Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone)

Transkript

1 Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans vävnader. Prostatacancer är ofta en långsamt växande cancer jämfört med många andra former av cancer. Beroende på faktorer som är specifika för både patienten och tumören kan emellertid prostatacancer variera från en långsamt växande tumör till en mycket aggressiv, metastaserande och potentiellt dödlig sjukdom. Hur många män drabbas av prostatacancer i Sverige? I Sverige får cirka män diagnosen varje år, en siffra som ständigt ökar beroende på en högre medellivslängd 1. Ungefär män i Sverige dör varje år till följd av prostatacancer 2. Vem kan drabbas av prostatacancer? Även om alla män löper risk att utveckla prostatacancer, finns det vissa faktorer som ökar risken. Dessa är: ålder risken är högre hos män som är äldre än 65 år ärftlighet risken ökar om fadern, en bror eller en son har drabbats av prostatacancer etnicitet svarta män löper högre risk, medan det inte är lika vanligt bland asiater vävnadsförändringar i prostata förändringar i prostata, till exempel prostatisk intraepitelial neoplasi, kan vara ett förstadium till cancer genetiska förändringar (kromosomförändringar) förändrade gener eller avsaknad av en särskild gen kan också bidra till risken Vilka symtom ger prostatacancer? Det finns symtom som kan tyda på prostatacancer och som bör kontrolleras av läkare, bland annat: svårigheter att urinera eller täta urinträngningar, i synnerhet på nätterna svag eller avbruten urinstråle smärta eller en brännande känsla i samband med urinering, blod i urinen smärtande ejakulering eller blod i sädesvätskan molande smärta i ryggen, höfterna eller bäckenet Tyvärr är det vanligt att prostatacancer inte ger några symtom förrän den har spridit sig till andra vävnader

2 Vilka tester görs när man misstänker prostatacancer? Om värdena är något förhöjda undersöker läkaren prostatan genom rektalpalpation. Läkaren tar också ett blodprov som används för att mäta halterna av PSA (PSA = prostataspecifikt antigen). Vad är PSA? PSA är ett protein som tillverkas i prostatakörteln och som finns i höga halter i sädesvätskan. Normalt finns det små mängder PSA i blodet, något som ökar med stigande ålder. Mängden PSA mäts med hjälp av ett blodprov. Varför är PSA värdet förhöjt vid prostatacancer? Cancercellerna i prostatan producerar vanligtvis mindre PSA än normala celler. Att PSA halterna ändå kan stiga beror delvis på att tumören läcker PSA till blodet på olika sätt. Vad innebär ett förhöjt PSA värde? Det är en indikation på att något är fel när PSA nivån i blodet är högre än normalt. Men det behöver inte betyda att du har cancer. PSA kan till exempel vara förhöjt om du har godartad prostataförstoring, inflammation i prostatan eller urinvägsinfektion. Olika stadier av prostatacancer Det finns många faktorer man måste ta hänsyn till när en behandlingsplan för prostatacancer ska tas fram. Dessa faktorer är till exempel patientens förväntade livslängd, ålder, andra sjukdomar (ytterligare hälsorisker), patientens behandlingsönskemål och de eventuella biverkningarna som behandlingen kan innebära. Bland de viktigaste faktorerna som man kliniskt sett måste beakta då en behandlingsplan tas fram är kombinationen av PSA nivå, Gleason gradering och vilket stadium prostatacancern är i. Gleason gradering innebär att man bedömer tumörens aggressivitet genom att undersöka ett prov från prostatan i mikroskop. Gleason bedömningen görs på en skala mellan 2 och 10. En lägre Gleason gradering (2 till 4) kan innebära att cancern är mindre aggressiv. En högre Gleasongradering (7 till 10) tyder på en mer aggressiv form av cancern. Stadieindelningen avgör omfattningen, eller spridningen, av prostatacancern. Det finns fyra stadier: Stadium I: Tumören är begränsad till prostatan. Stadium II: Tumören har framskridit längre eller bedöms vara av högre grad än vid stadium I, men är fortfarande begränsad till prostatan. Stadium III: Tumören har spridit sig utanför prostatan och kan ha invaderat sädesblåsorna (rörformiga körtlar belägna ovanför prostatan), men cancercellerna har inte spridit sig till lymfkörtlarna. Stadium IV: Tumören kan ha spridit sig till urinblåsan, ändtarmen eller närliggande vävnader (utanför sädesblåsorna) och även till lymfkörtlarna, skelettet eller till andra delar av kroppen. Det kallas avancerad, eller metastaserad prostatacancer. 2

3 Sammantaget bidrar PSA nivåerna och med vilken hastighet de förändras, Gleason graderingen och stadieindelningen till att avgöra prognosen och risken för att sjukdomen ska framskrida eller återkomma. Denna relativa återfallsrisk är en viktig faktor då behandlingsplanen utarbetas. Vilka olika typer av behandlingar mot prostatacancer finns det på marknaden idag? Med utgångspunkt i behandlingen, kan man dela upp prostatacancer i tre huvudgrupper: 1) Lokaliserad prostatacancer. Cancern går i många fall att bota Aktiv övervakning Cancern övervakas noga för tecken på att den framskrider. Detta görs genom att mäta PSAhalterna i blodet och med hjälp av rektalpalpationer var sjätte månad. En gång om året tas och undersöks även en biopsi från tumören. Kirurgi Kirurgi är den vanligaste behandlingen vid lokaliserad prostatacancer (ungefär män opereras varje år i Sverige) 3. Vid en så kallad radikal prostatektomi avlägsnas hela prostatakörteln, inklusive sädesblåsorna. Idag utförs många radikala prostatektomier med hjälp utav en robot. Strålbehandling Vid strålbehandling utnyttjas riktad radioaktivitet för att döda cancercellerna och omkringliggande vävnad. Strålningen kan levereras utanför kroppen (extern stråle) eller inuti kroppen via pellets som placeras i prostatan (brakyterapi). Om tumören återkommer efter kirurgi eller strålbehandling kan den behandlas med hormonterapi. 2) Andra stadier där cancern har spridit sig utanför prostatan Om cancern har spridit sig till andra delar av kroppen går den inte att bota. Istället försöker man begränsa cancerns tillväxt och framåtskridande med hjälp av hormonbegränsande behandling. Hormonterapi (androgenblockad) Könshormonet androgen stimulerar prostatacancerns tillväxt och framåtskridande. Testosteron är den huvudsakliga androgenen och genom att stoppa eller bromsa kroppens testosteronproduktion kan cancerns tillväxt bromsas, eller så kan den till och med minska i storlek. Detta gör att testosteron är ett vanligt mål för behandlingen av män som har prostatacancer. Hormonterapi används mot prostatacancer som har återkommit efter en tidigare behandling; före, under eller efter strålbehandling; eller vid prostatacancer som har metastaserat, eller framskridit till den avancerade formen

4 3) När hormonterapi inte fungerar Med tiden kan cancerceller bli mindre och mindre mottagliga för hormonbehandling och det finns vissa former av prostatacancer som inte är beroende av testosteron. Kemoterapi När cancern har metastaserat (framskridit till den avancerade formen) utanför prostatan och dess omedelbara närhet och inte längre svarar på hormonbehandling, kan kemoterapi användas för att döda cancerceller i blodcirkulationen. För patienter med avancerad prostatacancer kan kemoterapi innebära begränsade överlevnadsfördelar och betydande toxicitet. Hämmare av androgenbiosyntesen Fram tills 2011 fanns det inget behandlingsalternativ att erbjuda då kemoterapi inte längre fungerade. Understödjande vård, eller så kallad palliativ vård, var det enda återstående alternativet. Numera finns behandlingsalternativ som hämmar androgenbiosyntesen för patienter vars prostatacancer har spritt sig utanför prostatakörteln. Hormonbehandling eller antiandrogener (ADT) verkar genom antingen hindra produktionen eller sänka effekten av testosteron i blodet (medicinsk kastration) 4. Understödjande vård Kallas även palliativ vård och innebär att ge omvårdnad, både fysisk och psykosocial, till en person med prostatacancer som inte längre kan få, eller önskar, aggressiv medicinsk behandling. Avsikten är inte att bota, utan att se till att patienten mår så bra som möjligt och får den smärtlindring som behövs. Kan prostatacancer förebyggas? I dagsläget finns det inget sätt att förebygga prostatacancer. Att äta mycket frukt och grönsaker varje dag, begränsa intaget av rött kött och mjölkprodukter, hålla sig aktiv med en hälsosam vikt, avstå från att röka och endast konsumera måttliga mängder alkohol kan minska risken för prostatacancer. Hur kommer det sig att antalet män med prostatacancer har ökat med åren? Förekomsten har ökat på grund av att den förväntade medellivslängden har ökat. Det stigande antalet diagnoser per år beror också på att män utan symtom går och får sitt PSA värde mätt. Vad är Zytiga? Zytiga är en androgen biosynteshämmare för behandling av män med metastaserad prostatacancer. Behandlingen kan ges både innan och efter kemoterapi. Zytiga är ett läkemedel i tablettform som tas en gång dagligen och som används i kombination med prednison. Zytiga verkar genom att hämma produktionen av det manliga könshormonet testosteron, som stimulerar tillväxten av prostatacancer. Testosteron bildas i testiklarna och binjurarna, men hos patienter med avancerad prostatacancer utsöndrar även själva tumören manligt könshormon. Zytiga är det första läkemedlet som hämmar hormonproduktionen på alla tre platserna

5 Vad är den godkända indikationen här i EU? Zytiga är godkänd för behandling av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer hos vuxna män som är asymtomatiska eller har milda symtom efter svikt av androgen deprivationsterapi hos vilka kemoterapi ännu inte är indicerad. Zytiga kan också behandla metastaserad kastrationsresistent prostatacancer hos vuxna män vars sjukdom har progredierat under eller efter en docetaxelbaserad kemoterapiregim 5. Vad skiljer Zytiga från andra behandlingar? Konventionella behandlingsmetoder stoppar inte androgenproduktionen i binjurarna eller i prostatatumörerna. Detta kan vara en förklaring till varför konventionella hormonbehandlingar med tiden slutar fungera hos en del av patienterna vars tumörer så småningom framskrider trots att deras testosteronnivåer är låga. Det finns bara ett fåtal behandlingsalternativ vid avancerad prostatacancer och det finns ett behov av behandlingar som ger bättre kliniska fördelar och högre överlevnad med mindre toxicitet. Zytiga verkar selektivt och hämmar irreversibelt ett av de nyckelenzym som krävs för androgenbiosyntesen vid tre avgörande källor: testiklarna, binjurarna och själva prostatatumören. Finns det några biverkningar? Zytiga har en väldokumenterad säkerhets och toleransprofil. De vanligaste biverkningarna bland patienter som får Zytiga är svullnad (ödem), låga kaliumhalter i blodet samt högt blodtryck. Dessa biverkningar är välkända, behandlingsbara och hanterbara