Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6"

Transkript

1 Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Uppsala Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6 Denna version innehåller endast små rättelser jämfört med version 4 på EQUALIS hemsida och version 5 i Diabetolognytt. I Sverige har vi hittills uttryckt glukoskoncentrationen i blod ibland som B Glukos och ibland som P Glukos. Detta har varit förvirrande. EQUALIS välkomnar därför att diabetesläkare, diabetessköterskor, allmänläkare och diagnostikaindustri gemensamt tagit ett beslut att samtliga egenmätningar av glukos i blod ska rapporteras som P Glukos. Såväl IFCC (International Federation of Clinical Chemistry and Laboratory Medicine) som ADA (American Diabetes Association) har för övrigt förordat P Glukos. SFKK (Svensk Förening för Klinisk Kemi) rekommenderar nu också att glukosresultat från laboratoriemätningar och patientnära mätningar rapporteras som P Glukos. Övergången för egenmätare ska vara genomförd senast juni Vi är nu mitt i övergången och det är naturligt att det uppstår många frågor i samband med genomförandet. Efter att övergången är klar kommer det dock att bli enklare för både sjukvårdspersonal och patienter. Nedan försöker vi besvara några av de frågor som senaste tiden riktats till EQUALIS. Vilka dokument måste vi rätta oss efter? Milstolpar inom diabetesdiagnostiken är WHO:s rekommendationer från 1985 (1) respektive 1999 (2). Enligt 1985 års rekommendationer fastställs diagnosen diabetes genom oral glukostoleranstest. Enligt 1999 år rekommendationer fastställs diagnosen vanligen genom fasteblodglukos men möjligheten att använda oral glukostoleranstest finns kvar. I WHO:s riktlinjer anges beslutsgränser både för P Glukos och B Glukos. Den svenska översättningen/tillämpningen av dessa riktlinjer finns bland annat Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus på Socialstyrelsens Internetsidor (3), ännu så länge endast med glukoskoncentrationen uttryckt som B Glukos. Detta och många andra dokument om glukosmätningar behöver nu ändras. EQUALIS AB Postadress/Postal address: Box 977, S Uppsala, Sweden Besöksadress/Visiting address: Kungsgatan 113, Uppsala Telefon: , int Telefax: , int Org.nr: Säte/reg.office: Stockholm

2 Mäter HemoCue P Glukos? I Sverige är HemoCue det vanligaste mätsystemet för patientnära mätning av glukos i blod. HemoCue mäter egentligen B Glukos, men nu har man bestämt att kalibrera även dessa instrument så att de visar P Glukos. Detta görs genom att med en modifierad programvara multiplicera mätresultatet, så att instrumentet visar 11 % högre värden. Det förtroende som många har för glukosmätning med HemoCue behöver inte ifrågasättas för att resultaten nu istället visas som P Glukos. Mäter hemmätare P Glukos? De flesta glukosmätare för egenmätning av glukos i blod använder en mätteknik som kallas biosensor. Dessa instrument mäter egentligen Vatten Glukos och svaret har tidigare presenterats antingen som B Glukos eller som P Glukos. Nu har man bestämt att dessa mätsystem ska kalibreras så att alla visar P Glukos. Samma sak gäller här som för HemoCue-systemens prestanda, de förändras inte av att man presenterar svaret på nytt sätt. Mäter sjukhuslaboratorierna P Glukos? De flesta sjukhuslaboratorier mäter redan, eller kommer snart att mäta, P Glukos. Dessa metoder mäter, till skillnad från de patientnära mätarna, på plasma och kan därför påstås mäta det sanna P Glukos-värdet. Man måste dock komma ihåg att det är krävs mycket snabb och noggrann provhantering för att inte glukosnivån i provet ska sjunka från provtagningen till analys. På många blodgasinstrument kan man numera mäta glukos. Då används arteriellt blod. Dessa instrument mäter egentligen Vatten Glukos och men svaret har även tidigare presenterats som P Glukos. Vilken benämningar ska vi använda? EQUALIS anser att alla resultat från plasmakalibrerade instrument ska benämnas Plasma Glukos (P Glukos). Detta gäller även resultat från instrument som mäter på helblod. Strävan är att alla laboratorieundersökningar ska ha en unik s.k. NPU-kod som entydigt definierar vad man mäter. Nedan anges respektive NPU-kod inom hakparentes för olika tänkbara mätstorheter inom området glukos. Observera att några av NPU koderna är helt nya. NPU-koder rekommenderas bl.a. vid överföring av laboratorieresultat mellan olika datasystem, där man måste ha en helt säker identifiering av vad man mätt i ett laboratorieprov. I NPU-systemet har analyserna också en fullständigt beskrivande beteckning. I den svenska översättningen ges dessutom förslag till ett kortare trivialnamn. Det svenska NPU-registret finns på Internet (4). Nedan använder vi trivialnamnet enligt denna svenska praxis. När provet är taget efter 8 timmars fasta används prefixet f, som i fp Glukos. I samband med 75 g glukostoleranstest har 0 minuters- respektive 120 minutersproven tilldelats specifika NPU-koder. Ett prov sägs vara taget slumpmässigt (engelska random, casual) om patienten inte har fastat, eller om man inte känner till att patienten varit fastande. Det finns inget 2

3 vedertaget prefix för att uttrycka att ett glukosprov har tagits slumpmässigt. I stället anger frånvaron av prefixet f att provet har tagits slumpmässigt, som i vp Glukos. Det är endast när provet är taget slumpmässigt eller vid glukostoleranstest som det är motiverat (se nedan) att markera om provet är taget kapillärt eller venöst. När det finns behov av att markera att resultatet kommer från ett visst instrument eller en viss metod kan benämningen lämpligen utökas som i dessa exempel: P Glukos (Modular), P Glukos (hexokinas), kp Glukos (HemoCue) eller kp Glukos (Precision). Det finns inga metod- eller instrumentspecifika NPU-koder. Tabell 1. Nomenklatur för glukosbestämningar i plasma Glukosbestämningar i plasma Venöst prov Kapillärt prov Fastande Vid 75 g glukostoleranstest: Fastande vid tiden 0 minuter Efter 120 minuter Slumpmässigt taget prov # : fvp Glukos [NPU02195] vp Glukos (0 min) [NPU21532] vp Glukos (120 min) [NPU21530] vp Glukos [NPU21531] fp Glukos [NPU22069] * fkp Glukos [NPU02193] kp Glukos (0 min) [NPU22127] kp Glukos (120 min) [NPU22134] kp Glukos [NPU22089] * Saknas prefixen k och v vet man inte om provet är taget kapillärt eller venöst. # För slumpmässigt taget artärprov gäller benämningen ap Glukos [NPU21533] Vilka medicinska beslutsgränser ska gälla för P Glukos? För en analys som glukos är medicinska beslutsgränser viktigare än referensintervall. Gränsvärdena i tabell 2 nedan är hämtade från WHO 1999 (2), Table 1. Vi har översatt och förenklat tabellen till svenska förhållanden med enbart plasmavärden. Dessutom är tabellen kompletterad med förslag till gränsvärden för normoglykemi och gråzon : 3

4 Tabell 2. Medicinska beslutsgränser vid bestämningar av P Glukos P Glukos (mmol/l) Venöst prov Kapillärt prov Diabetes mellitus: Fastande och/eller vid 120 minuter under glukostoleranstest och/eller Slumpmässigt taget prov i kombination med symtom Icke-diabetisk fastehyperglykemi (IFG): Fastande Nedsatt glukostolerans: vid 120 minuter under glukostoleranstest Gråzon : Slumpmässigt taget prov Normoglykemi: Fastande och/eller vid 120 minuter under glukostoleranstest och/eller Slumpmässigt taget prov 7,0 7,0 11,1 12,2 11,1 12,2 6,1 och <7,0 6,1 och <7,0 7,8 och <11,1 8,9 och <12,2 7,8 och <11,1 8,9 och <12,2 4,2 6,0 4,2 6,0 <7,8 <8,9 4,2 7,7 4,2 8,8 För slumpmässigt taget artärprov ap Glukos [NPU21533] gäller samma beslutsgränser som för kapillärt taget prov. Vid epidemiologiska undersökningar och vid populationsscreening är ett fastevärde eller ett 120-minutersvärde efter glukostoleranstest tillräckligt för att fastställa hur många som har diagnosen diabetes. För den enskilda individen gäller, utom vid otvetydig hyperglykemi med metabol rubbning eller tydliga symtom på diabetes, att diagnosen diabetes ställs först efter upprepad undersökning en annan dag. Om inte erytrocyterna separeras direkt, ska glukoskoncentrationen inte bestämmas i serum eller plasma, eftersom glykolysen orsakar en oförutsägbar stor underskattning av den sanna glukoskoncentrationen. Det måste betonas att glukosbevarande tillsatser inte helt förhindrar glykolys. För att undvika glykolys finns bara två alternativ. Det ena är omedelbar mätning efter provtagningen. Det andra är att kyla provet omedelbart på isbad, centrifugera det kylt inom några minuter och frånskilja plasma inom ytterligare några minuter. Vilka medicinska beslutsgränser ska gälla för diabetes? WHO:s riktlinjer för diagnos av diabetes (2) återges i svensk tillämpning i Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus (3). Text från den senare 4

5 citeras nedan. Vi har här gjort ett förslag till reviderad text där överstruken text bör tas bort och understruken text bör tillkomma. I den nya texten är gränsvärdena höjda för att passa den genomsnittliga höjningen om 11 % som övergång från B Glukos till P Glukos innebär (5.) Kliniskt manifest diabetes mellitus innebär ett fastande blodglukos (fb Glukos) mer eller lika med 6.1 mmol/l plasmaglukos (fp Glukos) över eller lika med 7,0 mmol/l uppmätt vid två tillfällen eller ett slumpmässigt taget blodglukos >11 mmol/l plasmaglukos i kapillärprov över eller lika med 12,2 mmol/l eller i venprov över eller lika med 11,1 mmol/l. Det senare i kombination med symtom på hyperglykemi räcker för diagnos. Istället för gränsen, över eller lika med 12,2, används i vissa landsting i Sverige över eller lika med 12,3. Troligen har gränsen 12,3 kommit till genom en feltolkning av WHO:s tidigare tvetydiga skrivning in excess of syftande på 12,2. Vilket begrepp ska användas i gråzonen mellan friskt och diabetes? Enligt WHO kan man när fastande P Glukos ligger i intervallet 6,1 6,9 mmol/l tala om icke-diabetisk fastehyperglykemi (IFG). Med denna definition av IFG finns ett litet område, 6,1 6,3 mmol/l, som sammanfaller med övre delen av referensintervallet. Nedre gränsen för IFG låg ursprungligen strax över den övre referensintervallgränsen. Nu säger vi att referensintervallet sträcker sig upp till 6,3 mmol/l, men det är antagligen mest korrekt att inte förändra IFG-begreppets innebörd och behålla dess gränser så som de sattes när begreppet definierades. Begreppet nedsatt glukostolerans (eng. impaired glucose tolerance = IGT) finns fortfarande kvar men definieras utifrån en oral glukostoleranstest där resultatet efter 120 minuter blivit venöst P Glukos 7,8 11,0 mmol/l eller kapillärt P Glukos 8,9 12,1 mmol/l. Detta är ett tillstånd med ökad risk för diabetes. Begreppet bör användas endast då diagnosen ställts med hjälp av oral glukostoleranstest. Hur ska resultatet från ett slumpmässigt taget P Glukos tolkas? Ett vanligt vardagsproblem inom sjukvården är att ta ställning till glukosresultat från prov som är slumpmässigt taget (=icke-fastande). WHO har för sådana resultat angivit diagnostiska gränser för säkert fastställd diabetes se ovan. Men hur ska man t.ex. tolka resultatet kp Glukos = 12,0 mmol/l hos en patient utan tidigare känd diabetes? De flesta skulle spontant tycka att man då måste misstänka diabetes. Några laboratorier har också påtalat att resultatmottagarna ställer krav på laboratorierna att höga P Glukos ska märkas som patologiska. Medicinska beslutsgränser fungerar inte lika bra för P Glukos som för fp Glukos när man vill skilja sjukt från friskt, eftersom glukoskoncentrationen vid slumpmässig provtagning beror på många olika faktorer t.ex. vad och när man ätit. Gråzonen mellan friskt och säkert fastställd diabetes blir således vidare om provet är taget slumpmässigt. Efter en måltid är glukoskoncentrationen oftast högre i kapillärt blod än i venöst. Detta förklaras av att glukosnivån har sjunkit när blodet är på väg tillbaka från kroppsvävnaderna där glukos har förbrukats. För diabetiker med ökad insulinresistens och därigenom ett minskat vävnadsupptag av glukos är skillnaderna 5

6 mellan kapillärt och venöst glukos efter en måltid mindre än hos icke-diabetiker. Ovanstående förklarar varför beslutsgränserna behöver vara olika för kapillärt och venöst blod när provet är taget slumpmässigt. När WHO angav gränsvärdet över vilket ett slumpmässigt taget P Glukos skulle räcka för diabetesdiagnos så utgick man från de gränser som gäller för prov tagna vid 120 minuter under glukostoleranstest. Detta är rimligt eftersom intaget av glukos vid en toleranstest sannolikt är högre än vad intaget av snabbt nedbrytbara kolhydrater är vid en måltid. Om man trots mindre glukosintag överskrider gränsvärdena för toleranstest så är diagnosen minst lika säkert fastställd som vid en toleranstest. WHO har inte definierat någon gråzon för glukoskoncentration i slumpmässigt taget prov. Några laboratorier har påpekat att sådana gränser borde definieras och användas för att markera avvikande resultat med asterisk. EQUALIS föreslår att man också i det fallet utgår från de gränser som gäller vid glukostoleranstest. För slumpmässigt taget prov kan då resultat utanför följande intervall märkas som patologiska: venöst P Glukos 4,2 7,7 mmol/l och kapillärt P Glukos 4,2 8,8 mmol/l. Den nedre gränsen har hämtats från NORIP, den övre från WHO:s gränser för prov tagna vid 120 minuter under glukostoleranstest. Resultat över de övre gränsvärdena harmonierar med begreppet nedsatt glukostolerans. Man skulle kunna beskriva glukosresultat i gråzonen strax över det normala för ickediabetisk hyperglykemi, men vi har förstått att en sådan term skulle kunna missförstås som en diagnos. För en icke-diabetiker bör slutsatsen av ett lätt förhöjt glukosvärde avgöras från fall till fall. Vilka medicinska beslutsgränser ska gälla för graviditetsdiabetes? Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus återges på Socialstyrelsens Internetsidor. Texten nedan är citat från dessa sidor. Markeringarna i texten visar vårt förslag till förändringar mot bakgrund av övergången till plasmakalibrering: Enligt en i Sverige idag tillämpad europeisk konsensus definieras graviditetsdiabetes som 2 timmars-värde för P Glukos i kapillärprov vid OGTT över eller lika med 9,0 10,0 mmol/l. Trots att citatet ovan ger intryck av att det råder koncensus i Sverige varierar rutinerna inom landet. I vissa regioner undersöks gravida först med ett slumpmässigt taget kb Glukos och vid resultat mer än eller lika med 9,0 mmol/l går man vidare med glukostoleranstest. Motsvarande gräns för kp Glukos är mer än eller lika med 10,0 mmol/l. I andra regioner gör man glukostoleranstest på alla gravida, t.ex. mellan 24:e och 28:e graviditetsveckan. Utfallet av glukostoleranstestet tolkas antingen med samma beslutsgränser som för icke-gravida eller med en strängare beslutsgräns, som innebär att kb Glukos mer än eller lika med 9,0 mmol/l betyder graviditetsdiabetes. För kp Glukos blir motsvarande gräns mer än eller lika med 10,0 mmol/l. 6

7 Hur ska P Glukos mätas på neonatalavdelningar? Att mäta låga glukoskoncentrationer i blodprov med hög hematokrit är en teknisk utmaning. Det finns olika uppfattningar om huruvida det är klokast att mäta glukoskoncentrationen i helblod eller i plasma. Vid hög hematokrit är skillnaden mellan glukoskoncentrationen i plasma och helblod större än 11 %. Om man schablonmässigt räknar om helblodsmätvärden från neonatalprov med 11 %, så underskattar man den sanna plasmakoncentrationen något. Om man är medveten om detta innebär omräkningen inget problem. Så vitt vi känner till finns inga avgörande fysiologiska belägg att föredra helblods- (laboratoriemetoder eller HemoCue) före plasmamätning (laboratoriemetoder), eller vice versa. Det centrala är att mätningen är tillförlitlig. Den nu aktuella övergången gäller endast sättet att uttrycka resultaten, och påverkar i sig inte tillförlitligheten av mätningen. Vilket referensintervall ska gälla för fastande P Glukos (fp Glukos)? Förväxla inte referensintervall med medicinska beslutsgränser. För många analyser, t.ex. glukos och kolesterol, har referensintervallen mindre betydelse för bedömning av patienter än vad medicinska beslutsgränser har. Enligt Nordiska referensintervallprojektet (NORIP) (6), är referensintervallet för fp Glukos 4,2 6,3 mmol/l. I NORIP togs prov för glukosanalys i Li-heparinrör som fick stå högst 15 minuter i rumstemperatur före centrifugering. Plasman överfördes till sekundärrör inom ½ timme efter provtagningen och placerades i frys senast 4 timmar efter provtagningen. Proverna tinades i mörker och rumstemperatur under 1 timme, blandades och analyserades inom 4 timmar. Det är riktigt att tillämpa samma referensintervall för fasteglukos oavsett om provet är taget kapillärt eller venöst. I vilka fall är glukos mätt i serum acceptabelt? Några laboratorier mäter rutinmässigt glukos i serumprov. Med snabb provhantering och separering av serum från blodkoaglet bevaras glukoskoncentrationen även i serum. Rätt hanterat torde ett serumresultat kunna ersätta ett slumpmässigt plasmaresultat om det är förhöjt, men ett resultat från ett serumprov strax under beslutsgränserna kan inte ersätta ett korrekt taget fp Glukos. Innebär övergången till P Glukos att beslutsgränsen för diabetes ändras? De som läser på noggrant om övergången från B till P Glukos noterar att beslutsgränsen tidigare var >6,1 mmol/l och nu när mätvärdena blir 11 % högre är den >7,0 mmol/l. Gränsvärdet är alltså inte som den teoretiskt borde vara 11 % högre utan 15 % högre. En förklaring är att förhållandet mellan B och P Glukos inte är helt säkert fastslaget och att det finns varierande uppgifter i litteraturen på detta förhållande. Undersökningar från Vejle i Danmark (7) har följdriktigt visat att gränsvärdet B Glukos >6,1 mmol/l i praktiken fångar något fler diabetiker än vad gränsvärdet P Glukos >7,0 mmol/l gör. De undersökningar som ligger bakom besluten om gränsvärdena för diabetesdiagnos är baserade på P Glukos-resultat, 7

8 som sedan omräknats till B Glukos-resultat. Vid tvekan om vad som är rätt, så är det P Glukos-värdena som är originalen och mest att lita på. Stort tack till kollegor i Skandinavien för de många frågor och kloka synpunkter som framförts till oss under arbetet med denna sammanfattning. Ytterligare synpunkter och frågor kring detta dokument mottas gärna av undertecknade. Arne Mårtensson, tel Gunnar Nordin tel EQUALIS Referenser 1 World Health Organization Diabetes Mellitus: Report of a WHO Study Group. Geneva:. Technical Report Series 727. pdf-fil på Internet: 2 World Health Organization 1999, Report of the Expert Committee on the Diagnosis and Classification of Diabetes Mellitus.. pdf-fil på Internet: 3 Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus: 4 Det svenska NPU-registret på Internet: Klicka vidare till Kliniskt kemi. 5 Scientific Division Working Group on Selective Electrodes, IFCC recommendation on reporting results for blood glucose. Clinica Chimica Acta, 2001, 307, Klinisk Biokemi i Norden no 2, vol 15, 2003 Internet: 7 Jørgensen, L. G. M., I. Brandslund, et al. (2003). "The Effect of the New ADA and WHO Guidelines on the Number of Diagnosed Cases of Diabetes Mellitus." Clin Chem Lab Med 41(9):

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

GLUKOSBELASTNING, PERORAL GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Uppsala 2011-03-14 1 (1) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.hs@social.ministry.se Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården.

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige SKUP-fakta Grundat 1997, norskt initiativ Samarbetsprojekt mellan Norge, Sverige

Läs mer

B-HbA1c, DCA Vantage Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet

B-HbA1c, DCA Vantage Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet 1(5) Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet HbA1c eller glykerat hemoglobin är en hemoglobinvariant som bildas då glukos i blodet långsamt binds till Hb och som återspeglar medelkoncentrationen

Läs mer

Revision nationella kvalitetsmål för glukosmätningar. Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation

Revision nationella kvalitetsmål för glukosmätningar. Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation Revision nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation Revision av nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Utfördes

Läs mer

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige SKUP-fakta Grundat 1997, norskt initiativ Samarbetsprojekt mellan Norge, Sverige

Läs mer

Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol

Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol EQUALIS användarmöte för läkemedel/toxikologi 4 november 2010 Stockholm Analysomgångar 2010-06 A-E 2010-23 A-E 2010-41 A-E Prov A-C: Etanol, metanol,

Läs mer

Kontraindikation och försiktighet

Kontraindikation och försiktighet 1(5) Klinisk kemi Anvisning Innehåll Kontraindikation och försiktighet... 1 Princip... 1 Provtagning... 1 Kemikalieförteckning... 1 Tillbehör/utrustning... 2 Säkerhet, miljö... 2 Skyddsåtgärder... 2 Avfall...

Läs mer

Nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Vägledning för er på laboratoriet

Nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Vägledning för er på laboratoriet Version 2015-07-01 Nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Vägledning för er på laboratoriet 1. Inledning Denna vägledning är riktad till dig som arbetar på ett laboratorium och har ansvar för en mätmetod

Läs mer

fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196)

fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196) Klinisk kemi Sid 1(8) fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196) Bakgrund, indikation och tolkning Diabetes mellitus representerar en grupp metabola sjukdomar som karakteriseras av kronisk hyperglykemi

Läs mer

Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning

Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning Umeå Universitet Biomedicinsk Laboratorievetenskap Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning XXX XXXX Kurs: BMA 2/XX Laborationsrapport i kursen: XXXXX Laborationsdatum:

Läs mer

Glukos Upphandlingsdokument och kvalitetsmål. Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation

Glukos Upphandlingsdokument och kvalitetsmål. Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation Glukos Upphandlingsdokument och kvalitetsmål Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation Nationellt samarbete glukos och diabetes Nationella kvalitetsmål för glukosmätningar

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

Laboratorienytt. Nr 3, april 2009. Innehåll: 1 Innehållsförteckning. 2 Kundkoder/streckkodsetiketter 2 Provtagningsanvisningar 2 Laboratorienytt

Laboratorienytt. Nr 3, april 2009. Innehåll: 1 Innehållsförteckning. 2 Kundkoder/streckkodsetiketter 2 Provtagningsanvisningar 2 Laboratorienytt 1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 3, april 2009 Innehåll: 1 Innehållsförteckning 2 Kundkoder/streckkodsetiketter 2 Provtagningsanvisningar 2 Laboratorienytt 3-8 Kemi Övergång till gemensam databas

Läs mer

Utvärdering av rosa glukosrören

Utvärdering av rosa glukosrören Utvärdering av rosa glukosrören Ian Jones Kem lab Falun Rutin mätmetoder för glukos Glukosoxidas (1963) Glukos + O 2 Glukonsyra + H 2 O 2 Amperometrisk detektion Clarke elektrod (tex Yellow Spring, Blodgasinstrument)

Läs mer

Diabetesdiagnos med HbA1c

Diabetesdiagnos med HbA1c Diabetesdiagnos med HbA1c Gunnar Nordin Patientnära möte 2013-10-17--18 Diabetesdiagnos Diagnos med fasteblodsocker eller peroral glukosbelastning Besvärligt för patienten och omständligt för personalen

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309) Klinisk kemi Sid 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Hemoglobinhalten i blod är direkt proportionell mot antalet erytrocyter. Alla störningar i erytropoesen leder till sänkt antal erytrocyter och därmed

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-04-24. Förp.

BESLUT. Datum 2013-04-24. Förp. BESLUT 1 (6) Datum 2013-04-24 Vår beteckning 1482/2013 SÖKANDE MEDTRONIC AB Box 1034 164 21 Kista SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196)

fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196) 2017-12-14 05 1(10) Metodbeskrivning Godkänd av: fpt-oral glukostolerans test (OGTT) (NPU 02196) Bakgrund, indikation och tolkning Diabetes mellitus representerar en grupp metabola sjukdomar som karakteriseras

Läs mer

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

HbA 1c i diagnostiken (PRO) HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,

Läs mer

Vägledning vid upphandling av plasmaglukosmätarsystem för egenmätning. Lena Norlund, NLL

Vägledning vid upphandling av plasmaglukosmätarsystem för egenmätning. Lena Norlund, NLL Vägledning vid upphandling av plasmaglukosmätarsystem för egenmätning Havererade upphandlingar 2 Samarbetsprojekt Svensk förening för diabetologi (SFD) Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård

Läs mer

LAKTOSBELASTNING, PERORAL

LAKTOSBELASTNING, PERORAL LAKTOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Mjölksocker, disackariden laktos består av en molekyl vardera av glukos och galaktos, vilka är kemiskt bundna till varandra. Laktos spjälkas

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Genomförande av IFCC-kalibreringen för HbA 1c rekommendationer från SFKK och EQUALIS Revision 1 2010-08-26

Genomförande av IFCC-kalibreringen för HbA 1c rekommendationer från SFKK och EQUALIS Revision 1 2010-08-26 Genomförande av IFCC-kalibreringen för HbA 1c rekommendationer från SFKK och EQUALIS Sammanfattning av ändringar i denna revision Följande delar av dokumentet har förändrats i denna revision. - Omräkningsfunktionen

Läs mer

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna.

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna. 1(6) Rör för venprovtagning Alla rör ska vändas 5-10 gånger efter provtagning. Rörtyp Ljusblå propp, svart ring Blodvolym/ dragvolym 3 ml Användning Koagulationsanalyser Vfn varukatalog/ Mediq Anmärkning

Läs mer

Patientnära analyser en introduktion

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson Docent, klinisk kemist Siemens Healthcare AB Patientnära analyser en introduktion Restricted Siemens AG 2014 All rights reserved. Answers for life. Ta med sig hem budskap Limited data indicate

Läs mer

+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease

+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease Redan dom gamla grekerna Diabetes Introduktion David Nathanson VO internmedicin KI-SÖS Dr Aretaios från Kappadokien (år 120-180) Att mäta glukos i urinen: herr Bernard 1842 Ute i den stora vida världen

Läs mer

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 2, april 2012 Innehåll: 2-4 Klinisk kemi - Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören - Ny och bättre metod för analys av 25-hydroxi Vitamin D i serum

Läs mer

Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning

Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning Lars I. Andersson Project Leader Biobanking Clinical Microbiology BioBanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden (BBMRI.se)

Läs mer

Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor

Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor 2014 Kontaktpersoner Eva Lindström Lund och Landskrona Tel. 046-17 34 72 eva.lindstrom@skane.se Eva Mauritzson

Läs mer

Meddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis.

Meddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis. Datum 2010-03-19 Meddelande 3/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis. Under april månad kommer ett nytt system för analys av

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén 3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus Niklas Dahrén 3 tester kan göras för att diagnosticera diabetes mellitus 1. Mätning av fasteglukos 2. lukostoleranstest (OTT) 3. Mätning av glykerat hemoglobin

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Laboratorienytt. Innehåll:

Laboratorienytt. Innehåll: LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 1, januari 2011 Innehåll: 1 Innehållsförteckning 1-2 Remisser till Laboratoriemedicin VL 2-5 Klinisk Kemi Automation B-PEth. Fosfatidyletanol i blod Patientnära bestämning

Läs mer

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län För att få god kvalitet i diabetesvården krävs bl a struktur och systematik i arbetet. Detta är något som flera hälsocentraler i länet arbetat

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer

Året som gått. Resultat i kvalitetssäkringsprogrammen Årets vinnare. Patientnära mötet Upplands Väsby

Året som gått. Resultat i kvalitetssäkringsprogrammen Årets vinnare. Patientnära mötet Upplands Väsby Året som gått Resultat i kvalitetssäkringsprogrammen Årets vinnare Patientnära mötet 2010-10-21 Upplands Väsby Ny kalibrering och ny enhet för HbA1c HbA1c (Mono S) % 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

Generell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa

Generell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa Generell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa SFOG Kristianstad 2012 Eva Anderberg Leg. Barnmorska. Med Dr 1 Diabetessjukdomen Debuterar smygande och Personerna

Läs mer

Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll

Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll 2011-06-27 Bristol-Myers Squibb Company och AstraZeneca tillkännagav

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Resultatfönster. Aktiveringsfönster. Provinlopp ENHET FÖR HEMTEST. Skjutreglage

Resultatfönster. Aktiveringsfönster. Provinlopp ENHET FÖR HEMTEST. Skjutreglage Resultatfönster Aktiveringsfönster Provinlopp Skjutreglage ENHET FÖR HEMTEST ! Innan du tar testet ska du: När kan du testa kvaliteten på din sperma? Läsa instruktionerna noggrant Kontrollera att innehållet

Läs mer

Calcium på Cobas c 501 Innehållsförteckning

Calcium på Cobas c 501 Innehållsförteckning Upprättat datum: 2015-12-22 1(10) Division diagnostik Revisionsnr: 8 Giltigt t.o.m.: 2016-12-28 Laboratoriemedicin Metodansvarig: Emma C Göransson Medicinskt ansvarig: Lars Olof Artur L Hansson Upprättare:

Läs mer

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2014-10-15 Bakgrund Calcium i plasma föreligger

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter Eva Landberg, överläk Klinisk Kemi, US i Linköping Sant lågt Ca 2+ överskattas Sant högt Ca 2+ underskattas Risk för koagel 2 Calcium 99

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-04-25

BESLUT. Datum 2012-04-25 BESLUT 1 (8) Datum 2012-04-25 Vår beteckning FÖRETAG Medtronic AB Box 1034 164 21 Kista SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar att nedanstående

Läs mer

1 (6) Årsrapport 2013. Årsrapporten @equalis.se. Projektet bygger. Resultat 2013. Den. drygt 1100. grund av så. och en med. för att redovisas.

1 (6) Årsrapport 2013. Årsrapporten @equalis.se. Projektet bygger. Resultat 2013. Den. drygt 1100. grund av så. och en med. för att redovisas. Årsrapport 13 1 (6) Egenmätarprojektet ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis Årsrapporten är sammanställd av Gunnar Nordin, 14-3-7 Kontakt: gunnar.nordin@

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

HbA1c på Architect c 8000

HbA1c på Architect c 8000 HbA1c på Architect c 8000 Klinisk kemi Uddevalla sjukhus Ombyggnad av Architect c8000 Ny provprob där isoleringen är kortare. Ombyggnad av Architect c8000 Ombyggnad av provprobens tvättstation med extra

Läs mer

NPU-koder för hematologiska laboratorieundersökningar: hur får cellerna rätt koder?

NPU-koder för hematologiska laboratorieundersökningar: hur får cellerna rätt koder? NPU-koder för hematologiska laboratorieundersökningar: hur får cellerna rätt koder? Rebecca Ceder, Barbro Klinteberg, Arne Mårtensson, Gunnar Nordin Ett stort tack till en mycket engagerad expertgrupp!!

Läs mer

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman Ett första steg mot ett nationellt vårdprogram: Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman Claude Marcus 2016-04-26 Frågor att försöka besvara idag kring glukoshomeostas: När ska prover

Läs mer

1/20 /2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande from 130213

1/20 /2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande from 130213 Datum 2013-01-28 Meddelande 1/20 /2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande from 130213 P-Troponin T Högkänsligt P-Troponin T kommer att ersätta nuvarande P-Troponin I som biokemisk hjärtskademarkör.

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

Referensintervall för leukocyter i blod. Gunnar Nordin/

Referensintervall för leukocyter i blod. Gunnar Nordin/ Referensintervall för leukocyter i blod Gunnar Nordin/20150306 Var kommer referensintervallen för vuxna ifrån idag? Enkät i februari 2015 svar från 20 organisationer Laurells Klinisk Kemi i praktisk medicin,

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du

Läs mer

Sammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion

Sammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion Sammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion 1 Kommentarer Samtliga tabeller och figurer är uppgifter inhämtade

Läs mer

Årsrapport Egenmätarprojektet. ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis

Årsrapport Egenmätarprojektet. ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis Årsrapport 215 1 (8) Egenmätarprojektet ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis Årsrapporten är sammanställd av Gunnar Nordin, 216-4-9 Kontakt: gunnar.nordin@equalis.se

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

BILAGA VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE EN SÄKER OCH EFFEKTIV ANVÄNDNING AV LÄKEMEDLET VILKA SKA IMPLEMENTERAS AV MEDLEMSLÄNDERNA

BILAGA VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE EN SÄKER OCH EFFEKTIV ANVÄNDNING AV LÄKEMEDLET VILKA SKA IMPLEMENTERAS AV MEDLEMSLÄNDERNA BILAGA VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE EN SÄKER OCH EFFEKTIV ANVÄNDNING AV LÄKEMEDLET VILKA SKA IMPLEMENTERAS AV MEDLEMSLÄNDERNA 1/5 VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE EN SÄKER OCH EFFEKTIV ANVÄNDNING

Läs mer

Equalis kvalitetsmål

Equalis kvalitetsmål Sida1av 6 Equalis kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR 1(5) Laboratoriemedicinskt råd 2004-10-07

MINNESANTECKNINGAR 1(5) Laboratoriemedicinskt råd 2004-10-07 1(5) MINNESANTECKNINGAR Laboratoriemedicinskt råd 2004-10-07 Närvarande: Ina Dagis Åsa Arne Kötz Halmstad Minni Dahlén Kungsbacka Tom Lundahl Halmstad Carina Davidsson Halmstad Margareta Lundgren Åsa Daniella

Läs mer

B-HbA1c på Roche Cobas, Helsingborg, Ängelholm, Kristianstad (NPU Kod 27300)

B-HbA1c på Roche Cobas, Helsingborg, Ängelholm, Kristianstad (NPU Kod 27300) 2016 08 05 06 1(5) B-HbA1c på Roche Cobas, Helsingborg, Ängelholm, Kristianstad (NPU Kod 27300) Bakgrund, indikation och tolkning HbA1c i helblod används som ett mått på den genomsnittliga glukoskoncentrationen

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov?

Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Författare Anna Stomberg, biomedicinsk analytiker Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:12 Handledare

Läs mer

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land 1 Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land Läkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin vill avge följande yttrande: Bakgrund

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål Sida1av 5 EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

Liv & Hälsa tand. December 2009

Liv & Hälsa tand. December 2009 Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen

Läs mer

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14 Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här

Läs mer

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna

Läs mer

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide INSULINER INSULINER KWIKPEN FÖRFYLLD PENNA INSULIN- AMPULL 3 ML (5 ST) FLASKA 10 ML DIREKTVERKANDE INSULIN Humalog 15 65

Läs mer

Bilaga Ersättning 2016

Bilaga Ersättning 2016 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Diabetes och blodsockermätning

Diabetes och blodsockermätning Diabetes och blodsockermätning Kvalitetssäkring av patientmätarna! Britt-Marie Carlsson Vad är diabetes? En grupp sjukdomar högt blodsocker nedsatt insulinproduktion försämrad insulineffekt Diabetesdiagnos

Läs mer

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 2013-08-20.

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 2013-08-20. SKRIFTLIG OMTENTAMEN 20 augusti 2013 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Pelle och Lisa 19 p 1+1+2+1+1+1+1+2+1+1+2+1+1+1+1+1 Olof, 8 år 22 p 1+2+2+2+1+3+3+3+3+2 Sven, 62 år 25

Läs mer

Preanalytisk hållbarhet. Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

Preanalytisk hållbarhet. Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Preanalytisk hållbarhet Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Walter Guders sammanställningar http://www.diagnosticsample.com Stahl Clin Chem Lab Med 2005;43:210 Jensen Clin

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor

Läs mer

En informationsbroschyr om EpiHealth

En informationsbroschyr om EpiHealth En informationsbroschyr om EpiHealth Information finns även på Vad är EpiHealth? EpiHealth (Epidemiologi för hälsa) är ett storskaligt forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet.

Läs mer