Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom"

Transkript

1 Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Svante Bäck, chefsöverläkare Vuxenpsykiatri norr Charlotta Brunner, chefsöverläkare Vuxenpsykiatri söder Revideras och följs upp Revideras i augusti 2014 Beslutsdatum Beslutat av Psykiatriförvaltningens ledningsgrupp

2 Personer med bipolärt syndrom och schizofreni uppvisar i högre grad än befolkningen i övrigt metabola avvikelser såsom övervikt, diabetes eller rubbning av blodfetter samt en ökad dödlighet i hjärt och kärlsjukdom. Bidragande orsaker till det kan vara brist på fysisk aktivitet och eller ofördelaktig kosthållning. Antipsykotisk medicinering kan orsaka eller förvärra metabol avvikelse. Unga människor eller personer som inte tidigare har behandlats med antipsykotisk medicinering kan vara särskilt känsliga för den här biverkningen. Kraftig viktuppgång efter insättande av antipsykotisk medicinering är ett tecken på metabol avvikelse samt att kraftig viktuppgång kan leda till förvärrad social stigmatisering. Viktuppgång och annan metabol avvikelse kan motverkas. Riktlinjen för psykiatriförvaltningen bygger på riktlinjen för Kliniska riktlinjer - Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Detta är en koncentrerad version av riktlinjer som är utarbetade av Svenska Psykiatriska Föreningen och Barnpsykiatriska Föreningen samt föreningar för allmänmedicin-, diabetologi-, internmedicin-, kardiologi- och obesitas- föreningarna. F Ö L J A N D E F Ö R U T S Ä T T N I N G A R G Ä L L E R : 1. Flera av våra läkemedel för patienter med bipolär sjukdom och psykos eller schizofreni bidrar aktivt till att patienterna får övervikt och fetma och passivitet. 2. Vi måste dels fundera över detta när det gäller preparatval och dels screena, enligt bifogat schema, och följa detta så att vi eventuellt kan byta preparat eller se till att patientens viktuppgång blir någorlunda måttlig. 3. Vi måste i tid uppmärksamma allvarliga medicinska sjukdomar och skicka vidare till primärvård, medicinklinik eller andra vårdinstanser. 4. Detta ska vara påbörjat 1 november 2011 på alla enheter och vara i full drift senast 1 februari Obs! Ovanstående gäller alltså samtliga patienter med psykos, schizofreni eller bipolär sjukdom och antipsykotisk medicinering. Andra grupper av patienter skulle säkert ha glädje av ovanstående rutiner också, men då fattas beslut från fall till fall 3

3 Definition av metabol avvikelse M E T A B O L A V V I K E L S E Metabol avvikelse innebär; viktuppgång, försämrade blodfetter utveckling av diabetes vilket är vanligt bland personer som medicinerar med antipsykotiska läkemedel då dessa kan bidra till metabol avvikelse. Det gäller främst personer med diagnoserna bipolärt syndrom, schizofreni och annan psykossjukdom. Metabol avvikelse ökar risken för framtida hjärt-kärlsjukdom. Viktuppgång är ett tidigt tecken på metabol avvikelse. Etablerad övervikt är svårbehandlad och bör därför förebyggas. Om viktuppgång ändå sker, t ex efter nyinsättning av antipsykotisk medicinering, ska detta upptäckas tidigt och åtgärder sättas in för att förhindra ytterligare viktuppgång. Förskrivande läkare ansvarar för att eventuell metabol avvikelse efter nyinsättning eller byte av antipsykotisk medicinering upptäcks och motverkas. Verksamhetschefen ansvarar för att fungerande samarbetsformer upprättas med företrädare för andra medicinska specialiteter som kan behöva bidra med kunskap om behandling av metabol störning. 4

4 S Y S T E M A T I S K K O N T R O L L A V S O M A T I S K H Ä L S A M E D F O K U S P Å M E T A B O L A V V I K E L S E Tabell 1 Systematisk kontroll av: Kvartal, alla patienter Årligen, alla patienter Tillfälligt tätare kontroll vid nyinsättning/byte av antipsykotiskt läkemedel Utgångsvärde 4v 8v 12v Anamnes och somatiskt status; hereditet för eller känd hjärtkärlsjukdom, diabetes. Efterfråga symtom på diabetes, hjärtkärlsjukdom, ev. även symtom på thyreoidearubbning, kronisk obstruktiv lungsjukdom, prolaktinrubbning. Kartläggning; rökning, kosthållning, fysisk aktivitet, upplevd hälsa Status inkl tandstatus. Vikt (och längd för unga) Midjemått Blodtryck fp-glukos, ev. HbA1c (var 6:e månad för unga) Lipidstatus (total kolesterol, HDL, LDL, triglycerider) Överväg rutinmässig screening även av t ex thyreoideastatus, lever- och njurprover, elektrolyter, prolaktin, blodstatus och EKG (var 6:e månad för unga) 5

5 F Ö R E B Y G G A N D E Å T G Ä R D E R V I D V I K T U P P G Å N G Medvetandegöra för patienten betydelsen av levnadsvanor såsom kosthållning, rökning, fysisk aktivitet för framtida hälsa, genom att psykiatrisjuksköterska genomför strukturerad hälsointervju med kartläggning av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom samt uppföljande rådgivning om levnadsvanor. Informationen bör även ges till anhöriga och boendestödjare. Uppföljning av intervju och rådgivning ska ske årligen av psykiatrisjuksköterska. Vid nyinsättning eller byte av antipsykotisk medicinering bör risk för metabol påverkan vägas in vid val av antipsykotisk medicinering vid sidan av andra kriterier för preparatval (se tabell 3). Speciellt gäller det för patienter med ärftlighet för eller redan etablerad metabol störning eller hjärt-kärlsjukdom samt för patienter som kan förväntas vara extra känsliga för metabol påverkan såsom ungdomar. Å T G Ä R D E R V I D V I K T U P P G Å N G E L L E R F Ö R S Ä M R A D E B L O D F E T T E R Tätare provtagning fp-glukos en gång/månad Vikt och midjemått en gång/månad Blodfetter en gång var tredje månad Intensifiera råd om livsstilsförändringar och viktnedgång (kost, fysisk aktivitet, rökning) Överväg byte av antipsykotisk medicinering (se tabell 3) Samråd med primärvårdsläkare/internmedicinare/barnläkare; överväg insättande av medicinering mot viktuppgång eller försämrade blodfetter. Överväg remittering till primärvårdsläkare. Å T G Ä R D E R V I D F Ö R S Ä M R A D E B L O D S O C K E R V Ä R D E N Vid avvikelse från blodsockervärden (fp-glukos 6,1-6,9 mmol/l, icke fastande fpglukos 7,8-11); Upprepa provtagningen, om fortsatt avvikelse från referensvärden genomför OGTT (fpt Oral glukostoleranstest) Samråd med primärvårdsläkare/internmedicinare. Etablera kontakt med diabetessköterska. 6

6 Intensifiera råd om livsstilsförändringar och viktnedgång (kost, fysisk aktivitet, rökning) Överväg byte av antipsykotisk medicinering (se tabell 3) Om diabetes; samråd med primärvårdsläkare/internmedicinare/barnläkare; angående remittering för insättande av farmakologisk behandling. Se till att kontakt verkligen blir av! M Ä T V Ä R D E N O C H R E F E R E N S V Ä R D E N Tabell 2 BMI = vikt(kg) / längd x längd (m) För barn gäller åldersnormerade värden för BMI som anges i percentiler eller standarddeviationer (sd) se Midjemått, mäts i navelplanet efter normal utandning Underviktig vuxen BMI < 18,5 Normalviktig vuxen BMI 18,5-24,9 Övervikt vuxen BMI 25-29,9 Fetma vuxen BMI > 30 Kvinna > 88 cm kraftigt ökad risk Man >102 cm kraftigt ökad risk Målvärde blodtryck < 140/90 Målvärde blodtryck vid diabetes och njursjukdom <130/80 Fasteglukos(fp-glukos) från två separata dagar är diagnostiskt för diabetes. Fasta = ej mat eller dryck efter kl 22, provtagning på morgon innan frukost 7mmol/L Blodfetter, behandlingsindikation och behandlingsmål är beroende av övriga riskfaktorer. Samråd med primärvårdsläkare, internmedicinare eller barnläkare rekommenderas. 7

7 V I K T Ö K A N D E E F F E K T A V A N T I P S Y K O T I S K M E D I C I N E R I N G Tabell 3: Viktökande effekt av antipsykotisk medicinering Klozapin +++ Olanzapin +++ Risperidon ++ Quetiapin ++ Perphenzain +/++ Haloperidol +/++ Aripirazol + Fluphenzain + Ziprasidon +/0 Klinisk betydelsefull viktökning Vuxna 7% Barn 5% de tre första månaderna och därefter 0,5 sd i åldersnormerat BMI Viktökningen kommer vanligen tidigt i behandlingen. Snabb initial viktökning förutsäger en hög slutlig vikteffekt. Charlotta Brunner chefsöverläkare Vuxenpsykiatri söder Svante Bäck chefsöverläkare Vuxenpsykiatri norr Katarina Algovik chefsöverläkare Barn- och ungdomspsykiatrin Florence Eddyson Hägg förvaltningschef Psykiatriförvaltningen 8

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Barn och läkemedel Avsiktlig användning av läkemedel för medicinska ändamål som innebär ett

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1 2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/

Läs mer

Att följa upp läkemedelsbeh.

Att följa upp läkemedelsbeh. Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att

Läs mer

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Håkan Jarbin, föreläsare, kursansvarig Linda Halldner-Henriksson, föreläsare Tord Ivarsson, föreläsare Kerstin Malmberg, föreläsare

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut. Svenska Psykiatriska Föreningen. Måste den psykiatriska

Läs mer

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning Thoraxcentrum, Karlshamn En titt i backspegeln År Aktivitet 2011 Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2012- Implementering av riktlinjerna

Läs mer

Kliniska riktlinjer - Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom.

Kliniska riktlinjer - Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom. Kliniska riktlinjer - Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom. Svenska Psykiatriska Föreningen Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri Svensk Förening

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext

Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext PATIENTINFORMATION Obligatoriska uppgifter vid nyregistrering Personnummer De fyra sista sifforna lagras kodat och visas inte. De fyra sista sifforna i personnumret lagras kodat och visas inte efter man

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Samsjuklighet. Riskfaktorer för metabolt syndrom vid psykisk sjukdom. Karolina Liljeholm och Alma Shafiee. FoU i Sörmland Rapport 2011:1

Samsjuklighet. Riskfaktorer för metabolt syndrom vid psykisk sjukdom. Karolina Liljeholm och Alma Shafiee. FoU i Sörmland Rapport 2011:1 Samsjuklighet Riskfaktorer för metabolt syndrom vid psykisk sjukdom Karolina Liljeholm och Alma Shafiee FoU i Sörmland Rapport 2011:1 Projektredovisning 2007:2 Vardagsrehabilitering i eget ordinärt boende.

Läs mer

Genomförande av Hälsokurvan

Genomförande av Hälsokurvan Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Du tjänstgör på Hjärtinfarktavdelningen på ditt sjukhus. På ronden bestäms att Herr Andersson skall skrivas hem Det rör sig om en 67-årig man som tidigare arbetat som ingenjör

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid!

Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid! Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid! Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut.

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram)

Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Vecka Besök Screening Riktade åtgärder 0-para Fler-para (Var god se sid 2) Vecka 6-12, två Barnmorskebesök. ABCD-inskrivning

Läs mer

Så illa är det! Förekomst av somatisk ohälsa hos personer med svår psykisk sjukdom

Så illa är det! Förekomst av somatisk ohälsa hos personer med svår psykisk sjukdom Så illa är det! Förekomst av somatisk ohälsa hos personer med svår psykisk sjukdom Claes Göran Östenson Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning

Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning Carl-Erik Flodmark Överläkare, ordförande SFO 2015-10-12 ECOG/Svensk Förening för Obesitasforskning/Boris 9 8 Ökning av barnfetma i

Läs mer

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

GLUKOSBELASTNING, PERORAL GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella

Läs mer

Bilaga 3A. Metaanalyser

Bilaga 3A. Metaanalyser Bilaga 3A. Metaanalyser Metaanalyser till avsnitt 3.1.1 Måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid fetma Figur 3.1.1.1. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF)

Läs mer

OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS

OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS Definition av Osteoporos Minskad mängd benmassa Förändrad mikroarkitektur i benet Detta leder till minskad hållfasthet och ökad risk för fraktur.

Läs mer

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har.

Läs mer

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing Carina Ursing Schizofreni en sjukdom som förkortar livslängden Livslängden 20% kortare än generellt 1/3 onaturlig död 2/3 naturlig död hjärtkärl sjukdom dominerar Varför ökad överdödlighet i hjärtkärl

Läs mer

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal) ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder

Läs mer

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län För att få god kvalitet i diabetesvården krävs bl a struktur och systematik i arbetet. Detta är något som flera hälsocentraler i länet arbetat

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Yvonne von Hausswolff-Juhlin Enhetschef SCÄ-FoU SCÄ 16 oktober 2014 1 Prognos Nature 404,

Läs mer

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Medicinkliniken Sektionsansvarig lungmedicin Sofia Dettmann Gäller fr o m 203-06-

Läs mer

Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder

Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder Detta dokument kommer att revideras kontinuerligt. På uppdrag av Programgrupp Barn, Landstinget i Jönköpings län Reviderat maj 2007

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0

Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0 Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

SFAM-Q. Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet

SFAM-Q. Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet SFAM-Q Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet 2010-11-11 Vårdcentralen Wisby söder Gotland Barbara Koch, ST-läkare Presentationens innehåll Bakgrund Syfte Mål och mått Resultat Slutsatser

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Datum 2014-09-09. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ovanstående begränsning.

Datum 2014-09-09. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ovanstående begränsning. BESLUT 1 (6) Datum 2014-09-09 Vår beteckning FÖRETAG Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV,

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.

Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran. Celiaki, vårdprogram 1(5) Celiaki - Vårdprogram Definition: Immunologiskt medierad intolerans mot gluten, som ger typiska histologiska förändringar i tarmslemhinnan och som medför att tarmen inte fungerar

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 november 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes

Läs mer

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK

Läs mer

Neuroleptika till barn och ungdomar uppföljning av effekt och säkerhet

Neuroleptika till barn och ungdomar uppföljning av effekt och säkerhet Neuroleptika till barn och ungdomar uppföljning av effekt och säkerhet Ida Walles, Elin Kimland, Jonatan Lindh och Håkan Jarbin Sammanfattning Neuroleptika är en viktig del i behandlingen av flera allvarliga

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Influensa. Fredrik Idving

Influensa. Fredrik Idving Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare

Läs mer

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under

Läs mer

Att välta ett landsting

Att välta ett landsting Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Kursplan för Allmänmedicin

Kursplan för Allmänmedicin Kursplan för Allmänmedicin Family Medicine KURSPLAN 6.5 högskolepoäng Kurskod: 3AM018 Utbildningsnivå: Avancerad nivå Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Medicinsk vetenskap A1F Betygskala: Underkänd

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (6) 8 februari 2016 Lemilvo (aripiprazol) Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Schizofreni

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Aripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Aripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Aripiprazol Stada 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Aripiprazol Stada 5 mg tabletter Aripiprazol Stada 10 mg tabletter

Läs mer

Övriga anmälningsärenden

Övriga anmälningsärenden landstinget DALARNA LANDSTI NGSSTYRELSEN \ ~lka(;a l6'~ Z1 BILAGA TILL DAGORDNING P 3 Sammantradesdatum 2014-04-07 Övriga anmälningsärenden Anmäles följande: A) Protokoll från sammanträde med: Servicenämnden

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Hälso- och sjukvård I detta kapitel belyser Socialstyrelsen den aktuella utvecklingen inom några vårdområden. Därefter beskrivs den övergripande utvecklingen inom de olika målområdena för god vård. Beskrivningarna

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer