Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Transkript

1 Pfizer AB Sollentuna Tel Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT PSE02 Njurcancer

2 Bakgrund Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen. I Sverige insjuknar varje år ca 1000 personer i njurcancer. De flesta som insjuknar är över 70 år och det är ovanligt med njurcancer före 40 års ålder. Det är nästan dubbelt så vanligt med njurcancer bland män som bland kvinnor. Njurcancer utgör 2 % av all cancer i Sverige. Oftast vet man inte varför man får njurcancer. Man har sett en ökad risk för njurcancer vid rökning, kraftig övervikt och högt blodtryck. En liten andel av all njurcancer beror på ärftlighet. Njurcancer startar med en förändring i en cell, oftast en körtelcell i njurvävnaden som börjar dela sig utan att respektera omgivningen och bildar så småningom en tillväxande tumör. En tumör är samma sak som en knuta och kan vara godartad eller elakartad. En elakartad tumör har egenskapen att sprida sig och är då en cancer. Njurcancer är oftast en långsamt växande cancer och den ger sällan symptom förrän den blir stor. Ett symptom på njurcancer kan vara blod i urinen. Andra symptom kan vara en kännbar knuta i sidan, lågt blodvärde, förhöjd sänka, förhöjt kalkvärde, feber, trötthet, viktnedgång eller högt blodtryck. Idag är det vanligt att man genomgår röntgen av annan anledning och finner njurcancer som ett bifynd, dvs man har inte tidigare haft några symptom av sin njurcancer. Cirka hälften av de som får njurcancer idag har inte haft några symptom av sin sjukdom.

3 Utredning Operation Finns det en misstanke på njurcancer utreder man med röntgen i form av CT (datortomografi) av buk och bröstkorg, detta för att se om njurcancern bara finns i njuren eller om den har spridit sig. Man tar även blodprover. Ibland behöver man komplettera med annan röntgenundersökning ex ultraljudundersökning. Har man bara en njure eller redan vid diagnos en låg njurfunktion behöver man utreda den totala njurfunktionen ytterligare. Då kan speciella njurfunktionsundersökningar behöva göras. Har man på röntgen en normal andra njure och ett njurvärde som är normalt behöver ytterligare funktionsundersökningar inte utföras. Vi är födda med en överkapacitet av njurfunktion och kan klara oss på en halv njure. Njurcancer kan idag bara botas med kirurgi. Man kan operera bort hela njuren vilket heter nefrektomi, då tar man även med det fettskikt som ligger runt njuren. Man kan om tumören har en mindre storlek eller om dess läge i njuren tillåter det, ta bort bara den del av njuren där tumören sitter, detta heter njurresektion eller partiell nefrektomi. Operationerna kan utföras som vanliga sk öppna operationer eller titthålsoperationer sk laparoskopiska operationer. Vilken teknik som används beror på hur stor tumören är, var den sitter och på vad som bäst passar varje patient. Alla sjukhus utför inte alla tekniker. Nefrektomi, borttagande av hela njuren med tumör Njurresektion, borttagande av del av njure med tumör

4 Alternativ Uppföljning Alternativ till vanlig kirurgi Det finns tekniker där man kan förstöra tumören utan att operera bort den, dessa tekniker kallas ablativa. De används framförallt på mindre tumörer. Teknikerna utförs bara vid några få sjukhus. Exempel på ablativ teknik är Cryobehandling då man med argongas fryser tumören eller RFbehandling då man med radiofrekvensbehandling destruerar tumören via värme. Att avvakta operation Små tumörer har en lägre förmåga att sprida sig än större tumörer och detta gör att man i vissa fall kan välja att avvakta operation. Istället kontrollerar man då med röntgen regelbundet och om tumören tillväxer kan man då operera. Efter operationen tar det ett par veckor innan svaret kommer på analysen av tumören. Därefter kommer du att följas med blodprover och röntgenundersökningar för att se att tumören inte kommer tillbaka. Hur ofta detta görs beror på svaret på analysen. Är du opererad och all cancer är borta behövs ingen ytterligare behandling. Njurcancer följer man ofta upp under fem år. Spridd njurcancer 20 % av de som får njurcancer har en spridd sjukdom vid diagnos, dvs det finns njurcancer på platser utanför njuren. Dessa förändringar kallas för metastaser, vilket är det som i folkmun kallas dottersvulster och betyder att njurcancern har spridit sig via blodet eller lymfbanor till andra organ. Njurcancer sprider sig till lungor, lymfkörtlar och skelett, mer sällan till hjärna, hud och lever. Finns metastaser kan man ev operera bort dessa. Om det går beror på var den/de sitter någonstans. Bromsande behandling Det har ännu inte tagits fram något läkemedel som botar njurcancer. Det har sen tidigare funnits ett fåtal läkemedel som bromsar dess utveckling, de har effekt genom att stimulera kroppens eget immunförsvar eller blockerar hormontillförseln till tumören.

5 Uppföljning Egna anteckningar: Det har de senaste åren kommit flera nya läkemedel som utövar en bromsande effekt på njurcancer genom att hämma nybildning av blodkärl. Njurcancer liksom all cancer behöver blodkärl för sin tillväxt, hämmas nybildning av blodkärl stryps näringen till tumören. Har man en njurcancer som är spridd så att botande kirurgi inte kan utföras, kan sådan medicinering bromsa tillväxt och ge en tillbakagång av cancern. Din behandlande doktor kommer att ge dig vidare information om dessa läkemedel. Datum för nästa besök:... Behandlande läkares namn:... Kontaktsjuksköterska:... Telefonnummer:...

6 Be din läkare markera eller visa var din njurcancer sitter. Illustration: David Wadsworth