Cancerforskare strävar efter rätt behandling för varje tumörtyp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cancerforskare strävar efter rätt behandling för varje tumörtyp"

Transkript

1 Cancerforskare strävar efter rätt behandling för varje tumörtyp Cancerforskningen på UMAS spänner över breda fält. Från det grundläggande utforskandet av tumörers biologi till att finslipa verktygen för en mer precis diagnos och effektivare behandling. Hundratals forskare är involverade i ett nätverk, Malmö Cancer -Center, där erfarenheter från den patientnära dagliga verksamheten reser frågor som besvaras vid laboratoriebänken och omvänt, laboratoriefynd omsätts i kliniken i en stimulerande korsbefruktning. Man brukar tala om en kritisk mängd kunskapsmassa på en och samma plats. Den mängd som krävs för att utbytet ska bli produktivt. Där är vi nu, konstaterar Per-Anders Abrahamsson, professor i onkologisk urologi, om den starka utvecklingen av cancerforskningen på UMAS. I nätverket Malmö Cancer Center söker forskarna dra fördel av varandras specialkunskaper, hitta gemensamma frågeställningar att samarbeta om. Trots att de olika cancersjukdomarna kan se väldigt olika ut och orsakas av olika genetiska defekter, finns det mycket de har gemensamt, motiverar Sven Påhlman, professor i molekylär medicin, samarbetet över specialistgränserna. En sådan gemensam nämnare är de biologiska mekanismer som styr tumörcellers förmåga att kontinuerligt dela sig och att bilda metastaser, dottersvulster. En annan är många tumörers anpassning till behandling som gör dem mer aggressiva och motståndskraftiga. De nya kunskaperna om cancertumörers komplexitet, om de olika faserna i tumörers utveckling och cancercellers förmåga att anpassa sig till nya förhållanden i omgivningen för att motstå behandlingar, är ett resultat av att instrumenten för att studera tumörbiologi blir allt mer sofistikerade och precisa. Inom detta område ligger UMAS i den absoluta forskningsfronten. Cancer är ett stort och viktigt forskningsfält och det finns flera mycket spännande cancerprojekt som drivs i Malmö konstaterar Sven Påhlman. Ett flertal av dem fokuserar på det tre vanligaste tumörformerna, bröst- prostata- samt -colorectalcancer. Ett bra exempel på det fruktbara utbytet mellan cancervård och grundforskning kommer från bröstcancer, den vanligaste tumörsjukdomen bland kvinnor. Tidigt lärde man att det finns två huvudgrupper av bröstcancertumörer. Den ena är, liksom prostatacancer, beroende av hormon för att växa, i detta fall det kvinnliga könshormonet östrogen. Följdriktigt bromsar läkemedel som försvårar upptaget av östrogen i tumören dess tillväxt. Den andra stora gruppen av bröstcancrar är inte hormonberoende och läkemedel som blockerar upptaget är verkningslösa. Detta är idag välkänt och man vet när det är meningsfullt att använda hormonblockerande medel, säger Sven Påhlman. Den här uppdelningen i undergrupper bland tumörer inom samma cancerform finns vid många olika cancersjukdomar. Problemet är att vi i många fall inte känner till undergrupperna tillräckligt bra ännu, argumenterar Sven Påhlman för den nödvändiga och djupare kartläggningen av tumörernas biologi. Med bättre kunskaper kan vi sätta in mer precisa behandlingar därför att då vet vi exakt vad vi behandlar, konstaterar han och exemplifierar. Ett cancermedel botar fem procent av alla patienter med en speciell sorts cancer. Medlet klassas därför som inte särskilt effektivt. Men kanske medlet botar hundra procent i en

2 speciell undergrupp av den cancerformen och är mycket effektivt när det används vid rätt tillfälle. Ett av flera exempel på den translationella bröstcancerforskning som bedrivs vid UMAS är Göran Landbergs projekt. Han är professor i patologi och kopplar moderna molekylärbiologiska analysmetoder med kliniskt viktiga frågeställningar. Baserat på stora kliniska tumörmaterial försöker han förklara hur och varför cancer uppkommer. Av direkt klinisk relevans är Göran Landbergs och Karin Jirströms fynd att en grupp av kvinnor med en viss form av bröstcancer inte bör behandlas med hormoner eftersom behandlingseffekten uteblir eller till och med kan vara negativ. Göran Landberg fokuserar i övrigt på celldelningsmekanismer samt vad som styr tumörcellers invasion och metastasering i syfte att utveckla nya kombinationsbehandlingar för bland annat bröstcancer. Även Tommy Andersson, professor i experimentell patologi, driver ett spännande bröstcancerprojekt med syfte att förstå bröstcancercellers förmåga att invadera och metastasera till omgivande vävnad. Han har visat att ett protein, wnt-5a som finns i normal bröstvävnad, försvinner vid omvandlingen till en bröstcancercell och att förlusten av wnt-5a kan kopplas till tumörcellers förmåga att frigöra sig från omkringliggande vävnad vilket är ett första nödvändigt steg mot metastasering. Det faktum att förlusten av ett enskilt protein kan tillskrivas denna viktiga funktion öppnar vägen för att terapeutiskt ersätta effekten av wnt-5a, vilket är ett av Tommy Anderssons pågående huvudprojekt. Förlust av Wnt-5a kan också vara betydelsefull i andra tumörformer som t.ex. coloncancer. Anita Sjölander, professor i experimentell patologi, studerar också coloncancer. Huvudsyftet med hennes projekt är att förstå hur inflammationsdrivande molekyler (leukotriener och prostaglandiner) kan öka risken för utveckling av cancer. Hennes forskningsresultat kan bidra till att förklara mekanismerna bakom en etablerad klinisk insikt, nämligen att coloncancerutveckling främjas av kroniska inflammationstillstånd i tarm. Kanske än viktigare är att Anita Sjölanders forskningsresultat visar på nya möjligheter för att farmakologiskt hindra uppkomst av cancer och då framförallt coloncancer. Ytterligare ett åskådligt exempel på framgångsrik translationell forskning vid UMAS är den som rör prostatacancer. Prostatacancer är den vanligaste tumörformen, som när den väl fått fäste i en mans kropp ofta både sprider sig och utvecklar motståndskraft mot behandling. Prostatatumören i sent stadium har en annan och farligare sorts celler än i det tidiga stadiet, konstaterar Per-Anders Abrahamsson. Inom hans specialitet, urologisk cancer, är prostatatumörer en av de vanligaste sjukdomarna. Tio procent av alla män drabbas och hälften av dem avlider i sjukdomen. Bland dem som får diagnosen före 60 årsålder dör åtta av tio på grund av sin prostatacancer. Den normala prostatakörteln är, liksom tumören i den, beroende av det manliga könshormonet testosteron för att växa. En vanlig behandling mot tumören är därför att med läkemedel blockera hormonet och svälta ut den. Men i många fall, alltför många, fungerar den hormonblockerande behandlingen bara för en tid. Ja, cancercellerna förändras. De blir oberoende av hormon så att de både överlever och växer i en mer eller mindre hormonfri miljö. I slutändan är det de här cellerna som dödar mannen, säger Per-Anders Abrahamsson som arbetar med att försöka ta reda på vad som händer med cancercellerna, vad som gör dem oberoende av testosteron. Även Pirkko Härkönen, professor i tumörbiologi, driver ett projekt där hon försöker förstå varför hormonkänsliga tumörer, det vill säga bröst- och prostatacancer, blir okänsliga för

3 hormonbehandling. Syftet är att häva behandlingsresistensen samt att finna sätt att motverka tumörmetastasering. Prostatacancer är svår att rätt diagnostisera. Den avgörande frågan när tumören upptäcks är om den är godartad eller elakartad, om tumören växer långsamt utan att sprida sig till andra delar av kroppen eller om den är aggressiv och metastaserande, frågeställningar som bl.a. bearbetas av Anders Bjartell, nybliven professor vid UMAS. Vi kan inte i förväg säkert avgöra om patienten kommer att leva med sin sjukdom i många år utan symtom och dö av någonting helt annat eller om prostatacancern kommer att döda honom. Och den osäkerheten är ett stort dilemma eftersom vi inte vill behandla patienter i onödan, säger Per-Anders Abrahamsson. Flera grupper vid UMAS, däribland även Hans Lilja, professor i klinisk kemi, och hans grupp arbetar med att försöka förfina diagnostiken, utveckla metoder som kan skilja godartade prostatatumörerna från elakartade. Ett sätt är att förbättra PSA-provet (se artikel på nästa sida) eller att ta reda på om och i så fall hur de elakartade tumörerna avslöjar sig genom att utsöndra andra ämnen än PSA i blodet. Ett annat centralt forskningstema vid UMAS är tumörers beroende av syre. Kroppens vävnader måste ha syre för att överleva. Detta gäller även tumörer och för att solida tumören ska kunna växa sig större än några få millimeter måste det inne i tumören bildas blodkärl som försörjer den med syre. Sven Påhlman i samarbete med andra forskare som Göran Landberg, Håkan Axelson, docent i molekylär medicin, har specialiserat sig på syrebrist, hypoxi, i tumörer. Det är ett viktigt fenomen eftersom hypoxi gör tumören farligare på flera olika sätt, säger han och fortsätter. Hypoxiska tumörer blir mer aggressiva. Deras förmåga att sprida metastaser ökar och dessutom är de svårare att behandla eftersom det krävs blodkärl för att cellgifterna effektivt ska komma in i tumören. Även strålbehandling av cancer är beroende av syre. Strålarna slår sönder syremolekylerna i tumören, då bildas det fria syrgasradikaler och det är dom som dödar cancercellerna. Vid syrebrist blir de för lite fria radikaler och behandlingseffekten minskar. Därtill, i laboratoriet har vi sett att cancercellerna inte mognar ut ordentligt. De förblir omogna, mer stamcellslika, än motsvarande tumörceller som är bättre syresatta, säger han och tillägger att kunskaper om hypoxifenomenet, vilket åtminstone till en del förklarar cancertumörernas aggressivitet och motståndskraft mot cellgifter, kanske kan vändas till vår fördel. Det faktum att syrebrist i stort sett bara förekommer i cancervävnad kan kanske utnyttjas genom att injicera en toxisk målmolekyl som söker sig till syrefattiga miljöer och på det sättet specifikt dödar tumörceller i kroppen, berättar Sven Påhlman. Sven Påhlman, Håkan Axelson och Christer Larsson, docent i molekylär medicin, har specialstuderat den svåra barncancerformen neuroblastom, en ovanlig och aggressiv tumörsjukdom med säte i nervsystemet. Trots intensiv behandling dör ungefär hälften av de barn som drabbas. En av förklaringarna till det är att tumörcellerna blir motståndskraftiga mot de cellgifter (cytostatika) man ger. Vi vill förstå tumörcellens beteende för att utveckla nya sätt att behandla sjukdomen. Cancercellen vid neuroblastom är också den omogen och delar sig kontinuerligt vilket inte normala nervceller gör, säger Sven Påhlman och berättar att de i laboratoriet hittills har lärt sig att hejda den snabba delningen av de farliga neuroblastomcellerna, att de i provröret kan få cellen att uppträda mer normalt.

4 Förstår vi de bakomliggande mekanismerna ökar chanserna att finna en effektiv behandling, säger han. Även andra tumörformer studeras på UMAS där såväl basala som kliniska frågeställningar bearbetas. Håkan Axelson försöker förstå mekanismerna bakom den kraftiga blodkärlsbildningen i njurcancer för att i terapeutiskt syfte kunna blockera densamma. Lars Rönnstrand, professor i molekylär medicin, studerar effekten av specifika genetiska förändringar i bl.a. vissa blodcancerformer, colon- samt testiscancer. Eftersom dessa drabbar proteiner som styr tumörcellernas delning och rörelseförmåga är målet att finna medel som motverkar effekten av dessa defekta proteiners aktivitet. De personliga och kliniska konsekvenserna av att insjukna i testiscancer, en tumörform som drabbar unga män, men som idag i stort sett kan botas, studeras av Alexander Giewerczman, professor i urologi och är ytterligare ett exempel på den starka kopplingen mellan klinik och forskning som kännetecknar många av cancerprojekten på UMAS. Cancerforskningen vid UMAS är stark, spännande och flera projekt ligger i den absoluta forskningsfronten, sammanfattar Sven Påhlman. Text: Tord Ajanki Källa: Aktuell forskning vid UMAS

5 PSA-provet kan förutsäga cancer 25 år gamla nedfrysta blodprover visade på risken för prostatacancer. PSA, prostataspecifikt antigen, är ett ämne som utsöndras från prostatakörteln till blodet. I regel utsöndras mer PSA än normalt när körteln är angripen av cancer. Därför kan höga värden i ett blodprov vara ett tecken på cancer. Problemet är att PSA-provet ofta tar miste. Ja, provet har så låg specificitet, många män, uppemot hälften av alla som testar sig, har höga värden utan att de har en farlig cancer, säger Per-Anders Abrahamsson. Därför skapar testet hos många män oro helt i onödan. Ett högt värde ställer mannen inför svåra val. Ska han gå vidare med fler undersökningar och behandling som har otrevliga bieffekter? Eller ska han avvakta? Han kanske aldrig får några besvär från sin prostata. En viktig uppgift för forskarna är att försöka förbättra specificiteten, pricksäkerheten för PSAprovet som hittills, trots sina brister, är det bästa testet som finns. Ett utvecklingsarbete med PSA som utgångspunkt pågår på UMAS och forskarna har gjort framsteg. Ett moment i det arbetet var när Per-Anders Abrahamssons forskargrupp analyserade sparade blodprover från den stora undersökningen Förebyggande Medicin i Malmö som pågick åren 1974 till De blodprover som personer då lämnade har sparats i nedfryst skick. Nu har forskargruppen tinat upp dem och analyserat PSA. Det visade sig att de idag 20 år gamla PSA-proven kunde förutsäga den framtida risken att drabbas av prostatacancer. De män som hade ett lågt värde när de var 45 år hade låg risk att drabbas de kommande 20 åren. De som hade höga värden som medelålders hade drygt 15 gånger högre risk att utveckla prostatacancer som äldre. Om man hade kunnat mäta PSA för 25 år sedan hade vi säkert följt männen med höga värden mer noggrant. Jag tror det kan vara värdefullt att följa PSA över tid men att ett enda enstaka värde knappast ger så mycket värdefull information. Därför är det angeläget att utveckla test med större prognostiskt värde, säger Per-Anders Abrahamsson. Text: Tord Ajanki Källa: Aktuell forskning vid UMAS

6 Negativa effekter av strålning mildras av nyttiga bakterier Strålbehandling som förberedelse då tumörer i änd- eller tjocktarmen ska opereras bort minskar risken för återfall i cancersjukdomen. Men strålarna skadar inte bara cancercellerna utan också den friska vävnad de passerar på sin väg till tumören. Konsekvensen kan bli allvarliga bieffekter. Strålterapin har tveklöst ett stort värde i cancerbehandlingen men bieffekterna är ett problem. Om vi kom till rätta med dem skulle vi också kunna öka stråldosen mot tumören utan att skada patienten, säger Bengt Jeppsson som är professor i kirurgi på UMAS och forskar på hur strålbehandlingens negativa effekter kan mildras. En av de allvarliga oönskade effekterna är en kraftig inflammation på de ställen som träffats av strålarna. Inflammationen leder till inväxningar av bindväv i tarmen och följden blir blodig diarré, förträngningar och på sikt försämrad funktion. Alla patienter drabbas mer eller mindre av bieffekter men kunde vi dämpa den akuta inflammationen skulle vi också minska den framtida risken för bindvävsinlagring. Vi arbetar mycket med att ta redan på hur vi bästa kan förbereda patienten inför strålterapin, berättar En av anledningarna till att inflammationen i tarmen blir så kraftig är den stora mängden bakterier. Och det kan vi påverka genom att tillföra nyttiga bakterier, säger Människan lever i ett ständigt samspel med bakterierna. Vi har alla ungefär ett kilo bakterier i oss. En del är nyttiga, andra är skadliga men utan bakterier skulle vi inte överleva. Vi vet att balansen i bakteriefloran är viktig och att strålterapin allvarligt rubbar den, säger Strålarna dödar cancerceller men också de friska cellerna som träffas. Och om tumören sitter i tjock- eller ändtarmen, i livmodern eller prostatan, är det oundvikligt att också frisk vävnad blir bestrålad. Här spelar bakterierna en viktig roll. Djurförsök där man injicerat sjukdomsframkallande bakterier i tarmen har visat att de orsakar kraftiga bindvävsinväxningar och förträngningar. Den viktiga balansen mellan människan och bakterierna upprätthålls på ett naturligt sätt hos friska men hos svårt sjuka patienter eller hos dem som förbereds för en operation rubbas ofta balansen. Ja, inför operationen är patienterna fastande, de behandlas med antibiotika som dödar också nyttiga bakterier och de får lavemang. Allt detta förändrar tarmfloran men genom att tillföra bakterier kan man återställa en del av balansen, säger Bengt Jeppsson som arbetar med att undersöka de nyttiga bakteriernas roll, laktobaciller och bifidobakterier, så kallade probiotiska mikroorganismer. En liten undersökning han och hans forskargrupp gjorde på svårt sjuka antibiotikabehandlade patienter på intensivvården visade att de nyttiga bakterierna hos åtminstone en del av patienterna förmår fästa på tarmslemhinnan. På det sättet konkurrerar de också ut andra skadliga bakterier. Nu går forskargruppen vidare och gör en liknande större undersökning.

7 Vi arbetar också med att kartlägga vilka bakteriegrupper som är aktiva och viktiga för läkningen av de strålskador som uppstår i tarmen, berättar En annan viktig bieffekt av strålbehandlingen är att den blodbildande benmärgen i bäckenet skadas. Normalt borde antalet vita blodkroppar öka efter ett kirurgiskt ingrepp men vår forskning på försöksdjur och på patienter har visat att vid strålbehandling så minskar antalet vita blodkroppar istället. Också detta är ett bekymmer vi arbetar för att komma tillrätta med, säger Sänkningen av antalet vita blodkroppar gör att patienterna blir mer känsliga för infektioner samt att sårläkningen efter operationen försvåras och en infektion i den nyopererade tarmen kan få mycket svåra konsekvenser. Den här typen av livräddande kirurgi vid cancer handlar mycket om att operera vid precis rätt tillfälle och om att förbehandla patienten på bästa sätt. Då får vi ett gott resultat och minskar komplikationerna av både själva operationen och strålbehandlingen inför den, säger Text: Tord Ajanki Källa: Aktuell forskning vid UMAS

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer.

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. Prostatacancerförbundet 2009-11-02 Socialstyrelsen Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. 1. Allmänt Prostatacancerförbundet uppskattar att förbundet

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev

2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev 2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev remitterad till Lundby sjukhus där jag fick genomgå ultraljud

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E Kortsvar Onkologi 10 poäng Fråga E 1 Kod:. Fråga E. Kortsvar Onkologi, 10 poäng 1. Strålbehandling utgör en av onkologins terapeutiska hörnstenar. Patienterna får träffa onkolog i samband med att behandling

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Urologi en introduktion

Urologi en introduktion Urologi en introduktion Per-Uno Malmström, Professor, överläkare Anna Bill-Axelson, docent, överläkare Urologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vad är urologi? Läran om urinorganen och manliga

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Introduktionskurs om cancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Introduktionskurs om cancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Introduktionskurs om cancer Publicerad i november 2003 Kursinformation Välkommen till en introduktionskurs för patienter om cancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca.

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Bakgrundsfakta om Zoladex skyddad nål Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB, april 2004 Mer information samt bilderna i detta material i högupplöst

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös

Läs mer

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer (2003) Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Casodex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Prostatacancer nu och om 10 år

Prostatacancer nu och om 10 år 1 Prostatacancer nu och om 10 år Så löd rubriken på professor Ralph Peekers föreläsning på ProLiv Västs årsmöte på Dalheimers Hus den 15 mars. Ralph Peeker är knuten till urologenheten på Sahlgrenska sjukhuset,

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Detta var ämnet för en föreläsning på ProLiv

Detta var ämnet för en föreläsning på ProLiv Detta var ämnet för en föreläsning på ProLiv Västs kvartalsmöte i Skövde den 27 september. Föreläsare var överläkaren Bengt Johansson från Örebro Universitetssjukhus. Ett 50-tal personer hade mött upp,

Läs mer

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern Att hjälpa kroppens kamp mot cancern hur du skyddar dig mot infektioner Innehåller patientin formation Neulasta Vad är egentligen cancer? Cancer är ett skrämmande ord Cancer kan drabba vem som helst. Lyckligtvis

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Brachybehandling vid prostatacancer

Brachybehandling vid prostatacancer ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Brachybehandling vid prostatacancer Behandling av prostatacancer Prostatacancer kan i de flesta fall botas med strålning, under förutsättning att ingen

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen

På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen Nyheter inom prostatacancerforskningen På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen besök av professor Jan-Erik Damber från Sahlgrenska Universitetssjukhuset som föreläste om nyheter inom prostatacancerforskningen.

Läs mer

Fakta om myelom behandling, studier och forskning

Fakta om myelom behandling, studier och forskning Fakta om myelom behandling, studier och forskning Myelom betraktas som en kronisk sjukdom. Men med modern behandling har patienternas överlevnad och livskvalitet förbättrats väsentligt. Det är viktigt

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer. 2003 Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.

Läs mer

Speciellt. En ny särskild barnakut planeras på Universitetssjukhuset Örebro. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget.

Speciellt. En ny särskild barnakut planeras på Universitetssjukhuset Örebro. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget. !!! Speciellt Korta & klara nyheter från Nr 5 Maj 2010 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det nya numret av Speciellt kan du läsa om: En ny särskild barnakut planeras på Universitetssjukhuset

Läs mer

Frysa dina äggceller?

Frysa dina äggceller? Frysa dina äggceller? Information om hur det går till att ta ut och frysa in ägg eller en bit av en äggstock. Bra att veta. Den här informationen riktar sig till unga flickor som på grund av behandling

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Innehåll. Om prostata och prostatacancer 6. Flera undersökningsmetoder 7

Innehåll. Om prostata och prostatacancer 6. Flera undersökningsmetoder 7 Om PSA-test Innehåll Om prostata och prostatacancer 6 Flera undersökningsmetoder 7 Vad är PSA egentligen? 7 Vad betyder det om PSA-värdet stiger? 8 Varför höjs PSA vanligen vid prostatacancer? 8 PSA-kvot

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning

På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning Avancerad prostatacancer en ny vår? På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning till föreningens årsmöte, fick medlemmarna lyssna på två intressanta föreläsningar. Det var två forskare från Sahlgrenska

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Gurkmeja. Curcuma longa.

Gurkmeja. Curcuma longa. Gurkmeja Gurkmeja är en vackert blommande planta i familjen Zingiberaceae. Gurkmeja används ofta för färgning och smak i curryblandningar. Modern forskning pekar på att gurkmeja kank förebygga demens,

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden Jag tänker inte låta cancern stoppa mig i mitt liv. Jag har inte tid med det, jag har ju så mycket som jag vill göra. Det var tankar som stärkte Håkan Sandberg, konstnären bakom frimärket Blå bandet, när

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Prostatacancer Publicerad i Jan 2005 Kursinformation Välkommen till en patientutbildning om prostatacancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar

Läs mer

Hur diagnostiserar vi prostatacancer?

Hur diagnostiserar vi prostatacancer? Hur diagnostiserar vi prostatacancer? Anders Bergh Professor, överläkare Pernilla Wikström PhD, forskarassistent Båda vid enheten för patologi, Institutionen för medicinsk biovetenskap ANDERS BERGH: Jag

Läs mer

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (5) ZAVEDOS 9.6.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Läs mer

Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar

Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar Ludmilla Morozova-Roche Forskare Inst. för medicinsk kemi och biofysik Jag ska berätta om ett fenomen på molekylär nivå som ligger bakom

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,

Läs mer

Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv

Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv Behandling av avancerad prostatacancer Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv Väst två föreläsningar på Handelshögskolan i Göteborg om behandling av avancerad prostatacancer. Inbjudna som föreläsare var

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Behandling av spridd prostatacancer

Behandling av spridd prostatacancer Behandling av spridd prostatacancer vad hjälper bäst? Anders Widmark Professor, överläkare Onkologi, Inst. för strålningsvetenskaper Pär Stattin Docent, universitetslektor och överläkare Urologi, Inst.

Läs mer

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Fatima Pedrosa-Domellöf Professor i anatomi, docent i oftalmiatrik, ögonläkare Enheten för oftalmiatrik Det finns fler än 600 muskler i kroppen och de används

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Zoladex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

Din behandling med Nexavar (sorafenib)

Din behandling med Nexavar (sorafenib) Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer