fpt-laktosbelastning med glukosbestämning (NPU02542) 2019 04 08 03 1(6) fpt-laktosbelastning med glukosbestämning (NPU02542) Bakgrund, indikation och tolkning Enzymet laktas (lactase-phlorizin hydrolase, LPH) är ett transmembranöst glykoprotein som endast

Läs mer

Regionala riktlinjer för OGTT oral glukostoleranstest inom mödrahälsovården

Regionala riktlinjer för OGTT oral glukostoleranstest inom mödrahälsovården Regionala riktlinjer för OGTT oral glukostoleranstest inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso-

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Klinisk kemi och farmakologi Giltigt från: Fastställd av: Malgorzata Karawajczyk Erytrocyter sedimentationsreaktion, B- (mikrosänka)

Klinisk kemi och farmakologi Giltigt från: Fastställd av: Malgorzata Karawajczyk Erytrocyter sedimentationsreaktion, B- (mikrosänka) sida 1 (5) Koder Rapportnamn B-SR (mikro) Synonym Mikrosänka Beställningskod SRmikro NPU-kod SWE05117 Provmaterial Utförande Patientförberedelser Utförs endast på barn

Läs mer

Diabetes och blodsockermätning

Diabetes och blodsockermätning Diabetes och blodsockermätning Kvalitetssäkring av patientmätarna! Britt-Marie Carlsson Vad är diabetes? En grupp sjukdomar högt blodsocker nedsatt insulinproduktion försämrad insulineffekt Diabetesdiagnos

Läs mer

Laktostolerans, funktionsundersökning, Pt-

Laktostolerans, funktionsundersökning, Pt- sida 1 (5) Koder Rapportnamn Glukosökning Laktosbel Synonym Laktosbelastning P-Glukosökning. Beställningskod GluHcP för glukosbestämning med patientnära glukosinstrument. GlukosMXLB för glukosökning laktosbelastning.

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

Leder förhöjt fasteblodsocker till diabetes? En uppföljning på Älvsjö VC

Leder förhöjt fasteblodsocker till diabetes? En uppföljning på Älvsjö VC VESTA Leder förhöjt fasteblodsocker till diabetes? En uppföljning på Älvsjö VC Sinnika Annell, ST-läkare, Älvsjö Vårdcentral vår 2013 Klinisk handledare Eva Ygge, spec. i Allmänmedicin på Älvsjö VC Vetenskaplig

Läs mer

Törstprov och minirintest

Törstprov och minirintest Törstprov och minirintest Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Endokrina PM mars 2018 Indikation: Differentialdiagnostik av polyuriska tillstånd Bakgrund: Vid begränsad tillgång till vatten ökar insöndringen

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes

Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes Inledning Samtal om levnadsvanor är en av de mest effektiva metoderna att göra patienterna medvetna

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309) Klinisk kemi Sid 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Hemoglobinhalten i blod är direkt proportionell mot antalet erytrocyter. Alla störningar i erytropoesen leder till sänkt antal erytrocyter och därmed

Läs mer

HbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv

HbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv HbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv Stefan Jansson med dr, distriktsläkare Brickebackens vårdcentral Örebro Nr 49-50, 2013 Varför ska vi

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Vägledning vid venprovtagning

Vägledning vid venprovtagning Beskrivning 1(6) Fastställandedatum: 2018-04-03 Upprättare: Jessika M Ljusner Fastställare: Lars Hansson Vägledning vid venprovtagning Laboratoriemedicins hemsida: http://www.regiongavleborg.se/samverkanswebben/halsa-vardoch-tandvard/diagnostik/laboratoriemedicin/

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Mattias Jönsson Per Simonsson 1 2 Hälso- och sjukvårdslagen Snarast ge en medicinsk bedömning 3 Triage på akutmottagningen Alla som kommer

Läs mer

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna.

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna. 1(6) Rör för venprovtagning Alla rör ska vändas 5-10 gånger efter provtagning. Rörtyp Ljusblå propp, svart ring Blodvolym/ dragvolym 3 ml Användning Koagulationsanalyser Vfn varukatalog/ Mediq Anmärkning

Läs mer

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani

Läs mer

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län För att få god kvalitet i diabetesvården krävs bl a struktur och systematik i arbetet. Detta är något som flera hälsocentraler i länet arbetat

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com NYUPPTÄCKT Fall 1 Ingvor 44 1. Bör Ingvor skickas till akutmottagningen på lasarettet? 2.

Läs mer

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie CDC4G-trial www.cdc4g.com (changing diagnostic criteria for gestational diabetes) Helena Fadl,

Läs mer

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES Erik Moberg Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 160122 Diagnoskriterier - Diabetes fp-glukos 7,0 mmol/l (8 tim fasta) eller P-glukos (kapillärt) 12,2 mmol/l (venöst

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [ ] [4] RUTIN Novorapidinfusion (insulin Novorapid) på TIMA

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [ ] [4] RUTIN Novorapidinfusion (insulin Novorapid) på TIMA Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [2018-04-27] [4] Innehållsansvarig: Andreas Westerlind, Överläkare, Läkare thoraxkirurgi (andwe1); Carola Wallbäck, Vårdenhetschef,

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

Nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Vägledning för er på laboratoriet

Nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Vägledning för er på laboratoriet Version 2015-07-01 Nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Vägledning för er på laboratoriet 1. Inledning Denna vägledning är riktad till dig som arbetar på ett laboratorium och har ansvar för en mätmetod

Läs mer

Skillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument

Skillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument Skillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument och labmetoder är labmetoder riktigare än patientnära mätare och egenmätare? Eva Landberg och Gunnar Nordin 20181115 Glukos en enkel molekyl som är lätt att

Läs mer

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin

Läs mer

Patientnära analyser en introduktion

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson Docent, klinisk kemist Siemens Healthcare AB Patientnära analyser en introduktion Restricted Siemens AG 2014 All rights reserved. Answers for life. Ta med sig hem budskap Limited data indicate

Läs mer

Generell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa

Generell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa Generell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa SFOG Kristianstad 2012 Eva Anderberg Leg. Barnmorska. Med Dr 1 Diabetessjukdomen Debuterar smygande och Personerna

Läs mer

HbA1c diagnostik i Sverige - Emot införandet. Stig Attvall Diabetescentrum Sahlgrenska SU, Göteborg

HbA1c diagnostik i Sverige - Emot införandet. Stig Attvall Diabetescentrum Sahlgrenska SU, Göteborg HbA1c diagnostik i Sverige - Emot införandet Stig Attvall Diabetescentrum Sahlgrenska SU, Göteborg Är precisionen idag tillräckligt bra för HbA1cdiagnostik? 2 Är vårt kvalitetsmål är för högt? 8 Avvikelse

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning marianne.lundberg@skane.se Diabetessjuksköterska, Endokrin, Sus, Malmö Diabetessamordnare, Region Skåne Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård,

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare;

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare; Göteborg 2017-09-21---22 Peter Fors Alingsås Lasare; peter.fors@hotmail.com NYUPPTÄCKT Fall 1 Ingvor 44 1. Bör Ingvor skickas Gll akutmo;agningen på lasare;et? 2. Vilken sort diabetes har hon tror ni?

Läs mer

Medicinsk bakgrund och indikation/er

Medicinsk bakgrund och indikation/er 1(8) Klinisk kemi Iohexolclearance, Pt- undersökning för externt Innehåll Medicinsk bakgrund och indikation/er... 1 Princip... 2 Provtagning... 2 Provhantering... 2 Kemikalieförteckning... 3 Tillbehör...

Läs mer

B-HbA1c, DCA Vantage Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet

B-HbA1c, DCA Vantage Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet 1(5) Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet HbA1c eller glykerat hemoglobin är en hemoglobinvariant som bildas då glukos i blodet långsamt binds till Hb och som återspeglar medelkoncentrationen

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268) 2018-11-15 17 1(6) IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268) Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46

Läs mer

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation

Läs mer

Diabetesdiagnos med HbA1c

Diabetesdiagnos med HbA1c Diabetesdiagnos med HbA1c Gunnar Nordin Patientnära möte 2013-10-17--18 Diabetesdiagnos Diagnos med fasteblodsocker eller peroral glukosbelastning Besvärligt för patienten och omständligt för personalen

Läs mer

Gränsvärden för graviditetsdiabetes. Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga Remissversion

Gränsvärden för graviditetsdiabetes. Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga Remissversion Gränsvärden för graviditetsdiabetes Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Hjärta och Diabetes Eva Ekerstad, överläkare, Endokrinsektionen, NU-sjukvården Diabetesförekomst vid hjärtsjukdom Patienter med akut coronart syndrom utan känd diabetesdiagnos 1/3 normal glukosmetabolism

Läs mer

Hemocue Glukos 201 RT, patientnära - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Hemocue Glukos 201 RT, patientnära - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg Instrumentbeskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-387609 Fastställandedatum: 2019-04-08 Giltigt t.o.m.: 2020-04-08 Upprättare: Charlotte L Gruveström Fastställare: Lars Hansson Hemocue

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2011

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2011 Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Diabetes och graviditet 1(7) Diabetes och graviditet Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt graviditetsvecka 30 34. Detta kan ibland utlösa en graviditetsdiabetes.

Läs mer

B-Hb (PNA) HemoCue (SKA 08686)

B-Hb (PNA) HemoCue (SKA 08686) 2018-11-30 09 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Hemoglobinhalten i blod är direkt proportionell mot antalet erytrocyter. Benmärgen tillverkar 2 miljoner erytrocyter per sekund. Produktionen av erytrocyter,

Läs mer

Metodbeskrivning Glukos ACCU-Chek Inform II

Metodbeskrivning Glukos ACCU-Chek Inform II Metodbeskrivning Glukos ACCU-Chek Inform II Indikation Diagnostik av diabetes mellitus och uppföljning av behandling. Endokrina utredningar. Oklara fall med medvetslöshet och andra neurologiska symtom.

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 2, april 2012 Innehåll: 2-4 Klinisk kemi - Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören - Ny och bättre metod för analys av 25-hydroxi Vitamin D i serum

Läs mer

Diabetes hyperglykemi utan ketoacidos - BARN

Diabetes hyperglykemi utan ketoacidos - BARN 2018-09-27 37560 1 (7) Diabetes hyperglykemi utan ketoacidos - BARN Sammanfattning Nydebuterade diabetespatienter utan ketoacidos ph >7,3 och BE >-15 ges i första hand subkutan (sc) insulinbehandling direkt.

Läs mer

Gränsvärden för graviditetsdiabetes. Stöd för beslut om behandling

Gränsvärden för graviditetsdiabetes. Stöd för beslut om behandling Gränsvärden för graviditetsdiabetes Stöd för beslut om behandling Kompletterande kunskapsstöd Nationella riktlinjer för diabetesvård. Socialstyrelsen, 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB Page 1 Page 2 Ta med sig hem budskap Limited data indicate that point-of-care testing, when combined with

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Medicinskt sakkunnig Mathias Karlsson Landstingsdirektör Gunilla

Läs mer

+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease

+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease Redan dom gamla grekerna Diabetes Introduktion David Nathanson VO internmedicin KI-SÖS Dr Aretaios från Kappadokien (år 120-180) Att mäta glukos i urinen: herr Bernard 1842 Ute i den stora vida världen

Läs mer

1(6) Laktosbelastning med vätgas, fpt- för externt bruk

1(6) Laktosbelastning med vätgas, fpt- för externt bruk 1(6) Klinisk kemi Laktosbelastning med vätgas, fpt- för externt Innehåll Princip... 1 Provtagning... 1 Tillbehör, utrustning... 2 Säkerhet/miljö... 2 Skyddsåtgärder... 2 Avfall... 2 Kemikalier... 2 Metodkontroller...

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Carina Ursing - Diabetolog Postkonferens Dagens Medicin Svensk Förening för Diabetologi 2015-10-15 1 Incidens i Sverige Av alla graviditeter Typ 1- diabetes - 0,3% Typ 2- diabetes

Läs mer

Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor

Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor 2014 Kontaktpersoner Eva Lindström Lund och Landskrona Tel. 046-17 34 72 eva.lindstrom@skane.se Eva Mauritzson

Läs mer

Utvärdering av rosa glukosrören

Utvärdering av rosa glukosrören Utvärdering av rosa glukosrören Ian Jones Kem lab Falun Rutin mätmetoder för glukos Glukosoxidas (1963) Glukos + O 2 Glukonsyra + H 2 O 2 Amperometrisk detektion Clarke elektrod (tex Yellow Spring, Blodgasinstrument)

Läs mer

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD 2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar

Läs mer