fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196)
|
|
- Maja Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klinisk kemi Sid 1(8) fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196) Bakgrund, indikation och tolkning Diabetes mellitus representerar en grupp metabola sjukdomar som karakteriseras av kronisk hyperglykemi orsakat av bristande produktion och/eller verkan av insulin. Sjukdomen leder till varierande grad av organskador inkluderande retinopatier, nefropatier och neuropatier. En ökad risk för kardiovaskulär sjukdom är också förknippad med diabetes. För att ställa diagnosen krävs upprepade förhöjda glukosnivåer i plasma [1,2] alternativt förhöjda HbA1c-värden enligt senaste guidelines från WHO [3]. Det senare ännu ej infört i Sverige. Ett peroralt glukostoleranstest OGTT (Oral Glucose Tolerance Test) rekommenderas av WHO [1,2] då man anser (i) att diagnos med enbart fasteglukos leder till att uppemot 30% av odiagnosticerad diabetes missas, (ii) att OGTT är enda sätt att identifiera personer med IGT (nedsatt glukostolerans) och (iii) att OGTT oftast krävs för att bekräfta eller exkludera onormal glukostolerans hos asymtomatiska individer. Det anses också att OGTT bör göras på individer som har P-glukos i fasta på 6,1-6,9 mmol/l (IFG, förhöjt fasteglukos, icke-diabetisk hyperglykemi) för att klarlägga status på glukostoleransen. OGTT anses dock ej indicerad vid fastevärden av kp/p-glukos som vid upprepade tillfällen är 7,0 mmol/l eller då ett enstaka fastevärde är 11,1 mmol/l i kombination med symtom eftersom detta i sig är diagnostiskt för diabetes mellitus [1,2] OGTT används även då man vill fastställa diagnosen graviditetsdiabetes (GD/GDM). Här skiljer sig kriterierna åt regionalt och nationellt men även mellan guidelines från WHO [1,2] och ADA [4]. Internationellt och nationellt pågår en debatt om att försöka enas kring riktlinjer med utgångspunkt från graviditetsutfall i HAPO-studien, vilket skulle innebära betydligt lägre diagnosgränser vid GDM än de som används idag [10]. Undersökningen OGTT speglar patientens förmåga att normalisera glukosnivån efter intag av glukos [1,2]. Glukos givet per os resorberas i tarmen varigenom glukosnivån i plasma stiger. Insulinproduktionen stimuleras och P-glukos halten minskar successivt. Genom att ge en bestämd mängd glukos och efter 2 timmar mäta glukoshalten i plasma kan en bedömning göras av patientens glukosomsättning. Rekommendationen från både ADA och WHO är att framförallt använda venöst plasma även om WHO även anger diagnosgränser för kapillärt taget prov [2]. Utfallet av undersökningen tolkas enligt nedanstående (Tabell 1). På grund av biologiska faktorer såsom variationer i insulin och magtömning är reproducerbarheten för 2-timmars värdet vid OGTT relativt låg och då framförallt vid klassificeringen av IGT jämfört med IFG [5-7]. Mätosäkerheten för OGTT torde ligga kring 15-20%. Patienter med cystisk fibros (CF) har en ökad risk att utveckla diabetes mellitus [11]. OGTT utförs därför som kontroll vartannat år på CF-patienter äldre än 10 år enligt särskild överenskommelse [8]. OGTT är en ackrediterad undersökning. Analysprincip P-glukos bestäms kvantitativt före och 2 timmar efter en standardiserad tillförsel av glukoslösning per os till fastande patient.
2 Klinisk kemi Sid 2(8) Diagnostiska gränsvärden Socialstyrelsen har beslutat om riktlinjer för diagnostik av diabetes som är i linje med de diagnostiska gränserna från WHO enligt tabell 1 nedan. Tabell 1 Diagnostiska kriterier för diabetes mellitus, nedsatt glukostolerans (IGT) och förhöjt fasteglukos (IFG) enligt WHO [1,2] Plasma-glukos (mmol/l) Venöst Kapillärt Diabetes mellitus Fastande eller 2-tim vid OGTT* eller slumpmässigt taget prov i kombination med symtom Nedsatt glukostolerans (IGT**) Fastande och 2-tim vid OGTT Icke-diabetisk fastehyperglykemi (IFG***) Fastande och (i förekommande fall) 2-tim vid OGTT Normal glukostolerans Fastande och i förekommande fall 2-tim vid OGTT 7,0# 11,1 11,1 <7,0 7,8-11,0 6,1 6,9 < 7,8 < 6,1 < 7,8 7,0# 12,2 12,2 < 7,0 8,9 12,1 6,1 6,9 < 8,9 < 6,1 < 8,9 * Oral glucose tolerance test (OGTT) ** Impaired glucose tolerance (IGT) *** Impaired fasting glucose (IFG) # fp-glukos skall vara 7,0 mmol/l vid minst två oberoende tillfällen. Minskad glukosomsättning kan förutom vid diabetes mellitus och nedsatt glukosintolerans (IGT) även ses vid tyreotoxikos, Cushings syndrom, akromegali, feokromocytom, hyperaldosteronism, glukagonom, grav leversjukdom, sepsis, trauma, långvarig fasta, inaktivitet, kaliumbrist, läkemedelsintag (tiazider, glukokortikoider mfl) samt hos äldre och gravida. Diagnostiska gränser för GDM i Region Skåne är annorlunda än de i tabellen ovan. Mödravården i Skåne erbjuder alla gravida kvinnor en förenklad OGTT i graviditetsvecka 28 samt
3 Klinisk kemi Sid 3(8) även i vecka 12 vid anamnes på tidigare GDM, ärftlighet för diabetes eller BMI 35 kg/m2. Diagnosgränsen är fn ett kp-glukos 10 mmol/l. Nya PM är under framtagning. För OGTT på patienter med cystisk fibros (CF) tillkommer förutom ovanstående glukosgränser nedanstående referensområden: fp/s-p-c-peptid B-HbA1c(IFCC): <50 år 50 år <3,5 nmol/l mmol/mol mmol/mol Metodkarakteristika Mätosäkerhet Uppskattas till 15-20% [5-7]. Övrig information Funktionsundersökningen OGTT är ackrediterad. Referenser 1. World Health Organization and International Diabetes Federation (1999). Definition, diagnosis and classification of diabetes mellitus and its complications. Geneva, Switzerland: World Health Organization. pp World Health Organization (2006). Definition and diagnosis of diabetes mellitus and intermediate hyperglycemia: report of a WHO/IDF consultation. pp1-46 (ssk appendix 2). 3. World Health Organization (2011). Use of glycated haemoglobin (HbA1c) in the diagnosis of Diabetes Mellitus. Abbreviated report of a WHO consultation. pp ADA (American Diabetes Association): position statement. Standards of medical care in diabetes Diabetes Care 2012; 35(Suppl 1):S11-S Sievenpiper JL, Leiter LA, Vuksan V. Intrasubject coeffcient-of-variation corresponds to diagnostic reproducibility in diabetes screening. Can J Diabetes 2002; 26(2): Balion CM, et al. Reproducibility of impaired glucose tolerance (IGT) and impaired fasting glucose (IFG) classification: a systematic review. Clin Chem Lab Med 2007; 45(9): Rasmussen SS, et al. Short-term reproducibility of impaired fasting glycaemia, impaired glucose tolerance and diabetes. The ADDITION study, DK. Diabetes Res Clin Pract 2008; 80: Överenskommelse med Ssk Inger Ervander Grandinsson och ÖL Peter Meyer, CF-teamet, Lund (mars 2013). Peroral glukosbelastning (OGTT), CF-patienter. 9. Instrumenthandledning. HemoCue 201+ plasmaglukosmätare. Dok. 10. Metzger BE, et al. International association of diabetes and pregnancy study groups recommendations on the diagnosis and classification of hyperglycemia in pregnancy. Diabetes Care 2010; 33(3): Solomon MP, et al. Glucose intolerance in children with cystic fibrosis. J Pediatr 2003; 142:
4 Klinisk kemi Sid 4(8) Patientförberedelser 1 Patienten uppmanas att äta som vanligt samt undvika extrem fysisk aktivitet under minst 2-3 dagar före undersökningen. Mediciner kan tas som vanligt om inte ordinerande läkare meddelat annorlunda. Ytterligare patientinformation framgår av kallelsen i PASIS som görs via gemensam mall (med lokal anpassning). Från klockan 22:00 kvällen före undersökningen skall patienten vara fastande och avstå från nikotin (såsom ex. rökning, snusa, nikotintuggummi) och koffein-/teintag (t.ex. kaffe, te) samt undvika kroppsansträngning och stress på morgonen. Endast vatten får drickas. Vid kroppstemperatur 38 C utförs ingen undersökning. OGTT utförs ej heller då fasteglukos för 0-provet är taget med patientnära instrument och visar på 10 mmol/l. Uppgift om kroppsvikt är nödvändig för beräkning av mängd glukos som skall ges till personer med vikt <40 kg. Under hela undersökningen skall patienten vila på provtagningen/funktionsenheten, ej dricka, röka eller snusa. Journalföring Besök som varje patient genomgår vid en funktionsundersökning skall journalföras av inblandad sjukvårdpersonal enligt patientssäkerhetslagen (SFS 2010:659) och patientdatalagen (2008:355). Samtliga funktionsundersökningar journalförs därför på arbetsprotokoll alternativt i DecLab under specifik kod som då tillsammans med provresultaten svaras ut till olika journalsystem. Om undersökningen utförts med anmärkning som kan vara av intresse för beställaren eller för patientens säkerhet görs dessutom en kopia som särskilt skickas till beställaren. All journalföring sparas i avsedd pärm på Provtagningen/Funktionsenheten. Informationen i journalsystemen skall finnas kvar i enlighet med gällande direktiv om framtidsförvaring av journalhandling i Region Skåne (2003) ända tills eventuellt gallringsbeslut. Provtagning För aktuella provtagningsanvisningar rörande rörtyper, provvolymer och transport, hänvisas till instruktioner för fp/s-glukos respektive kp-glukos (samt i förekommande fall för P/S-Cpeptid och B-HbA1c) på Analysportalen. I första hand rekommenderas venös provtagning men P-Glukos kan även bestämmas på kapillärt taget prov med analys på kvalitetssäkrat patientnära instrument. Provhantering För aktuella provhanteringsföreskrifter rörande centrifugering och hållbarhet hänvisas till aktuella instruktioner för P-Glukos respektive kp-glukos (samt i förekommande fall för P/S-Cpeptid och B-HbA1c) på Analysportalen. Instrument och tillbehör Material för venös respektive kapillär provtagning.
5 Klinisk kemi Sid 5(8) Engångslancetter till kapillär provtagning Tidtagarur Plasma-glukosmätare (ex. HemoCue Glucose 201+, HemoCue AB, Ängelholm) Patientnära instrument skall vara kvalitetssäkrade i enlighet med direktiv från PNA-gruppen, Klinisk kemi, Labmedicin Skåne. Testsubstans/läkemedel Glukosdos enligt WHO s rekommendationer [1,2]: flaska om 200 ml (Gluco75, Vitalnutritech, Spanien) glukosdryck (37,5 g/100ml) med citronsmak beställs från ANL produkter AB; Artnr GL7502. Finns även i apelsinsmak med (Artnr GL7501) eller utan (Artnr GL7503) livsmedelsfärg. Kan med fördel drickas kyld. Hållbarheten är lång i rumstemperatur (> 2år) och bäst-före datum finns angivet på flaskan. Öppnad flaska är hållbar i 12 timmar vid kylskåpstemperatur. Till patienter och barn med kroppsvikt < 40 kg ges 5 ml dryck/kg kroppsvikt (motsvarar 1,8g glukos/kg kroppsvikt). Utförande 1. Väg patienten ifall minsta tvekan råder om 40 kg-gränsen och notera vikten (kg) i arbetsprotokollet för rätt dosering av glukos. 2. Förbered en flaska glukosdryck Gluco75 (200mL; 0,375 g/ml). Väger patienten 40 kg behövs hela flaskan (motsvarar 75 gram glukos). Om patienten väger < 40 kg används 5 ml Gluco75/kg kroppsvikt. 3. Före intag av glukoslösningen tas fasteblodprov (fp-glukos) i avsett rör alternativt kapillärt (patientnära). I det senare fallet tas 2 kapillärprov och medelvärdet beräknas. Skulle de båda kapillärproverna skilja sig åt med >0,4 mmol/l tas ett tredje prov och mittenvärdet (medianen) används. 4. Patienten skall dricka hela glukoslösningen inom 5 minuter. Sätt igång tidtagningen när patienten börjar dricka. Ett glas vatten direkt efter är tillåtet att inta. För att undvika kontaminering vid kapillär provtagning skall patienten tvätta händerna efter det att glukoslösningen är intagen. Patienten skall sedan vara sittande och får endast gå upp för att gå på toaletten. Patienten får ej röka, snusa, dricka eller anstränga sig under pågående undersökning. 5. Efter 120 minuter (±5 minuter) tas nytt blodprov för bestämning av P-Glukos antingen venöst eller kapillärt (patientnära) enligt ovan. I det senare fallet tas 2 kapillärprov och medelvärdet beräknas. Skulle de båda kapillärproverna skilja sig åt med >0,4 mmol/l tas ett tredje prov och mittenvärdet (medianen) används. 6. Skriv in provresultaten i arbetsprotokollet. Journalför på arbetsprotokollet hur mycket glukos patienten fått, beredningsform (batch-nummer), administrationssätt och vem som administrerat glukosen med fullständigt namn och signatur. 7. Skriv därefter in i DecLab med hjälp av arbetsprotokollet uppgifterna om vikt, glukosdos (gram), aktuella provtagningstider och motsvarande analyssvar.
6 Klinisk kemi Sid 6(8) 8. I samband med funktionsundersökningen skall besöket journalföras på baksidan av arbetsprotokollet för ev införande i DecLab med uppgifter om ev incidenser. 9. Arkivera arbetsprotokollet i avsedd pärm på Provtagnings-/Funktionsenheten. Obs! Speciellt provtagningsschema för patienter med cystisk fibros (CF) enligt särskilt arbetsprotokoll. Förutom de anvisningar som generellt gäller enligt ovan tillkommer följande provtagningsschema för patienter med cystisk fibros enligt särskild överenskommelse med CF-center i Lund [8]. Vid CF tas P-glukos vid tiderna 0, 30, 60, 90 och 120 minuter i därför avsedda rör alternativt analyseras kapillärt enligt kriterierna ovan. Prov för HbA1c tas vid tidpunkten 0 minuter och C-peptid vid 60 minuter i därför avsedda rör. Se gällande provtagningsanvisningar för respektive metod på Analysportalen. Interferenser Glukoskoncentrationen i ett blodprov minskar med tiden pga av glykolys (ca 6%/timme vid rumstemperatur) och kan således ge falskt för låga värden ju längre blodkropparna är i kontakt med plasma in vitro. Denna felkälla på venöst taget blod reduceras som regel genom att ta provet i Na-fluorid rör (grå propp). Glykolysen kan också hämmas genom att hålla provet kallt (ex. EDTA-rör) och omedelbart centrifugera. Se information på Analysportalen. Tekniskt/medicinskt godkännande Samtliga analysresultat godkänns tekniskt enligt gällande metodbeskrivningar för venöst respektive kapillärt taget prov. DecLab svarar automatiskt ut undersökningens resultat i Malmö, Ystad och Simrishamn i enlighet med tabell 1. I Lund och vid behov görs på samma grunder en medicinsk bedömning av laboratorieläkare. På övriga enheter inom Labmedicin Skåne sker svarsrapporteringen på delegation. Avvikande glukostolerans kan förutom vid diabetes mellitus förekomma vid exempelvis kolhydratbrist, kronisk malnutrition, fasta, svår leverskada, fysisk inaktivitet, akut stress, kaliumbrist, sjukdomar med stark inflammatorisk reaktion, tyreotoxikos, myxödem, Cushings syndrom, akromegali, feokromocytom, hyperaldosteronism samt glukagonom. Vissa farmaka kan också påverka glukostoleransen: Förbättrar glukostoleransen gör: Försämrar glukostoleransen gör: tetracykliner, tricykliska antidepressiva tiaziddiuretika, kortikosteroider, östrogener, bensodiazepiner, fentiaziner, morfinanaloger, alkohol, indometacin Vidare förekommer minskad glukostolerans hos några procent av alla gravida kvinnor. Diagnostiska gränser för GDM i Region Skåne är annorlunda än de i tabell 1. Mödravården i Skåne erbjuder alla gravida kvinnor en förenklad OGTT i graviditetsvecka 28 samt även i vecka 12 vid anamnes på tidigare GDM, ärftlighet för diabetes eller BMI 35 kg/m2. Diagnosgränsen är fn ett kp-glukos 10 mmol/l. Nya PM håller på att utarbetas i Region Skåne.
7 Klinisk kemi Sid 7(8) Svarsrapportering Svaret inkluderar samtliga mätdata med en decimal samt fasta kommentarer om undersökningens utfall samt i förekommande fall bedömning av ansvariga enligt diagnoskriterierna i Tabell 1. Patientnära HemoCue-instrument lämnar svar i intervallet 1-24,6 mmol/l med en decimal. Vid resultat överstigande > 20 mmol/l måste läkare konsulteras. Säkerhetsföreskrifter Kanyler och provtagningsmaterial är riskavfall. Övrigt avfall hanteras enligt det lokala sjukhusets rutiner. Vid all provtagning föreligger risk för blodsmitta varför gällande skyddsföreskrifter måste efterföljas (se Vårdhandboken). Författare Carl-Gustaf Magnusson Bilagor 1. Kortfattad version för externa utförare av OGTT
8 Klinisk kemi Sid 8(8) Kortfattad version av Metodbeskrivningen för fpt-oral glukostoleranstest (OGTT) riktad till externa utförare (Bil 1) Patientförberedelser Patienten uppmanas att äta som vanligt och undvika extrem fysisk aktivitet under minst 2-3 dagar före undersökningen. Från klockan 22:00 kvällen före undersökningen skall patienten vara fastande, får ej heller ha rökt, snusat eller intagit nikotintuggummi. Undvik stress och ansträngning på morgonen före belastningen. Vissa läkemedel är kontraindicerade (se metodbeskrivningen sid 2 och 6). Vid kroppstemperatur 38 C skall ingen undersökning utföras ej heller då fasteglukos med patientnära instrument är 10 mmol/l. Efter avslutad undersökning skickas alla prover och arbetsprotokoll/remiss (finns på hemsidan nedan) till laboratoriet såvida man inte utfört glukosbestämningen patientnära. Utförande Ta fram en flaska glukosdryck Gluco75 (200mL innehållande 75 g glukos). Väger patienten 40 kg behövs hela flaskan (motsvarar 75 gram glukos). Om patienten väger < 40 kg används 5 ml Gluco75/kg kroppsvikt. Före intag av glukoslösningen tas fasteblodprov (fp-glukos) i avsett rör alternativt kapillärt med patientnära teknik ex HemoCue. I det senare fallet tas 2 kapillärprov och medelvärdet beräknas. Skulle de båda kapillärproverna skilja sig åt med >0,4 mmol/l tas ett tredje prov och mittenvärdet (medianen) används. Patienten får därefter dricka glukoslösningen under maximalt 5 minuter. Sätt igång tidtagningen när patienten börjar dricka. Ett glas vatten direkt efter glukosintaget är tillåtet. För att undvika kontaminering vid kapillär provtagning skall patienten tvätta händerna efter det att glukoslösningen är intagen. Patienten skall sedan vara sittande och får endast gå upp för att gå på toaletten. Patienten får ej röka, snusa, dricka eller anstränga sig. Efter 120 minuter (± 5 min) tas nytt blodprov för bestämning av P-Glukos antingen venöst eller kapillärt enligt ovan. I det senare fallet tas 2 kapillärprov och medelvärdet beräknas. Skulle de båda kapillärproverna skilja sig åt med >0,4 mmol/l tas ett tredje prov och mittenvärdet (medianen) används. Bedömning Externt utförd undersökning med patientnära instrument bedöms av extern utförare. Information och frågor För ytterligare information kring glukostoleranstest (OGTT) samt rekommenderade diagnoskriterier enligt WHO hänvisar vi till en utförligare metodbeskrivning på hemsidan. För övriga frågor vänligen ring till Provtagnings-/Funktionsenheten, Klinisk kemi på respektive sjukhus.
fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196)
2017-12-14 05 1(10) Metodbeskrivning Godkänd av: fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196) Bakgrund, indikation och tolkning Diabetes mellitus representerar en grupp metabola sjukdomar som karakteriseras
Läs merfpt-glukostest, Insulin och C-peptid
2017 03 31 04 1(5) Metodbeskrivning Godkänd av: Bakgrund, indikation och tolkning Insulinom är en insulinproducerande tumör som oftast uppträder som en solitär, benign tumör och ibland kan ses i samband
Läs merGlukoselimination, per os, venöst provtagning.
1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)
Läs merGLUKOSBELASTNING, PERORAL
GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med
Läs merKontraindikation och försiktighet
1(5) Klinisk kemi Anvisning Innehåll Kontraindikation och försiktighet... 1 Princip... 1 Provtagning... 1 Kemikalieförteckning... 1 Tillbehör/utrustning... 2 Säkerhet, miljö... 2 Skyddsåtgärder... 2 Avfall...
Läs merGlukoselimination, per os, venöst provtagning.
1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)
Läs merfpt-glukoselimination, po
Dokument ID 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening
Läs mer3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén
3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus Niklas Dahrén 3 tester kan göras för att diagnosticera diabetes mellitus 1. Mätning av fasteglukos 2. lukostoleranstest (OTT) 3. Mätning av glykerat hemoglobin
Läs merKontraindikation och försiktighet
1(5) Innehåll Kontraindikation och försiktighet... 1 Princip... 1 Provtagning... 1 Kemikalieförteckning... 1 Tillbehör/utrustning... 2 Säkerhet, miljö... 2 Skyddsåtgärder... 2 Avfall... 2 Förberedelser...
Läs merMinirintest, subkutan
2015 11 11 05 1(5) Metodbeskrivning Godkänd av: Minirintest, subkutan BAKGRUND, INDIKATION OCH TOLKNING Minirin (Ferring) innehåller desmopressin (desaminocys-d-arg 8 -vasopressin), som är ett syntetiskt
Läs merFrån Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6
Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Uppsala 2005-04-15 Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6 Denna version innehåller
Läs merGRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING
Godkänt den: 2018-02-26 Ansvarig: Gäller för: Kvinnosjukvård Masoumeh Rezapour Isfahani GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING Bakgrund Graviditetsdiabetes (GDM) medför ökad risk för mor
Läs merLAKTOSBELASTNING, PERORAL
LAKTOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Mjölksocker, disackariden laktos består av en molekyl vardera av glukos och galaktos, vilka är kemiskt bundna till varandra. Laktos spjälkas
Läs merHbA 1c i diagnostiken (PRO)
HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,
Läs merHbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Läs merMedicinsk service. Synacthen-test. Metodbeskrivning Godkänd av: Charlotte Wigermo Synacthenbelastning
2016 01 20 03 1(5) Metodbeskrivning Godkänd av: Synacthen-test Bakgrund, indikation och tolkning Binjurebarksinsufficiens finns i en primär form som är betingad av sviktande syntes i barken och i en sekundär
Läs merGRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING
Godkänt den: 2017-04-09 Ansvarig: Gäller för: Kvinnosjukvård Masoumeh Rezapour Isfahani GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING Bakgrund Graviditetsdiabetes (GDM) medför ökad risk för mor
Läs merScreening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Läs merGlukosomsättning (Glukosbelastning) oral Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet
1(5) Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet Glukosbelastningen visar patientens förmåga att normalisera blodsockernivån med endogent frisatt insulin efter intag av glukos. Efter glukosintag stiger
Läs merRegional riktlinje för oral glukostoleranstest (OGTT)
Regional riktlinje för oral glukostoleranstest (OGTT) inom MHV i Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merPåvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning
Umeå Universitet Biomedicinsk Laboratorievetenskap Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning XXX XXXX Kurs: BMA 2/XX Laborationsrapport i kursen: XXXXX Laborationsdatum:
Läs merNya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?
Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det? Helena Fadl, Överläkare, PhD, Kvinnokliniken Region Örebro Län, Örebro Universitet Graviditetesdiabetes bakgrund Grundläggande studien kom 1964 av
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merVad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman
Ett första steg mot ett nationellt vårdprogram: Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman Claude Marcus 2016-04-26 Frågor att försöka besvara idag kring glukoshomeostas: När ska prover
Läs merfpt-laktosbelastning med glukosbestämning (NPU02542)
2019 04 08 03 1(6) fpt-laktosbelastning med glukosbestämning (NPU02542) Bakgrund, indikation och tolkning Enzymet laktas (lactase-phlorizin hydrolase, LPH) är ett transmembranöst glykoprotein som endast
Läs merRegionala riktlinjer för OGTT oral glukostoleranstest inom mödrahälsovården
Regionala riktlinjer för OGTT oral glukostoleranstest inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso-
Läs merRegionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården
Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merKlinisk kemi och farmakologi Giltigt från: Fastställd av: Malgorzata Karawajczyk Erytrocyter sedimentationsreaktion, B- (mikrosänka)
sida 1 (5) Koder Rapportnamn B-SR (mikro) Synonym Mikrosänka Beställningskod SRmikro NPU-kod SWE05117 Provmaterial Utförande Patientförberedelser Utförs endast på barn
Läs merDiabetes och blodsockermätning
Diabetes och blodsockermätning Kvalitetssäkring av patientmätarna! Britt-Marie Carlsson Vad är diabetes? En grupp sjukdomar högt blodsocker nedsatt insulinproduktion försämrad insulineffekt Diabetesdiagnos
Läs merLaktostolerans, funktionsundersökning, Pt-
sida 1 (5) Koder Rapportnamn Glukosökning Laktosbel Synonym Laktosbelastning P-Glukosökning. Beställningskod GluHcP för glukosbestämning med patientnära glukosinstrument. GlukosMXLB för glukosökning laktosbelastning.
Läs mer2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset
Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning
Läs merLeder förhöjt fasteblodsocker till diabetes? En uppföljning på Älvsjö VC
VESTA Leder förhöjt fasteblodsocker till diabetes? En uppföljning på Älvsjö VC Sinnika Annell, ST-läkare, Älvsjö Vårdcentral vår 2013 Klinisk handledare Eva Ygge, spec. i Allmänmedicin på Älvsjö VC Vetenskaplig
Läs merTörstprov och minirintest
Törstprov och minirintest Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Endokrina PM mars 2018 Indikation: Differentialdiagnostik av polyuriska tillstånd Bakgrund: Vid begränsad tillgång till vatten ökar insöndringen
Läs merVid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.
MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men
Läs merDiabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes
Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes Inledning Samtal om levnadsvanor är en av de mest effektiva metoderna att göra patienterna medvetna
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merB-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)
Klinisk kemi Sid 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Hemoglobinhalten i blod är direkt proportionell mot antalet erytrocyter. Alla störningar i erytropoesen leder till sänkt antal erytrocyter och därmed
Läs merHbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv
HbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv Stefan Jansson med dr, distriktsläkare Brickebackens vårdcentral Örebro Nr 49-50, 2013 Varför ska vi
Läs merLäs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.
Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,
Läs merVägledning vid venprovtagning
Beskrivning 1(6) Fastställandedatum: 2018-04-03 Upprättare: Jessika M Ljusner Fastställare: Lars Hansson Vägledning vid venprovtagning Laboratoriemedicins hemsida: http://www.regiongavleborg.se/samverkanswebben/halsa-vardoch-tandvard/diagnostik/laboratoriemedicin/
Läs merProstatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer
Läs merGreta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.
Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.
Läs merDiabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös
Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merAllmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab
Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Mattias Jönsson Per Simonsson 1 2 Hälso- och sjukvårdslagen Snarast ge en medicinsk bedömning 3 Triage på akutmottagningen Alla som kommer
Läs merKoagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna.
1(6) Rör för venprovtagning Alla rör ska vändas 5-10 gånger efter provtagning. Rörtyp Ljusblå propp, svart ring Blodvolym/ dragvolym 3 ml Användning Koagulationsanalyser Vfn varukatalog/ Mediq Anmärkning
Läs merFrån beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring
Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani
Läs merDiabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län
Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län För att få god kvalitet i diabetesvården krävs bl a struktur och systematik i arbetet. Detta är något som flera hälsocentraler i länet arbetat
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning
Läs merNyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett
Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com NYUPPTÄCKT Fall 1 Ingvor 44 1. Bör Ingvor skickas till akutmottagningen på lasarettet? 2.
Läs merEffekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie
Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie CDC4G-trial www.cdc4g.com (changing diagnostic criteria for gestational diabetes) Helena Fadl,
Läs merINTRODUKTION - TYP 1 DIABETES
INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES Erik Moberg Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 160122 Diagnoskriterier - Diabetes fp-glukos 7,0 mmol/l (8 tim fasta) eller P-glukos (kapillärt) 12,2 mmol/l (venöst
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs merProtokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna
Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,
Läs merDiabetes. Britt Lundahl 2014-09-24
Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merBakgrundsdata för studien i Kalmar Län
FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [ ] [4] RUTIN Novorapidinfusion (insulin Novorapid) på TIMA
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [2018-04-27] [4] Innehållsansvarig: Andreas Westerlind, Överläkare, Läkare thoraxkirurgi (andwe1); Carola Wallbäck, Vårdenhetschef,
Läs merär en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.
VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån
Läs merNationella kvalitetsmål för glukosmätningar Vägledning för er på laboratoriet
Version 2015-07-01 Nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Vägledning för er på laboratoriet 1. Inledning Denna vägledning är riktad till dig som arbetar på ett laboratorium och har ansvar för en mätmetod
Läs merSkillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument
Skillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument och labmetoder är labmetoder riktigare än patientnära mätare och egenmätare? Eva Landberg och Gunnar Nordin 20181115 Glukos en enkel molekyl som är lätt att
Läs merMålvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin
Läs merPatientnära analyser en introduktion
Per Simonsson Docent, klinisk kemist Siemens Healthcare AB Patientnära analyser en introduktion Restricted Siemens AG 2014 All rights reserved. Answers for life. Ta med sig hem budskap Limited data indicate
Läs merGenerell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa
Generell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa SFOG Kristianstad 2012 Eva Anderberg Leg. Barnmorska. Med Dr 1 Diabetessjukdomen Debuterar smygande och Personerna
Läs merHbA1c diagnostik i Sverige - Emot införandet. Stig Attvall Diabetescentrum Sahlgrenska SU, Göteborg
HbA1c diagnostik i Sverige - Emot införandet Stig Attvall Diabetescentrum Sahlgrenska SU, Göteborg Är precisionen idag tillräckligt bra för HbA1cdiagnostik? 2 Är vårt kvalitetsmål är för högt? 8 Avvikelse
Läs mer1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p
Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som
Läs merKommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning
Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning marianne.lundberg@skane.se Diabetessjuksköterska, Endokrin, Sus, Malmö Diabetessamordnare, Region Skåne Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård,
Läs merDugga Klinisk Kemi, DS
Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning
Läs merDiagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion
Läs merGöteborg Peter Fors Alingsås Lasare;
Göteborg 2017-09-21---22 Peter Fors Alingsås Lasare; peter.fors@hotmail.com NYUPPTÄCKT Fall 1 Ingvor 44 1. Bör Ingvor skickas Gll akutmo;agningen på lasare;et? 2. Vilken sort diabetes har hon tror ni?
Läs merMedicinsk bakgrund och indikation/er
1(8) Klinisk kemi Iohexolclearance, Pt- undersökning för externt Innehåll Medicinsk bakgrund och indikation/er... 1 Princip... 2 Provtagning... 2 Provhantering... 2 Kemikalieförteckning... 3 Tillbehör...
Läs merB-HbA1c, DCA Vantage Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet
1(5) Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet HbA1c eller glykerat hemoglobin är en hemoglobinvariant som bildas då glukos i blodet långsamt binds till Hb och som återspeglar medelkoncentrationen
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.
Läs merIGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)
2018-11-15 17 1(6) IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268) Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46
Läs merTestning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )
Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation
Läs merDiabetesdiagnos med HbA1c
Diabetesdiagnos med HbA1c Gunnar Nordin Patientnära möte 2013-10-17--18 Diabetesdiagnos Diagnos med fasteblodsocker eller peroral glukosbelastning Besvärligt för patienten och omständligt för personalen
Läs merGränsvärden för graviditetsdiabetes. Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga Remissversion
Gränsvärden för graviditetsdiabetes Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merHjärta och Diabetes Eva Ekerstad, överläkare, Endokrinsektionen, NU-sjukvården Diabetesförekomst vid hjärtsjukdom Patienter med akut coronart syndrom utan känd diabetesdiagnos 1/3 normal glukosmetabolism
Läs merHemocue Glukos 201 RT, patientnära - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg
Instrumentbeskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-387609 Fastställandedatum: 2019-04-08 Giltigt t.o.m.: 2020-04-08 Upprättare: Charlotte L Gruveström Fastställare: Lars Hansson Hemocue
Läs merLandstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2011
Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merDelexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merMätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2
%swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...
Läs merDiabetes och graviditet
Kvinnokliniken i Norrköping Diabetes och graviditet 1(7) Diabetes och graviditet Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt graviditetsvecka 30 34. Detta kan ibland utlösa en graviditetsdiabetes.
Läs merB-Hb (PNA) HemoCue (SKA 08686)
2018-11-30 09 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Hemoglobinhalten i blod är direkt proportionell mot antalet erytrocyter. Benmärgen tillverkar 2 miljoner erytrocyter per sekund. Produktionen av erytrocyter,
Läs merMetodbeskrivning Glukos ACCU-Chek Inform II
Metodbeskrivning Glukos ACCU-Chek Inform II Indikation Diagnostik av diabetes mellitus och uppföljning av behandling. Endokrina utredningar. Oklara fall med medvetslöshet och andra neurologiska symtom.
Läs merDiabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS
Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol
Läs mer- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin
Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 2, april 2012 Innehåll: 2-4 Klinisk kemi - Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören - Ny och bättre metod för analys av 25-hydroxi Vitamin D i serum
Läs merDiabetes hyperglykemi utan ketoacidos - BARN
2018-09-27 37560 1 (7) Diabetes hyperglykemi utan ketoacidos - BARN Sammanfattning Nydebuterade diabetespatienter utan ketoacidos ph >7,3 och BE >-15 ges i första hand subkutan (sc) insulinbehandling direkt.
Läs merGränsvärden för graviditetsdiabetes. Stöd för beslut om behandling
Gränsvärden för graviditetsdiabetes Stöd för beslut om behandling Kompletterande kunskapsstöd Nationella riktlinjer för diabetesvård. Socialstyrelsen, 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Läs merDIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.
DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar
Läs merTyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin
Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar
Läs merPatientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB
Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB Page 1 Page 2 Ta med sig hem budskap Limited data indicate that point-of-care testing, when combined with
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Medicinskt sakkunnig Mathias Karlsson Landstingsdirektör Gunilla
Läs mer+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease
Redan dom gamla grekerna Diabetes Introduktion David Nathanson VO internmedicin KI-SÖS Dr Aretaios från Kappadokien (år 120-180) Att mäta glukos i urinen: herr Bernard 1842 Ute i den stora vida världen
Läs mer1(6) Laktosbelastning med vätgas, fpt- för externt bruk
1(6) Klinisk kemi Laktosbelastning med vätgas, fpt- för externt Innehåll Princip... 1 Provtagning... 1 Tillbehör, utrustning... 2 Säkerhet/miljö... 2 Skyddsåtgärder... 2 Avfall... 2 Kemikalier... 2 Metodkontroller...
Läs merDiabetes och graviditet
Diabetes och graviditet Carina Ursing - Diabetolog Postkonferens Dagens Medicin Svensk Förening för Diabetologi 2015-10-15 1 Incidens i Sverige Av alla graviditeter Typ 1- diabetes - 0,3% Typ 2- diabetes
Läs merMedicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor
Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor 2014 Kontaktpersoner Eva Lindström Lund och Landskrona Tel. 046-17 34 72 eva.lindstrom@skane.se Eva Mauritzson
Läs merUtvärdering av rosa glukosrören
Utvärdering av rosa glukosrören Ian Jones Kem lab Falun Rutin mätmetoder för glukos Glukosoxidas (1963) Glukos + O 2 Glukonsyra + H 2 O 2 Amperometrisk detektion Clarke elektrod (tex Yellow Spring, Blodgasinstrument)
Läs merDELEGERING AV PROVTAGNING BLOD
2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar
Läs mer